Västra Götalandsregionens trafikplan för åren 2018-2029 kommer markant öka utsläppen av CO2, i strid med de regionala och nationella klimatmålen. Vi kräver att planen revideras så att den är i linje med nödvändiga utsläppsminskningar. 2017 beslutade regionfullmäktige om klimatstrategin “Klimat 2030”. Denna innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara fossiloberoende till år 2030 och att följande två mål ska uppfyllas: - Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990 års nivå. - Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen den sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010. Trots målen röstade regionfullmäktige under våren 2018 igenom en transportinfrastrukturplan som istället leder till ökade utsläpp. Detta var något som fick hård kritik från Naturvårdsverket. Beslutet är särskilt bekymmersamt då: --> Transporter är den näst största utsläppskategorin i regionen efter industrin, och en utsläppskategori där regionen har stor möjlighet att påverka. Detta då exempelvis kollektivtrafiken drivs i regionens regi. --> Ordföranden skriver i förordet till transportinfrastrukturplanen att: “Satsningen ligger väl i linje med vår ambition att investera i hållbara transportlösningar som ytterligare ett steg mot ett mer fossiloberoende transportsystem. Beslutad regional plan innehåller en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna bedömning har gjorts utifrån flera miljökvalitetsmål såsom minskad klimatpåverkan, en god bebyggd miljö och frisk luft. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning samt verka för att begränsa planens klimatpåverkan.“ (s. 5) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029, som fanns med som en bilaga till beslutet att anta den regionala Transportinfrastrukturplanen står det dock i den samlade klimatbedömningen att: “De beräkningar som gjorts, utifrån Trafikverkets prognoser, visar att varken planalternativet eller nollalternativet skapar möjlighet att bidra till en uppfyllelse av klimatmålen då båda alternativen medför en ökning av utsläppen av CO2. ” (s. 44) --> Det fanns andra förslag till trafikplan i MKB:n som hade lett till minskade utsläpp. Förslag i linje med målen fanns alltså, men negligerades av ledamöterna i regionfullmäktige. --> MKB:n lyfter fram att syftet med planen gör att måluppfyllelsen försvåras, då planen bidrar till ökat resande, samtidigt som det för att uppnå klimatmålen inte enbart krävs att vi reser på andra sätt utan även reser mindre. I Länsstyrelsens årliga uppföljning (RÅU) 2019 står det att utsläppen från transportsektorn i länet uppgick till 2,7 miljoner ton. För att de regionala klimatmålen ska nås behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 1 miljon ton till 2020 och sedan med ytterligare en miljon för att nå målet till 2030. Planeringen för ett hållbart transportsystem, med kollektivtrafik som norm i tätorter, är enligt Länsstyrelsen avgörande för att målet ska kunna nås. Ska regionen lyckats nå sitt mål att bli fossiloberoende och följa Parisavtalet måste politikerna fatta beslut som ligger i linje med målen och minskar utsläppen. Skriv under för att politikerna i regionen ska fatta beslut i linje med de mål de själva satt upp och revidera/uppdatera trafikplanen så den ligger i linje med de regionala och nationella klimatmålen. Källor: Klimat 2030, beskrivning och målen https://klimat2030.se/om-klimat-2030/var-berattelse/ Sveriges nationella klimatmål. “Senast år 2030 ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med år 2010.” http://www.naturvardsverket.se/klimatmal#:~:text=Senast%20%C3%A5r%202030%20ska%20v%C3%A4xthusgasutsl%C3%A4ppen,6%E2%80%937%20miljoner%20ton%202030. Sveriges Klimatpolitiska ramverk och målet att “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Kritik från Naturvårdsverket - “Klimat- och trafikplaner går på tvärs”, Per Sydvik, Göteborgs-Posten https://www.gp.se/cmlink/klimat-och-trafikplaner-g%C3%A5r-p%C3%A5-tv%C3%A4rs-1.4767249?ajax=true&site=2.189&page=2.199 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/1910d349-07a7-412d-af17-78521630bfce/REGIONAL_PLAN_20180702_webbversion.pdf?a=false&guest=true Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 . https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/41b0bd5d-4281-48ad-84a3-9f6e45185e36/MKB_Regplan_Transport_VGR_2018-2029_11juni2018.pdf?a=false&guest=true Nationella Emmissionsdatasen, utsläpp i regionen. http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm Länk till Västra Götalandsregionens hemsida https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Länsstyrelsen Västra Götalands Län - Regional och årlig uppföljning (RÅU) - 2019 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/r%c3%a5u/V%c3%a4stra%20G%c3%b6talands%20l%c3%a4n/Documents/V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20R%c3%85U%202019.pdf

Turköpsskogen är en cirka trettio hektar stor skog, hälften så stor som Pålsjöskog. Skogen är hem till en stor variation av levande arter. Till dessa hör bland annat Kronhjortar, en rad olika fågelarter och mycket mer. Kullabygdens ornitologiska förening har skickat in en lista över de arter som finns till länsstyrelse och Naturskyddsföreningen. Det vore en skam för Helsingborg och Skåne att låta denna skog avverkas i ekonomiskt syfte.

Grusbanan måste få stå kvar i Vaxholm. För mig personligen handlar det om att mina 10-åriga barn cyklar dit var och varannan dag för att spela tennis. Ofta kommer deras farmor och farfar dit med mellis och tittar på medan de spelar, dvs en viktig mötespunkt i Vaxholmares liv. Varje gång jag kommer dit ser jag olika konstellationer av människor som spelar där... familjer med tonårsbarn, Vaxholms bästa ungdomsspelare som representerar Vaxholm ute i Sverige på olika turneringar som tränar, pensionärer som spelar dubbel på lunchen, män/kvinnor/ungdomar av alla åldrar som spelar i utomhus KM, m.m. Inte minst nu i Coronatider har den här tennisbanan varit en viktig plats för tennisspelare av alla åldrar. Där finns en puls, glädje, en möjlighet för utomhusträning. Att ersätta det med en ny parkering eller parkeringshus skulle vara omodernt och helt enkelt oacceptabelt! Vi måste värna om våra värdefulla kultur- och rekreationsmiljöer i Vaxholm. Den här platsen främjar ju lek, hälsa och sociala aktiviteter och bör därför väderas mycket högt, får att inte tala om det historiska värdet iom att banan funnits i snart 100 år.

Rapport efter rapport visar hur värdefull naturen är för samhället, och hur illa ställt det är med den (se t.ex. http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6900/978-91-620-6917-9/). Att människor får en chans att möta sin lokala natur och ta del av dess värden - och på så sätt få en förståelse för vikten av att värna den - är helt avgörande för att vi ska lyckas vända den negativa utvecklingen, på såväl global som lokal skala. Inte minst har det ökande friluftslivet och trycket på naturområden under coronakrisen visat på det trängande behovet av information och utbildning av allmänheten när det gäller ett hållbart nyttjande av naturen. I detta spelar satsningar på naturpedagogik en oerhört viktig roll. Sveriges alla naturum förser samhället med ett ovärderligt forum för möten med naturen, där såväl barn som vuxna kan lära sig om värdet av en rik närnatur, och om varför det är viktigt att den skyddas. På samma sätt ger lokala kulturinitiativ, som konsthallen i Falsterbo strandbad, en värdefull plats där kulturintresse och skapandeglädje kan väckas. Och det bästa är: det är öppet och tillgängligt för alla, oavsett ekonomiska förutsättningar. Att stänga ner ett naturum och lokal konsthall till förmån för vinstdrivande verksamhet riktad mot en långt snävare målgrupp är att gå tvärt emot den hållbarhetsanda som på många håll genomsyrar svensk samhällsdiskussion idag, och att gå emot kommuninvånarnas kort- och långsiktiga intressen. Falsterbonäset har en helt unik natur som drar till sig besökare inte bara från regionen utan även internationellt, bland annat då det är en av landets främsta fågelsträckslokaler, och världsberömt för detta. Ett naturum på just denna plats är därför högst motiverat, och har sedan starten 2016 varit ett mycket uppskattat inslag hos såväl lokalbefolkning som besökare till orten. Vi hoppas att Vellinges kommunpolitiker i slutändan håller med om att kortsiktig ekonomisk vinst inte är mer värdefull än långtgående pedagogiska, rekreationella och naturvårdsmässiga vinster. Vi hoppas att Vellinges kommunpolitiker på så sätt vill stå upp för ett officiellt värdesättande av den högst specifika natur som Falsterbonäset erbjuder. Läs mer: https://vellinge.se/falsterbo-strandbad/naturum/ https://www.mynewsdesk.com/se/vellinge_kommun/pressreleases/flygande-start-foer-falsterbo-strandbad-1524621 https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407-5.pdf?fbclid=IwAR2NYXx9RBFGrdDfSI06R0K3QbU3YDpWQc5lnWCgSLLQQcTJMk9fAfrrvE8 https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-naturvagledning/naturvagledning/teman/natur-och-halsa/?fbclid=IwAR0-4wjmTUupAJ_lFUmyiRcDLJ4bt_pWRMlF0aXNtLg7u037VzONUhMeLLg

Stefan Löven, jag skriver till dig som högst ansvarig för alla medborgares hälsa och välmående. Utanför din arbetsplats sitter sedan 11 dagar en ung människa, Albin Björk 27 år, och hungerstrejkar. Har du sett honom? Han vill att du kommer ut och pratar med honom om vår tids - alla tiders - största kris: klimatkrisen. Han vill, liksom jag, att du och regeringen gör det enda rimliga - utlyser klimatnödläge, låter klimatkrisen styra alla politiska prioriteringar. Tala klarspråk, låt medborgarna få veta hur extremt allvarlig situationen är. Albin har gjort uppehåll i sina läkarstudier för att han har förstått att han kan göra större nytta på annat sätt just nu för att rädda liv. Han hungerstrejkar för livet - sitt eget och andras. Han gör det för att han - liksom jag och många med oss - är desperat över att vår statsminister och vår regering inte tar sin uppgift på allvar och skyddar oss från de största hoten mot våra liv och vår framtid - klimatkrisen och den ekologiska krisen. Coronapandemin har visat att din regering, vårt samhälle och vi som enskilda individer är beredda och kapabla till stora förändringar och uppoffringar när vi förstår att det är nödvändigt. Vi kan göra det igen - om bara ni politiker har modet att gå ut och tala om hur allvarligt läget är. För det vet ni ju, något annat kan jag inte tro. Tala sanning, tala klarspråk och agera nu! Så visa nu lite civilkurage och mod Stefan, gå utanför din dörr och prata med Albin, en modig ung man (jämnårig med mina egna barn), en av alla oss som idag lever med ilska, oro och rädsla över den katastrof som håller på att hända med vår jord och vår civilisation. Det går fortfarande att agera och hejda krisen, men det är bråttom. Visa att du är mogen uppgiften! Deklarera klimatnödläge NU och ta till alla samhällets medel för att vända utvecklingen. Vi är många som skulle se det som ett viktigt prov på ledarskap. 💚🌎👊🏻

Oatly utvecklar, producerar och marknadsför bland annat havrebaserade drycker och glass. Sen i år ägs Oatly delvis av riskkapitaljätten Blackstone. Blackstone äger och investerar i brasilianska företag som är ansvariga för att skövla Amazonas, samt byggnationen av en motorväg genom regnskogen till en ny hamnterminal där soja och andra grödor kan transporteras till resten av världen. Detta görs för att expandera lantbruksnäringen i Amazonasområdet, något som vi vet är förödande för regnskogen och urfolken som bor där. Utöver detta stöttar Blackstones ägare och grundare politiker som vill avveckla miljöskydd och motarbetar klimatinitiativ. Även FN har kritiserat Blackstone för dess meriter gällande mänskliga rättighetskränkningar, och här i Sverige har firman tjänat enorma summor på hyresökningar i svensk förort. Blackstones investering av 200 miljoner dollar är en av deras minsta investeringar någonsin, ändå har företaget varit snabba att godhetssignalera sin handling. Trots detta är det investeringen i Oatly som är det enda de skryter om i sina sociala medier profiler. Detta är ett klassiskt exempel på greenwashin. Blackstone är en av de värsta bovarna när det gäller att inte driva en hållbar verksamhet. Inget tyder på att Blackstones investering är genuin, då de fortsätter finansiera förstörelse av Amazonas. Redan för ett år sedan kritiserades Oatly, då med anledning av att det kinesiska statsfinansierade bolaget China Resources blev stora delägare. Även då ifrågasatte vissa om Oatly kan kalla sig klimatsmarta samtidigt som en del av deras vinst går till kinesiska staten som inte har speciellt stor respekt för klimatet eller mänskliga rättigheter. Just nu brinner Amazonas mer än i fjol. Det brinner mer och mer pga. den ökade skövlingen. Alla företag som är inblandade i den industriella utvinningen i Amazonas, indirekt eller direkt, måste ta sitt ansvar.

Sverige kollektivtrafik fortsätter att rulla på under coronapandemin - men det är färre passagerare. För att undvika smittspridning så körs så mycket kollektivtrafik som möjligt. Eftersom att människor uppmanas att undvika kollektivtrafiken blir det mindre biljettintäkter - totalt förlorar den regionala kollektivtrafiken en miljard per månad. [1] När kollektivtrafiken skärs ner försvinner människors rörelsefrihet samtidigt som smittspridning och bilberoende ökar. Därför behövs mer statligt stöd till kollektivtrafiken! I Skåne protesterar uppsagda lokförare och busschaufförer mot neddragningarna - som de menar riskerar att öka smittspridning och göra att människor öka hoten när folk inte får åka med. [2] På längre sikt måste kanske regionerna öka skattefinansieringen men för 2020 måste staten täcka upp för förlusterna som kollektivtrafiken drabbats av under coronapandemin. [1] Dagens Industri, “V och M kräver mer pengar till kollektivtrafiken” https://www.di.se/nyheter/v-och-m-kraver-mer-pengar-till-kollektivtrafiken/ [2] SVT Helsingborg, “Här protesterar lokförare och busschaufförer” https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/efter-neddragningarna-i-kollektivtrafiken-i-skane-har-protesterar-lokforare-och-busschaufforer

Det mesta av denna elektronik kommer att slängas inom tre år på grund av ny teknik och planerad föråldring. En dators genomsnittliga livslängd har minskat avsevärt från sex till två år, och den genomsnittliga livscykeln för dagens mobiltelefoner är bara 9 till 18 månader. Som ett resultat produceras upp till 50 miljoner ton elektroniskt avfall årligen, det mesta från första världsländerna, vars strikta återvinningslagar gör säker förvaring dyr och tråkig. Som ett resultat exporteras mycket av det till tredje världsländer som Kina, Indien, Pakistan, Vietnam, Filippinerna och Afrika, som inte omfattas av strikta regler. Denna export är olaglig enligt Baselkonventionen, enligt vilken "farligt avfall måste kasseras i ursprungslandet". Vad det gör för miljön: Kemikalier i e-avfall kan vara kvicksilver, bly, kadmium, arsenik, nickel och krom. Dessa föreningar kan vara mycket beständiga i miljön och absorberas av växter genom jorden och av människor genom mat, vatten, luft, damm, hudkontakt och intag. Vad det kan göra mot människor: Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan låga nivåer av bly, kvicksilver och kadmium orsaka neurologiska skador, cancer, lung-, njure-, sköldkörtel- och leversjukdomar och orsaka beteende- och inlärningssvårigheter hos barn. Vad kan göras: Regeringar runt om i världen måste sluta exportera sitt e-avfall till dessa tredje världsländer och istället försöka förbättra sina egna avfallsmetoder. Regeringar bör känna sig ansvariga för att hantera sina egna återvinningsprogram för e-avfall så att företag kan utforska denna väg på ett billigare och mer hållbart sätt, snarare än att helt enkelt flytta tullen till länder som behöver pengar.

Detta är viktigt för att 1. Djurhållningen i många länder utomlands, även inom EU, är sämre än den i Sverige. 2. Antibiotika används mer inom köttindustrin utomlands vilket inte är bra av flera orsaker såsom att det ökar risk för multiresistenta bakterier. 3. Vi bör stötta svenska lantbrukare och närproducerad mat. 4. Vi minskar klimatpåverkar om Ystad kommun väljer att köpa närproducerad mat istället för att importera.

Hundägare är också skattebetalare! Vi är trötta på att inte räknas i en så pass stor kommun som Jönköping. Här är hela kommunen hänvisad till två stycken små, dammiga rastgårdar som anses uppfylla alla behov. Fåtalet privata initiativ finns, som den lilla gården på Öxnehaga och de numer rivna/nedstängda i Vätterhems regi på Råslätt och en liten kombinerad boll-lekplan och hundrastgård i Ljungarum. Den senare stängdes ned med hänvisning till EN närboende vars "barn ej kan somna pga hundleken". Som skattebetalare undrar vi varför hundarnas/hundägarnas rättigheter ej tillvaratas när barns/föräldrars rättigheter ständigt vurmas för?  Jönköpings kommun som vill ha en tydlig miljöprofil uppmanar dessutom alla hundägare i vår stora kommun att ÅKA till centrum för hundlek. Går det hand i hand med miljöprofilen? Borde man inte vilja minska biltrafiken? Dessutom kan det innebära svårigheter för funktionsvarierade hundägare att ta sig ut. I kommuner som Stockholm finns minst en hundpark i varje stadsdel, ofta klämmer man dessutom in minirastgårdar som del i många av stadens parker. Borde inte Jönköping, som progressiv kommun, ligga i bräschen även med hundparker? För många människor idag är hundägande en livsstil. En del unga väljer dessutom bort barn, men har i stället hund! Samtidigt betalar dessa skatt för bl.a. barnens parklekar, dagis och skolgång (en självklarhet förstås!) men får inget tillbaka för sin egen familj: hunden! Nu kräver vi en förändring, hundägare är en viktig och stor intressegrupp och något som främjar god folkhälsa, möten människor emellan och en levande stad! Med vänlig hälsning, Jönköpings hundägare   (Den bifogade bilden är från Skarpnäcks rastgård i Stockholm - stor, lummig, kuperad!)

Det är viktigt att nuvarande och framtida invånare i Solna inte förlorar kontakten med vårt ursprung.

Reklam och marknadsföring är effektiva verktyg. Ibland används det för att sälja produkter, ibland för att förändra attityder och ibland helt enkelt för att distrahera folk från sanningen. Genom en genomtänkt insats kan ett företags verksamhet till sist framstå som raka motsatsen mot vad det egentligen är: Det som är skadligt för miljön framställs som bra, och ökade utsläpp framställs som minskande. Oljebolaget Preem är unikt bra på att avleda allmänheten från att se sanningen om deras produktion. Trots att de är Sveriges största utsläppare av koldioxid och till 99% ägnar sig åt förädling av fossil råolja (11.3 miljoner ton per år) så framställer de sin verksamhet miljö- och klimatvänlig. En av många strategier för att ro detta iland är att kliva in som huvudsponsor för det folkkära eventet Vasaloppet. Detta trots att Preem alltså är en av de största CO2-utsläppskällorna i Sverige och i praktiken smälter snön under skidåkarnas skidor. Förra året ökade kostnaderna för Vasaloppet med 10 miljoner kronor för allt extraarbete som krävdes med att få fram snö till skidspåren. Logiken i detta är skrattretande. Samtidigt gnuggar Preem händerna av de goda resultaten för egen del. I företagets pressrelease om det förlänga samarbetet med Vasaloppet skriver de att: “Kännedomen om Preems miljöarbete bland Vasaloppets åkare har ökat från 20 procent år 2010 till 60 procent år 2011.” “..Samarbetet är mycket positivt för företagets varumärke och åtta av tio Vasaloppsåkare (76 procent) uppger att de har en positiv inställning till Preem.” [1] “Preem har en stark kompetens inom hållbarhetsutvecklingen vilket stödjer Vasaloppets vision inom området, både för miljön men också genom engagemang, värme och omtanke till våra deltagare i spåret..” Paris borgmästare Anne Hidalgo skickade för ett år sedan ett tydligt budskap till sin stads olympiska kommitté om sponsorer. Hon sa rätt ut att Paris medborgare knappast skulle uppskatta sponsorer till spelen som släpper ut stora mängder koldioxid och vars verksamheter hotar miljön. Kort därefter släppte oljebolaget Total sina planer att gröntvätta sitt varumärke med hjälp av de kommande olympiska spelen i Paris 2024. Ett sådant tydligt besked till oljebolaget Preem skulle vara mycket välkommet från Vasaloppets ledning och kanske även från Dalarnas landshövding Ylva Thörn. Till det kommer kan vi påminna om ett annat citat: ”Sätt stopp redan 2020 för alla investeringar i ny fossil infrastruktur. Med fossil infrastruktur menas allt från ­Adanis kolgruva i Australien till Preem i Lysekil”, -professor ­Johan Rockström i sitt vinterprogram i P1 i januari i år, sanningens år 2020. Därför vill vi visa att vi inte är okej med att Vasaloppet (och profiler som Gunde Svan) används för att gröntvätta Preem. Skriv under för att få Vasaloppet att bryta avtalet med Preem. #StoppaPreemraff #Aktionsveckor #Vasaloppet och #KlimatVasan Källa: [1] Preem förlänger avtal som huvudsponsor till Vasaloppet: https://news.cision.com/se/preem-ab/r/preem-forlanger-avtal-som-huvudsponsor-till-vasaloppet,c2750530