I Enköpings kommun finns det både kommunala och privata grundskolor, samt anpassad skola för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Men det finns en grupp som hamnar mellan stolarna. Elever som inte ska gå i anpassad skola, men som inte heller klarar av den vanliga skolmiljön. Det är barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel Autism, ADD och ADHD. Barnen är i stort behov av att vara i en miljö med mindre grupper och färre sinnesintryck, som ljus, ljud och lukter. Skolmiljön leder till ångest som i sin tur leder till hög skolfrånvaro, föräldrar som inte kan jobba och pedagoger som får kämpa med att ge tid till alla i klassen. Det drabbar alla. Många kommuner i Sverige har startat eller undersökt möjligheten att starta kommunala resursskolor, till exempel Håbo, Upplands Väsby, Örebro, Täby, Österåker, Strängnäs och många fler. Den här namninsamlingen är för dig som tycker att Enköpings kommun borde starta en kommunal resursskola. 

Tillsammans kan vi avgöra valet 2026 och driva samhället i en antirasistisk riktning!

Detta beslut bryter dessutom mot Barnkonventionen, särskilt artikel 23 som säger att barn med funktionsnedsättningar har rätt till särskilt stöd för att leva ett fullvärdigt liv. Även Funktionsrättskonventionen, som Sverige har förbundit sig att följa, kräver att personer med funktionsnedsättningar ska få tillgång till utbildning på lika villkor. Vi kräver att Eskilstuna kommun: ✅ Gör om utredningen som föranlett förslaget. Utredningen lämnas dessutom inte ut, utan avslås vid begäran att ta del av den.  ✅ Stoppar nedläggningen av SRC1 tills beslut om att inhämta en utredning kan bli överenskommet av nämnden.  ✅ Tar fram en långsiktig lösning där elevernas behov och rättigheter sätts i första hand. Inte prioriteras efter budget.  ✅ Lyssnar på berörda barn, vårdnadshavare och personal innan beslut fattas. Analysera och presentera konsekvenserna av olika förslag i led med funktionsnedsättningen och framtidsplaner hos eleven.  ✅ Ta stöd av elevhälsan, BuP och Habilitering vid utredning av avveckling av en verksamhet som SRC. ✅ Intervjua samtliga rektorer som har elever placerade på SRC samt deras erfarenheter av betydelsen för eleven och skolgången.  Barn med särskilda behov har rätt till en skola där de får det stöd de behöver för att lyckas – vi kan inte acceptera ett beslut som försämrar deras framtid eller livskvalitet och framtida möjligheter att ta del av utbildning utifrån de förutsättningar som de har behov av.  Skriv under namninsamlingen för elevernas skull och gör din röst hörd. Namninsamlingen är planerad att lämnas in till Grundskolenämndens sammanträde 24/4-2025. #RäddaSRC1 #BarnensRättTillStöd #ViKräverHandling #Funktionsrättkonventionen #Barnkonventionen #Likarätt #Frånvaro #Autism #Dittstödbehövs #Förframtiden #Skollagen #Rätttillstöd 

Efter 14 år som hyresgäster hos Mikaelskyrkan hotas nu Askims Montessoriförskola - ett av Göteborgs äldsta föräldrakooperativ med 40 års historia - av nedstängning. Askims församling bryter vårt avtal och fråntar oss vår lokal - med minsta möjliga marginal och väljer att köpa sig ur, istället för att hjälpa barnen att ha kvar sin trygga plats. Det innebär att 36 barn står utan förskola och 9 pedagoger utan arbete från hösten 2025, då kyrkan inte vill skjuta på sin renovering, enligt deras egen uppskattning i 6-8 veckor.

Barn behöver en säker och lugn förskolemiljö, där de har pedagoger som finns där när dom behöver det.  En förskola i Tidaholms tätort hotas nu av stängning på grund av att kommunen vill spara pengar. Ursäkten är att det föds för lite barn ... Detta är inte rätt sätt att spara pengar, vi borde lägga mer pengar på våra barn och deras framtid. Vi borde lägga pengarna på personal som tar hand om våra barn för att vi måste jobba. Vi måste få ett stopp på nedskärningarna i förskolorna och skolorna. Barnen är våran framtid och det är vårat jobb att se till att dom får en trygg plats att växa i.  Med hjälp av den här namninsamlingen så vill jag/ vi vars barn som blir drabbade av denna nedstängning visa kommunen att deras beslut är felaktigt. Att dom ska behålla förskolan och barnens trygga miljö. Skriv under du med, om inte för dig själv, så för barnens framtid. 

Det är viktigt eftersom kommunen har ett ansvar att hålla sitt löfte och sätta barnens bästa i första rummet. Att bussa barn till andra skolor innebär långa resor, försämrad trygghet och en splittrad skolgång – något som strider mot barnkonventionen och kommunens egen strategi för landsbygdsutveckling. Stöcke är en växande ort, och en stabil skolmiljö är avgörande för både barnens framtid och hela samhällets utveckling.

För att Aryan och hans familj har anpassat sig till det svenska samhället och har rätten att bo i ett säkert land. 

År efter år har vi sett hur våra arbetsvillkor försämras, arbetsbördan ökat och hur arbetsgivaren gång på gång brutit mot ingångna avtal – utan några kännbara konsekvenser. HÖK 21 var ett svek, HÖK 24 var ett svek och HÖK25 är på väg att bli ännu ett svek. Det är inte längre hållbart att fortsätta acceptera avtal som arbetsgivaren delvis ignorerar, samtidigt som arbetsmiljön försämras och fler lärare blir sjuka eller tvingas lämna yrket. Det är dags att sätta ner foten, något som borde ha gjorts för länge sedan. Lönen är inte huvudfrågan – det är arbetsvillkoren. Vi kräver reglerad undervisningstid och reglerade klasstorlekar, något som fastslås av regeringens/riksdagens senaste utredning om regleringar i skolan. En lärare kan inte undervisa hur många elever som helst samtidigt, hur många klasser som helst och samtidigt bibehålla kvaliteten samt värna om hens hälsa. Det är dags att erkänna att läraryrket inte fungerar på samma sätt som industrin.  En fabriksarbetare kan öka produktionen genom effektivisering (ny organisation, ny maskineri) men en lärare kan inte undervisa fler elever och samtidigt upprätthålla samma kvalitet. Tvärtom – när planeringstiden och tid för efterarbete minskar, sjunker kvaliteten drastiskt. Detta drabbar både elever och lärare.  Återkommande nedskärningar gör att lärarkåren, i synnerhet i förskolan och grundskolan går på knäna: stödlärare, speciallärare, elevassistenter, kuratorer, psykologer och skolsköterskor försvinner från våra skolor, vilket ökar de befintliga lärarnas arbetsbörda ytterligare.  Svenska skolan är kraftigt underfinansierad och t.o.m. i en välmående kommun som Täby har man tyvärr exempel som träslöjdslärare som tiger material på byggarbetsplatser eller hemkunskapslärare som får nöja sig med två kanelpåsar i stället för fyra för att budgeten inte räcker till. Ibland kan det till och med vara inköpsstopp. Det finns t.o.m lärare som inte ens hinner ta ut sin lagstadgade lunchrast! Samtidigt sitter tusentals obehöriga människor på lärartjänster som enligt lag borde annonseras och tillfalla behöriga och legitimerade lärare. Ca 30% av undervisande personal i grundskolan är inte lärare (ännu högre i friskolorna), något som de flesta vårdnadshavarna inte känner till eller väljer att strunta i med förödande konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling.  Anledningen brukar vara att de är billigare och lydigare än någon med lärarexamen. Många medlemmar har fått nog. Vi väntar på en förbundsstyrelse och en avtalsdelegation som vågar stå upp för oss och ta ut oss i strejk. Även om vi inte får exakt det vi kräver, kommer vi att ha visat arbetsgivaren att vi är redo att kämpa, vilket kommer att påverka framtida förhandlingar. Vi är färdiga med att stillatigande acceptera villkor som bryter ner oss och urholkar skolan.  Nu är det dags att agera – och att göra det på riktigt! Lärarkåren har länge varit redo för strejk, och många är beredda att tillfälligt gå ner i inkomst för att ta striden. Även om strejkkassan inte skulle räcka för en total strejk på obestämd tid kan man inleda med en fullskalig strejk och därefter övergå till 1–2 strejkdagar per vecka. En lågintensiv strejk 1-2 dagar i veckan skulle kunna pågå i flera månader, t.o.m år! Med rätt strategi kan vi maximera trycket på arbetsgivaren och minimera risken för att lärarna tvingas tillbaka under dåliga villkor. En riktad strejk skulle kunna planeras så att den påverkar arbetsgivaren och skolans verksamhet så mycket som möjligt – exempelvis under nationella prov, betygsättning, utvecklingssamtal och andra kritiska moment. Det finns säkert andra effektiva eller långdragna sätt att strejka på. Det handlar inte bara om att få ett bättre avtal här och nu, utan snarare om att skicka en tydlig signal: vi accepterar inte längre villkor som gör oss sjuka, som driver oss bort från yrket och som förstör kvaliteten i undervisningen. Även en misslyckad strejk skulle skicka rätt signal till arbetsgivaren. Man missar alltid alla skott man inte skjuter. Låt oss skjuta! Med förhoppning om mod och beslutsamhet,

Kronans A-lagspelare Nadja Vasiljevic, 20 år, nekas uppehållstillstånd och måste lämna Sverige inom tre veckor. Hon kom hit med föräldrarna när hon var 13, pratar flytande svenska och läser till sjuksköterska. Nu utvisas hon ensam. Övriga i familjen får stanna. 2017 kom Nadja Vasiljevic till Sverige med sin mamma, pappa och lillasyster. Bakgrunden var att mamman fått jobb som lärare i engelska i Sverige, och uppehållstillståndet handlade då om det som kallas familjeanknytning. Enligt domstolen kan hon klara sig  själv nu när hon  är 20 år. Hon anses inte ha skäl längre för familjeanknytning och måste lämna Sverige inom tre veckor. Skriv under och hjälp till att försöka få myndigheter att sluta med denna typ av helt oförståeligt beslut.

Ännu  många år framöver kommer det att råda brist på kommunala högstadieskolor på många platser i staden - bristen leder b.la till att somliga föräldrar inte vågar ha kvar sina barn i F-6-skolor pga risken att de ska stå utan plats på högstadiet, därav lämnar många barn (och därmed skolpengar) den kommunala skolan i mellanstadiet. Åsö grundskola är numera ett uppskattat alternativ för ungdomar som kommer från F-6-skolor. De goda kommunikationerna gör det möjligt för många att enkelt ta sig till skolan, oavsett var man bor varannan vecka etc. Det kan också vara skönt att komma till en annan stadsdel, skönt att alla som man börjar på högstadiet med också är nya i skolan. En fungerande skolverksamhet där behöriga lärare trivs och dit eleverna kommer från hela staden är så enormt betydelsefullt, vi behöver framtidstro och hopp mer än på länge. Våga satsa på ungdomarna, våga satsa på lärarna och på skolan!  

För våra barn och Trångsunds framtid. 

Det är viktigt att våra barn får sina röster hörda.