50 underskrifter nådda
Till: Göteborgs Universitet
Säkra Utbildningskvaliteten på Sjuksköterskeprogrammet Sahlgrenska Akademin
Våra krav
Om Sverige menar allvar med att säkra framtidens vård räcker det inte att diskutera antalet utbildningsplatser. Vi måste också våga tala om hur sjuksköterskor utbildas.
Vi kräver därför att:
1. Regeringen
ger Universitetskanslersämbetet i uppdrag att granska hur sjuksköterskeutbildningarnas kursstruktur påverkar kvalitet, inte bara genomströmning.
2. Lärosätena
tar ansvar för att bryta med traditionen av otydliga blandkurser och i stället utvecklar utbildningar med tydliga ämnesmässiga byggstenar i juridik, sociologi, etik och vetenskaplig metod starkt förankrade i omvårdnadens praktik.
3. Beslutsfattare på nationell nivå
ser över finansieringsmodellen så att resurskrävande vårdutbildningar inte missgynnas ekonomiskt. Kvalitet i vårdutbildning kan inte mätas i antal producerade poäng, den måste mätas i professionell kompetens och patientsäkerhet.
4. Standardisera Sjuksköterskeprogrammet Nationellt
En nationell standardisering av sjuksköterskeprogrammet behövs för att säkerställa likvärdig utbildningskvalitet oavsett lärosäte. I dag varierar innehåll, krav, examinationer och VFU-kvalitet kraftigt mellan universitet, vilket leder till ojämn kompetens hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Genom gemensamma nationella riktlinjer för kursinnehåll, lärandemål, handledarkompetens och examinationsnivå kan patientsäkerheten stärkas, yrkesrollen tydliggöras och legitimationen få ett reellt och jämförbart värde i hela landet.
Varför är det viktigt?
Varför dessa krav är nödvändiga
Om Sverige menar allvar med att säkra framtidens vård räcker det inte att fokusera på hur många sjuksköterskor som utbildas. Den avgörande frågan är hur de utbildas – och om utbildningen faktiskt ger den professionella kompetens som krävs för en alltmer komplex och pressad hälso- och sjukvård.
1. Därför behövs en kvalitetsgranskning av utbildningarnas kursstruktur
I dag mäts sjuksköterskeutbildningarnas kvalitet i hög grad genom genomströmning och examensfrekvens, snarare än genom hur väl utbildningen rustar studenterna för yrkets ansvar. Det finns återkommande vittnesmål från både studenter och lärare om fragmenterade kursupplägg, otydliga lärandemål och svårigheter att se progression i kunskap och färdigheter.
En granskning från Universitetskanslersämbetet som fokuserar på kursstrukturens betydelse för faktisk utbildningskvalitet är nödvändig för att säkerställa att utbildningen håller professionell och patientsäker nivå – inte bara att studenter tar poäng.
En granskning från Universitetskanslersämbetet som fokuserar på kursstrukturens betydelse för faktisk utbildningskvalitet är nödvändig för att säkerställa att utbildningen håller professionell och patientsäker nivå – inte bara att studenter tar poäng.
2. Därför måste lärosätena ta ansvar för tydligare ämnesmässiga byggstenar
Sjuksköterskeyrket kräver avancerad kompetens inom områden som juridik, etik, sociologi och vetenskaplig metod, integrerade i omvårdnadens praktik. Trots detta organiseras många utbildningar i dag i så kallade blandkurser, där flera kunskapsområden slås samman utan tydlig ämneslogik.
Detta riskerar att försvaga studenternas förståelse för både professionens kunskapsbas och det ansvar som följer med legitimationen. Tydliga, ämnesmässigt sammanhållna byggstenar skapar bättre progression, stärker den professionella identiteten och gör det lättare att omsätta teori i klinisk praktik.
Detta riskerar att försvaga studenternas förståelse för både professionens kunskapsbas och det ansvar som följer med legitimationen. Tydliga, ämnesmässigt sammanhållna byggstenar skapar bättre progression, stärker den professionella identiteten och gör det lättare att omsätta teori i klinisk praktik.
3. Därför måste finansieringsmodellen ses över
Vårdutbildningar är resurskrävande. De kräver klinisk handledning, små undervisningsgrupper, omfattande praktiska moment och nära samverkan med en redan hårt belastad vårdverksamhet. Dagens finansieringsmodell, som i stor utsträckning premierar antal helårsstudenter och producerade poäng, missgynnar utbildningar där kvalitet inte kan skalas upp utan konsekvenser.
När resurserna inte räcker tvingas lärosäten kompromissa – med lärartäthet, handledning och pedagogisk utveckling. Kvalitet i vårdutbildning kan inte reduceras till kvantitativa mått. Den måste mätas i professionell kompetens, kliniskt omdöme och patientsäkerhet.
När resurserna inte räcker tvingas lärosäten kompromissa – med lärartäthet, handledning och pedagogisk utveckling. Kvalitet i vårdutbildning kan inte reduceras till kvantitativa mått. Den måste mätas i professionell kompetens, kliniskt omdöme och patientsäkerhet.
Sammanfattning
Att säkra framtidens vård handlar inte om att utbilda fler till varje pris, utan om att utbilda rätt. Utan strukturella förändringar i granskning, utbildningsdesign och finansiering riskerar vi att urholka både yrkets kompetens och patienternas säkerhet. Dessa krav är därför inte ett särintresse – de är en förutsättning för en hållbar hälso- och sjukvård.