Området innehåller höga naturvärden som alltid är värt att skydda. Dessutom behöver de boende i Uppsala stad skyddade stadsnära naturområden för rekreation som bidrar till en högre levnadsstandard och bättre hälsa (fysisk såväl som psykisk). Läs mer här: https://uppsala.naturskyddsforeningen.se/2020/11/17/uppsala-universitet-planerar-jattehygge-i-hagadalen-nastens-naturreservat-pressmeddelande-2020-11-17/

Skärgårdsskogen är otroligt vacker oas i skarpnäck. Den har höga och för närmiljön ovanliga naturvärden, ett flertal fornminnen och är en frekvent använd plats för invånarna i östra skarpnäck. Skogen används främst av barn och ungdomar men också mycket som promenadstråk för pensionärer och hundägare. Trots att protester från boende i Skarpnäck så ligger nu detta förslag som ni ser på bilden till grund för markanvisning och detaljplanering. Planförslaget tar ingen hänsyn till hur platsen används i dag samt liten hänsyn till fornminnen. Området som idag är en bilfri oas blir istället sönderhackat av bilvägar. Värdefull naturmark blir förstörd och den lilla skogen som blir kvar blir mycket splittrad. Vårt motförslag: Ja till bostäder - Nej till bilvägar genom parken Vi anser att det går att bygga nya bostäder i området och samtidigt bevara Skärgårdsskogens rekreations- och naturvärden i ett barnvänligt och bilfritt område med naturskog. Vi har i samarbete med en lokal arkitekt tagit fram ett motförslag som vi tycker både stärker Skarpnäck i dess helhet genom att öka närvaron på Flygfältsvägen, bevarar de viktigaste naturområdena och fornlämningarna i Skärgårdsskogen, skapar ett bullerskydd för hela området samt är mer ekonomiskt för staden då färre nya vägar måste byggas samtidigt som man faktiskt får mer byggyta än i det befintliga förslaget och nästan lika många bostäder. Byggnadskropparnas sammanlagda fotavtryck är ungefär detsamma som planförslaget och innehåller ca 29750 kvm verksamhetsyta och 550 bostäder Vill du ta del av vår fullständiga kritik av förslaget samt vårt motförslag, se presentationen här: https://www.dropbox.com/s/mpb57cknvbgpsph/KRITIK%20AV%20BEF%20PLANF%C3%96RSLAG%20F%C3%96R%20SK%C3%84RG%C3%85RDSSKOGEN-2020-11-24.pdf?dl=0

Indigenous people’s ancestral land is threatened by Europe’s largest logging company. - Sveaskog intends to log 1000 football fields of forests, devastating to the climate and a death sentence for our community, says Lars Anders Baer, chairman of the Sámi reindeer herding district Luokta-Mávas. Europe's largest logging company, Government-owned Sveaskog, plans to harvest the last remaining natural forests in Luokta-Mávas Sámi reindeer herding district, in the northern part of Sweden. The indigenous Sámi people have been living on these lands for thousands of years, proven by archaeological traces in the now threatened forests. - The elders have always said that as long as the reindeer can live here, so can we. Now we are faced with a scenario that will be crucial for the reindeer's survival, and our existence as a people. Without the forests, no life, says Sofia Jannok One cannot clear-cut natural forests and at the same time halt the climate collapse nor honour the Paris agreement. It's impossible. But if Luokta-Mávas’ indigenous people's rights are respected, Sweden still has a fair chance to live up to the Paris Agreement. It's in their hands now. We are not here to protest, we are here to protect. This is part of a greater #StandWithSápmi movement. Stay tuned and we will engage with you more so that we together can make our collaborative voices heard and make sure that this never happens in Sápmi again. The last remaining natural forests in Sápmi shouldn't, under any circumstances, be clear-cut. For more information: http://arvasfoundation.com/#!/luokta-mavas-vs-sveaskog/ Gijtto/Tack Lars-Anders Baer, Sofia Jannok. Luokta-Mávas

För både skogens och Hjobornas välmående. Vi vill att Hjo kommun håller sig till de åtaganden som kommunen beslutat om i åtgärdsprogrammet ”Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - Hjo kommuns åtaganden”. Hållbart brukande av skog och odlingslandskap är ett av fyra fokusområden som nämns på s. 3-4, där Hjo kommun uppger att de har åtagit sig att ”bedriva skogsbruket i kommunala skogsbruket utifrån målbilder för god miljöhänsyn”. Man har också åtagit sig att: ”utveckla hyggesfritt skogsbruk i kommunalt ägda skogar för att öka variationen i landskapet, främja rekreations- och miljövärden samt visa på möjligheterna med alternativa brukningsformer.” Vi vill att Hjo kommun följer uppsatta mål och därmed inte skapar fler kalhyggen inom vårt gemensamma friluftsområde. I stället bör man varsamt genom plockhuggning, utan skogsmaskiner som kör sönder mark och stigar, ta ner de angripna eller skadade träd, som måste tas ner av säkerhetsskäl. På så sätt skapas luckor där träd som naturligt trivs där får växa upp till en varierad blandskog med både unga och gamla träd. Skogen på Högaliden är viktig för Hjobornas hälsa och välmående, vi uppmanar därför kommunen att skyndsamt stoppa avverkningsplanerna och välja ett hållbart sätt att sköta allas vår skog. Inga fler kalhyggen på Högaliden!

Det råder just nu elbrist i Skåne. Vissa politiker vill låtsas som ingenting bara för att det i norra Sverige finns mer el men detta hjälper inte oss skåningar. Det är skandal att delar av Sverige 2020 har så lite el att företag inte kan expandera och skapa fler jobb samt att skåningarna betalar upp till 1000% högre elpriser än norra Sverige. Nu har vi fått nog!

En regnskog som mår bra är en av jordens bästa försvar mot klimatförändringar. Världens tropiska skogar, och Amazonas är den största av dessa, absorbera för närvarande cirka 20 procent av den koldioxid som produceras från förbränning av fossila bränslen. En femtedel av allt sötvatten på planeten finns i Amazonas och det spelar en viktig funktion i regleringen av de globala och regionala klimatförändringarna. Vattenkondensering, avdunstning och transpiration över Amazonas är centrala drivkrafter för den globala atmosfärens cirkulation. Ovan foto från skövlingen i Amazonas: Paulo Whitaker/Reuters

Vi är mitt i en eskalerande klimatkris, och överallt försöker människor ändra sina liv och ta ansvar för att dämpa konsekvenserna. Men vi kan inte vänta på att varje enskild person bestämmer sig för att leva hållbart, samhället måste ta beslut som gör att ekonomin ryms inom gränserna för vad planeten tål. Just nu slåss flygbolagen med både industrin, vägtrafiken och sjöfarten om den lilla mängd förnybara drivmedel som finns. Redan idag har jakten på förnybart dessutom drivit på en ohållbar produktion av biobränslen. Dessutom släpps lika mycket koldioxid ut vid förbränning av biomassa som av fossilt, och det tar ofta mycket lång tid innan ekosystemen kan binda tillbaka koldioxiden - tid som vi inte har. Det är därför inte möjligt att fortsätta flyga med samma mängd och gå över till ett biobränsledrivet flyg. Det enda logiska när vi prioriterar för framtiden är att lägga ner Bromma. Klarar vi att få bort inrikesflyget från Bromma och ersätta det med tåg kan vi också klara att ställa om internationella transporter! Tack för att du skriver under /mvh klimatkampanjen Flyglarm Arlanda

Uppskattningsvis 80 000 ton bröd slängs varje år. Det blir 260 000 brödskivor i timmen, dygnet runt, året om! Hushållen står för 30 000 ton av svinnet, men pga den ovanliga affärsmodellen för brödförsäljning, är brödsvinnet i butikerna nästan lika stort. Efter frukt och grönt är bröd det som slängs mest i butikerna. Som ett effektivt sätt att minska mängden svinn har flera butiker har börjat sälja frukt och grönt med kort hållbarhet till nedsatt pris. Historiskt sett har de största brödtillverkarna i Sverige (Pågen, Fazer och Polarbröd) slutit avtal med butikerna om att butikerna endast betalar för brödet som säljs till konsumenten, resten hämtas tillbaka av producenten. Detta kallas för returrätt och används även för tidningar. Metoden har varit lönsam för butikerna och gör brödtillverkarna konkurrenskraftiga. Bröduppropet menar att returrätten leder till en enorm överproduktion av bröd och att en stor del av brödet aldrig hamnar hos konsumenten. Kanske har du själv någon gång spanat efter brödpaketet med längst hållbarhetsdatum, istället för att ta den som bakades för flest dagar sedan? Brödet som hämtas tillbaka från affärerna omvandlas till biogas, bioetanol, jäst, fjärrvärme eller foder för grisar. Brödtillverkarna hävdar att det här är ett hållbart sätt att handskas med svinn. Det är definitivt bättre att återvinna brödet än att kasta brödet i soporna. Men dagens system bidrar till att enorma mängder energi går åt limpor som vi sedan matar våra grisar med. För att inte ens nämna resurserna som går åt till all förpackning och transport. Det är 10 gånger mer effektivt ur klimatsynpunkt att förebygga matavfall än att använda matavfallet i biogasproduktion, enligt Livsmedelsverket. Dessutom säger EU:s avfallsdirektiv att vi ska sträva mot att minska mängden avfall. ETT BÄTTRE ALTERNATIV FINNS Producenten Fazer has slutit ett avtal med Lidl, där butikskedjan har huvudansvaret för brödhyllan: från beställning till brödsvinn, med bland annat prisreduktion på limpor som närmar sig bäst-före-datumet. Resultatet visade på ett halverat brödsvinn redan under första månaden. Fazers och Lidls nya approach utmanar andra företag att förbättra hållbarheten av sina system: Det mest klimatvänliga alternativet vore att helt enkelt sluta producera bröd som inte säljs. Vi kommer inte att kunna uppnå FN:s globala mål för hållbarhet om vi fortsätter kasta mat. Vi måste halvera det globala matsvinnet per person i butik - och konsumentledet. Och för detta krävs att alla drar sitt strå till stacken. Skriv under du med!

Precis som samtliga länder i världen står vi inför kommande och redan komna klimatförändringar. Stora som små så måste vi ta steg för att beskydda vårat hem. Särskilt viktigt är det för mig att den gemene människan förstår att många av de vardagsprodukter som vi använder ofta medför stora och ibland irreversibla skador mot naturen. Om vi kan börja med att få bort giftiga ämnen ur våra vardagsprodukter kan vi snart börja våran väg mot klimatpositiv påverkan.

Ett hotellbygge skulle innebära för stor påverkan och hotar de natur- och kulturvärden som finns kring Jonsereds herrgård. Det skulle innebära mer trafik på en redan hårt belastad väg. Ett hotell finns dessutom idag i fabriksområdet. Vi som skriver under detta dokument har ett krav: lägg ner planerna på ett hotell i stallet vid Jonsereds Herrgård. Kostnaden uppskattades av kommunen tidigt i processen till 70 miljoner. Sedan dess har omfattande krav gällande byggnationstid och anpassning för skyddade arter såsom fladdermöss tillkommit. Det kommer bli 36 rum, varav två VIP-rum till fladdermöss. Om kommunens uppskattning 2017 stämmer, kommer kostnaden bli 2 miljoner kr per hotellrum.

En returglasflaska diskas och återanvänds 40 gånger innan glaset går till återvinning. Samtidigt har de pant och en stor del av flaskorna kommer tillbaka. Det är helt enkelt ett klassiskt bra miljöval för dricka. [1] Bryggerierna säger att kunderna vill ha ny design. Men jag tror att det är många som faktiskt vill ha klassisk design och klimatsmart öl. På systembolaget så har returglasflaskorna till stor del ersatts med engångsglas som oftare hamnar på andra ställen än i återvinningen. När det gäller drickabackar med läsk så fanns det andra motiv bakom att istället använda PET-flaskor av plast. Det var ett tillfälle att fördubbla (!) priset och lägga en ny högre generell prisnivå. [2] De röda drickabackarna kommer inte att lösa klimatproblemen på egen hand. Men en revansch för returglasflaskorna skulle vara bra, och dessutom är vi många som uppskattar den röda backen. Länkar: [1] Wikipedia, Returglasflaskor https://sv.wikipedia.org/wiki/Returglasflaska [2] SVT, Priset dubblades https://www.svt.se/nyheter/inrikes/priset-dubblades-nar-laskbacken-togs-bort

Universitetsledningen måste börja ta ansvar för klimatet. Konsekvenserna av klimatförändringar är redan här och påverkar grundläggande aspekter av människors liv liksom hälsan hos världens ekosystem- vi är på väg mot en global ekologisk kollaps. Vidare kommer klimatförändringar att bidra till upp mot en miljard klimatflyktingar år 2050 enligt FN:s organisation för migration. Vi behöver förändring, vi behöver stå upp för vetenskapen, vi behöver gå mot en hållbar framtid. Vi måste våga granska våra rutiner, traditioner och vanor. Låt Umeå Universitet vara en förebild för ett hållbart samhälle och vara en verklig symbol för kunskap och forskning genom att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att krisen förvärras. Låt oss börja nu.