Lax, ål och torsk är rödlistade arter i Östersjön. Strömmingen håller också på att ta slut på grund av överfiske.  Kommande generationer kommer att prata om ålagillen eller rökt nyfångad sill som kuriosa från förr i tiden, eftersom de själva inte kommer att få uppleva detta. Efter många års överfiske från de enorma industriella trålarna som dammsuger Östersjön på all slags fisk i jakt på strömming, har vi nu fått en möjlighet att stoppa detta vansinne och dessutom få till en vettigare förvaltning av Östersjön! I morgon 21/5 sker omröstning i EU-parlamentet om ett förslag som kan bli början på Östersjöns möjlighet att återhämta sig. Bland annat föreslås att det storskaliga  industriella fisket ska pausas tills fiskbestånden hunnit återhämta sig. MEN nu börjar M och KD prata om att de inte vill gå med på den delen av förslaget, utan de vill att det industriella fisket ska fortsätta.  Det storskaliga trålfisket gynnar enbart några få fiskare. Ett tillfälligt stopp av det fisket, skulle ge de olika fiskbestånden möjlighet att växa till sig, och det skulle gynna det småskaliga, kustnära fisket. M och KD måste övertygas om hur viktigt det är att Östersjön får en chans att återhämta sig från det industriella fisket! Strömming, lax, ål, torsk och allt annat levande i havet behöver politiska beslut som hjälper dem i stället för att utrota dem.  Så, torsdag 21/5 kan vara sista chansen att rädda Östersjön!  EU-omröstningen är bara några timmar bort. Därför hoppas jag att denna namninsamling ska på rekordkort tid få massor av underskrifter för att visa de svenska EU-politikerna att vi är många i Sverige som vill stoppa det industriella fisket så att fiskbestånden kan återhämta sig i Östersjön! Skriv under och dela! Tack på förhand från Östersjön!❤️🐟

Vi konsumenter älskar den svenska mjölken och den bild av öppna landskap och glada djur som den representerar. Men bakom de vackra bilderna av kosläpp i maj döljer sig en verklighet där den absoluta majoriteten av svenska mjölkkor lever hela sitt vinterhalvår bakom stängda dörrar – ofta utan möjlighet att ens ta en nypa frisk luft eller känna snö under klövarna. Vi anser att det är dags att modernisera den svenska mjölkstandarden. Vi kräver en tydlig märkning av mjölk, likt den som finns för ägg, som visar hur mycket frihet kon faktiskt har haft. Varför behövs en ny märkning? 1. Djurvälfärd är inte en säsongsfråga: En ko slutar inte ha behov av naturligt beteende, dagsljus och frisk luft bara för att kalendern säger november. Många gårdar har redan idag system (rastgårdar och ligghallar) som tillåter korna att gå ut och in som de vill året om. Dessa bönder bör belönas, inte osynliggöras. 2. Lera är ett designval, inte ett hinder: Argumentet att svenska vintrar är för leriga håller inte längre. Med rätt investeringar i hårdgjorda ytor och dränerade rastgårdar kan kor vistas ute utan att kompromissa med hygienen. 3. Konsumentens rätt att välja: Idag blandas mjölk från gårdar med högsta djurvälfärd med mjölk från gårdar där korna står instängda hela vintern. Vi vill kunna välja att betala de extra kronor som krävs för att ge bonden möjlighet att investera i en modern, öppen gård. 4. Inspiration från äggindustrin: Genom att införa en siffermärkning (t.ex. 0–3) baserad på utevistelse och rörelsefrihet, skapade äggindustrin en marknad där konsumentkraften kunde fasa ut burarna. Vi vill göra detsamma för mjölken.

Det är ett dokumenterat stort lokalt behov av rastgård.  Det finns ett mycket högt antal registrerade hundar i vårt område och i de närliggande områdena. Enligt statistik och dagliga observationer är hundägande en betydande del av medborgarnas vardag här. Idag saknas dock en trygg, inhägnad plats där dessa hundar kan rastas lagligt och säkert utan koppel

Företaget heter Storm Heliworks och har haft sin verksamhet på Säve flygplats, de söker nu ny lokal. De vill exploatera en yta på 5000 kvm, förvara upp emot 30m3 flygfotogen samt ha flera flygningar varje dag. De skriver också i sin  verksamhetsbeskrivning att de vill utveckla verksamheten att verksamhet främst ska ligga på dagtid och vardag 8-17 men att flygningar på andra tider är möjliga. Våra argument för invändning  mot belsutet: Platsen för etableringen ligger mitt i naturområden, väldigt nära Vättlefjäll naturreservat, ett Natura2000 område där särskilda regler gäller, där djur- natur- och friluftsvärden ska vara prioriterade. Området ligger även inom riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Riksintresset omfattar hela Vättlefjäll och är alltså inte enbart begränsat till naturreservatet eller Natura 2000-området. Naturvårdsverkets riktvärden för flygbuller i rekreations- och friluftsområden är betydligt lägre (40 dB(A) FBN) än värdena som tas upp i bullermätningen. Bullermätningen som  företaget har gjort tar upp gränsvärden för  tätort; 55-70dB (A). Naturvårdsverket poängterar att det handlar om “områden som används mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet.” Samt: “onödig trafik över tysta natur- och rekreationsområden bör undvikas. I anslutning till en helikopterplatta kan trafiken vara av en sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa kan uppstå om inte skyddsåtgärder vidtas.” Fågel- och djurlivet i Bohus och naturreservatet På Artportalen finns i dag (14 mars 2026) 87 fågelarter noterade under Sörmossen, som är den närmaste lokalen och täcker in de föreslagna platserna. Där ingår exempelvis ett tranpar, som i år kom tillbaka redan i början av mars.  Det har även sett en tjäderhane spela i området i våras. Länsstyrelsen (länk ovan) skriver i bevarandeplanen följande om just tjädern: “Tjädern kräver större sammanhängande skogsområden för att den ska finnas i livskraftiga bestånd. Dessutom är arten starkt traditionsbunden till speciella lekplatser. Tjädern är en stannfågel. Arten rör sig normalt inom ett område i storleksordningen 25 km².” I området finns också flera lantdjur såsom hästar, höns och getter. I Jennylund drivs en ridskola samt ett privatstall med runt 20-25 hästar och många rider ut på ridlederna i närheten förbi Mettjärn, som närmast ca 700 meter från önskade exploateringsplatsen.  Ale kommun har profilerat sig som en friluftskommun, bland annat med hänvisning till Vättlefjäll som enligt kommunens beskrivning “erbjuder omväxlande natur med ett flertal markerade vandringsleder och motionsspår.” Det rimmar illa med att placera en bullrig industriverksamhet i direkt anslutning till området. Bullerupplevelser och bullernivåer är höga kopplade till helikopterverksamhet. Hälsoeffekterna av flygbuller är också väl studerade och exponering för flygbuller kan, skriver Naturvårdsverket, innebära risk för störning även om riktvärdena klaras. Det finns ett lämpligare alternativ i Älvängen närmare urban miljö och inte i närhet till Vättlefjälls naturreservat. Miljöbalken i tydlig i sina hänsynsregler. Vi bör i detta fall följa försiktighetsprincipen och lokaliseringsprincipen. Försiktighetsprincipen (2 kap. 3 § miljöbalken) innebär att om en verksamhet kan tänkas orsaka skada på människors hälsa eller miljön, ska nödvändiga försiktighetsmått vidtas även om osäkerhet råder. Den är en av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och innebär att man hellre ska förebygga en risk än att riskera skador. Lokaliseringsprincipen: Verksamheten ska placeras på en lämplig plats för att minimera störningar. Att ha en flygplats så nära de stora kraftledningar som går precis över Sörmossen kan också vara riskabelt.

Sverige har chansen att visa vägen mot en omtänksammare och ljusare framtid för oss, djuren och kommande generationer. Djuren och vi tackar dig för din medkänsla och underskrift. Dela jättegärna petitionen och kärleken för framförallt djurens skulle då de inte kan! 🐷🐮🐰🐣🐟🥕🙏💚✨

Domaruddens spårområde och elljusspår är ett mycket populärt friluftsområde som besöks av hundratals motionärer, vandrare, eller skidåkare varje dag. Området har ett högt värde för allmänheten och dess vildmarks- och skogskänsla är en viktig del av upplevelsen. Skogen omkring spåret är gammal och har höga naturvärden.

Hundarna behöver en rastgård där de kan leka, springa och träna under trygga former. Vi hundägare vill följa lagen om tillsyn av hundar, och inte låta våra husdjur störa varken människor och vilda djur.  Vi vill inte behöva köra bil till andra kommuner för att använda deras rastgårdar.  En rastgård skulle också vara en naturlig gemensamhetsskapande plats för kommunens hundägare. 

             SLUTFÖRSÄLJNING!!!              ÖSTERSJÖN UPPHÖR! På grund av extensivt och storskaligt industrifiske med västkusttrålare och alltför generösa fiskekvoter på tvärs med vetenskapen så närmar vi oss slutet för ett hållbart fiske i Östersjön.  Därför är utbudet just nu ytterst begränsat - passa på medan det är några ex. kvar!              Stor torsk: SLUT              Små torsk: Enstaka ex. Strömming: Små strömmingar i  begränsat antal (endast fem per kund)               Lax: SLUT Aborre, gädda, gös och piggvar enstaka ex. Norsk lax, uppfödd på Östersjöfisk finns i lager. Mer än 95 procent av allt sill- och strömmingsfiske bedrivs av det storskaliga industrifisket. 90 procent av den strömming och sill som fiskas i Ostersjön mals till fiskmjöl och körs till laxodlingar och kycklingproduktion. EU-kommissionen har förordat totalstopp för fiske av sill och strömming i stora delar av Östersjön. SVERIGE HAR MOTSATT SIG DETTA. Vid ministrarnas förhandlingar tas nämligen även hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer och därför sätts kvoterna ofta högre än forskarna rekommenderat.

Detta är ett oacceptabelt förslag.  Björktrasten minskar i antal i Sverige och ligger på rödlistan. Att i detta läge tillåta jakt strider mot försiktighetsprincipen och mot allt ansvarstagande naturvårdsarbete.   Björktrasten är en självklar del av vårt gemensamma naturarv och bidrar till biologisk mångfald och naturupplevelser i hela landet. ✍️ Vilda Djurens Skydd kräver att förslaget stoppas Vi uppmanar Naturvårdsverket och ansvariga beslutsfattare att: -          dra tillbaka förslaget om jakt på björktrast -          respektera att minskande arter ska skyddas – inte exploateras -          sätta biologisk mångfald och långsiktigt ansvar före kortsiktiga särintressen https://vildadjurensskydd.se/ https://www.sverigesradio.se/artikel/naturvardsverket-foreslar-jakt-pa-nara-hotad-bjorktrast

Våra tättingar tillhör den biologiska mångfalden och många arter blir allt färre pga minskad tillgång på många insektsarter. Detta är en följd av förändrat klimat med katastrofer som hetta, torka, skyfall, kyla, översvämningar, mm.

Så som djursjukvården ser ut idag är vi djurägare ganska maktlösa. Behandling av levande djur gäller inte i konsumenttjänstlagen(1985:716). Vi djurägare har därav inte samma rättigheter och ekonomiska skydd som andra konsumenter. Vi ska lita på att veterinären har tillräckligt med kompetens för att undersöka, utvärdera och behandla våra djur eller tillräckligt med självinsikt att kunna skicka en vidare till någon annan som besitter den kompetensen.  Vi är sedan tvungna att gå med på de undersökningar, behandlingar och/eller ingrepp som veterinären föreslår, annars riskerar vi att bli anmälda för vanvård/djurplågeri.  Kostnaden för undersökningar, behandlingar och ingrepp är oftast inget vi som djurägare kan påverka utan vi får förlita oss på att ha en bra försäkring och sparade pengar eller i värsta fall låna.  Det vi kan välja är vilken klinik vi går till, men för att få träffa en specialist och kunna utföra mer avancerade undersökningar och ingrepp så finns det inte jättemånga kliniker/djursjukhus att välja på. Veterinärer och kliniker/djursjukhus har med andra ord fritt spelrum och vi djurägare, som bara vill att våra djur ska må bra, är spelpjäserna som får betala, även om motparten fuskar. Detta måste vi ändra på. ‼️Konkurrensverket har nu släppt sin rapport om djursjukvårdsmarknaden och där bekräftas flera av de punkter som finns med i den här namninsamlingen. Gå gärna in och läs själv för att få en egen uppfattning.  https://www.konkurrensverket.se/informationsmaterial/rapportlista/atgarder-for-att-forbattra-pristransparensen-inom-djursjukvarden/

 Det är ofattbart att det fortfarande förekommer i sådan stor utsträckning som det gör idag, med tanke på skadan folk orsakar på både husdjur och vilda djur. Trots rekommendationer och lokala regler skjuts fyrverkerier av i flera dagar och nätter. Det gör det omöjligt för djurägare att skydda sina djur, och jag har själv sett och hört hur fyrverkerier används för att skrämma, snarare än att fira. Jag menar att detta inte är rimligt i ett modernt och djurvänligt samhälle. Fyrverkerier för privat bruk är inte en nödvändig tradition, och det finns säkrare och mer hänsynsfulla alternativ. Därför kräver jag ett nationellt förbud mot privat fyrverkerianvändning i Sverige. Flera europeiska länder och regioner har redan infört förbud eller mycket strikta begränsningar för privat fyrverkerianvändning, bland annat i Brysselregionen, delar av Belgien, Nederländerna och Irland. Sverige bör ta samma ansvar.