"Hälsoschema" - Nej Tack!

Hälsoschema – nej tack!

I kommunalarbetarens nionde nummer för 2021 synliggörs hälsoschemats vinnare och förlorare. Chefredaktör Anna Körnung skriver att kommunerna ofta tagit till det som kallas för hälsochema för att genomföra heltid som norm. Vidare konstaterar hon att förlorarna på dessa scheman många gånger är de anställda inom vård och omsorg. Vinnarna är utan tvivel företagen bakom, däribland Time Care, som har delat ut 96 miljoner kronor i vinst till bolagets ägare. Det under loppet av de fyra år som gått efter överenskommelsen om heltid som norm. Rätten till att arbeta heltid och att ha det som norm är det ingenting fel på, problemet är snarare hur kommunerna går till väga för att uppnå målsättningen.

Hälsoscheman innebär fler men kortare pass, med färre lediga dagar och ofta utspridd ledighet. Det innebär att alla jobbar lika många dagar, oavsett om sysselsättningen är 75 % eller heltid. Arbete varannan helg, korta schemaperioder och resurspass, där delar av arbetstiden kan behöva göras på en annan arbetsplats än den ordinarie, är andra typiska exempel som utmärker hälsoscheman.

Runt om i landet vittnar anställda om ohållbara arbetssituationer där schemat gör det omöjligt att hinna återhämta sig. Många säger upp sig och flertalet går över till att jobba timmar eller förtidspensionerar sig, för att de helt enkelt inte orkar.

Det så kallade hälsoschemat strider även emot mycket av vad forskningen säger om skift- och nattarbete. Stressforskningsinstitutet fastställer bland annat att riskfaktorer för stress är en dygnsvila kortare än 11 timmar, roterande treskift, långa pass samt många pass i rad. De framhäver vikten av att skiftarbetare behöver fler lediga dagar än de som arbetar kontorstider. Det för att kunna sova ikapp vila ut. I Kommunalarbetaren, nummer 9, 2021, står det att man skall ha minst nio fridagar på en fyraveckorsperiod, enligt det centrala kollektivavtalet, men att många kommuner har detta som ett tak (bl.a. Strängnäs kommun). Det innebär att vårdpersonalen inte är ledig fler dagar än de som arbetar kontorstider. En dag mer än de 8 dagar som infaller på helgerna när de med kontorstider är lediga, innebär inte mer ledighet om man står ut det över ett helt år med alla röda dagar som de med kontorstider är lediga. Medan skiftarbetare, i det här fallet vårdpersonal, jobbar som vanligt. Detta strider emot forskningens slutsatser och innebär en ökad risk för ohälsa.

De protester som sker runt om i Sverige behöver ske även i Strängnäs kommun. Tillämpningen av hälsoscheman är inte hållbart och slår hårt emot alla som arbetar inom vården. Det kan i sin tur även få förödande konsekvenser för de som är i behov av vård. Hälsoscheman omöjliggör återhämtning, har försämrat arbetsvillkoren markant och har dessutom inget stöd i forskningen, enligt kommunal.

Vi kräver därför ett avskaffande av hälsoscheman - för personalens, brukarnas och samhällets skull.