Skip to main content

Till: KIRUNAS KOMMUNPOLITIKER OCH BESLUTSFATTARE

Kiruna kommun bör stärka sitt engagemang i klimatomställningen

Kiruna kommun bör stärka sitt engagemang i klimatomställningen

IPCC´s rapport (oktober 2018) gav inga tveksamma besked. Slutsatserna var tydliga och rättfram. Vi har globalt, lokalt och privat nu en uppgift framför oss att ta tag i med största allvar och stor entusiasm. Vi vill att Kiruna kommun, med ambitiösa mål och konkreta handlingar, nu visar att de tar sin del av ansvaret genom att bygga en kommun med framtiden som utgångspunkt. I vårt förslag beskriver vi invånare mer i detalj hur det faktiska läget ser ut idag, förklarar vikten av att sätta igång arbetet NU och ger konkreta förslag på vilka åtgärder som bör vara på agendan och prioriteras i kommunens målsättningar, planeringar och investeringar.

Vi föreslår att Kiruna kommun fattar beslut om:

A. Att en klimatomställningsplan tas fram för att kommunen ska göra sin del för att nå Parisavtalsmålet som innebär en strävan efter att nå högst 1,5 graders global uppvärmning. Planen ska inbegripa en koldioxidbudget med årliga utsläppsminskningar på minst 16 % i absoluta termer och uppnå nollutsläpp till år 2030. Satsningar bör göras på exempelvis energieffektivisering och förnybara energikällor, på en elförsörjning som är helt fossilfri, på att minska transporterna och skapa en fossilfri trafik, på att minska matens klimatpåverkan och ha en hållbar matproduktion i vårt närområde, på klimatneutrala bostäder, på att främja hållbara konsumtionsmönster, på gröna jobb och en klimatsmart välfärd.

B. Att kontakta alla företag, organisationer och offentlig verksamhet inom kommunen så att alla aktörer utarbetar planer för att minska sina utsläpp i motsvarande grad. Planerna ska inkludera hållbarhetsanalyser, omställningsplaner och koldioxidbudgetar.

C. Att kommunen inom två år avyttrar alla innehav i fossilutvinningsföretag som kommunen genom sina fonder har placeringar i (se alternativ hos Klimatkommunerna), och istället investerar i hållbara och fossilfria alternativ.

D. Att göra ett kontinuerligt informations- och folkbildningsarbete i dialog med lokala organisationer, näringsliv och skolor i syfte att årligen nå alla invånare och elever i kommunen.

Varför är det här viktigt?

Klimatfrågan är inte en fråga eller utmaning som bör ses som isolerad från andra samhällsutmaningar, som något man försöker lösa "vid sidan av" medan man fortsätter som vanligt. Klimatet är tätt och obestridligt sammanvävt med alla våra samhällsutmaningar. Inte minst är ett välmående jordklot självaste grundförutsättningen för vårt välmående. Utmaningen färgar därför kort sagt av sig överallt. Alla förändringar och nya beslut som kommunen står inför att göra i framtiden, inom alla områden, behöver med andra ord grunda sig ett klimattänk.

Med detta sagt bör det ytterligare betonas att ett hänsynstagande till klimatet INTE innebär ett bortprioriterande av olika frågor, så som investeringar i äldreomsorgen, skolan, kultur etc. Det betyder istället att ett klimattänk behöver vara "inbakat" i hur vi faktiskt väljer att lösa problem inom alla dessa områden eller utveckla dem till det bättre.

»Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.« FN:s klimatkonvention

Ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas ”väl under 2 grader C” och vi ska ”vidta åtgärder” för att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader. Det globala klimatavtalet i Paris 2015

I slutet av 2017 sände fler än 15 000 forskare från 184 länder en kraftig varning till mänskligheten. De menar att mänskligheten nu riskerar sin framtid, och att vi med nuvarande trender rör oss mot omfattande mänskligt lidande och en katastrofal biologisk utarmning.

I FN:s klimatpanels (IPCC) nya rapport (oktober 2018), Global Warming of 1.5°C , varnas för kraftigt ökade klimatförändringar om den globala uppvärmningen blir 2 grader i stället för 1,5. IPCC:s rapport pekar mot att den halva graden kan bli avgörande för planetens framtid – att isarna på Grönland och i Antarktis destabiliseras på allvar någonstans i spannet mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning. Detta skulle kunna innebära flera meters höjning av havsnivån.

FN-rapporten tar upp hur extrema väderhändelser som torka, tropiska stormar och översvämningar riskerar att bli betydligt allvarligare i det högre scenariot. Vid två graders uppvärmning riskerar 2,4 miljarder människor att utsättas för värmeböljor varje år och nästan lika många att lida av vattenbrist. Två miljarder människor kommer att beröras av översvämningar år 2050, jämfört med drygt 500 miljoner i dag. Världens fiskfångster förväntas bli hälften så stora vid två graders uppvärmning i jämförelse med 1,5 grader. En konsekvens bland annat av att världens korallrev nästan helt dör ut vid två grader.

Miljöprofessor Johan Rockström menar att rapporten visar att den gamla tvågradersgränsen inte längre gäller:
– Fram tills för bara några år sedan trodde vi fortfarande att två grader var en hanterlig temperaturnivå. Nu förstår vi att det inte alls räcker, att två grader är alldeles för farligt. Det är en planetär gräns som världen ska ta på yttersta allvar. Om vi väl når två grader visar den senaste forskningen att det riskerar att obönhörligen knuffa oss upp till nivåer långt över två grader, för att naturen då kan tippa över och blir självuppvärmande.

Det handlar om förstärkningsmekanismer genom exempelvis smältande permafrost, utsläpp av metan från havsbotten, regnskogsdöd i Amazonas och förlusten av havsis på sommaren i Arktis.

Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle enligt rapporten kräva förändringar som saknar motstycke. Begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 grader kräver "snabba och långtgående" förändringar inom energi, industri, byggnader, transporter och städer.

Runt 6000 vetenskapliga studier har bidragit med kunskapsläget. Det är nu upp till politiker i världens länder att omsätta rapportens slutsatser i en genomgripande samhällsomställning. FN:s klimatpanels nya rapport bör utgöra grunden för den kommunala omvärldsanalysen och politiken.

År 2017 och 2018 ökade de globala utsläppen av koldioxid för första gången efter tre år av oförändrade utsläpp. Men miljöprofessor Johan Rockström menar ändå att omställningen är möjlig:
– Det som krävs är att man sätter vetenskapligt baserade gränser, det vill säga slutdatum för fossil energi. Sverige måste lägga sig på nollutsläpp 2030, det vill säga om 12 år. Sedan måste styrmedel kopplas till de skarpa målen. Ta bort alla subsidier, lägg till en kolskatt och sätt gränser – då finns det en väg att klara det här.

FN-organet UNHCR analys visar att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar, om vi inte lyckas hejda uppvärmningen.

Inför klimatmötet i Paris 2015 rapporterade världens länder in sina åtaganden till FN:s klimatpanel och de motsvarar tillsammans en uppvärmning på 2,7 - 3,5 grader, alltså en nivå som skulle få förödande konsekvenser för vår jord.
Alla aktörer - privatpersoner, organisationer, företag, myndigheter, regioner, kommuner - måste nu anstränga sig till sitt yttersta om vi ska lyckas vända utvecklingen. Även vår kommun.

Uträkningar för 17 kommuner och regioner , av Uppsala Universitet och Ramboll (nov 2018), visar att det behövs årliga utsläppsminskningar på 16 procent för att vi ska nå tvågradersmålet - alltså det högre mål som riskerar få katastrofala konsekvenser för två miljarder människor. Med i beräkningen är då inte heller utsläpp som sker som en konsekvens av köpta varor och tjänster (konsumtionsbaserade utsläpp) i andra länder.

Vår kommun behöver påbörja en reducering av koldioxidutsläppen med ett minimum av årliga utsläppsminskningar på 16 % i absoluta termer . För att sträva efter 1,5-gradersmålet behöver minskningarna vara mycket högre och gå ännu snabbare.
Vi vill att vår kommun tar fram en klimatomställnings- och folkbildningsplan med målet att kommunen ska ha uppnått nollutsläpp till år 2030.

Med förhoppning om en bekräftelse på mottaget förslag och ett snabbt beslut av kommunfullmäktige.

Kiruna kommun

Maps © Stamen; Data © OSM and contributors, ODbL

Kategori

Uppdateringar

2019-02-28 19:52:48 +0100

100 underskrifter nådda

2019-02-28 08:54:31 +0100

Snart når vi 100 namnpåskrifter, bra jobbat!
Kan vi nå 200? Dela gärna namninsamlingen bland dina vänner.

2019-02-26 22:31:33 +0100

50 underskrifter nådda

2019-02-25 22:15:14 +0100

25 underskrifter nådda

2019-02-22 13:53:28 +0100

10 underskrifter nådda