På grund av kommunens långtgående nonchalans och bristande underhåll tvingas eleverna i Vanstaskolan utstå en osanitär arbetsmiljö. Det är inte acceptabelt. - Eleverna har rätt till en hel och ren arbetsmiljö. - Elevernas åsikter ska vara viktiga för kommunen och ligga till grund för vilka aktiviteter kommunen driver i syfte att förbättra verksamheten. - Eleverna ska uppleva i ord och handling att deras arbetsmiljö är prioriterad och får kosta pengar.

Många med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har haft det svårt i skolan, framför allt om de blev diagnostiserade sent i skolgången, eller om de inte fick den hjälp de behövde. Därför räcker inte gymnasiebetygen för alla att komma in på den utbildning de vill. Högskoleprovet är därför en stor möjlighet att förändra sin framtid. Väldigt många med en diagnos som till exempel autism eller adhd tar längre tid på sig, och har andra liknande svårigheter, och tack och lov har man nu rätt till anpassningar i grundskolan, gymnasiet och på universitet/högskola, bland annat på proven, men INTE på högskoleprovet, vilket många nog skulle säga är det viktigaste provet man kan göra. Universitets- och högskolerådet har utrett frågan tidigare, men beslutade att inte gå vidare. En av anledningarna var att anpassningar för flera grupper skulle kräva en ökad administration, bland annat hanteringen av intyg som behövs för att styrka behovet av anpassning. Det behövs verkligen en förändring här, och glöm inte att tillsammans kan vi göra skillnad!

Skolan har funnits sedan 1970 och är en otroligt populär skola bland både personal, elever och vårdnadshavare. Den har bara en klass i varje årskurs vilket passar många elever väldigt bra då stämningen blir väldigt familjär och "alla känner alla". Nu vill kommunen lägga ner skolan och flytta alla elever till kringliggande skolor vilket kommer leda till överfulla skolor samt mycket sorg för elever som mister sina klasskamrater. Många elever har också särskilda behov vilket man såklart undrar hur de stora skolorna då som måste ta in många fler elever ska klara av. En liten skola har också den stora fördelen att alla elever blir sedda i det lilla sammanhanget, vilket ger de bästa förutsättningarna för att barnen ska kunna utvecklas både kunskapsmässigt och som individer. Att känna sig trygg är A och O för att kunna lära sig något. En flytt från en trygg och bra skola och behöva brytas upp från sin klass innebär en stor otrygghet för barnen vilket strider mot barnkonventionen. Små barn behöver även ha sin skola nära för att så småningom kunna ta sig själva till och från skolan. En flytt skulle innebära att de på vägen till skolan måste korsa stora vägar. Forskare slår även larm om att barn rör sig för lite och uppmanar föräldrar att sluta skjutsa sina barn till skolan. Ett beslut som innebär längre väg till skolan för våra små barn motverkar detta behov. I området är det även en stor generationsväxling på gång med inflytt av barnfamiljer där barnen idag går på förskola men självklart snart kommer behöva skolplatser! Då helt idiotiskt att lägga ned en så välfungerande skola där alla barn verkligen får synas och känna sig trygga! Ibland måste faktiskt barnens skolgång och välmående gå före det ekonomiska (som nog inte heller kommer bli så ekonomiskt fördelaktigt i längden med allt som kan komma i form av extrainsatser för barn som inte mår bra)! Vad tänker ni, politiker ska hända med platsen om de inte har en skola där? Platsen och utrymmet är perfekt för en skola, och ger barnen fantastiska möjligheter för rörelse och lek, samt uteidrott!

Tillsammans kan vi skapa sammanhang som kan matcha barns olika behov kring barnomsorg! Tillsammans kan vi påverka! Tillsammans kan vi få ett varierat utbud av barnomsorg i Habo! Skriv under för att hjälpa oss behålla den lilla kommunala förskolan Gullvivan!

Vi har ett samhälleligt problem i dag med stillasittande och ett överdrivet användande av skärmar. Särskilt för oss som bor i lägenheter i innerstan är det en utmaning att ge våra barn tillräckligt mycket tid i grönområden. Forskningen är tex tydlig i att barn som växer upp i storstäder riskerar att få sämre syn än barn som växer upp i mer lantliga miljöer. En förklaring till det har varit att städerna sällan erbjuder någon horisont på längre sikt än 30 meter. Barnens vyer avbryts av hus vilket gör att ögat aldrig behöver fokuseras på långa avstånd. Här ger utegruppen en unik möjlighet att blanda det bästa av två världar. Norrmalm borde vilja ha fler utegrupper, inte färre! Utegruppens fokus på att vara just ute är gynnsamt ur ett genusperspektiv. Vi vet att det jobbas aktivt med dessa frågor men ändå ser vi att flickor som grupp föredrar vissa leksaker och pojkar som grupp andra leksaker (medvetna om att detta är något generaliserande). Den skillnaden märks mycket mindre när barnen är ute i naturen. De leker samma eller liknande lekar och mindre uppdelat på pojkar och flickor. Att vistas så mycket i den fria naturen, till skillnad från lekparker i innerstaden, väcker ett häftigt naturintresse som inte går att skapa på samma sätt genom att vara i endast parker. Utegruppen är ute i naturen varje dag och ser naturens skiftningar på ett sätt som inte går att återskapa genom att promenera 25 meter till Enkehusparkens konstgräsmatta. Att försitta chansen att skapa den här utbildningen för våra barn i tider av global uppvärmning och stora miljöhot framstår som unikt svårbegripligt. Den nuvarande gruppen hämtas och lämnas på Grönkullens förskola centralt vid Odenplan och vistas sedan ute i Stora Skuggans naturområden & har sin bas i deras Timmerstuga vid Värdshuset hela dagen!

Det finns många viktiga argument: - Ljusglimten är en fantastisk förskola och är en viktig resurs i stadsdelen och för de barn som har glädjen att gå där. Verksamheten har byggts upp under lång tid av en underbar och erfaren personal. Förskolan får högsta betyg tillsammans med Grönmossen som Bagarmossens bästa kommunala förskola i föräldraenkäten från 2022. Förskolan har en jättefin gård och ligger i direkt anslutning till Nackareservatet. - Utan återflytt riskerar barngrupper och personalgrupp att splittras eftersom det finns de som inte är intresserade av att flytta över permanent till en ny 8-avdelningsförskola, vilket nu är planen. - Ljusglimten planeras stå tom till dess att barnantalet börjar stiga igen, enligt prognos tidigast 2027. Att ha en tomställd byggnad skapar otrygghet på platsen och risk att huset vandaliseras. Detta tycker även Sisab som är fastighetsägare är ett problem. - Stadsdelen kommer oavsett fortsatt behöva betala hyra för Ljusglimten. Det finns i dagsläget ingen alternativ plan för tillfällig verksamhet i huset. - Ljusglimten kommer stå nyrenoverad från sommaren 2025. Det är helt orimligt att inte låta den personalgrupp och den barngrupp som utgör Ljusglimten, och vill vara på Ljusglimten, att få flytta tillbaka. - Det är orimligt att slå sönder en omtyckt verksamhet som byggts upp under lång tid och som berör så många familjer och anställda. Framför allt - våra barns behov av relationer, anknytning och kontinuitet måste respekteras. Bakgrund: Anledningen till att förvaltningen vill stänga Ljusglimten är ett minskande barnantal i stadsdelen samtidigt som man ska bygga en ny förskola. Då föredrar man att samla alla barn i en stor nybyggd 8-avdelningsförskola. Men Ljusglimten är en 4-avdelningsförskola vilket också är en storlek med goda förutsättningar för en välfungerande ekonomi. De ekonomiska skäl som förs fram av förvaltningen för nedläggning är inte starka nog sett till de skador som blir. UPPDATERINGAR - Eftersom det är ett problem att ha Ljusglimten tomstäld i flera år har förvaltningens tjänstepersoner fört fram att byggnaden skulle kunna hyras ut till Utbildningsförvaltningen. Vi ringde upp chefen på Utbildningsförvaltningen Peter Bragnér som direkt dementerade detta. Utbildningsförvaltningen har inget intresse, varken nu eller framåt, av att hyra fler lokaler i Bagarmossen. Med tanke på minskande barnantal behöver de snarare justera ner sina egna lokaler. - Vi har också ringt upp rektorn på Oasen och frågat vad som händer där. Det har varit stängt en längre tid pga en vattenläcka i lokalerna. Oasens rektor berättade att de inte har några konkreta planer i nuläget på att starta upp verksamheten igen och att renoveringen av lokalerna inte påbörjats ännu. Lokalen tillhör allmännyttiga Stockholmshem och innehåller 3 avdelningar. - Bygget av nya Stångåvägen med 8 avdelningar för 144 barn innebär alltså en enorm överetablering av förskolelokaler. Från sommaren 2025 kommer det sannolikt stå tomt i Ljusglimten, Oasen och Solbacken Nord. Detta motsvarar förskoleplatser för 176 barn. - Allt mer kan man ifrågasätta bygget av Stångåvägen. Hyreskostnaden kommer ligga på ca 3,5 miljoner kr/år, detta i en tid av kris och stora nedskärningar inom förskola och skola. - Söndag 14/5 hade vi möte med stadsdelsnämndens ordförande Cecilia Obermüller. Det var ett bra möte och vi väntar nu på återkoppling. - Söndag 11 juni hade vi ett liknande möte med ytterligare fler stadsdelspolitiker. André Nilsson från Liberalerna, Kristina Persdotter från Socialdemokraterna och Henrietta Ludwig från Centerpartiet var med. De skickade med att vi kommer få politisk återkoppling men att detta blir först efter sommaren. Om Ljusglimten: Förskolan Ljusglimten ligger på Ljusnevägen 1A precis där Byälvsvägen tar slut. /Föräldrainitiativet Rädda Ljusglimten

Vi ser den globala klimat- och naturkrisen som en existentiell ödesfråga för mänskligheten. Den är i grunden etisk, moralisk och andlig och handlar om rättvisa, fred och hela skapelsens framtid. Kom därför med och påverka regeringen att ta ansvar för klimatomställningen, utifrån våra fyra krav om fortsatt reduktionsplikt, omläggning av skogsbruket, stärkt biologisk mångfald och en mer hållbar konsumtion! Uppropstexten skickas 20 februari till regeringens ansvariga ministrar, och namninsamlingen påbörjas samtidigt för senare överlämnande.

Vitt snus och e-cigaretter innehåller skyhöga mängder nikotin som framställs av tobak. Nikotinet är starkt beroendeframkallande och ökar risken för en lång rad allvarliga hälsoproblem som psykisk ohälsa, sänkt kognitiv förmåga, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och fosterskador. Förutom att alla former av tobak är dåligt för hälsan och kostar vårt samhälle mer än 30 miljarder kronor varje år, så motverkar det även samtliga globala hållbarhetsmål. Tobak framställs ofta med oavlönat barnarbete och bidrar bland annat till fattigdom, gifter i mark och vatten och skövling av regnskog. Det är dags att Sverige tar frågan på allvar och börjar arbeta för en helt tobaksfri generation!

I dagsläget saknas det en lämplig skolform i vår kommun (närområde) med rätt typ av lokaler, mindre grupper/klasser, många npf-kunniga lärare/pedagoger och där eleverna kan uppleva en meningsfull social samvaro utifrån deras behov. Kunskaper kring npf (autism, adhd, add, tourettes och språkstörning) är bristfällig i de flesta av kommunens grundskolor. I grundsärskolan (anpassad grundskola) finns både pedagogiken, rätt tempo, mycket kunskap om anpassning, mindre grupper och undervisningen är ofta både individanpassad och personaltät. Allt detta behöver många elever med NPF för att inte dagligen misslyckas. Men målgruppen för grundsärskolan/anpassad grundskola är enbart för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Alla elever med NPF som inte har en intellektuell funktionsnedsättning hamnar mellan stolarna. Därför behövs en resursskola med inriktning mot NPF som ett alternativ.

I en värld där tekniken utvecklas i en exponentiell takt har barns användning av skärmar blivit ett ämne som oroar både föräldrar och forskare. Skärmanvändning med tillhörande sociala medier och internet har blivit en del av människors vardag. I dagens samhälle blir man inte förvånad om en femåring äger en egen mobiltelefon. Vad många föräldrar inte vet är att skärmanvändning kan vara skadligt för små barns kognitiva och språkliga utveckling. Forskare är också överens om att depression, ätstörningar och låg självkänsla kryper neråt i åldrarna - ett mönster som är starkt kopplat till internet och sociala medier. Att barn förr eller senare kommer att introduceras för en skärm är säkert. Som förälder kan man inte stoppa denna utveckling, men genom tydliga rekommendationer och riktlinjer kan föräldrar bättre veta hur de ska tänka när de introducerar en skärm. Rekommendationerna bör tala om för föräldrar hur mycket skärmtid som rekommenderas beroende på barnets ålder samt vilken typ av innehåll barnet bör exponeras för. Det är en stor skillnad på bra och dålig skärmtid. Folkhälsomyndighetens uppgift blir därför att lägga all fakta på bordet och sätta tydliga riktlinjer och rekommendationer framåt. Som med alla rekommendationer är det upp till varje enskild individ att bestämma hur man önskar gå vidare - men då är man åtminstone medveten om riskerna.

Riksglasskolan i Pukeberg är Sveriges enda renodlade glasskola, och yrkeshögskoleutbildningen på skolan är den enda i sitt slag i hela Norden. Den 12e januari 2023 stod det klart att Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) drar in den statliga finansieringen av utbildningen och att skolan inte längre får bedriva yrkeshögskola. Sverige har en lång tradition av glashantverk och svenska varumärken som Orrefors och Kosta Boda är välkända världen över. Riksglasskolan är belägen mitt i det småländska Glasriket och den enorma yrkeskunskap och hantverkskompetens som finns hos lärare och arbetare i området gör skolan helt unik och ojämförbar med någon annan utbildning i världen. Utbildningens unika ställning som Nordens enda yrkeshögskola inom fältet gör att dess existens har direkt påverkan på hela branschen. Hela den svenska glastraditionens överlevnad är beroende av den. De få glasbruk och studioglashyttor som finns kvar i Sverige är redan hårt pressade inte minst på grund av de skyhöga priserna på energi. Den brist på nyutbildade, kvalificerade hantverkare som yrkeshögskolans nedläggning kommer innebära kan vara droppen som får bägaren att rinna över för de allra sista bruken. Det skulle innebära slutet för det ovärderliga industriella och kulturella glasarv som är så viktigt för Sverige. För vem ska föra traditionen vidare om inte vi? Vi som studerar på Riksglasskolan har påbörjat vår utbildning med intentionen att gå ut efter tre år med en yrkesexamen. Efter två års studier blir vi nu berövade den möjligheten. Antalet sökande till Riksglasskolan ökar för varje år, och för bara ett år sedan stod det klart att statens anslag till skolan skulle fördubblas. Det aktuella avslaget från MYH kommer alltså som en blixt från klar himmel och lämnar många studenter ovissa om framtiden. Vi studenter vädjar nu till er som läser detta att engagera er. Avslaget kan inte överklagas officiellt, men vi kommer att göra allt vi kan för att få Myndigheten för yrkeshögskolan att förstå de allvarliga konsekvenser som deras agerande innebär, och ändra sitt beslut. Skriv under!

För att kvinnornas Utbildnings rättigheter är viktigt. De kvinnor i Afghanistan måste kunna ha rätt till att gå i skola och universitet för att försörja både sig själv och sin familj eller sitt liv , och det livet som de ska ha måste vara med bra faciliteter och samma sak som skulle man ha för män . Det måste vara lika självklart för kvinnor- kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter!