Trädskövlingen har väckt mycket ilska och sorg bland de som bor i området. Vi har inte fått gehör hos tjänstemännen, därför vänder vi oss nu till politikerna. Träd är stadens gröna lungor som ger vila, dämpar buller, förbättrar luften och ger livsutrymme åt fåglar. I kvarteret Ratten var de gamla träden även en del av den kulturhistoriska miljön.

Vi är i en klimatkris. Idag skriker vetenskapen (https://bit.ly/2p2G325) och en stor del av befolkningen (https://bit.ly/2NwxINs) mer än någonsin för att vi länge vetat detta och fortfarande inte gör någonting åt det. Den senaste rapporten från FN belyser hur långt efter vi ligger i att minska våra utsläpp. (https://bit.ly/35I9uX7) Världen är beroende av olja, gas och kol och marknaden likaså. Vi skjuter alla åtgärder på framtiden men det som behövs är akuta åtgärder. Nu har du möjlighet att göra din röst hörd för sådana åtgärder. Utsläppen måste stoppas så fort som möjligt! Det finns saker som kan och måste göras idag och med denna namninsamling är syftet att visa att det finns folkstöd för dessa nödvändiga åtgärder. Hur ska en sådan här namninsamling eller lilla Sverige kunna göra skillnad? Hela världen är passiv och i klimatet och står och väntar på att andra ska visa vägen. Sverige har chansen att vara en ledare och om vi är det skulle andra följa efter. Förändringar börjar alltid någonstans. Det största hindret mot framtiden är vår tro på att vi inte är kapabla till en snabb omställning. Sanningen är att det vi oftast inte är kapabla till är att förstå när vi är i en kris och handla därefter. Men för vårt eget välmående - och planetens - måste vi det och vi kan inte vänta en dag till. Jordens liv står på spel och det finns inget som är för radikalt.

Just nu har flera remissinstanser sagt ja till Vilhelmina Minerals ansökan om bearbetningskoncession på Stekenjokk och Levi i Västerbotten och Norra Jämtland utan att befolkningen överhuvudtaget fått komma till tals. Våra folkvalda politiker inom Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Rättvis Demokrati har aktivt beslutat att yttra sig för att gruvan ska få återöppnas och expandera i ett område som precis hunnit återställas från senaste brytningen på 80-talet. Ett område som rennäringen bedömer vara helt avgörande för sin verksamhet och det naturområde som lockar allra flest turister i både Strömsunds och Vilhelmina kommuner. Dessutom har Strömsunds kommunen arbetat fram en turismstrategi som tydligt påverkas och motverkas av gruvbrytning på just Stekenjokk. Där specificerar kommunen sin vision om att "Det ska vara enkelt att vara turistföretagare i Strömsunds kommun. Kommunen och företagen ska tillsammans skapa en hållbar tillväxt med fokus på naturbaserade upplevelser”. Hur rimmar det med gruvverksamhet och tunga lastbilstransporter på kommunens största sevärdhet? Dessa beslut om gruvdriften har dessutom tagits helt utan att föra en dialog med den befolkning och de företag som direkt påverkas av gruvverksamheten och dess transporter. Längs transportvägen ligger ett flertal bostäder och fritidshus samt företagslokaler bara meter från vägen, och den nylagda vägen är inte anpassad för dessa tunga transporter som kommer gå mellan norska gränsen vid Blåsjön och gruvan på Stekenjokk. Den enda informationen som vi i lokalbefolkningen fått fick vi på ett informationsmöte i Gäddede, 4,5 mil (!) bort, som dessutom hölls EFTER kommunens första yttrande. Under detta möte ställdes många frågor och kritiska röster höjdes mot kommunens hantering av frågan, men de socialdemokratiska politiker som var på plats såväl som Vilhelmina mineral upprepade endast att "detta endast är ett informationsmöte" och "svaren på frågorna finns inte än". När man läser Vilhelmina Minerals ansökan nämns Frostviken/Strömsunds kommun endast i förbifarten trots att vi kommer vara de som får de allra största negativa effekterna, och när vi nämns är det med felaktiga och ofta föråldrade uppgifter. Strömsunds kommun och Vilhelmina Mineral anser sig även ha haft samråd angående rennäringen med vårt urfolk, samerna. Problemet är bara att ingen av samebyarna kom. Samebyarna säger dock tydligt nej till gruvan. Alla detta omständigheter och Strömsunds kommuns agerande är under all kritik! (Beslutet togs av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Rättviks Demokrati i Strömsunds kommunstyrelse. M samt C reserverade sig mot beslutet.) Skriv under för att lägga ditt namn till oss som KRÄVER en medborgardialog om Stekenjokk samt större engagemang och färre ogenomtänkta beslut av våra S-, V-, SD- och RD-politiker i Strömsunds kommun!

Klimatet

När du eldar med fuktig ved kommer du att märka att det ryker mycket om den. Skillnaden syns tydligt om du går ut ur huset och tittar upp mot skorstenen – Idealbrasan med torr ved ska helst inte ryka särskilt mycket alls, utan mest synas som en värmedallring i luften ovanför skorstenen. -En brasa gjord på sur ved avger däremot massor av rök och mycket lukt och i värsta fall rentav sotflagor som singlar ner över omgivningarna. Inget vidare för inandningsluften – och inte för grannsämjan heller! -Fuktig ved medför också risk för att röken fastnar som tjära och sot i skorstenen vilket i värsta fall kan orsaka skorstensbrand. Så var noga med veden och elda säkert! Precis som vid all annan förbränning bildas det luftföroreningar även vid vedeldning. I vissa områden, särskilt tätbebyggda områden med mycket vedeldning, är vedeldning en relativt stor källa till utsläpp av miljö- och hälsoskadliga luftföroreningar. När man eldar ved sker till exempel utsläpp av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och små partiklar. Små partiklar kan leda till problem i andningsvägarna och hjärt-kärlsystemet och vissa polycykliska aromatiska kolväten, såsom bens(a)pyren, är cancerframkallande. Särskilt känsliga för dessa utsläpp är barn och äldre samt astmatiker och andra människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär. Genom att elda enligt råden ovan minskar utsläppen av hälsofarliga luftföroreningar från både gamla och nya eldstäder.

Detta är, som sagts tidigare, bara några exempel på vad som måste påbörjas och genomföras inom en snar framtid. Jag kräver att våra politiker som är valda av folket gör det som måste göras och tar de beslut som måste tas. Detta är bland det viktigaste vi har att göra, troligen under hela människans livstid. Vi utrotar arter i en snabb takt, vi ändrar jordens fantastiska system och förstör för varje levande organism. Om inte vi kan göra detta genom samarbete och innovationer, snabbt, vad är då människors styrka? Dags att leva upp till den intelligens vi sägs ha och ta vara på den enda planet vi har. För vårt lands och för kommande generationers skull. Omställning måste ske nu, det får dock inte slå hårdast mot de med lägst resurser. Arbete mot orättvisor och för jämlikhet och människors bästa måste samtidigt vara i fokus tillsammans med klimatomställning. https://www.va.se/nyheter/2019/09/26/debatt-dags-att-utlysa-klimatnodlage/ Sara Mattsson Leidelmeijer Aktivistera Mera

Att varje hushåll i Tierps Kommun källsorterar och återvinner är idag högst relevant och nödvändigt för att ta tillvara på jordens resurser. Men för att människor i kommunen ska sortera sitt avfall krävs att det är enkelt och icke tidskrävande. Dessvärre ser det inte ut så idag i Tierps Kommun när det kommer till att sortera grovsopor samt farligt avfall. Det är svårt och tidskrävande för invånare att ta sig till en återvinningscentral eftersom dessa enbart är tre i antalet i hela kommunen. Den som bor i exempelvis Mehedeby eller Hillebola förväntas transportera sig med sitt avfall till en återvinningscentral som finns minst en mil bort. Förutom att transporten i sig tar tid finns ännu ett hinder och det är att upplägget förutsätter att varje hushåll har tillgång till bil; så är inte fallet. Av ekonomiska skäl finns heller inte alltid möjlighet för alla hushåll att ”slösa” bensin eller diesel (som ofta är bilarnas bränsle) på en extra bilfärd som krävs för att ta med sig avfallet till återvinningscentralen. Då prioriteras sortering och återvinning av avfall bort och därmed går material som kunde ha återvunnits förlorad.

Många känner till att motorvägsbyggen ökar utsläppen av växthusgaser och ökar biltrafiken. Därför har protesterna alltid varit stora mot motorvägsbyggen som Förbifart Stockholm. Men få känner till det okända motorvägsbygget Tvärförbindelse Södertörn, förlängningen av Förbifart Stockholm söder om Stockholm. Tvärförbindelse Södertörn är ett vägprojekt på en 20 kilometer ny sträckning av väg 259 från E4/E20 vid Skärholmen/Kungens kurva, via Flemingsberg till väg 73 vid Haninge centrum. Lastbilstrafik på Södertörn förväntas öka i och med att Norvik hamn blir klar. Det anges som skäl för att bygga motorvägen. Men det finns andra sätt att hantera godstrafik från hamnen, exempelvis genom att bygga dubbelspår på Nynäsbanan och andra anpassningar. Naturvårdsverket har sågat projektet vid fotknölarna för att man inte alls tar hänsyn till klimataspekterna och att trafiken kommer att öka. De har kritiserat det planerade motorvägsbygget i ett antal remissvar. Korta fakta om den klimatskadliga motorvägen Tvärförbindelse Södertörn: ⚫ Naturvårdsverket varnar: 53 000 bilar på Tvärförbindelsen [1] ⚫ Trafikverkets underlag till motorvägen uppfyller inte lagkraven [1] ⚫ Trafiken kommer att öka [1] ⚫ Tvärförbindelse Södertörn ger bilen konkurrensfördel jämfört med mindre miljöbelastande trafikslag [2] ⚫ Det kommer inte att räcka med effektivare fordon och ökad andel förnybara drivmedel för att nå de nationella klimatmålen för transportsektorn. Biltrafikarbetet behöver också minska. [2] ⚫ Forskning visar att trafik ökar vid motorvägsbyggen [3] ⚫ Motorvägen är bara till hälften finansierad [4] ⚫ Flera miljöorganisationer kräver stopp på byggandet av motorvägar [5] ⚫ Naturskyddsföreningens lokalkrets i Huddinge och länsförbundet för Stockholm har starkt kritiserat bygget [6] [7] [8] ⚫ Det är en ny motorväg genom tättbebyggt område och genom orört naturreservat [7] ⚫ Utbyggt dubbelspår på Nynäsbanan och andra anpassningar skulle klara av att hantera Norvik hamns förväntade godsvolymer [9] ⚫ Motorvägen Tvärförbindelse Södertörn är inte lönsam om klimatmålen ska nås [10] Tycker du också att satsningar på infrastruktur ska gå till projekt som kommer minska trängseln, minska utsläppen och göra att vi når våra klimatmål? Skriv under du också för att stoppa den klimatskadliga motorvägen Tvärförbindelse Södertörn! Källor [1] Mitt i, Myndighet varnar: 53 000 bilar på Tvärförbindelsen https://mitti.se/nyheter/tvarforbindelse-sodertorn-naturvardsverket-varnar-olamplig/?view=app [2] Naturvårdsverket, Tvärförbindelse Södertörn, ny motortrafikled mellan E4/E20 vid Skärholmen söder om Stockholm till väg 73 i Haninge https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Rattsfall/vagar/Tvarforbindelse-Sodertorn-ger-bilen-konkurrensfordel-jamfort-med-mindre-miljobelastande-trafikslag/ [3] SvD, "Östlig förbindelse löser inte trafikproblemen", (Forskare om trafikeffekter av motorvägsbyggen, i en debattartikel om en annan motorväg, Östlig Förbindelse) https://www.svd.se/ostlig-forbindelse-loser-inte-trafikproblemen [4] Stockholm Direkt, Mindre pengar än väntat till Tvärförbindelsen https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/mindre-pengar-an-vantat-till-tvarforbindelsen/[email protected]/ [5] Svd, Bygg inte fler motorvägar eller flygplatser https://www.svd.se/bygg-inte-fler-motorvagar-eller-flygplatser [6] SvD, “Tvärförbindelse Södertörn slår hårt mot klimatet” https://www.svd.se/tvarforbindelse-sodertorn-slar-hart-mot-klimatet [7] Naturskyddsföreningen Huddinge, Naturskyddsföreningen välkomnar Naturvårdsverkets svidande kritik av Tvärförbindelse Södertörn https://huddinge.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/194/2019/03/20190309_PM.pdf [8] Naturskyddsföreningen Stockholms län, Samrådsyttrande om Tvärförbindelse Södertörn https://stockholms-lan.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/26/2018/12/181206-Tv-S%C3%B6dert%C3%B6rn.pdf [9] M4Traffic, Prövotidsredovisning Stockholm Norvik Hamn Transportutredning, s. 19-20 https://www.stockholmshamnar.se/siteassets/nyheter/2017/provotidsredovisning_stockholm_norvik_hamn.pdf [10] Trafikverket, Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018–2029, s. 81 https://www.trafikverket.se/contentassets/040f8d0aafb643068cdd91609c3f63c2/samlad_effektbedomning_av_forslag_till_nationell_plan_och_lanstransportplaner_for_transportsystemet_2018-2029.pdf

’Plastbantning’ har blivit ett begrepp, vilket syftar till att minska användandet av plast. Detta görs nu på flera håll; EU har bland annat beslutat om att unionen ska minska och i vissa fall förbjuda vissa typer av plast eftersom materialet inte är ett hållbart sådant. Dessutom hamnar en stor mängd plast i våra hav och detta är ett växande problem. Mål 14 i Agenda 2030 är att bevara hav och marina resurser. Ett av råden för att försöka uppfylla målet är att minska plastanvändning, vilket bland annat kan göras genom att utesluta engångsartiklar i plast. I några av Tierps kommuns skolor serveras varje dag smör/margarin i enportionsförpackningar i plast och inom vissa kommunala verksamheter används bland annat plastmuggar eller plastbestick. Detta är inte hållbart och alla engångsartiklar i plast borde bytas ut.

Läget för klimatet är kritiskt! Ett sätt att binda koldioxid från atmosfären är att låta skogen stå. Men vårt moderna skogsbruk kalhugger allt och vänder uppochner och marken innan man planterar stora arealer med en och samma planta. Detta är också förödande för mångfalden då inget annat får växa där på tusentals kvadratmeter. Skogen binder kol när den växer, ca 60 milj ton. När man avverkar skogen blir ca 20% till virke, möbler och liknande. 80% av skogen blir antingen pappersmassa som kan återvinnas några få gånger om det inte blir engångsartikel såsom toalettpapper, eller så blir det biobränsle. I vilket fall så förbränns 80% av skogen och släpper ut koldioxiden igen, ca 45 milj ton CO2. Eftersom läget att så kritiskt borde vi låta skogen stå och vara en koldoxidsamlare de närmsta åren för att ge oss tid att ställa om till ett hållbart samhälle innan det är för sent. Stig-Olof Holm, Universitetslektor vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Geovetenskap vid Umeå Universitet säger så här vid 21:00-23:15, 25:12-28:06 https://vimeo.com/303671252 Det finns alternativ till ohållbart kalhygge som t.ex. kontinuitetsbruk, där man låter skogen stå längre, vilket binder mer koldioxid, och sedan plockhugger man endast de riktigt stora träden som ger mycket massa. Ett exempel på kontinuitetsbruk är Lübeckmodellen, ett sätt att bruka skogen utan att totalt förstöra den varje gång det ska avverkas. https://www.skogssallskapet.se/kunskapsbank/artiklar/2012-12-07-skogsbruket-i-lubeck-ger-lonsamhet-och-nojda-naturvanner.html https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/12/regeringen-vill-utveckla-skogsbruk-med-gron-infrastruktur-och-farre-kalhyggen/ Skogsnäringen är däremot inte gjord för den här typen av skogsbruk. De har stora maskiner som är gjorda för att ta ner alla träd på en yta. De vill ha smala träd till sågarna. De vill att det ska planteras för att få sälja plant. Men detta är inte hållbart och måste ändras på för klimatets skull! Förra året brann det på stora delar av Sverige och en blandskog är mer motståndskraftig mot bränder än en skog med jämnåriga gran- eller tallplantage. Även blandskogar klarar av stormar bättre än skogar av en och samma sorts träd. Alltså är det inte bara bättre för klimatet utan även för ekonomin. Därför måste vi påverka de största skogsägarna i Sverige att ställa om. Dessa är: Sveaskog AB SCA AB Bergvik skog AB Holmen Skog AB Statens fastighetsverk Svenska kyrkan Låt naturen sköta sig själv och rädda klimatet samtidigt!

Det är viktigt för rättvisa, jämställdhet och miljö.

För att Rimbo är en viktig småstad i Norrtälje kommun och det skulle betyda mycket om man byggde ut Roslagsbanan till Rimbo igen så att Rimboborna kan åka ner till Stockholm lättare. Dessutom är det miljövänligt, eftersom tågen inte släpper ut några utsläpp. Planen är att bygga ut linje 27 från Kårsta direkt till Rimbo utan något stopp däremellan, på så sätt blir utbyggnaden billig och effektiv, samt att resandet går så snabbt som möjligt när utbyggnaden väl är klar.