Nätbedrägerier - Bankerna behöver skydda oss!

Brottsvinsterna från bedrägerier ökar lavinartat och landade förra året på 5,8 miljarder kronor.
De som lurar människor på pengar hittar hela tiden nya sätt. Idag är de äldre mest utsatta, men frågan är, om inte vem som helst kan bedöma situationen fel, om bedrägeriet kommer när personen är stressad eller har ett moment som är okänt för denne. Det blir allt svårare för alla att kunna bedöma risker. Välkända företag används för att lura folk som ringer för att reda ut vad som stod i ett sms. En falsk Swish-app dök upp under 2022.

Skulden faller på den som utsatts och som klandrar sig själv för sin godtrogenhet. En skam som är svår att bära, då livsbesparingar kan ha försvunnit tillsammans med tilliten till bankerna. Skammen och skulden ska läggas på de kriminella.

Högsta domstolen kom förra året med en vägledande dom som ger drabbade goda möjligheter att få tillbaka sina pengar.
https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/nyheter/2022/06/konsument-far-ersattning-av-bank-for-obehoriga-transaktioner-som-gjorts-fran-konsumentens-konto/
Trots att Allmänna reklamationsnämnden, ARN, säger sig har förändrat sin vägledning till förmån för de utsatta, så nekar de fortfarande dem som lurats att logga in med sitt bankID. ARN menar att de har ”uppträtt särskilt klandervärt”, vilket strider mot HD:s dom, och då får de inga pengar tillbaka. Rimligen bör ARN göra samma bedömningar som HD.

Detta upprop vill samla opinion för att bankerna ändrar sin hantering och ger de drabbade sina pengar samt skyndsamt utvecklar lösningar för att skydda oss från bedrägerier. Vi håller med Cecilia Tisell, konsumentombudsman och generaldirektör för Konsumentverket som i en debattartikel i DN menar att det är bankerna som drivit på digitaliseringen och därmed bör även bankerna utveckla skydd.