• Täby kommun bör öka takten i klimatomställningen
    Enligt FNs klimatpanel IPCC krävs nu en mycket snabb och kraftig reduktion av växthusgasutsläppen för att undvika de värsta konsekvenserna av de klimatförändringar som redan pågår. Internationellt sett finns många städer och regioner som under de senaste månaderna har utlyst klimatnödläge. Till dags dato (7 april 2019) har 435 fullmäktige fattat beslut om klimatnödläge i Australien, Canada, Schweiz, Storbritannien och USA, däribland fullmäktige i städerna London, Basel och Vancouver. Dessa 435 regioner omfattar en befolkning om 40 miljoner människor. Klimatkrisen är en global kris, vilket också gör den lokal. Klimatförändringarna drabbar även Täby. Exempelvis är risken överhängande att saltvatteninträngning ifrån Östersjön kommer att ske i Mälaren under detta århundrade på grund av att havsnivån stiger till följd av ett varmare klimat. Mälaren utgör vattentäkt för ca 2 miljoner människor i Stockholmsområdet. Länsstyrelsen konstaterar i sin rapport ”Koldioxidbudget 2020-2040 Stockholms län” att energirelaterade koldioxidutsläpp inom Stockholms län bör minska med 16 % per år, vilket motsvarar en minskning med 
ca 60 % på fem år. Även Klimatpolitiska rådet skriver i sin senaste rapport till regeringen att den takt med vilken utsläppen av växthusgaser minskar i Sverige idag är alldeles för låg. Stöd vårt förslag med din namnunderskrift. Ju fler vi är, desto starkare blir vår röst. För att skriva under kampanjen behöver du vara boende i Täby kommun. Vi som tagit fram förslaget är representanter för nätverket Ett hållbart Täby: Ulla-Marie Petersson, HR-konsult, Gribbylund, 
 Malin Mattsson, Tekn. Lic. och gymnasielärare i fysik och matematik, Näsbypark 
Erika Lantz, Läkare, Skarpäng, Berit Olofsson, Professor i organisk kemi, Täby Kjell Perder, tonsättare, Täby Kristina Segerstedt, Hållbarhetsingenjör, Täby m.fl.
    178 av 200 Underskrifter
    Skapad av Ulla-Marie Petersson
  • Hållbarhetscentrum vid Sörmlands Museum
    Omställning mot en mer hållbar utveckling omfattar hushåll, offentliga aktörer, privata företag och civilsamhällets alla parter. Sverige har undertecknat förpliktigande överenskommelse med ytterligare +190 länder och från global nivå över EU och nationell nivå ska mycket av omställningen göras regionalt och lokalt. Därför måste regionens alla parter ha en nod eller nav där den mångsidiga hållbarhetsfrågan kan läras ut, diskuteras och debatteras. Detta kan göras i många olika skepnader såsom workshops, föreläsningar, filmvisningar, konst-, musik-, dans- & dramaföreställningar liksom digitala/analoga hackathons. Utställningsdelen kan vara begränsad till väggyta och/eller mediakiosker där tex egna klimatavtryck kan räknas ut och tips på möjliga förändringar ges.
    78 av 100 Underskrifter
    Skapad av Jan Bergman Picture
  • Skydda hela Karatj-Råvvåive!
    I tio år har föreningen Skydda Skogen arbetat för att skydda Karatj-Råvvåive, ett gammelskogsområde vid fjällkanten i Jokkmokks kommun som är mer än ett kvadratmil stort. I mars 2019 bildades så äntligen ett naturreservat med namnet Karatj-Råvvåive. Men halva skogen saknades. Istället hade markägaren och myndigheter bestämt sig för att påbörja en process med att bilda en ekopark av den södra halvan. I och med dagens kritiska läge för den biologiska mångfalden i skogen finns inget utrymme för några halvmesyrer när det gäller naturskydd. Ett naturreservat innebär att ett område fredas helt från produktionsinriktat skogsbruk och annan exploatering, utan bortre tidsgräns. Ekoparker är skogsnäringens egna naturvårdsprojekt, med ett kortsiktigt och ofta svagt naturskydd. Skogsbruk och annan form av exploatering är fortfarande tillåten. Det finns gott om exempel på hur statliga skogbolaget Sveaskog misskött naturvårdsarbetet i sina ekoparker, där ekonomisk vinst fått stå över naturvård och artbevarande. En ekopark kan inte komma i fråga när det gäller att skydda höga naturvärden i väglös, fjällnära gammelskog. Därför vill Skydda Skogen se att hela Karatj Råvvåive skyddas som naturreservat, och inget annat. Södra delen av Karatj-Råvvåive måste införlivas i naturreservatet Karatj-Råvvåive. Se filmen "Storskogen Karatj-Råvvåive" och läs mer om skogen på vår kampanjsida www.skyddaskogen.se/kampanj/karatj https://www.youtube.com/watch?v=HdBv5n41bQQ
    979 av 1 000 Underskrifter
    Skapad av Daniel Rutschman Picture
  • Nödvändiga klimatåtgärder i Falköpings kommun
    För våra barn och barnbarn är det av största vikt att vi börjar agera NU! Klimatfrågan - och andra miljöfrågor - är avgörande för vår framtid på Jorden. Vetenskapligt underlag: »Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.« FN:s klimatkonvention Ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas ”väl under 2 grader C” och vi ska ”vidta åtgärder” för att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader. Det globala klimatavtalet i Paris 2015 I slutet av 2017 sände fler än 15 000 forskare från 184 länder en kraftig varning till mänskligheten. De menar att mänskligheten nu riskerar sin framtid, och att vi med nuvarande trender rör oss mot omfattande mänskligt lidande och en katastrofal biologisk utarmning . I FN:s klimatpanels (IPCC) nya rapport (oktober 2018), Global Warming of 1.5°C, varnas för kraftigt ökade klimatförändringar om den globala uppvärmningen blir 2 grader i stället för 1,5. IPCC:s rapport pekar mot att den halva graden kan bli avgörande för planetens framtid – att isarna på Grönland och i Antarktis destabiliseras på allvar någonstans i spannet mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning. Detta skulle kunna innebära flera meters höjning av havsnivån. Hur namninsamlingen kommer att överlämnas Vi lämnade in klimatförslaget till Falköpings kommun den 9 april. Namninsamlingen pågår till och med den 30 juni 2019. Vi kommer att överlämna namninsamlingen till vår kommun på lämpligt sätt under augusti månad och välkomnar din medverkan då. Vi återkommer med mer information om den saken. KONTAKT: Birgitta Hedström. fridaysforfuture.falkoping@outlook.com, 0700-468717 Gunhild Peterson, fridaysforfuture.falkoping@outlook.com 070-5815068
    6 av 100 Underskrifter
    Skapad av Birgitta Hedström
  • Skippa flyg och bil för digitala möten!
    Vi måste alla bidra till att minska utsläpp, och resor som är totalt onödiga eftersom vi har den teknik vi har borde vara bland det första som borde avslutas. Dessutom kan pengarna som går till alla dessa resor användas till så många andra saker. Bonus är att utan resekvitton går det inte att göra fel med dem, så som många politiker har gjort och därmed förlorat stort förtroende bland sina väljare.
    89 av 100 Underskrifter
    Skapad av Kristin West Picture
  • Sverige ska driva beskattning av fossilt flygbränsle internationellt
    Det utsläppstunga flygandet har dubblerats globalt sedan 80-talet och fortsätter växa kraftigt, mycket tack vare billiga biljettpriser. En anledning till de låga priserna är att fossilt flygbränsle är subventionerat av oss skattebetalare genom det internationella avtalet Chicagokonventionen från 1944. Bara i Sverige uppgår subventionerna till 8 miljarder kronor årligen, och i EU till svindlande 200-300 miljarder - lika mycket som EU har öronmärkt för klimatåtgärder i långtidsbudgeten. Det här avtalet kan inte brytas av enskilda länder utan endast omförhandlas i FN:s flygorganisation ICAO. När de sammanträder i höst, något som bara händer var tredje år, finns en historisk möjlighet för Sverige att driva frågan där. Regeringen skriver glädjande nog i 73-punktsavtalet att “Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle.“ Tyvärr saknas i dagsläget en konkret strategi för vad det innebär. Vi kräver att Sverige gör allvar av sin intention att avskaffa flygets skattebefrielse genom att driva frågan när ICAO sammanträder i höst.
    1 383 av 2 000 Underskrifter
    Skapad av Tove Blomgren Picture
  • Gör ekologisk, närodlat och hälsosam mat billigare
    Det är viktigt för hälsan att den nyttiga maten både för oss personligen men även miljön får billigare priser, då det både gynnar oss och vår närmiljö! Jag tänker även att det känns orimligt att det osockrade ska vara dyrare än de produkter som innehåller mer socker!
    15 av 100 Underskrifter
    Skapad av Livya Nordberg Picture
  • Kiruna kommun bör stärka sitt engagemang i klimatomställningen
    Klimatfrågan är inte en fråga eller utmaning som bör ses som isolerad från andra samhällsutmaningar, som något man försöker lösa "vid sidan av" medan man fortsätter som vanligt. Klimatet är tätt och obestridligt sammanvävt med alla våra samhällsutmaningar. Inte minst är ett välmående jordklot självaste grundförutsättningen för vårt välmående. Utmaningen färgar därför kort sagt av sig överallt. Alla förändringar och nya beslut som kommunen står inför att göra i framtiden, inom alla områden, behöver med andra ord grunda sig ett klimattänk. Med detta sagt bör det ytterligare betonas att ett hänsynstagande till klimatet INTE innebär ett bortprioriterande av olika frågor, så som investeringar i äldreomsorgen, skolan, kultur etc. Det betyder istället att ett klimattänk behöver vara "inbakat" i hur vi faktiskt väljer att lösa problem inom alla dessa områden eller utveckla dem till det bättre. »Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.« FN:s klimatkonvention Ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas ”väl under 2 grader C” och vi ska ”vidta åtgärder” för att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader. Det globala klimatavtalet i Paris 2015 I slutet av 2017 sände fler än 15 000 forskare från 184 länder en kraftig varning till mänskligheten. De menar att mänskligheten nu riskerar sin framtid, och att vi med nuvarande trender rör oss mot omfattande mänskligt lidande och en katastrofal biologisk utarmning. I FN:s klimatpanels (IPCC) nya rapport (oktober 2018), Global Warming of 1.5°C , varnas för kraftigt ökade klimatförändringar om den globala uppvärmningen blir 2 grader i stället för 1,5. IPCC:s rapport pekar mot att den halva graden kan bli avgörande för planetens framtid – att isarna på Grönland och i Antarktis destabiliseras på allvar någonstans i spannet mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning. Detta skulle kunna innebära flera meters höjning av havsnivån. FN-rapporten tar upp hur extrema väderhändelser som torka, tropiska stormar och översvämningar riskerar att bli betydligt allvarligare i det högre scenariot. Vid två graders uppvärmning riskerar 2,4 miljarder människor att utsättas för värmeböljor varje år och nästan lika många att lida av vattenbrist. Två miljarder människor kommer att beröras av översvämningar år 2050, jämfört med drygt 500 miljoner i dag. Världens fiskfångster förväntas bli hälften så stora vid två graders uppvärmning i jämförelse med 1,5 grader. En konsekvens bland annat av att världens korallrev nästan helt dör ut vid två grader. Miljöprofessor Johan Rockström menar att rapporten visar att den gamla tvågradersgränsen inte längre gäller: – Fram tills för bara några år sedan trodde vi fortfarande att två grader var en hanterlig temperaturnivå. Nu förstår vi att det inte alls räcker, att två grader är alldeles för farligt. Det är en planetär gräns som världen ska ta på yttersta allvar. Om vi väl når två grader visar den senaste forskningen att det riskerar att obönhörligen knuffa oss upp till nivåer långt över två grader, för att naturen då kan tippa över och blir självuppvärmande. Det handlar om förstärkningsmekanismer genom exempelvis smältande permafrost, utsläpp av metan från havsbotten, regnskogsdöd i Amazonas och förlusten av havsis på sommaren i Arktis. Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle enligt rapporten kräva förändringar som saknar motstycke. Begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 grader kräver "snabba och långtgående" förändringar inom energi, industri, byggnader, transporter och städer. Runt 6000 vetenskapliga studier har bidragit med kunskapsläget. Det är nu upp till politiker i världens länder att omsätta rapportens slutsatser i en genomgripande samhällsomställning. FN:s klimatpanels nya rapport bör utgöra grunden för den kommunala omvärldsanalysen och politiken. År 2017 och 2018 ökade de globala utsläppen av koldioxid för första gången efter tre år av oförändrade utsläpp. Men miljöprofessor Johan Rockström menar ändå att omställningen är möjlig: – Det som krävs är att man sätter vetenskapligt baserade gränser, det vill säga slutdatum för fossil energi. Sverige måste lägga sig på nollutsläpp 2030, det vill säga om 12 år. Sedan måste styrmedel kopplas till de skarpa målen. Ta bort alla subsidier, lägg till en kolskatt och sätt gränser – då finns det en väg att klara det här. FN-organet UNHCR analys visar att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar, om vi inte lyckas hejda uppvärmningen. Inför klimatmötet i Paris 2015 rapporterade världens länder in sina åtaganden till FN:s klimatpanel och de motsvarar tillsammans en uppvärmning på 2,7 - 3,5 grader, alltså en nivå som skulle få förödande konsekvenser för vår jord. Alla aktörer - privatpersoner, organisationer, företag, myndigheter, regioner, kommuner - måste nu anstränga sig till sitt yttersta om vi ska lyckas vända utvecklingen. Även vår kommun. Uträkningar för 17 kommuner och regioner , av Uppsala Universitet och Ramboll (nov 2018), visar att det behövs årliga utsläppsminskningar på 16 procent för att vi ska nå tvågradersmålet - alltså det högre mål som riskerar få katastrofala konsekvenser för två miljarder människor. Med i beräkningen är då inte heller utsläpp som sker som en konsekvens av köpta varor och tjänster (konsumtionsbaserade utsläpp) i andra länder. Vår kommun behöver påbörja en reducering av koldioxidutsläppen med ett minimum av årliga utsläppsminskningar på 16 % i absoluta termer . För att sträva efter 1,5-gradersmålet behöver minskningarna vara mycket högre och gå ännu snabbare. Vi vill att vår kommun tar fram en klimatomställnings- och folkbildningsplan med målet att kommunen ska ha uppnått nollutsläpp till år 2030. Med förhoppning om en bekräftelse på mottaget förslag och ett snabbt beslut av kommunfullmäktige.
    136 av 200 Underskrifter
    Skapad av Camilla Inghe Picture
  • Hårfärgning utan skadliga kemikalier!
    I de flesta butikers sortiment ser vi idag de konventionella hårvårds- och hårfärgningsprodukterna fylla hyllorna till bredden. Produkter vi vet innehåller flera hälsofarliga och skadliga kemikalier, både för dig som konsument men även för djur och natur. Vi är medvetna om att producenter av dessa produkter troligtvis följer kosmetikalagstiftningen, men tyvärr är rådande lagstiftning bristfällig och tillåter idag en rad ämnen som är starkt allergiframkallande, hormonstörande, cancerogena och dessutom skadliga för vattenlevande organismer när de via våra avlopp kommer ut i hav och sjöar. Några av värstingarna är; 1-naphthol ämnen med aminophenoler i namnet ämnen med p-phenylenediamine (PPD) i namnet ämnen med resorcinol i namnet ämnen med toluene-2,5-diamine (PTD) i namnet ämnen med parabene i namnet ämnen med phthalate i namnet cyclopentasiloxane Men det finns hopp! Idag finns det en rad olika produkter utan dessa farliga ämnen, t.ex. vissa örthårfärger med tydliga användningsinstruktioner och färgkartor lämpliga för konsument att använda, eller "New Generationsfärger" (ett samlingsnamn för de färgmärken som är godkända att använda inom certifieringen Grön Salong). Vi vill se en förändring och uppmanar därför återförsäljare att ta sitt ansvar gentemot sina konsumenter genom att erbjuda ett brett sortiment fritt från skadliga kemikalier. Denna kampanj är partipolitiskt obunden och drivs av Kemikaliegruppen, Stockholms Naturskyddsförening, https://stockholm.naturskyddsforeningen.se/kemikaliegruppen/ Kemikaliegruppen är en del av Stockholms Naturskyddsförening och arbetar för att öka medvetenheten och minska exponeringen av farliga kemikalier i vår vardagsmiljö. Vi sprider information och försöker även påverka politiker, näringsliv och olika samhällsinstanser. Vi du veta mer om vad vi gör och våra aktiviteter? Följ oss på Instagram @Kemikaliegruppen så får du veta mer! Mer information: http://foretag.stockholm.se/kemikaliesmartfrisor https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/miljogifter https://www.naturskyddsforeningen.se/frasch
    248 av 300 Underskrifter
    Skapad av Kemikaliegruppen Stockholms Naturskyddsförening Picture
  • Dags för svenska storföretag att ta sitt klimatansvar
    Det finns inga alternativ längre - den mänskliga civilizationen måste nå nollutsläpp eller dö. Utan att storföretagen tar sitt ansvar når vi inte dit. När jorden inte längre ger föda kan du inte äta dina pengar, har det länge sagts inom miljörörelsen. Det är mer sant än någonsin. Även VD:ar och styrelsemedlemmar har barn och barnbarn som redan lever i en långsamt döende värld. Än har de chansen att vara en del av motgiftet istället för att skynda på processen, men tiden är kort. Dags för storföretagen och Svenskt Näringsliv att visa att även företag består av människor.
    128 av 200 Underskrifter
    Skapad av Anneli Persson Picture
  • Vi vill ha charterresor med tåg!
    Vi kan inte fortsätta flyga tvärs över jordklotet som vi gör idag. För ett hållbart klimat, som gör att vi har en beboelig planet, måste varje människa minska sina utsläpp av Co2 till cirka 1-2 ton Co2 per år. Bara en enda flygresa till Thailand gör att du mer än dubblat din årsförbrukning. 4 ton Co2. Vår livsstil kommer att leda till en upphettad planet. Men det finns andra alternativ. Tåg är ett jättebra sätt att ta sig ut i Europa (och världen). Men än så länge är det ganska krångligt, och dyrt, vilket gör att många väljer flyget framför tåget. Med prisvärd tågcharter riktade till tex barnfamiljer, pensionärer osv skulle det vara enklare för oss konsumenter att göra klimatsmarta val.
    29 599 av 30 000 Underskrifter
    Skapad av Linda & Jonas
  • Soldalaskolan, förbättra ljud och ventilation snarast, tack!
    Våra barn får mycket svårt att koncentrera sig och orka lära sig i en miljö som både har dålig luft och alldeles för mycket ljud. Eleverna störs och stör varandra hela dagarna i.o.m att det inte finns några klassrum i skolan. Barnen klagar över huvudvärk. Lärarna får skrika för att göra sig hörda. Klasserna stör varandra eftersom det inte finns några väggar.
    70 av 100 Underskrifter
    Skapad av Veronika Karlsson Picture
← Tidigare 1 3 4 5