För samtidens och framtidens generations kvinnor. För att vi kan göra skillnad och se till att våra medmänniskor blir lika behandlade. För att arbetsmarknaden helt enkelt ska vara jämställt och jämlikt - annars är det olagligt. För att ingen företag ska komma undan med könsdiskriminering . För att vi allmänheten ska och kan se till så att våra ministrar gör skillnad. Det är dags att vi i Sverige tar efter Island och uppnår jämställdhet och jämlikhet till en ny progressiv nivå.

Bättre lön

Unden är en källvattensjö med ca 40% tillrinning underifrån och används idag som dricksvattentäkt av lokalbefolkningen. Det är en mytomspunnen sjö, som har en stor plats i hjärtat på boende i området såväl som turisterna. Det är en kraftfull sjö, av stor vikt för rekreation. Unden är även klassad som ett riksintresse för friluftsliv och naturvård. Anledningen till detta är den artrika faunan, det klara vattnet, det relativt opåverkade avrinningsområdet och de fina badstränderna samt den sydsvenska rödingstammen. Det finns fornminnen och hotade växter. Många fågelarter lever i Unden, bland annat fiskgjuse och storlom och en del av Unden ingår i ett Natura 2000-område. (Natursidan.se, Kristina Bäck) Unden is a clearwater lake, used as a source for drinking water, for recreation and fishing. It's a mythical lake which takes place in heart of both locals and tourists. It's a very powerful place. The fauna is rich and there are ancient monuments in the area.

Det är cirka en halv miljon tittare på varje avsnitt av Vem Vet Mest, men än viktigare är att nästan alla har sett det någon gång. De tio år programmet har sänts utgör en nästan outtömlig källa till kunskap i olika former. Vem Vet Mest är bra för allmänbildning, även för den som slötittar. En annan sympatisk sak med programmet är att det är vi tittare som är stjärnorna, och kan söka in om att få vara med. Att vara med själv, eller se en kompis/släkting/granne testa sina nerver är gör det roligare. Alla har säkert sina egna anledningar till att vilja bevara Vem Vet Mest (titta i kommentarsfältet!) men vi är eniga i att det ska få vara kvar.

Romer säger NEJ till ett myndighetsbaserad nationellt center Utredning om inrättandet av ett myndighetsbaserad romskt center Att inrätta ett nationellt myndighetsbaserad center för enbart oss romer leder till en påtvingad insats som marginaliserar och försvagar oss. Vi ser utredningen och förslaget som helt främmande eftersom det berövar oss rätten att vända oss direkt till de befintliga instanser som redan finns i det svenska samhället. Argument som att ett nationellt myndighetsbaserad romsk center ”behövs” eller att det skulle ge mer tyngd åt romska minoritetsfrågor är både beklagligt och motstridigt. Vi har kunskap om befintliga myndigheter som Kulturrådet, Språkrådet och DO. Dessa myndigheter i dag är välförankrade bland oss och tillvaratar våra intressen och stödjer oss romer liksom övriga erkända nationella minoriteter. Trots vår samlade gemensamma åsikt och röst, alltså att vi inte stödjer eller vill ha ett myndighetsbaserad nationellt center för romer. Vi är oroliga för att en ny myndighet ska bildas mot vår vilja. Vi anser att ett nationellt myndighetsbaserad center för romer både skulle bromsa vår demokratiprocess och det minoritetspolitiska arbetet som sker i landets kommuner när det gäller oss romer. Vi från romska civila organisationer och som erkänd minoritetsgrupp ställer oss frågan varför är kulturminister det är så angeläget att inrätta ett nationell myndighetsbaserad center för oss romer? Varför initieras en utredning för 20 miljoner kronor vars syfte redan verkar vara bestämt på förhand eftersom förankring och dialog undviks? Utredningen påbörjades i juli 2017 och ska redovisas och presenteras redan den 15 februari 2018. Det är sorgligt att vi återigen ska behöva uppleva att beslut som rör oss romer alltid ska komma ovanifrån och med ett myndighets -perspektiv. Vi känner oss diskriminerade och kränkta när utredaren inte vill lyssna till våra åsikter eller ens svara på frågor. Är det verkligen avsikten med uppdraget från kulturminister att diskriminera och särbehandlas oss romer? När vi så tydligt behandlas olika i det som i verklighet ska vara likabehandlande av samtliga oss erkända nationella minoriteter. Nationella unionen för romer och resande. Axel Blom

Utbildning är kanske den viktigaste faktorn för att ett demokratiskt samhälle där alla medborgare är deltagande i den samhälleliga progressen ska utvecklas och frodas till sin fulla potential. Den roll som de officiella biblioteken spelar i detta mål är att de erbjuder all form av kunskap och information till alla medborgare inom detta demokratiska samhälle helt kostnadsfritt. Därmed är de en oerhört viktig spelare i den demokratiska utbildningen som krävs för att samhället ska utvecklas så att den gagnar alla dess medborgare. Dock om biblioteken hamnar under privata händer så kan inte denna fria och demokratiska kunskapsutbytet längre garanteras, ty saken med privatisering är att det som tidigare var under officiell ägo hamnar istället på privat ägo. Privat d.v.s. att det inte är längre under folkets ägo vars hantering av servicen styrs utifrån demokratiska beslut med hänsyn till så många medborgare som möjligt, utan det är under vissa enskildas privatpersoners ägo som utan att ta några större hänsyn till allmänheten kan besluta hur de vill hantera servicen utifrån sina egna personliga begär, t.o.m. försämra det om de känner för det. Och det lär bli konsekvenserna om biblioteken privatiseras, ty är det något som den privata sektorn hatar så är det en självbildad och påläst allmänhet som med den kunskapen de har lärt sig från biblioteken kan utmana deras makt och deras försök att motarbeta demokratin. Sannolike kommer det att sluta med att först kommer bibliotekens service att påläggas med avgifter, vilket enbart där kommer att utesluta medborgare med svaga ekonomiska resurser. Sedan finns risken att en censurkampanj utifrån de privata ägarnas önskemål kan tillkomma, vare de litteratur som kanske är utmanande mot deras egna idéer, världssyn eller litteratursmak missgynnas, skyfflas undan eller blir svårare att få tag på. Denna privatisering av de allmänna, officiella biblioteken är egentligen enbart det senaste försöket från det privata näringslivet att göra så att möjligheten till fri och seriös allmänbildning, kunskaps-och-informationsutbyte ska vara helt och hållet under deras totala kontroll, så att dessa styrs utifrån de villkor de själva bestämmer över. Och de har inga tankar på att göra det möjligt för allmänheten att ta ut dessa möjligheter. Vi har sett hur den har försämrat den allmänbildande potentialen som TV, radio, tidningar, m.fl. tidigare har haft eller kunnat ha, och nu vill de göra samma sak med biblioteken. Privatiseringen av Nackas bibliotek är det första experimentet de bedriver för att se om de kan utföra detta utan att allmänheten motstår det. Om vi inte gör det, så lär de nog fortsätta med resten av Sveriges bibliotek, och då lär den fria kunskapsutbyte som biblioteken utlovar ej längre bli garanterat. Därför bör vi alla svenska medborgare - och framförallt de som bor i Nacka - kräva att våra bibliotek, oavsett vart de är placerat, ska vara under fortsatt officiellt - och därmed folkets ägo - så att den kan fortsätta gagna den demokratiska kunskapsutbyte och allmänbildningen i samhället.

En av skälen till att dom borde få stanna här är för att Aleksander och jag har ett väldigt starkt förhållande och vi älskar varandra väldigt mycket. Vi har stora planer för framtiden tillsammans. Men eftersom jag inte är 18 år en så kan inte jag gifta mig med honom än. Ett annat skäl till att det är viktigt för dom att stanna här är för att både Sulle och Aleksander bär på en tung och stor oro samt ångest och deprition. Det är pågrund av den siuationen som dom befinner sig att få stanna i Sverige, sen så skulle dom inte ha någon större framtid i deras land. Om dom blev tillbaka skickade så skulle konsekvenserna kunna bli så att dom skulle bli tvugna att gå militärtjänst. Eftersom att det är en värnplikt i deras land. Sen så samarbetar kirgizisk militär med Rysslands militär då är möjligheten mycket stor att dom kan skickas till syrien och få samarbeta med miltär grupper i det landet. Kirgizistan är ett väldigt oroligt land sen så finns det ingen stark tydlig opposition i landet samt ingen stark demokrati. Mänskliga rättigheter är även också ganska svaga i landet. Det har gjort så att landet har blivit väldigt oroligt och det har blivit oroligare i samhället på grund av dessa faktorer. Det inkluderar att det blir en väldigt instabil balans i landet. Därför så är det väldigt oroligt och riskfullt att åka tillbaka dit, dom har även ingenting att göra i landet.

Kulturchefen i Borås Stad har lagt fram ett förslag om verksamhetsförändring på Borås Stadsteater, vilket resulterar i en halvering av teaterns egen repertoar till förmån för gästspel. Ett förslag som innebär enorma nedskärningar av den lokalproducerade scenkonsten. Det kan också betyda att ett flertal av den fasta personalen eventuellt förlorar sina jobb. Överallt i Sverige ser vi tecken på nedskärningar i kulturverksamheter, inom teatern tar detta sig uttryck i reducerade ensembler, färre egna uppsättningar och minskade budgetar. Om den här nedmonteringen träder i kraft kommer kulturlivet i Borås att avsevärt begränsas. Teatersamarbeten med institutioner, skolor och föreningar kommer att försvinna. Möjligheten att fortsätta spela smala pjäser som för fram aktuella samhällsfrågor och även presentera ny, aktuell scenkonst kommer att förminskas. Allt det arbete som sker av personalen utanför scenen kommer troligen att tas bort. För vem ska berätta sagor i förskolan? Vem ska spela interaktiv teater i klassrummen? Vem ska stå på ålderdomshemmen och läsa dikter? Vem ska möta publiken på gatan och diskutera gårdagens pjäs? Stadsteatern är dessutom en stor arbetsgivare, inte enbart för den nuvarande fasta personalen utan också till många frilansande skådespelare, regissörer, scenografer, kostymörer och dramatiker etc. från hela Sverige. Detta förslag kommer att, om det går igenom, ge oanade konsekvenser för ett flertal konstnärliga yrkesgrupper. I Sverige finns det sex stycken Stadsteatrar med ensembler och kontinuerliga verksamheter. Dessa teatrar bär på ett kulturarv och är förankrade i stadens lokalhistoria såväl som i ett nationellt perspektiv. Istället för att skära ner på teaterns arbete borde Borås Stad vara stolta över sin framstående teater. Gästspel är viktiga men kan aldrig ersätta den framarbetade relationen mellan publik och agerande. Låt dem inte strypa ännu en kulturverksamhet. Skriv under för att rädda hela Borås Stadsteaters omfattande utbud.

Badet är till för alla människor, badrädda, funktionsvarierade, icke simkunniga, livsnjutare och för många en mötesplats i lugn och trygg miljö som dessutom är en kulturhistorisk skatt som är ovärderlig.

Studie efter studie vittnar om teckenspråkets fördelar för språkutvecklingen. På samma sätt som skriftspråket kompletterar tal, så kompletterar teckenspråk tal och skrift. I ljudliga eller bullriga miljöer, genom en glasruta, i klassrummet under tyst arbete och på biblioteket är bara några få exempel på situationer då hörande har nytta av teckenspråk. Ytterligare situationer där teckenspråk är hjälpsamt är i just skolmiljöer, där ljudnivån ofta är för hög. Lärare har oftare hörselskador än andra - om eleverna hade ett annat sätt att kommunicera skulle det kunna spara på lärarnas och deras egen hörsel. Det är också hjälpsamt för de barn som har aspergers syndrom, autism och adhd som inte ännu upptäckts, eller som väljer att gå kvar i de vanliga klasserna, då teckenspråk underlättar kommunikationen för de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, särskilt på autismspektrat. Det underlättar också för de barn vars blyghet kan bli ett hinder, och det underlättar även kommunikation över språkbarriärer, för elever med svenska som andra språk. Döva är i mycket större utsträckning ofrivilligt arbetslösa än hörande personer med motsvarande kompetens, på grund av språkbarriären hamnar döva i ett utanförskap de inte kan påverka själva. Den som är döv kan inte lära sig att kommunicera på hörandes villkor, den som hör kan däremot lära sig att teckna. Tänk dig alla situationer som kräver talspråk eller hörsel; det är stopp i kollektivtrafiken och informationen ropas ut i högtalarna, tänk dig att försöka gå ärenden; hävda dina rättigheter som konsument. Tänk dig att gå vilse utan batteri på mobilen, tänk dig att åka ambulans till akuten, tänk dig att försöka ta reda på om det du beställer innehåller nötter. Listan är oändlig. Med teckenspråk får eleverna tillgång till ett helt nytt sätt att formulera sig, uttrycka sina tankar och känslor. De får möjligheten att kommunicera och bekanta sig med en mycket bredare grupp individer, från döva, till personer med downs syndrom, afasi, autism eller andra funktionshinder som gör dem beroende av teckenspråk. Om du som förälder, eller dina föräldrar, skulle drabbas av åldersrelaterad hörselskada, skulle ditt barn kunna kommunicera med dig. Om de skulle drabbas av hörselskada skulle deras egen övergång bli mindre traumatisk. Det finns inte en enda vettig anledning till att INTE lära ut teckenspråk till alla barn. De enda anledningarna till att vi inte gör det i nuläget grundar sig i historiskt förtryck mot döva och dövkultur*. Det finns ingen annan anledning som skulle kunna ha stoppat spridningen av någonting som vore så otroligt gynnsamt för hela samhället; döv som hörande. *Kort om förtryck mot döva och teckenspråkets historia: Dövkultur, likt andra svenska minoritetskulturer och deras respektive språk (Samer och samiskan, Romer och Romani), har genomstått olika försök till utplåning. 1778 grundades den första dövskolan i tyskland, men ungefär hundra år senare beslutades det att man skulle förbjuda teckenspråk och göra döva så "hörande" som möjligt. Det krävde åtta års repetetiv träning för att lära sig läsa på läppar och tala, vilket innebar att den utbildning döva tidigare haft tillgång till, nu ersattes med talträning. Teckenspråk beskrevs officiellt som "ett ogräs som bör ryckas upp med rötterna", och i början av 1900 talet blev det olagligt för döva att arbeta på offentliga platser. 1938 ville staten se till att inga döva barn skulle bli utan utbildning, och tog över ansvaret för deras skolgång, vilket ledde till att oralismen spreds ytterligare, och under efterkrigstidens teknologiboom hoppades man att dövhet skulle kunna "botas" helt. När 60-talet kom insåg man att det inte skulle gå. Under 60-talet kom man fram till att man ändå måste försöka nå de döva barnen. Så istället för att använda sig av teckenspråk som redan existerade, uppfanns tecknad svenska; en direkt teckentolkning av talad svenska, som därmed skiljer sig från Svenskt Teckenspråk. Tecknad svenska var extremt opraktiskt, omständigheten i talspråk med prepositioner och böjningar gjorde kommunikationen klumpig och långsam. Det var inte förrän 1981 som teckenspråket erkändes som ett självständigt språk. Teckenspråk fortfarande inte minoritetsspråksstatus. Källor: http://www.teckenspraket.se/#historia http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/fragor-och-svar-om-minoritetssprak.html http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/svenskt-teckensprak.html

2013 uppmärksammade Malungs Hembygdsförening bristerna med det Lokalhistoriska arkivet i Malung. Arkivhandlingarna var oordnade och det fanns inga arkivförteckningar som gjorde specifika sökningar möjliga. 2016 tog Malung-Sälens kommun beslutet att flytta det Lokalhistoriska arkivet till Arkivcentrum Dalarna i Falun för att handlingarna skulle förtecknas så att man kan få en översikt över materialet. En annan anledning till att beslutet togs kan bero på att Malung-Sälens kommun utreder att förslag om att göra om arkivlokalerna där det Lokalhistoriska arkivet förvarades till lokaler för ungdomsverksamhet. Efter en treårsperiod, med start från 2016, ska lejonparten av arkivet vara förtecknat, och det är även efter den perioden som Malung-Sälens kommun skall besluta huruvida det Lokalhistoriska arkivet ska vara kvar i Falun eller återbördas till hemkommunen. Om kommunen beslutar att arkivet ska återbördas kan man inte använda den gamla lokalen i fd Tingshuset om planerna om att göra om arkivet verkställs. Därför är det viktigt att upplysa kommunen om hur viktigt arkivet är, så att de har tid på sig att hitta andra lösningar. Det är viktigt att det Lokalhistoriska arkivet är lättillgängligt för alla Malungsbor och övriga intresserade. I arkivet finns hyllmeter efter hyllmeter med material från föreningar, privatpersoner, gårdar, skinnfirmor och ovärderlig information om de personer som levt och verkat i bygden samt lämnat avtryck i historien. Malungs Lokalhistoriska arkiv är en riktig guldgruva och är även en unik samling samt en viktig kunskapsbank som förtjänar att komma fler till del. Det är viktigt att kommunens elever har nära till arkivet så att de kan använda materialet till olika uppsatser och skolarbeten. Det är dessutom en stor fördel om släkt- och hembygdsforskare har lätt att få tillgång till arkivet, och arkivmaterialet kan utgöra basmaterial till som exempel artiklar i Malungs Hembygdsförenings årsbok Skinnarebygd. Det kan bli krångligt för en Malungsbo att besöka arkivet i Falun då den ligger ungefär 15 mil bort. Arkivet i Falun har inte heller öppet på helgdagar, vilket inte precis är till fördel om man ska åka så långt. Därför är det nödvändigt att arkivet återbördas till Malung - där handlingarna en gång skapades och hör hemma.

Det är dags att göra fina ord om trygghet till konkreta handlingar för trygghet. Skriv under för att festivalarrangörer skriver och visar en Trygghetslista för sina besökare. Låt oss hjälpa dem med våra egna trygghetstips. Vi på ideella trygghetsorganisationen Nattskiftet nattvandrar kring klubbar och festivaler för att följa folk på början av vägen hem. Vi har sedan 2012 varit närvarande på bl.a. klubben Trädgården i Stockholm, och på festivaler som Bråvalla och Popaganda. Vi vill att alla tillsammans ska kunna mötas i natten, där glädje och vänner blandas med kultur och dans. Där alla får ta del av den urbana allemansrätten. Där ingen känner rädsla vid några av de platser som ska vara fyllda med nöje. Tre fjärdedelar av de anmälda misshandelsbrotten sker på kvällar och nätter, mellan 21-04. 25% av dessa sker på eller i anslutning till krogen. Statistiken talar för sig själv. Vi vill helt enkelt skapa ett tryggt uteliv. Tack för att du stödjer vårt trygghetsarbete och alla festivalbesökare genom att skriva på Trygghetslistan och bidra med ditt trygghetstips!