Hoppa till huvudinnehåll

Till: Sveriges regering

Sveriges löfte inför Stockholm+50: förbud mot kalhyggesbruk

EM
Picture
Kampanjen skapades av
Elena Martinez
Sveriges löfte inför Stockholm+50: förbud mot kalhyggesbruk

I juni 2022 arrangerar FN högnivåmötet Stockholm+50 där Sverige står som värd, tillsammans med Kenya. Då är det femtio år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972. Ambitionen med Stockholm+50 är att högtidlighålla 50-årsjubiléet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen.

Inför detta viktiga möte, tycker vi som undertecknar denna namnlista, att Sverige bör deklarera att vi kommer att upphöra med kalhyggesbruket av Sveriges skogar.

Anledningarna till detta är att säkra den biologiska mångfalden, att fånga upp och lagra mer kol, att göra skogarna mer motståndskraftiga i klimatkrisen, samt att värna samernas möjlighet till fortsatt renskötsel och övriga aktiviteter som hör ihop med deras kultur i enlighet med deras urminnes hävd.

Varför är det viktigt?

"Naturen kan vara vår räddare, men vi måste rädda den först." - IPCC:s senaste rapport ”Climate Change 2022: Impacts, Adaptation and Vulnerability”, 28 februari 2022

Enligt Artdatabanken är avverkning av skog den största orsaken till utslagning av biologisk mångfald (1). Skogsindustrin står även för ett utsläpp av koldioxid som är betydligt större än alla andra svenska klimatutsläpp sammantagna. Enbart pappersfabrikerna släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som hela trafiksektorn (2). När man avverkar träd blir enbart ca 17 % av virket mer långlivade sågprodukter, resterande ca 83 % blir till biobränsle, papper, förpackningar, med mera kortlivade produkter, som inom kort hamnar i atmosfären i form av koldioxid. En vedertagen tanke är att detta utsläpp har mindre klimatpåverkan än de fossila utsläppen, men så är inte fallet. Om man planterar nya träd i Sverige tar det nämligen 80 – 100 år för dessa att växa upp och åter inbinda den utsläppta koldioxiden. Men det är ca 70 år för sent, eftersom för att lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, måste vi nå nettonollutsläpp år 2050 (3).

Vid klimatmötet i Glasgow i höstas, ställde sig Sverige bakom förslaget att minska avverkningarna av skogar i världen (4). Det vore därför underligt om vi nu i juni, som värdnation, inte skulle gå före och påverka världen med det goda exemplets makt. Gör vi inte det förlorar vi mycket kredibilitet i klimatfrågan.

En begränsning av avverkningen av seminaturlig skog skulle även minska hotet mot den biologiska mångfalden. Enlig Statistiska centralbyrån hade Sverige år 2020 skyddat ca 6 % av den produktiva skogsmarken (5), medan FN:s mål är att skydda 30 % av landekosystemen (6), så det fattas en hel del. Om resterande mer naturliga skogarna får vara kvar, ökar möjligheterna att klara miljöbalkens lagstiftning om artskydd (7).

Enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, räknas kalhuggning som den huvudsakliga orsaken att skogliga arter rödlistas, och mykorrhizasvampar hör till de hårdast drabbade. Av naturvårdsskäl sparas därför ofta en andel av träden vid avverkning, i Sverige vanligen 5–10 %.

Alla träd är beroende av samarbete med mykorrhizasvampar för att kunna ta upp vatten och näringsämnen, Sveriges barrskogar är inget undantag. Därför är våra skogsmarkers mykorrhizasvampars välbefinnande en förutsättning för dessa markers framtida produktivitet. Men svamparna är i lika hög grad beroende av träden, och har kraftigt påverkats av det industriella skogsbrukets jämnåriga, monokulturella bestånd.

Forskningen visar (8) att om åtminstone 30 % av träden sparades, fanns efter tre år mykorrhizasvamp i mer än 80 % av alla jordprover som togs. Men om inga träd sparades, minskade mängden mykorrhizasvampar med 95 %, och deras artrikedom sjönk med 75 %.

Miljöorganisationen FSC (Forest Stewardship Council) rekommenderar att 5 % av träden sparas vid avverkning. Men forskningen visar att om vi sparar 5 % av träden kommer vi förlora ungefär 75 % av alla mykorrhizaarter i det lokala beståndet. Även måttliga ingrepp, som 60 % sparade träd, innebär en förlust av 30 % av mykorrhizaarterna. Dessa förluster är svåra att ersätta. Det har beräknats att det tar i genomsnitt 90 år efter en avverkning innan mykorrhizasamhället är lika mångfaldigt som det var innan, men vissa arter förefaller ha svårt att återetablera sig över huvud taget.

IPCC har slagit fast att skogen är en av våra viktigaste naturliga klimatlösningar, därför bör Sverige förbjuda kalhyggesbruket, för att säkerställa att vårt största bidrag till kampen mot klimatkrisen – kolsänkan i våra skogar – finns kvar och kan fortsätta att utföra sitt viktiga klimatarbete.

Referenser:

1)
www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/6.tillstandet-i-skogen/rapport_tillstandet_skogen.pdf

2)
www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/01/sou-20204/

3)
https://www.ipcc.ch/sr15/

4) https://ukcop26.org/glasgow-leaders-declaration-on-forests-and-land-use/

5)
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/formellt-skyddad-skogsmark-frivilliga-avsattningar-hansynsytor-samt-improduktiv-skogsmark/

6)
https://www.newscientist.com/article/2283791-un-plan-would-protect-30-of-oceans-and-land-to-stem-extinctions/

7)
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/artskyddsforordning-2007845_sfs-2007-845

8)
Sparade träd vid avverkning skyddar mykorrhizasamhället | Externwebben (slu.se)

Hur den kommer att överlämnas

Genom öppet brev till regeringen i svensk media.

Uppdateringar

2022-05-03 15:21:14 +0200

1,000 underskrifter nådda

2022-03-08 21:48:55 +0100

500 underskrifter nådda

2022-03-02 19:09:52 +0100

Nu har vi passerat 200! Glöm inte att dela när ni skrivit under. IPCC:s senaste rapport är skrämmande tydlig:

Where is the action?

Våra regeringar kommer inte att agera förrän de tvingas av folket. Därför måste vi fortsätta prata om det här. Vi måste fortsätta visa att vi bryr oss och att vi förväntar oss åtgärder nu.

Regeringar måste sluta göra "lite bättre" och börja göra tillräckligt. Vi måste kräva att de lyssnar på forskningen och agerar därefter. Så, vad säger forskningen?

▪︎Vi måste bryta vårt beroende av fossila bränslen. Ingen mer kol, olja och gas.

▪︎Vi måste skydda minst 30 % av alla ekosystem på land och i haven, för att ge dem en bättre chans att återhämta sig. För att säkra biologisk mångfald och ge planeten tid att läka.

▪︎ Och, mycket viktigt, vi behöver rättvisa och solidaritet. De som har förorenat mest, måste hållas ansvariga för att skydda de som drabbats hårdast.

Greenpeace har gjort den här utmärkta filmen:

https://youtu.be/VN2cwDiZtjI

2022-03-01 11:27:46 +0100

Nu har vi passerat 100 namnunderskrifter! Men vi behöver flera tusen om vi ska kunna påverka regeringen, så fortsätt dela!

Igår kom IPCC med ytterligare en rapport, där de trycker på behovet att satsa på naturens egna lösningar, som t.ex. skydd av skog.

https://sverigesradio.se/artikel/skydda-natur-i-stor-skala-viktig-klimatlosning-enligt-ipcc

2022-02-28 22:55:28 +0100

100 underskrifter nådda

2022-02-28 19:17:11 +0100

50 underskrifter nådda

2022-02-28 16:52:50 +0100

25 underskrifter nådda

2022-02-28 15:11:26 +0100

10 underskrifter nådda