Varje år går i dagsläget 50 miljarder ur statskassan till att betala för utsläpp som vi egentligen vill minska - DET ÄR HELT ORIMLIGT. Pengar som skulle kunna gå till viktigare saker: hållbar utveckling, skola, vård eller forskning. Det fossila måste betala för sina egna kostnader och sluta vara ett "kostnadseffektivt val" för företag och privatpersoner. Varför hålla nere priser på det vi vet är fel? Är det en effektiv stimulans av marknaden när vi strävar mot hållbarhet? Vi vägrar låta våra skattepengar förstöra vår framtid! Skriv under för att hjälpa oss sätta fart på den här frågan! ********** Exempel på fossila subventioner: (miljoner kr) ********** Nedsatt energiskatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk: 200 mnkr Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen i industrin: 630 mnkr Nedsatt energiskatt på el i tillverkningsindustrin & i datorhallar: 12 200 mnkr Nedsatt energiskatt för diesel i industriell gruvverksamhet: 250 mnkr Energiskatt på diesel i motordrivna fordon: 7970 mnkr Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart: 820 mnkr Reseavdrag: 5790 mnkr *********** Källor: *********** https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2017/redovisning-ru-pot-miljosk-subv.pdf https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6455-6.pdf https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6666-6.pdf?pid=16477 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4946903

Särskilt ensamstående lågavlönade småbarnsföräldrar klarar inte av att betala de allt högre avgifterna! Men även för många andra har detta blivit en allt för hög kostnad som läggs på de andra dyra avgifterna varje månad.

Unden är en källvattensjö med ca 40% tillrinning underifrån och används idag som dricksvattentäkt av lokalbefolkningen. Det är en mytomspunnen sjö, som har en stor plats i hjärtat på boende i området såväl som turisterna. Det är en kraftfull sjö, av stor vikt för rekreation. Unden är även klassad som ett riksintresse för friluftsliv och naturvård. Anledningen till detta är den artrika faunan, det klara vattnet, det relativt opåverkade avrinningsområdet och de fina badstränderna samt den sydsvenska rödingstammen. Det finns fornminnen och hotade växter. Många fågelarter lever i Unden, bland annat fiskgjuse och storlom och en del av Unden ingår i ett Natura 2000-område. (Natursidan.se, Kristina Bäck) Unden is a clearwater lake, used as a source for drinking water, for recreation and fishing. It's a mythical lake which takes place in heart of both locals and tourists. It's a very powerful place. The fauna is rich and there are ancient monuments in the area.

Konsekvenserna av klimatförändringarna blir allt starkare med alltfler människor på flykt världen över. Behovet av att vi alla bidrar till drastiska utsläppsminskningar är enligt världens samlade klimatforskning akut om vi ska klara av att uppnå det globala klimatavtalet enligt vilket uppvärmningen ska begränsas till 2 grader, med sikte på 1,5 grader. För att åstadkomma detta krävs att medelsvensken snabbast möjligt minskar sina utsläpp från i medeltal dryga 11 ton per år, till 1-2 ton per år. En flygresa tor Stockholm-Thailand släpper ut 4,8 ton koldioxidekvivalenter per person som då alltså har förbrukat hela sin ”kvot” för det året. Om avtalet ska kunna nås och en skenande klimatförändring förhoppningsvis kunna avvärjas så behöver flygresorna minska radikalt. Att endast ersätta det fossila bränslet med förnybara alternativ istället för att minska flygandet radikalt, riskerar att leda till ytterligare konflikter kring markanvändning och livsmedelsförsörjning då flyget som sådant är en mycket energikrävande transportform, jämfört med exempelvis tåg. Politiskt är vi på väg mot en flygskatt. Livsmedelskedjornas medlemsförmåner innebär i nuläget raka motsatsen, att flyget istället subventioneras.

Detta är viktigt för att vi i Sverige ska ha en hållbar utveckling och göra livet bättre för både djur och människor på vår planet.

Uppsalas studenter utgör stommen i stadens studentnationer. Men de är också en del av den unga generation som kommer få uppleva konsekvenserna av en allt varmare värld. Trots att miljö- och klimatfrågor i allra högsta grad berör studentgenerationen saknas idag ett övergripande miljöarbete på majoriteten av Uppsalas nationer. Lösningen på det är en gemensam miljöpolicy för alla tretton nationerna, med tydliga riktlinjer för vilken framtid nationerna vill se. Miljöpolicys är idag ett givet inslag hos de flesta företag och myndigheter, och ett bevisat effektivt medel för långsiktig förändring. För de av av Uppsalas nationer som ännu inte har en egen miljöpolicy skulle en gemensam sådan innebära den kontinuitet som är absolut nödvändig för att åstadkomma ett framgångsrikt miljöarbete, både på individ- och systemnivå. Om studentnationerna, som tillsammans når ut till 40 000 personer, skulle komma överens om en gemensam miljöpolicy skulle det visa på kontinuitet, framåtanda och samarbete. Ett hållbart studentliv borde vara en självklarhet!

Många människor berättas bli lidande när palmoljeodlingar växer fram, tillsammans med djur som orangutanen. Dessutom skövlas uråldrig regnskog som är vår jords lungor!

https://www.facebook.com/UngaElektriker/videos/1201110243268475 El är välfärd. Oavsett vad du tror, om du är liten eller stor, så värmer och lyser den upp där du bor. El kommer inte gratis, det kostar ganska mycket faktiskt. och nu vill de stora elbolagen kräva dig på upp till 36 miljarder kronor, trots att bolagsjättarna redan gör extrema övervinster pga låg personaltäthet och ofta dåligt underhåll. "Att äga ett elnät har blivit en kassako för de tre eljättarna i Sverige, som varje år drar in närmare sju miljarder kronor i vinst på att ha monopol på elsladden in till svenska hem. Och marginalerna är rekordhöga. Mest tjänar Fortum Distribution som numera heter Ellevio – var tredje krona som kunderna betalar är ren vinst för företaget." - Saxat från SVT "Ellevio som tidigare ägdes av Fortum har nu genomfört de största prishöjningarna i modern tid på sina elnät. Och det två andra eljättarna Vattenfall och EON har följt efter. Det visar SVT Nyheters granskning och höjningarna slår mot över två miljoner hushåll som är kunder hos bolagen. Det var i mars förra året som högsta förvaltningsdomstolen slog fast att de företag som äger elnäten i Sverige har rätt att chockhöja sina avgifter. Totalt handlar det om cirka 36 miljarder kronor som bolagen har rätt att plocka ut av sina kunder i en extra avgift förutom den normala taxan. Och nu börjar effekten slå i genom. SVT har granskat hur mycket de tre stora eljättarna Ellevio (tidigare Fortums elnät), Vattenfall och EON som tillsammans dominerar marknaden har höjt priserna under perioden första januari 2015 tills nu. Det är framför allt Ellevio och Vattenfall som sticker ut med mycket stora påslag. ”Prishöjningar det närmaste åren” Ellevio ligger i topp med prishöjningar på i genomsnitt 18 procent under perioden tätt följt av Vattenfall med 16 procent medan bilden för EON är mer splittrad. EON har höjt 12 respektive 11 procent i de norra respektive södra områdena, men bara 2 procent i Stockholmsregionen. Ledningen för Ellevio som gjort de största prishöjningarna säger att man tänker fortsätta. – Det kommer att bli prishöjningar de närmaste åren också, säger Johan Lindehag som är VD för Ellevio. Men om ni fortsätter i samma takt kommer ni att ha höjt priset med närmare 40 procent fram till år 2019? – Det kan jag inte svara på nu om det blir 40 procent eller vad det nu blir, säger Johan Lindehag. Höjningen slår framför allt mot de som förbrukar mycket och branschorganisation Villaägarna har fått ta emot många samtal. – Det är många av våra medlemmar som är väldigt upprörda i den här frågan. De hör av sig till oss, säger Jakob Eliasson som är samhällspolitisk chef för Villaägarna. ”Kunderna hamnar i kläm” Och detta är alltså bara början. För även om ledningen för Ellevio inte vill gå ut med hur mycket de ska höja sina priser har bolaget har möjlighet att plocka ut i genomsnitt 5.000 kronor av varje kund i ett extrapåslag. Totalt handlar det om över fyra miljarder kronor på grund av utslagen i förvaltningsdomstolen – Vi tycker att det här är stötande att monopolister kan höja priserna precis som de vill. Det är kunderna som hamnar i kläm och detta beror på att det saknas en rejäl prisreglering på just en monopolmarknad säger Jakob Eliasson. Och för Ellevios ledning handlar det nu inte om hur mycket bolaget har rätt att plocka ut, utan vad smärtgränsen går för kunderna. – Exakt vad den gränsen ligger är svårt att svara på. Vi gör självklart en sådan värdering i prishöjningarna, säger Ellevios VD Johan Lindehag, och tillägger att bolaget sannolikt inte kommer att ta ut allt man har möjlighet till." - Saxat från SVT Källor: http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/storsta-prishojningen-i-modern-tid http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/en-tredjedel-av-vad-du-betalar-ar-ren-vinst-for-eljatten

Stockholms stad är delägare i Värtaverkets kolkraftverk. Det globala klimatavtal som tecknats i Paris i december 2015 gör det moraliskt omöjligt att fortsätta elda med kol när det nu finns alternativ. I mars 2016 startade Fortum sitt nya biobränsledrivna kraftvärmeverk i Värtan som har kapacitet att helt ersätta kolkraftverket. Ändå vill Fortum ha kolkraftverket i drift kanske ända fram till fram till 2030. Vi anser att kolkraftverket inte längre behövs. Eventuell reservkraft kan hämtas genom eldrivna värmepumpar, integrering av fjärrvärmenätet i länet, samt en snabb utveckling av så kallat öppet nät där spillvärme från olika verksamheter kan levereras in i fjärrvärmenätet. Nu ska bolaget under 2017 presentera en plan för kolkraftverket. Vi vill att de skyndar på arbetet. Stöd våra krav, planen ska fram så fort som möjligt. Namninsamlingen pågår till sista mars 2017. Kampanjen stöds av Klimataktion Stockholm, Jordens Vänner Stockholm, Fossil Free Stockholm och Skiftet

Att stoppa affären och och låta kolet ligga är ett globalt intresse, vattenfalls kolkraft släpper ut lika mycket som alla svenskar gör på ett år! Det tjeckiska bolaget har även gått ut med att de till och med vill utöka gruvorna vilket innebär förödande konsekvenser för både djur och människor. Hela byar måste rivas och flyttas, djurs naturliga livsmiljöer kommer hotas och den biologiska mångfalden som skall bevaras blir då hotad. Med tanke på Sveriges nya lagstiftning och tvärvändning i asylpolitiken anser en del att flyktingar inte ska få komma till vårat land, samma människor brukar ofta också kommentera hur löjligt de tycker det är att "tänka på miljön" till dem vill jag bara påpeka att vi kommer att få se en riktig massinvandring inom loppet av 50 år, klimatflyktingar, och med tanke på hur mycket regeringen verkade anstränga sig nu fruktar jag för konsekvenserna för dessa människor. Den här affären handlar inte bara om oss. Allt för ofta tänks det på ens eget bästa och inte majoritetens. Denna affären måste avbrytas inte bara för världen utan för Sverige också. Vi skrev på ett avtal i Paris år 2015 ett avtal som var meningen att alla skulle följa att bryta mot det så att alla svenskar skulle kunna få en liten slant extra i fickan är fullkomligt tanklöst och hjärtlöst. Världen står inför tillräckligt många problem låt oss inte skapa fler!

Kan vi ta sådana risker med våra vattenreserver i en värld där färskvattentillgångar blir allt sämre och färre? Kan vi med gott samvete lämna efter oss ett Vättern till eftervärlden som frikostigt använts som ett skjutfält av vår militär? Lämpligen bör verksamheten flyttas till ett område där man inte riskerar att äventyra stora vattentäkter på det viset som övningarna gör idag och avses att göra i framtiden. Vi kan inte med ett gott samvete låta dessa skjutningar pågå över Vättern, vi som innevånare och boende i och omkring denna sjö säger härmed ifrån. Ett nej till utökade övningar, för ett sundare beslutsfattande och ett mer hållbart miljötänk som gynnar människorna i nu- och framtid. Överklagande av länstyrelsens i Västra Götaland beslut den 2016-05-18, Diarienummer 551-12463-2012, dossienummer 1446-1142

Klimatfrågan ställer oss inför mänsklighetens viktigaste beslut. I allt vad vi gör i vardagen påverkar vi tillsammans Jordens klimat och den biologiska mångfalden, växter djur och hela vår natur. Det är vi människor som måste lära oss att fatta klimatsmarta beslut för vår överlevnad på Jorden. Våra val blir ödesmättade beslut och vi måste förändra dessa till positiva handlingar här ifrån, just nu! Varje enskild individs vardagsbeslut till stora företags och nationers politiska beslut har stor påverkan på klimatet i sin helhet! Detta behöver belysas och debatteras dagligdags i nyheterna. Genom klara nyhetsuppdateringar om klimatet, djur och natur samt klimatsmarta innovationer kan och måste vi kraftfullt öka den allmänna kunskapen. Alla måste komma till insikt genom lättförståelig information och fördjupningar. Då kan vi gemensamt förändra och påverka vårt fortsatta liv på Jorden till en värld att överleva och leva i.