Hjälp mig att Rädda Uppsala-Ödlan – Stoppa Länsstyrelsens avlivningsbeslut! 🦎💚 En sällsynt och utrotningshotad tejuödla har hittats lösgående i Uppsala. Nu har Länsstyrelsen tagit beslutet att avliva den – enbart för att det saknas en färdig placering just i stunden. Varje djur har ett högt värde. Det är helt oacceptabelt att ett oskyldigt djur ska mista livet på grund av tidsbrist eller byråkrati, när det finns djurparker, godkända reservat och erfarna herpetologer som skulle kunna ge den ett tryggt och livslångt hem. Det är dessutom väldigt många privatpersoner som skrivit till mig att de vill och KAN ta hand om den, under HELT korrekta förhållanden. Ödlan är absolut inte dödssjuk, den behöver bara vår hjälp att hitta rätt trygghet: och det är enkelt med tanke på alla privatpersoner som skrivit till mig att de kan ta den, att de har helt rätt saker och erfarenheter för att fylla hela ödlans behovsmätare. Vi kräver att Länsstyrelsen i Uppsala län:  * Pausear avlivningsbeslutet omedelbart.  * Ger kunniga aktörer och föreningar rimlig tid att hitta en godkänd, permanent placering. Inget djur ska behöva dö i onödan när det finns andra utvägar. Skriv under namninsamlingen idag och hjälp oss att rädda Uppsala-ödlans liv! ✍️✨ Snälla snälla!

Inga djur ska behöva lida för att vi människor vill vinna en tävling eller mäta en jakthunds prestation. Vilda djur är idag en utsatt grupp som har mycket begränsat skydd i lagstiftningen, samtidigt som insynen i jakten är starkt begränsad. Därför behöver vi uppmärksamma de former av jakttävlingar och prov där djur utsätts för onödigt lidande – och sätta stopp för dem. Djur ska inte behöva utsättas för onödigt lidande, oavsett om det handlar om tama eller vilda djur. Hjälp oss att stoppa onödigt lidande. Vilda Djurens Skydd https://vildadjurensskydd.se/ Svenska Djurskyddsföreningen www.djurskydd.org

Syftet är att minska dödsfallen och säkerställa att klippning utförs med omsorg och respekt för en art som redan är hårt press

Varje år utsätts miljontals grisar i Sverige för koldioxidgasning vid slakt – en metod som orsakar extrem panik och kvävningskänslor. Forskning från SLU visar att djuren kämpar desperat för att få luft, med maximal aktivering av sina överlevnadsinstinkter. Veterinärer vittnar om hjärtskärande skrik som skär genom luften i gaschaktet. Om man nu ska döda grisar så finns det metoder som är betydligt mindre smärtsamma. 

Lax, ål och torsk är rödlistade arter i Östersjön. Strömmingen håller också på att ta slut på grund av överfiske.  Kommande generationer kommer att prata om ålagillen eller rökt nyfångad sill som kuriosa från förr i tiden, eftersom de själva inte kommer att få uppleva detta. Efter många års överfiske från de enorma industriella trålarna som dammsuger Östersjön på all slags fisk i jakt på strömming, har vi nu fått en möjlighet att stoppa detta vansinne och dessutom få till en vettigare förvaltning av Östersjön! I morgon 21/5 sker omröstning i EU-parlamentet om ett förslag som kan bli början på Östersjöns möjlighet att återhämta sig. Bland annat föreslås att det storskaliga  industriella fisket ska pausas tills fiskbestånden hunnit återhämta sig. MEN nu börjar M och KD prata om att de inte vill gå med på den delen av förslaget, utan de vill att det industriella fisket ska fortsätta.  Det storskaliga trålfisket gynnar enbart några få fiskare. Ett tillfälligt stopp av det fisket, skulle ge de olika fiskbestånden möjlighet att växa till sig, och det skulle gynna det småskaliga, kustnära fisket. M och KD måste övertygas om hur viktigt det är att Östersjön får en chans att återhämta sig från det industriella fisket! Strömming, lax, ål, torsk och allt annat levande i havet behöver politiska beslut som hjälper dem i stället för att utrota dem.  Så, torsdag 21/5 kan vara sista chansen att rädda Östersjön!  EU-omröstningen är bara några timmar bort. Därför hoppas jag att denna namninsamling ska på rekordkort tid få massor av underskrifter för att visa de svenska EU-politikerna att vi är många i Sverige som vill stoppa det industriella fisket så att fiskbestånden kan återhämta sig i Östersjön! Skriv under och dela! Tack på förhand från Östersjön!❤️🐟

Vi konsumenter älskar den svenska mjölken och den bild av öppna landskap och glada djur som den representerar. Men bakom de vackra bilderna av kosläpp i maj döljer sig en verklighet där den absoluta majoriteten av svenska mjölkkor lever hela sitt vinterhalvår bakom stängda dörrar – ofta utan möjlighet att ens ta en nypa frisk luft eller känna snö under klövarna. Vi anser att det är dags att modernisera den svenska mjölkstandarden. Vi kräver en tydlig märkning av mjölk, likt den som finns för ägg, som visar hur mycket frihet kon faktiskt har haft. Varför behövs en ny märkning? 1. Djurvälfärd är inte en säsongsfråga: En ko slutar inte ha behov av naturligt beteende, dagsljus och frisk luft bara för att kalendern säger november. Många gårdar har redan idag system (rastgårdar och ligghallar) som tillåter korna att gå ut och in som de vill året om. Dessa bönder bör belönas, inte osynliggöras. 2. Lera är ett designval, inte ett hinder: Argumentet att svenska vintrar är för leriga håller inte längre. Med rätt investeringar i hårdgjorda ytor och dränerade rastgårdar kan kor vistas ute utan att kompromissa med hygienen. 3. Konsumentens rätt att välja: Idag blandas mjölk från gårdar med högsta djurvälfärd med mjölk från gårdar där korna står instängda hela vintern. Vi vill kunna välja att betala de extra kronor som krävs för att ge bonden möjlighet att investera i en modern, öppen gård. 4. Inspiration från äggindustrin: Genom att införa en siffermärkning (t.ex. 0–3) baserad på utevistelse och rörelsefrihet, skapade äggindustrin en marknad där konsumentkraften kunde fasa ut burarna. Vi vill göra detsamma för mjölken.

Förslag på anläggande av en varierad hundrastgård på Långströmsgatan eller dess närhet. Undertecknad föreslår att kommunen anlägger en hundrastgård på långströmsgatan/eller dess närhet. För att skapa en stimulerande, säker och hållbar miljö föreslås en utformning som kombinerar öppna, plana ytor med kuperad naturterräng. Detta förslag möter ett stort och växande behov bland boende på Långströmsgatan samt närliggande områden.  Det finns ett behov av rastgård här på Långströmsgatan eller i dess närhet.  Dokumenterat stort lokalt behov Det finns ett mycket högt antal registrerade hundar i vårt område och i de närliggande områdena. Enligt statistik och dagliga observationer är hundägande en betydande del av medborgarnas vardag här. Idag saknas dock en trygg, inhägnad plats där dessa hundar kan rastas lagligt och säkert utan koppel. Det finns en rastgård på mildvädersgatan, men tyvärr är den för liten och där man har krossat glas och slängt i en massa som hundar kan äta och bli sjuka av. Så vi boende är villiga att se till att man sköter rastgården. Det finns en hel del olika dungar på Långströmsgatan som man kunde anlägga rastgård efter lite upprensning.  Ökad trygghet och minskade konflikter.  Genom att erbjuda en dedikerad plats för hundar minskar vi belastningen på våra allmänna parker, lekplatser och motionsspår. Det skapar en tryggare miljö för: • Barnfamiljer: Som slipper oroa sig för lösa hundar nära lekytor. • Motionärer: Som kan jogga eller cykla utan att riskera oavsiktliga möten med hundar. • Hundrädda medborgare: Som får tydliga zoner där hundar inte vistas fritt. Hundarna får fysisk och mental hälsa genom varierad terräng En rastgård med både plana ytor och kuperad terräng är den optimala lösningen: • Plana ytor: Möjliggör högintensiv lek och socialisering, vilket minskar stress och understimulering hos hundarna. • Kuperad terräng: Ger naturlig fysträning för leder och muskler samt mental stimulans genom nosarbete i varierad vegetation (stenar, stubbar, buskar). • Hållbarhet: Naturens egna höjdskillnader bidrar till bättre dränering, vilket gör att rastgården håller sig fräschare och mindre lerig under regnperioder. Hundrastgårdar är bevisat effektiva sociala mötesplatser. De främjar samtal mellan grannar i alla åldrar, motverkar ofrivillig ensamhet och uppmuntrar till daglig utomhusvistelse för hundägarna, vilket stärker folkhälsan i kommunen. Förslag på utformning För att säkerställa en god funktion föreslås följande minimikrav: • Säkert stängsel: Minst 1,5 meter högt med dubbla grindar (sluss) vid ingången. Storleken på rastgården bör vara minst 400 kvm, men gärna större.  • Zonindelning: En öppen del för löpning och en naturdel med bevarad kuperad terräng.  • Belysning: För att öka tryggheten och nyttjandegraden under vinterhalvåret. • Utrustning: Sittplatser för hundägare, sopkärl för hundlatrin.  Att investera i en hundrastgård är en kostnadseffektiv åtgärd som direkt höjer livskvaliteten för en stor grupp medborgare. Det bidrar till en mer ordnad och inkluderande stadsmiljö där alla kan trivas.

Företaget heter Storm Heliworks och har haft sin verksamhet på Säve flygplats, de söker nu ny lokal. De vill exploatera en yta på 5000 kvm, förvara upp emot 30m3 flygfotogen samt ha flera flygningar varje dag. De skriver också i sin  verksamhetsbeskrivning att de vill utveckla verksamheten att verksamhet främst ska ligga på dagtid och vardag 8-17 men att flygningar på andra tider är möjliga. Våra argument för invändning  mot belsutet: Platsen för etableringen ligger mitt i naturområden, väldigt nära Vättlefjäll naturreservat, ett Natura2000 område där särskilda regler gäller, där djur- natur- och friluftsvärden ska vara prioriterade. Området ligger även inom riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Riksintresset omfattar hela Vättlefjäll och är alltså inte enbart begränsat till naturreservatet eller Natura 2000-området. Naturvårdsverkets riktvärden för flygbuller i rekreations- och friluftsområden är betydligt lägre (40 dB(A) FBN) än värdena som tas upp i bullermätningen. Bullermätningen som  företaget har gjort tar upp gränsvärden för  tätort; 55-70dB (A). Naturvårdsverket poängterar att det handlar om “områden som används mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet.” Samt: “onödig trafik över tysta natur- och rekreationsområden bör undvikas. I anslutning till en helikopterplatta kan trafiken vara av en sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa kan uppstå om inte skyddsåtgärder vidtas.” Fågel- och djurlivet i Bohus och naturreservatet På Artportalen finns i dag (14 mars 2026) 87 fågelarter noterade under Sörmossen, som är den närmaste lokalen och täcker in de föreslagna platserna. Där ingår exempelvis ett tranpar, som i år kom tillbaka redan i början av mars.  Det har även sett en tjäderhane spela i området i våras. Länsstyrelsen (länk ovan) skriver i bevarandeplanen följande om just tjädern: “Tjädern kräver större sammanhängande skogsområden för att den ska finnas i livskraftiga bestånd. Dessutom är arten starkt traditionsbunden till speciella lekplatser. Tjädern är en stannfågel. Arten rör sig normalt inom ett område i storleksordningen 25 km².” I området finns också flera lantdjur såsom hästar, höns och getter. I Jennylund drivs en ridskola samt ett privatstall med runt 20-25 hästar och många rider ut på ridlederna i närheten förbi Mettjärn, som närmast ca 700 meter från önskade exploateringsplatsen.  Ale kommun har profilerat sig som en friluftskommun, bland annat med hänvisning till Vättlefjäll som enligt kommunens beskrivning “erbjuder omväxlande natur med ett flertal markerade vandringsleder och motionsspår.” Det rimmar illa med att placera en bullrig industriverksamhet i direkt anslutning till området. Bullerupplevelser och bullernivåer är höga kopplade till helikopterverksamhet. Hälsoeffekterna av flygbuller är också väl studerade och exponering för flygbuller kan, skriver Naturvårdsverket, innebära risk för störning även om riktvärdena klaras. Det finns ett lämpligare alternativ i Älvängen närmare urban miljö och inte i närhet till Vättlefjälls naturreservat. Miljöbalken i tydlig i sina hänsynsregler. Vi bör i detta fall följa försiktighetsprincipen och lokaliseringsprincipen. Försiktighetsprincipen (2 kap. 3 § miljöbalken) innebär att om en verksamhet kan tänkas orsaka skada på människors hälsa eller miljön, ska nödvändiga försiktighetsmått vidtas även om osäkerhet råder. Den är en av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och innebär att man hellre ska förebygga en risk än att riskera skador. Lokaliseringsprincipen: Verksamheten ska placeras på en lämplig plats för att minimera störningar. Att ha en flygplats så nära de stora kraftledningar som går precis över Sörmossen kan också vara riskabelt.

Sverige har chansen att visa vägen mot en omtänksammare och ljusare framtid för oss, djuren och kommande generationer. Djuren och vi tackar dig för din medkänsla och underskrift. Dela jättegärna petitionen och kärleken för framförallt djurens skulle då de inte kan! 🐷🐮🐰🐣🐟🥕🙏💚✨

Domaruddens spårområde och elljusspår är ett mycket populärt friluftsområde som besöks av hundratals motionärer, vandrare, eller skidåkare varje dag. Området har ett högt värde för allmänheten och dess vildmarks- och skogskänsla är en viktig del av upplevelsen. Skogen omkring spåret är gammal och har höga naturvärden.

Hundarna behöver en rastgård där de kan leka, springa och träna under trygga former. Vi hundägare vill följa lagen om tillsyn av hundar, och inte låta våra husdjur störa varken människor och vilda djur.  Vi vill inte behöva köra bil till andra kommuner för att använda deras rastgårdar.  En rastgård skulle också vara en naturlig gemensamhetsskapande plats för kommunens hundägare. 

             SLUTFÖRSÄLJNING!!!              ÖSTERSJÖN UPPHÖR! På grund av extensivt och storskaligt industrifiske med västkusttrålare och alltför generösa fiskekvoter på tvärs med vetenskapen så närmar vi oss slutet för ett hållbart fiske i Östersjön.  Därför är utbudet just nu ytterst begränsat - passa på medan det är några ex. kvar!              Stor torsk: SLUT              Små torsk: Enstaka ex. Strömming: Små strömmingar i  begränsat antal (endast fem per kund)               Lax: SLUT Aborre, gädda, gös och piggvar enstaka ex. Norsk lax, uppfödd på Östersjöfisk finns i lager. Mer än 95 procent av allt sill- och strömmingsfiske bedrivs av det storskaliga industrifisket. 90 procent av den strömming och sill som fiskas i Ostersjön mals till fiskmjöl och körs till laxodlingar och kycklingproduktion. EU-kommissionen har förordat totalstopp för fiske av sill och strömming i stora delar av Östersjön. SVERIGE HAR MOTSATT SIG DETTA. Vid ministrarnas förhandlingar tas nämligen även hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer och därför sätts kvoterna ofta högre än forskarna rekommenderat.