• Dyr el – billiga löften. Nu räcker det!
    Elbolaget ger oss en förfallodag. Regeringen ger oss en årstid. För ett hushåll i elområde 4 som använde 1 000 kilowattimmar i oktober 2026 blir det 450 kronor enbart i energiskatt och moms på själva skatten. Högkostnadsskyddet ger 63 kronor. De pengarna planerar regeringen att betala ut under vårvintern 2027. När regeringen gav sitt besked den 9 november 2026 fanns ännu inget högkostnadsskydd beslutat för 2027. Vintern tar inte slut på nyårsafton. Sverige exporterade mer el än vi importerade under 2025. Ändå kan dyr gas i Europa driva upp elpriset här hemma. I mars 2026 försvarade Sverige dagens prissättning i ett brev till EU-kommissionen. Ett av argumenten var att investerare behöver förutsägbara villkor. Det behöver vi som betalar elräkningen också. Det gäller pensionären som ska värma sin bostad, familjen som ska få lönen att räcka och företagaren som ska hålla verksamheten igång och betala löner även i februari. Danmark har sänkt elskatten till EU:s miniminivå för hushåll under 2026 och 2027. Finland sänkte tillfälligt momsen på elförsäljning från 24 till 10 procent vintern 2022/23. I Norge kan hushållen välja ett statligt fast pris på själva elen upp till en viss förbrukning. Våra grannländer har visat vad politiska beslut kan göra för en elräkning. Statliga Vattenfall redovisade 19,7 miljarder kronor i koncernvinst för 2025. Vid årets slut hade Svenska kraftnät drygt 85 miljarder kronor i samlade flaskhalsintäkter. Vi vill kunna följa flaskhalsmiljarderna hela vägen. Vilka ledningar förstärks, när blir de klara och hur mycket av de sänkta avgifterna i stamnätet når faktiskt våra fakturor? Vi kan rösta olika och ändå skriva under på samma krav. Alla i Sverige ska ha rätt till el till ett rimligt pris. När fransmännen har fått nog hörs det på gatorna. Vad vi svenskar säger när vi öppnar elräkningen brukar stanna vid köksbordet. Den här gången får regeringen det skriftligt. Skriv under och dela. Nu räcker det, för tusan
    197 av 200 Underskrifter
    Skapad av Petra L
  • Du äger Coop. Kräv mer ekologiskt och hållbart! Skriv en motion!
    Coop ägs inte av aktieägare. Coop ägs av oss medlemmar, och alla medlemmar har rätt att skicka in en motion till sin förening. Det är vår chans att påverka, och just nu behövs den. Hållbarhetsdeklarationen visar hur tusentals varor påverkar klimat, miljö och samhälle. Den kom till tack vare medlemmarnas egna motioner. Nu avvecklas den i tysthet, utan att medlemmarna har fått veta något (Dagens ETC, Fri Köpenskap). Samtidigt har Coop mer än halverat sina kampanjer på ekologisk mat, från 9,1 procent 2022 till 4,2 procent 2025 (Naturskyddsföreningens granskning). Coop har tagit bort sitt mål för ekologisk försäljning och redovisar inte ens hur stor andel av försäljningen som är ekologisk. Det behöver inte vara så. Sedan 2023 får Hemköps klubbmedlemmar dubbla poäng på ekologiska och KRAV-märkta matvaror. Axfood, som äger Hemköp och Willys, har ett publikt mål om att minst 10 procent av livsmedelsförsäljningen ska vara ekologisk senast 2030. År 2025 hade Hemköp både högst andel ekokampanjer och högst andel ekologisk försäljning. Tydliga mål fungerar. Coop har redan alla verktyg som behövs: placering i butik, extrapriser och personliga erbjudanden till över en miljon medlemmar. Verktygen används varje dag för att sälja mat, men nästan aldrig för att göra det lättare att välja hållbart. En ensam motion är lätt att avslå. Men om samma motion kommer in till föreningar över hela landet går den inte att vifta bort. Då blir den en tydlig signal om vad Coops ägare faktiskt vill. Så gör du: 1. Skriv ditt motion. Här finns ett utkast som du kan använda. 2. Fyll i din förenings namn och dina uppgifter.  3. Skicka in motionen före din förenings sista datum. Det skiljer sig mellan föreningarna och ligger ofta kring årsskiftet eller i januari, så kolla din förenings webbplats redan nu. Länkar till din förening: • Coop Östra (incl f.d Coop Syd) • Coop Väst • Coop Mitt • Coop Nord • Coop Värmland • Coop Norrbotten • Coop Gotland SPRID OCH DELA! Tipsa en vän i en annan del av landet. Ju fler föreningar vi når, desto starkare blir vi. Coops gröna profil har byggts upp av medlemmar. Nu är det vi medlemmar som får försvara den.
    3 av 100 Underskrifter
    Skapad av John Nilsson
  • Rädda buss 103!!
    Varför måste den bli kvar? Jo, flera är beroende av denna bussen för att ta sig till arbete och skola i Lund.  Skånetrafiken hänvisar till att åka först till Malmö istället och sedan byta till bussar eller tåg mot Lund. Alltså står vi inte helt utan alternativ, men det tar mycket längre tid!  Jag vet att vissa pendlar ända från Falsterbo till Lund och utan direktbussen 103:an tar resan mer eller mindre 2 timmar!  Med denna pendlingstiden tvingar Skånetrafiken oss att köra bil istället och bidrar till mer trafik och mer koldioxidutsläpp. Skånetrafiken menar att det är för få som åker bussen men på morgonen och seneftermiddagsbussarna är det alltid mycket folk. Att ta bort bussen är otänkbart och rent ut sagt korkat.
    630 av 800 Underskrifter
    Skapad av Lea Alphed
  • Centern, byt inte sida — svik inte klimatet!
    Om Centern släpper fram Ulf Kristersson som statsminister skulle också Sverigedemokraternas mandat behövas för att ge Tidöpartierna majoritet. Sverigedemokraterna skulle därmed få ett enormt inflytande över klimatpolitiken.  Det skulle kunna innebära ytterligare fyra år där SD tillåts bromsa klimatomställningen, samtidigt som Sverige behöver minska utsläppen snabbt och kraftigt. De senaste fyra åren ser vi vad SD:s inflytande lett till: Stopp för alla reformer som minskar utsläppen och permanent rea på fossila bränslen.  Centerväljarna röstade för en ambitiösare klimatpolitik. Inte för att ge Tidö fyra år till. Nu måste Centerpartiet visa att partiets klimatlöften betyder något även efter valet. Skriv under och kräv att Centerpartiet står fast vid sina klimatlöften – och säger nej till att släppa fram en ny Tidöregering! Bild: wikipedia, Chris LeBoutillier unsplash
    6 063 av 7 000 Underskrifter
    Skapad av Klimatgranskaren - din ficklampa i klimatmörkret
  • Behåll halva priset på SL-kortet!
    SPRID OCH DELA GÄRNA NAMNINSAMLINGEN!  Ju fler vi är desto mer kan vi påverka.  Det är viktigt för att det räcker inte att bygga ut kollektivtrafiken om människor inte har råd att använda den. Om Stockholm ska minska utsläppen och nå sina klimatmål måste det vara enkelt och ekonomiskt möjligt att välja kollektivtrafiken framför bilen. Att fördubbla priset på SL 30-dagarsbiljett från 530 till 1 060 kronor riskerar att få fler att välja andra färdsätt – eller att helt enkelt resa mindre. Region Stockholm säger att man vill satsa på kollektivtrafiken och utveckla den utifrån resenärernas behov. Men tillgänglighet handlar inte bara om fler bussar, tunnelbanetåg och avgångar. Det handlar också om att människor har råd att resa. För människor med små ekonomiska marginaler innebär en fördubbling av priset 530 kronor mer i månaden och 6 360 kronor mer på ett år. Det kan vara ett verkligt hinder för att ta sig till arbete, studier, vård, kultur, familj och vänner. Politiker talar samtidigt om att minska segregation och skapa ett mer sammanhållet Stockholm. Men möjligheten att röra sig mellan olika delar av regionen får inte bli en klassfråga. Ett överkomligt SL-kort är också viktigt för unga, som annars riskerar att välja mellan att stanna hemma och att resa utan biljett. Halveringen har också tydligt visat att priset spelar roll. När priset på SL:s 30-dagarsbiljett sänktes ökade försäljningen kraftigt. I juli ökade försäljningen med omkring 110 procent jämfört med samma månad året innan och i augusti med omkring 69 procent. Många stockholmare har dessutom uppfattat beskedet om halverat pris som att rabatten skulle vara tillgänglig under hela året. Att sista möjligheten att köpa och aktivera en rabatterad 30-dagarsbiljett är redan den 2 december har därför kommit som en överraskning för många. Om Region Stockholm menar allvar med klimatet, minskat bilberoende och en kollektivtrafik utifrån resenärernas behov måste den vara tillgänglig – både geografiskt, ekonomiskt och för miljöns skull.
    12 190 av 15 000 Underskrifter
    Skapad av Anna Knutas Blomquist
  • Stoppa EdgeConneX datacenter i Skellefteå
    Datacentret kan komma att sluka lika mycket el som en hel stad, upp till 1000 megawatt. Den elen tas från samma nät som hushåll och företag i Skellefteå och i norra Sverige, och risken stor att det driver upp elpriserna. Om elnätet inte räcker till, används dieseldrivna reservkraftverk med utsläpp och buller som följd. Påståenden om 400-1000 jobb är vilseledande. De flesta är tillfälliga byggjobb som försvinner och liknande datacenter drivs ofta med bara några tiotal fasta anställda. Jobb inom IT-administration kan eventuellt skötas på distans, så de behöver inte innebära arbetstillfällen i Skellefteå. Vilka kunder som kommer att hyra datacentret är i dag okänt. Blir det amerikanska bolag, som Amazon, Meta eller Google, kan amerikanska myndigheter enligt amerikansk lag begära ut information med en domstolsorder. Svensk och europeisk datalagstiftning skyddar inte mot det.
    5 196 av 6 000 Underskrifter
    Skapad av Robin Åsén
  • Stoppa AI-fabrik i Töva, bevara landsbygden!
    *Jordbruksmarken är en livsnödvändig och begränsad resurs som vi främst behöver för att kunna producera livsmedel, foder till djuren, samt material och energi som vi är beroende av för vår överlevnad och beredskap. *Artskyddet är viktigt och det behöver utredas ordentligt innan beslut kan tas.  *Barnen, våra barn måste kunna ta sig till skola, fritidsaktiviteter och kompisar utan att riskera att utsättas för fara till följd av ökad trafik. *Buller, påverkar de närboendes hälsa och alla djur som tillhör landsbygden, hästar, kor, får och höns som bor i direkt anslutning till det blivande fabriksområdet. *Elintensiv verksamhet kommer påverka allas elförsörjning med högre elpriser.
    2 250 av 3 000 Underskrifter
    Skapad av Sanna Röding
  • Bevara skogen vid Ätravägen i Bagarmossen - stoppa bygge i kvarter D!
    Den lilla skogen är en viktig del av Bagarmossens gröna miljö och används dagligen av barn och boende i området. Det är en skog dit områdets barn kan ta sig själva och som ger plats för spontan lek, naturupplevelser och återhämtning och utgör en grön buffert mellan bostäderna och Sockenvägen. Det finns dessutom starkt stöd för att just denna del av planen bör utgå. Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet) har uttryckligen avstyrkt bebyggelse i kvarter D. Även planens egna underlag visar att området har naturvärden och att exploateringen innebär konsekvenser för den befintliga grönstrukturen. Vi är inte emot utvecklingen av Bagarmossen eller nya bostäder i sig. Men vi anser att kvarter D är fel plats att bebygga och att den lilla skogen har ett större långsiktigt värde för området om den får finnas kvar. Barns fria lek i naturmiljö är något annat än en anlagd lekplats. Ingen anlagd lekplats kan fullt ut ersätta den typen av spontan och självständig lek. Vi har på nära håll sett vilken särskild betydelse platsen har för barn i området. Det är en av de platser dit barn kan gå själva, utan att en vuxen behöver följa med och organisera vad de ska göra. Där finns ingen färdig lek som talar om för barnen hur platsen ska användas. Det som är särskilt värdefullt med just denna plats är att den ligger så nära bostäderna att barn från området faktiskt kan få gå till skogen själva. För barn innebär det en ovanlig kombination av frihet och närhet: möjligheten att stegvis bli mer självständiga, samtidigt som de befinner sig mitt i sitt eget bostadsområde. Bagarmossens sparade natur är en del av stadsdelens identitet Den lilla skogen och berghällarna vid Ätravägen bör inte betraktas som en tom yta som återstår att exploatera. De är en del av den stadsplanering och landskapsstruktur som gör Bagarmossen till Bagarmossen. Kvarter D består av värdefull naturmark Artskyddsutredningen konstaterar att områden med påtagliga naturvärden tas i anspråk i kvarter D och beskriver de berörda miljöerna som gammal tallskog och skogsbryn med gamla och skyddsvärda träd samt hålträd som utgör häckplatser för fåglar. Ekologiutredningen redovisar dessutom förekomst av svart praktbagge i kvarter D samt skogsalm, klassad som akut hotad, i kvarter D. Utredningen framhåller särskilt behovet av att skydda förekomsten av svart praktbagge och att göra särskilda ansträngningar för områdets gamla tallar. Sammantaget förstärker detta Skönhetsrådets bedömning. Det handlar inte enbart om upplevelsevärden eller om att bevara grönska i största allmänhet, utan om en befintlig naturmiljö med dokumenterade ekologiska värden som försvinner permanent om kvarteret exploateras. Rödlistade fåglars livsmiljöer berörs av kvarter D Även artskyddsutredningen för fågel visar att kvarter D är en del av livsmiljön för flera naturvårdsrelevanta arter. Revir för grönfink, klassad som starkt hotad (EN), omfattar kvarter D, och björktrast förekommer också i kvarteret. Gröngöling har dessutom observerats mellan kvarter D. För både grönfink och björktrast bedömer utredningen att detaljplanen innebär påverkan på livsmiljö och risk för påverkan på den lokala populationen. Särskilt betydelsefullt är att utredningen själv konstaterar att man inte kan utgå från att fåglar som trängs undan helt enkelt kan flytta till någon annan liknande naturmiljö. Om en art har etablerat ett revir på en plats visar det att förhållandena där är gynnsamma. Andra lämpliga områden i närheten kan redan vara upptagna, och en förflyttning till ett sämre revir kan leda till minskad häckningsframgång och därmed påverka den lokala populationen negativt. Närheten till Nackareservatet kan inte användas som skäl för att betrakta mindre skogsområden inne i Bagarmossen som utbytbara. Den tätortsnära naturen fyller egna ekologiska funktioner och utgör redan etablerade livsmiljöer. När naturen väl har sprängts bort och marken bebyggts går dessa värden inte att återskapa genom nyplantering eller andra kompensationsåtgärder. Det går inte att bygga en ny liten skog som barnen upplever som sin egen. Det är ett värde som har vuxit fram över tid och som, när det väl försvinner, inte kan ersättas. Vi uppmanar därför Stockholms stad, Stockholms stadsbyggnadsnämnd och Skarpnäcks stadsdelsnämnd att låta kvarter D utgå ur detaljplanen och bevara skogen vid Ätravägen/Sockenvägen.
    292 av 300 Underskrifter
    Skapad av Anna Soley Tryggvadottir
  • Skydda Sveriges skogar
    Sveriges skogar är en gemensam naturresurs och en viktig del av vårt natur- och kulturarv. De spelar också en viktig roll i klimatarbetet genom att ta upp och lagra koldioxid. Hur skogen förvaltas påverkar därför Sveriges möjligheter att minska nettoutsläppen och nå sina klimatmål. Stora förändringar av markanvändningen behöver bedömas även utifrån följderna för skogens kollager och upptag av koldioxid. Mycket stora markköp kan påverka hur marken används, vilka möjligheter lokalsamhällen har att nyttja den och hur natur, djurliv och vattenmiljöer förvaltas. När ett köp genomförs via ett bolag kan det vara svårt för allmänheten att förstå vem som ytterst äger, kontrollerar eller gynnas av affären. Tydliga krav på insyn gör det möjligt att se vem som står bakom stora markköp och att granska hur de prövas. Betydande förändringar av markanvändningen ska bedömas öppet innan de genomförs. Miljöpåverkan ska utredas och förebyggas, och lagar och tillstånd ska följas. Berörda människor ska få relevant information i tid och kunna framföra sina synpunkter. Med tydligare transparens, ansvarsutkrävande och miljöprövning kan vi värna Sveriges skogar, klimat, vatten och lokalsamhällen, samtidigt som samma regler gäller för alla som köper och använder mark.
    65 av 100 Underskrifter
    Skapad av Kalle Pettersson
  • Krissituationer behöver bli gröna de med.
    SWE När nöden är framme i jordskred, tyfoner, krig och jordbävningar samt etc där krisen är framme. Kan man få filtar från hjälporganisationer och andra produkter i plast/polyester. Plast är en bra produkt när den används på korrekt sätt. Men det kommer studie efter studie om hur plast inte bryts ner som naturliga produkter gör när de lämnas ute i naturen. Hjälporganisationer kan bli grönare än vad de är idag. De har även ett ansvar att ta hand om denna jord, även om krisen är framme.  Innan polyester blev populäriserat som textil använde man ull. Ull är ett material som kan komposteras utan att behöva gräva ner den eller bli mikroplast som förstör ekosystem.  Vill vi verkligen förstöra platser på våran jord, endast för du eller någon annan behövde hjälp?  För oftast är det inte 1 (en) människa som behöver en filt. utan typ 50 (femtio), 100 (hundra) eller över 1000 (tusen) på en plats. Oftast samlas inte en filt in för att återanvändas när man beger sig till nästa plats utan lämnas kvar. Oftast så går man inte tillbaka och städar efter sig. Utan det är någon annan städar upp eller så lämnas det. I normala fall kallas det nedskräpning och man får böter för det i många länder, om man gör det som privatperson. Vi alla bor på samma jord. Vi måste ta hand om våran jord även när krisen är framme. Är det saker som statistiskt sätt lämnas kvar, så kan det inte vara skadligt för våran jord och ekologi/naturen. ENG (coming soon)
    4 av 100 Underskrifter
    Skapad av Nunnan Grön
  • GE SVENSKA FOLKET DIREKT DEMOKRATISK MAKT
    Ett mer sammanhållet Sverige Direkt demokrati handlar inte bara om att ge människor mer makt. Det kan också handla om att skapa ett mer sammanhållet samhälle. När människor får möjlighet att påverka konkreta frågor direkt behöver politiken inte alltid handla om vilket parti som ska få hela makten. Människor från olika politiska läger kan vara oense om mycket men ändå enas kring enskilda frågor. Vi tror att ett demokratiskt system där människor får möjlighet att göra sin röst hörd även mellan valen kan bidra till en större känsla av delaktighet och ansvar. Ett Sverige där människor inte bara väljer vilka som ska representera dem, utan också får möjlighet att själva påverka viktiga beslut. Målet är inte att alla ska tycka lika. Målet är att människor med olika åsikter ska kunna vara oense, men ändå känna att de har en verklig plats i demokratin.
    7 av 100 Underskrifter
    Skapad av Manvir Singh
  • Vi vill ha kvar Blåbergaskogen!
    Blåbergaskogen är viktig både för den biologiska mångfalden och för människors hälsa och livskvalitet. Hallsbergs kommun har tydliga mål om att bevara tätortsnära natur, stärka den biologiska mångfalden och värna skogens betydelse för friluftsliv och folkhälsa. Även Region Örebro län lyfter behovet av att bevara skog med höga naturvärden för att stärka den biologiska mångfalden. Att vistas i naturen främjar fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande och social gemenskap. När en stor sammanhängande skogsmiljö tas i anspråk för en storskalig exploatering förloras därför inte bara livsmiljöer för växter och djur, utan också en viktig natur och rekreationsmiljö för oss i kommunen. Vi som bor nära den planerade solcellsparken känner stor oro för brand och säkerhetsriskerna, särskilt med ett storskaligt batterilager så nära våra bostäder och skog. 
    476 av 500 Underskrifter
    Skapad av Blåberga Skogen