Till: Riksdagen
Ändrad lagstiftning som stoppar tonårsutvisningarna!
Vi kräver en ändrad lagstiftning som möjliggör att tonåringar kan stanna med sin familj även efter att de fyllt 18 år!
Varför är det viktigt?
Sedan 2016 är tillfälliga uppehållstillstånd huvudregel i Sverige. Det har fått allvarliga konsekvenser för barn som växer upp här. De som tidigare hade kunnat få permanenta tillstånd får i dag bara stanna tillfälligt. När tillståndet löper ut och barnet har hunnit fylla 18 år betraktas hen plötsligt som vuxen – och förlorar rätten att stanna med sin familj.
De bedömningar som i dag görs av Migrationsverket och migrationsdomstolarna vilar på en lagstiftning som är konstruerad utav undantagsbestämmelsen. Resultatet är ett rättsligt lapptäcke där besluten varierar kraftigt, där lika fall inte behandlas lika och där unga vuxna saknar både förutsägbarhet och rättssäkerhet. Detta leder dessutom till långa och kostsamma processer – för individen såväl som för samhället.
De bedömningar som i dag görs av Migrationsverket och migrationsdomstolarna vilar på en lagstiftning som är konstruerad utav undantagsbestämmelsen. Resultatet är ett rättsligt lapptäcke där besluten varierar kraftigt, där lika fall inte behandlas lika och där unga vuxna saknar både förutsägbarhet och rättssäkerhet. Detta leder dessutom till långa och kostsamma processer – för individen såväl som för samhället.
För unga som har fyllt 18 år och ansöker om förlängt uppehållstillstånd ställs i dag kravet att de ska kunna visa ett särskilt beroendeförhållande till sina vårdnadshavare. Kravet är djupt problematiskt. Det förutsätter att unga vuxna förblir beroende av sina föräldrar för att få stanna i landet, samtidigt som samma lagstiftning i andra sammanhang kräver självständighet, etablering och egen försörjning.
I praktiken motverkar detta ungas mognadsprocess och försvårar deras inträde på arbetsmarknaden. I stället för att uppmuntra ansvarstagande och integration skapar systemet inlåsning, osäkerhet och passivitet. Konsekvenserna riskerar att bli långtgående – inte bara för de unga som drabbas, utan också för samhällsekonomin i stort.