Brunnsviken är ett av Stockholm populäraste vatten som omges av Hagaparken med Gustav III’s paviljong, Bergianska trädgården, Tivoliparken, stora naturvärden, badplatser, båt- och kanotklubbar, Kafe sjöstugan mm. År 1997 invigdes promenadstråket Hälsans stig runt Brunnsviken av kung Carl XVI Gustaf. Just passagen vid Ålkistan är omdiskuterad i många forum och pekas ut som ett abrupt avbrott längs med promenaden runt Brunnsviken. Redan 1974 motionerades det att passagen skulle förbättras och det finns fortfarande inte någon gångbro över Ålkistan. En ny gångbro över Ålkistan motiveras av att - Hälsans stig och området kring Brunnsviken förhöjs avsevärt med en enklare passage med gångbro i Ålkistan. Även strandpromenaden utmed Lilla Värtan mot Ekhagen kopplas bättre ihop med gångstråket från Tivoli och Bergshamra. - Den befintliga gång- och cykelvägen över Ålkistan är smal, trång och högt belastad av många (snabba!) cykelpendlare. En separat gångbro för fotgängare skulle eventuellt leda till ökad säkerhetskänsla för de fotgängare som kan ta den nya vägen och möjligen även underlätta för cykelpendlarna. - Flera vattenvårdande åtgärder har genomförts för Brunnsviken (bl.a. dagvattendammen i Bergshamra och fosforfällningen i vattenmassan) och Brunnsvikens popularitet avtar inte. Fler kommer röra sig runt och i Brunnsviken samt vilja utnyttja Hälsans stig. - Gångbron kan troligen utföras så att segelfria höjden 5,4 meter bibehålls om gångbron skulle vara två decimeter över befintliga gångbroarna som sitter fast i brofästena. - En gångbro kan medfinansieras av utvecklingsanslaget för Nationalstadsparken som Länsstyrelsen administrerar anslaget. - En ny gångbro över Ålkistan har historiskt och samtida stort stöd bland boende och intressenter i området.

Skärgårdsskogen är otroligt vacker oas i skarpnäck. Den har höga och för närmiljön ovanliga naturvärden, ett flertal fornminnen och är en frekvent använd plats för invånarna i östra skarpnäck. Skogen används främst av barn och ungdomar men också mycket som promenadstråk för pensionärer och hundägare. Trots att protester från boende i Skarpnäck så ligger nu detta förslag som ni ser på bilden till grund för markanvisning och detaljplanering. Planförslaget tar ingen hänsyn till hur platsen används i dag samt liten hänsyn till fornminnen. Området som idag är en bilfri oas blir istället sönderhackat av bilvägar. Värdefull naturmark blir förstörd och den lilla skogen som blir kvar blir mycket splittrad. Vårt motförslag: Ja till bostäder - Nej till bilvägar genom parken Vi anser att det går att bygga nya bostäder i området och samtidigt bevara Skärgårdsskogens rekreations- och naturvärden i ett barnvänligt och bilfritt område med naturskog. Vi har i samarbete med en lokal arkitekt tagit fram ett motförslag som vi tycker både stärker Skarpnäck i dess helhet genom att öka närvaron på Flygfältsvägen, bevarar de viktigaste naturområdena och fornlämningarna i Skärgårdsskogen, skapar ett bullerskydd för hela området samt är mer ekonomiskt för staden då färre nya vägar måste byggas samtidigt som man faktiskt får mer byggyta än i det befintliga förslaget och nästan lika många bostäder. Byggnadskropparnas sammanlagda fotavtryck är ungefär detsamma som planförslaget och innehåller ca 29750 kvm verksamhetsyta och 550 bostäder Vill du ta del av vår fullständiga kritik av förslaget samt vårt motförslag, se presentationen här: https://www.dropbox.com/s/mpb57cknvbgpsph/KRITIK%20AV%20BEF%20PLANF%C3%96RSLAG%20F%C3%96R%20SK%C3%84RG%C3%85RDSSKOGEN-2020-11-24.pdf?dl=0

Indigenous people’s ancestral land is threatened by Europe’s largest logging company. - Sveaskog intends to log 1000 football fields of forests, devastating to the climate and a death sentence for our community, says Lars Anders Baer, chairman of the Sámi reindeer herding district Luokta-Mávas. Europe's largest logging company, Government-owned Sveaskog, plans to harvest the last remaining natural forests in Luokta-Mávas Sámi reindeer herding district, in the northern part of Sweden. The indigenous Sámi people have been living on these lands for thousands of years, proven by archaeological traces in the now threatened forests. - The elders have always said that as long as the reindeer can live here, so can we. Now we are faced with a scenario that will be crucial for the reindeer's survival, and our existence as a people. Without the forests, no life, says Sofia Jannok One cannot clear-cut natural forests and at the same time halt the climate collapse nor honour the Paris agreement. It's impossible. But if Luokta-Mávas’ indigenous people's rights are respected, Sweden still has a fair chance to live up to the Paris Agreement. It's in their hands now. We are not here to protest, we are here to protect. This is part of a greater #StandWithSápmi movement. Stay tuned and we will engage with you more so that we together can make our collaborative voices heard and make sure that this never happens in Sápmi again. The last remaining natural forests in Sápmi shouldn't, under any circumstances, be clear-cut. For more information: http://arvasfoundation.com/#!/luokta-mavas-vs-sveaskog/ Gijtto/Tack Lars-Anders Baer, Sofia Jannok. Luokta-Mávas

Folkhälsomyndigheten införde skärpta lokala allmänna råd för Kalmar län den 10 november, i samband med det skriver Linneuniversitetet på sin hemsida att examinationer fortsätts på plats i lokaler men att det används en möblering som innebär att de håller den fysiska distansen och samtidigt minskar risken för fusk, genom att de som mest har 50 tentander i samma sal. Det finns även vakter från Securitas anlitade med uppdrag att hålla uppsikt för att trängsel inte ska uppstå i lokalerna, och på så sätt minska smittspridningen. Salstentamen kan omvandlas till digital examination i form av: hemtentamen på distans, hemuppgift på distans och muntlig examination på distans. Frågan är då varför inte detta görs med alla tentor som går att omvandla oavsett program? Region Kalmar län uppmanar att i största möjliga grad undvika fysiska kontakter med personer utanför det egna hushållet för att minska trycket på sjukvården samt minska smittspridningen. Vår hälsa tas inte på allvar men vi studenter är oroliga över vår egen hälsa, våra anhörigas och över våra medmänniskor! Stoppa salstentorna!

Göteborgs fyller 400 år 2021 och museet Emigranternas Hus behöver få det verksamhetsstöd de behöver för att museet ska kunna överleva till 2021 - och överleva många många år framåt. Museet är fyllt av material från den Stora Svenska Utvandringen till USA på 1800-talet. Och museet är beläget i just de lokalerna där "De Nya Svensk-Amerikanerna" reste ifrån.

Kära Amanda Lind - Kulturminister Kära Kajsa Ravin - Generaldirektör för Kulturrådet Kära Anna Söderbäck & Pernilla Högström - Ordinarie och Tillförordnad Direktör och Myndighetschef för Konstnärsnämnden, Många konstnärer och andra kulturarbetare är beroende av statliga, regionala och lokala stödformer för att kunna producera konst av hög kvalitet. Detta eftersom konst- och kulturfälten, den kreativa sektorn om man så vill, inte fungerar enligt samma premisser som övriga yrkesområden där hårt arbete och hög kvalitet oftare resulterar i projekt som kan bära sig själva ekonomiskt. Vi konstnärer och kulturarbetare är glada och tacksamma över att Sverige har ett jämförelsevis generöst bidrags- och stipendiesystem för oss som arbetar i den här sektorn. Dessvärre är systemet inte särskilt rättvist. Vi på fältet arbetar allt oftare tvärkonstnärligt ,brett och i tillfälliga konstellationer och med nya media och uttrycksformer. Det är många som påtalat problemet för Kulturrådet, Konstnärsnämnden och liknande institutioner: fördelningssytemet bygger på en förlegad mono-disciplinär förståelse av konst- och kulturfältet. Detta gör att skickliga konstnärer och kulturarbetare ofta faller mellan stolarna i ansökningsförfaranden som snarare borde uppmuntra och hjälpa uppkomsten av nya tvärkonstnärliga uttryck. Konstnärliga och kulturella discipliner som nu är ganska etablerade, tex performancekonst, finns inte ens med som valbar kategori. Än mindre förståelse verkar finnas för experimentell och drivande konst såsom det nya fältet "performativ" konst. Ansökningsförfarandet är uppbyggt kring en serie följdfrågor som börjar med ett initialt val (ofta relaterat till den konstnärliga disciplinen från ens grundutbildning) avsett att behändigt artbestämma det egna konstnärskapet. Detta skapar stora svårigheter eftersom allt fler konstnärer med tiden expanderar och muterar sin konstnärliga gärning så att den blir mycket olik det konstnärliga hantverk som man undervisades i ursprungligen. De förenklande valbara kategorierna blir vägledande för den expertgrupp som ska bedöma ansökningarna och då handlar den primära sorteringen om huruvida projektet man har att bedöma faktiskt motsvarar tex "bildkonst", "musik", "dans". I många situationer faller alltså en väl underbyggd ansökan, från en konstnär med god verkshöjd och dokumenterad skicklighet, mellan stolarna, eftersom ansökan och konstnärskapet inte längre passar in i kategorin som man tvingas söka i. Lyckligtvis är problemet lätt avhjälpt om bara den politiska viljan finns: uppdra åt KN och Kulturrådet att implementera ansökningsförfaranden som medger fler än ett kategorival. Det skulle vara i linje med hur konst- och kulturfältet, och hur konstnärer och kulturarbetares verkliga arbetssätt och metoder, ser ut idag. Med vänliga Hälsningar önskar vi er en fin dag, Frei von Fräähsen zu Lorenzburg - koreograf, performancekonstnär, performativ konstnär & författare som också arbetar med bild och film Tillsammans med alla tvärkonstnärliga konstnärer och kulturarbetare

Under åren som gått finns det endast en i Sverige (helt och hållet fri från yttre påtryckningar och fri från sponsrade inslag), poddradio, nyhetssite och community om spel och för spelare. Detta är nu påväg att försvinna. Sport, musik med mer är i fokus trots att spelvärlden har mycket människor med minst lika mycket engagemang som de andra. Diskriminera inte spelvärlden. Varför behålls program och poddar gällande annat t.ex. fotboll och musik? SR väljer vilken kultur som ska få mest uppmärksamhet trots popularitet. Detta är konstigt. Skriv under om du också vill hålla igång P3 Spel! Dela gärna!

Det har under sommaren varit en stor mängd ungdomar som använt den nuvarande utomhus skateboard-parken i Norrtälje och intresset för action-sport växer mer och mer. På vintrarna har utövarna dock ingenstans att ta vägen. I flera år har Willy's lastkaj fått fungera som alternativ till skatepark men utav förklarliga skäl fungerar det inte. Därav tror jag det skulle gynna folkhälsan samt kamratskap att genomföra mitt förslag.

Rapport efter rapport visar hur värdefull naturen är för samhället, och hur illa ställt det är med den (se t.ex. http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6900/978-91-620-6917-9/). Att människor får en chans att möta sin lokala natur och ta del av dess värden - och på så sätt få en förståelse för vikten av att värna den - är helt avgörande för att vi ska lyckas vända den negativa utvecklingen, på såväl global som lokal skala. Inte minst har det ökande friluftslivet och trycket på naturområden under coronakrisen visat på det trängande behovet av information och utbildning av allmänheten när det gäller ett hållbart nyttjande av naturen. I detta spelar satsningar på naturpedagogik en oerhört viktig roll. Sveriges alla naturum förser samhället med ett ovärderligt forum för möten med naturen, där såväl barn som vuxna kan lära sig om värdet av en rik närnatur, och om varför det är viktigt att den skyddas. På samma sätt ger lokala kulturinitiativ, som konsthallen i Falsterbo strandbad, en värdefull plats där kulturintresse och skapandeglädje kan väckas. Och det bästa är: det är öppet och tillgängligt för alla, oavsett ekonomiska förutsättningar. Att stänga ner ett naturum och lokal konsthall till förmån för vinstdrivande verksamhet riktad mot en långt snävare målgrupp är att gå tvärt emot den hållbarhetsanda som på många håll genomsyrar svensk samhällsdiskussion idag, och att gå emot kommuninvånarnas kort- och långsiktiga intressen. Falsterbonäset har en helt unik natur som drar till sig besökare inte bara från regionen utan även internationellt, bland annat då det är en av landets främsta fågelsträckslokaler, och världsberömt för detta. Ett naturum på just denna plats är därför högst motiverat, och har sedan starten 2016 varit ett mycket uppskattat inslag hos såväl lokalbefolkning som besökare till orten. Vi hoppas att Vellinges kommunpolitiker i slutändan håller med om att kortsiktig ekonomisk vinst inte är mer värdefull än långtgående pedagogiska, rekreationella och naturvårdsmässiga vinster. Vi hoppas att Vellinges kommunpolitiker på så sätt vill stå upp för ett officiellt värdesättande av den högst specifika natur som Falsterbonäset erbjuder. Läs mer: https://vellinge.se/falsterbo-strandbad/naturum/ https://www.mynewsdesk.com/se/vellinge_kommun/pressreleases/flygande-start-foer-falsterbo-strandbad-1524621 https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407-5.pdf?fbclid=IwAR2NYXx9RBFGrdDfSI06R0K3QbU3YDpWQc5lnWCgSLLQQcTJMk9fAfrrvE8 https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-naturvagledning/naturvagledning/teman/natur-och-halsa/?fbclid=IwAR0-4wjmTUupAJ_lFUmyiRcDLJ4bt_pWRMlF0aXNtLg7u037VzONUhMeLLg

Folkets Hus i Lilla Edet har sedan 50-talet varit en central mötesplats i Lilla Edets Kommun tillika så en mycket viktig kultur- och nöjesaktör för medborgarna. I våras tog kommunstyrelsen i Lilla Edets Kommun ett beslut om att inte ge Folkets Hus någon ny uppdragsersättning vilket betyder att föreningen inte kommer att få några mer pengar för att bedriva verksamhet från och med 2021-01-01. Anledningen till detta beslut är att kommunen trot sig kunna göra en besparing på ca 500 tkr per år genom att ta över driften av lokalerna och sköta verksamheten i kommunal regi. Efter noga kalkyleringar från Folkets Hus sida så har man kommit fram till att kommunen inte kan på något sätt bedriva verksamheten billigare eller mer kostnadseffektivt. Folkets Hus-föreningen kommer att skicka in ett förslag till kommunen där man yrkar på att man bör teckna ett nytt avtal med Folkets Hus för att bibehålla den verksamhet som finns idag. Utan Folkets Hus verksamhet så försvinner arrangemang och verksamheter så som: -Biografen -Ungdomsdiscon -After Works -Föreläsningar -Pubkvällar -Trolleriföreställningar -Barnteatrar -Cafébio -Familjeföreställningar -Musikcafé -Julbord -Kulturkvällar -Konferens -Danskvällar …Och så vidare.. Vill du ha kvar dessa verksamheter i din kommun? Vill du ha ett levande centrum med ett kulturhus som är tillgängligt för alla? Vill du ha ett brett urval av kultur- och nöjesaktiviteter för olika åldrar? Då tycker vi att du skall skriva under vår namninsamling för att bevara Folkets Hus verksamhet! Vill du läsa mer om Folkets Hus och vår verksamhet? Gå in på www.folketshus.nu Skriv under namnlistan för att visa ditt stöd till Folkets Hus! Hälsningar Styrelsen för Folkets Hus i Lilla Edet ek. för.

Hundägare är också skattebetalare! Vi är trötta på att inte räknas i en så pass stor kommun som Jönköping. Här är hela kommunen hänvisad till två stycken små, dammiga rastgårdar som anses uppfylla alla behov. Fåtalet privata initiativ finns, som den lilla gården på Öxnehaga och de numer rivna/nedstängda i Vätterhems regi på Råslätt och en liten kombinerad boll-lekplan och hundrastgård i Ljungarum. Den senare stängdes ned med hänvisning till EN närboende vars "barn ej kan somna pga hundleken". Som skattebetalare undrar vi varför hundarnas/hundägarnas rättigheter ej tillvaratas när barns/föräldrars rättigheter ständigt vurmas för?  Jönköpings kommun som vill ha en tydlig miljöprofil uppmanar dessutom alla hundägare i vår stora kommun att ÅKA till centrum för hundlek. Går det hand i hand med miljöprofilen? Borde man inte vilja minska biltrafiken? Dessutom kan det innebära svårigheter för funktionsvarierade hundägare att ta sig ut. I kommuner som Stockholm finns minst en hundpark i varje stadsdel, ofta klämmer man dessutom in minirastgårdar som del i många av stadens parker. Borde inte Jönköping, som progressiv kommun, ligga i bräschen även med hundparker? För många människor idag är hundägande en livsstil. En del unga väljer dessutom bort barn, men har i stället hund! Samtidigt betalar dessa skatt för bl.a. barnens parklekar, dagis och skolgång (en självklarhet förstås!) men får inget tillbaka för sin egen familj: hunden! Nu kräver vi en förändring, hundägare är en viktig och stor intressegrupp och något som främjar god folkhälsa, möten människor emellan och en levande stad! Med vänlig hälsning, Jönköpings hundägare   (Den bifogade bilden är från Skarpnäcks rastgård i Stockholm - stor, lummig, kuperad!)

Det är viktigt att nuvarande och framtida invånare i Solna inte förlorar kontakten med vårt ursprung.