Att spara pengar på våra yngsta är inte rätt väg att gå. Vi borde istället investera i barnens framtid – i miljöer, både ute och inne, där de får växa med trygghet och omsorg. Barnen har rätt till en säker, lugn och stabil förskolemiljö – med närvarande pedagoger som finns där när de behövs som mest. För oss föräldrar är förskolan ovärderlig – för att vi ska kunna arbeta, och för att våra barn ska få det bästa tänkbara start i livet. Med den här namninsamlingen vill vi – föräldrar till de barn som nu drabbas – visa kommunen att beslutet är fel. Kompassens Förskola bör bevaras. Den är en plats där barnen får vara barn. Skriv under du också – om inte för din skull, så för barnens.

Svenska folket behöver se en film som humaniserar palestinier. Palestinier är också människor med drömmar om trygghet och kärlek. 

Det politiska styret i Värmdö driver envist vidare planerna på att exploatera Ingarös gammelskog för bostadsbyggande. Detta trots omfattande kritik från invånarna och den största namninsamlingen i kommunens historia - där över 85% av Ingaröborna motsätter sig kommunens planer. Vi ser tydligt hur beslutsfattarna håller fast vid sina planer med en dåres envishet, som om folkviljan vore ett hinder, inte ett mandat. Att de styrande partierna inte har avvecklat bostadsplanerna för länge sedan får anses som högst anmärkningsvärt.  Vi startar därför en målinriktad namninsamling för att resa upp en staty utanför kommunhuset: Ett enormt öra i granit, utan hörselgång som symboliserar tondövheten hos de styrande partierna. Den ska tjäna som ett monument över demokratins kärna - en påminnelse om politikens grundläggande skyldighet: att lyssna till medborgarna och respektera folkviljan. Skriv under för demokratin och för den värdefulla gammelskogen. Statyn ska motsvara proportionerna som illustreras på bilden. Ett öra i ljusgrå granit och med en minsta höjd på 180 cm. Monumentet ska finansieras och resas upp med kommunala medel samt placeras utanför kommunhuset som bilden illustrerar.  Inskriptionen ska vara i mässing med texten: Det enorma örat: En påminnelse om politikens grundläggande skyldighet: att lyssna till medborgarna och respektera folkviljan.

• Att bekämpa ockupation är en rättighet enligt folkrätten.  • Terroriststämpeln används för att tysta solidaritet och blockera stöd till palestinska civilsamhällesorganisationer. • FN och Norge ser inte dessa grupper som terrorister – varför gör då EU det? • Terroriststämpeln försvårar fredsförhandlingar. SKRIV UNDER! Gör din röst hörd för en rättvis behandling av palestinska motståndet!

Upprop för rättvisa – Stöd vår familjs kamp för att få stanna i Sverige Jag kom till Sverige för tio år sedan och ansökte om asyl. Efter ett avslag valde jag att göra ett så kallat spårbyte och sökte i stället arbetstillstånd. Jag beviljades arbetstillstånd genom en anställning i en livsmedelsbutik. Efter två år fick jag mitt tillstånd förnyat. Min arbetsgivare, som också är min bror, föreslog senare att jag skulle byta bransch till frisöryrket – ett yrke jag har arbetat med sedan mitt hemland. Jag följde rådet, eftersom jag trodde att det var möjligt att byta bransch så länge jag hade samma arbetsgivare. Jag fick även då mitt arbetstillstånd förnyat i ytterligare två år. Men när jag senare ansökte om permanent uppehållstillstånd fick jag avslag, med motiveringen att jag hade bytt bransch. Detta beslut anser jag vara orättvist. Jag har under alla dessa år arbetat lagligt, betalat skatt och följt samhällets regler. Jag har integrerat mig och bidragit till det svenska samhället. Min fru och våra två barn kom till Sverige för sex år sedan. Vi har alla anpassat oss, lärt oss språket och arbetat hårt. Min äldsta son har nu tagit examen från gymnasiet och har arbetat i tre år. Min yngsta son har ett år kvar på gymnasiet och har arbetat i två år. Min fru har studerat SFI, lärt sig svenska och arbetar idag på Willys. Hon har haft egen inkomst i tre år. Hela vår familj har försörjt sig själva, vi har aldrig varit en belastning för samhället. Vi har inte begått några brott och vi har följt alla lagar och regler efter bästa förmåga. När jag bytte bransch kände jag inte till att det kunde påverka mitt tillstånd negativt. Varken jag eller min bror hade kännedom om att detta skulle kunna leda till avslag – vi trodde att det viktigaste var att jag arbetade hos samma arbetsgivare och fortsatte betala skatt. Trots våra ansträngningar och vårt bidrag till samhället har Migrationsverket nekat vår rätt till trygghet och framtid här. De har endast fokuserat på ett formellt branschbyte, utan att ta hänsyn till vår helhetssituation. Vi ber därför om ert stöd – skriv under detta upprop för att visa att ni står bakom vår rätt att stanna i Sverige. Vi är en hederlig, hårt arbetande familj som bara vill fortsätta leva, arbeta och bidra i det samhälle vi kallar vårt hem. Tack för ert stöd.

Det har inte undgått någon att födelsetalen i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer. I media läggs fokus på lågkonjunktur, osäkerhet inför framtiden och personer som aktivt väljer att inte skaffa barn. Men i skuggan av dessa rubriker finns en stor grupp som sällan får uppmärksamhet – de ofrivilligt barnlösa.  Vi är par och individer som kämpar med primär och sekundär infertilitet. Var sjätte par påverkas. Det är långt ifrån en liten minoritet, ändå nämns vi knappt i diskussionen om den demografiska krisen. Det här är en grupp som inte bara borde höras – den måste höras. För vi vet vad barnlängtan kostar, i både kropp och själ.  Att längta efter barn är en av de mest grundläggande drömmarna många av oss bär på. För vissa kommer det enkelt. För andra krävs år av kamp, sorg och läkande mellan varje försök. Men vad händer när någon annan sätter gränsen för hur många gånger vi får försöka? När drömmen om barn, eller ett syskon, avgörs av plånboken snarare än viljan eller behovet?  I Sverige erbjuds idag tre IVF-försök genom regionen. Därefter förväntas vi själva bekosta våra fortsatta försök. För oss som dessutom är beroende av ägg- eller spermadonation gäller samma begränsning. Detta drabbar extra hårt dem av oss som har en kronisk sjukdom eller andra medicinska hinder – vi straffas dubbelt. Det är som om staten säger: "Nu räcker det", trots att vår kamp knappt börjat.  Infertilitet är inte bara en fysisk diagnos. Den är ett känslomässigt och ekonomiskt maraton. Kvinnor går igenom hormonbehandlingar, kirurgiska ingrepp och väntan – alltid med hoppet som bränsle. Samtidigt slits förhållanden sönder under pressen. Vi kastas mellan hopp och förtvivlan, oro och skuld, längtan och förlust.  "Kommer jag någonsin få bli mamma?", "Vad gör vi om vi inte har råd med fler försök?", "Är det mitt fel att vi inte lyckas?" Tankarna är många, smärtan är tyst – men den är där varje dag. Vi isolerar oss. Vi skäms. Och vi bär ofta denna kamp i det fördolda, utan stöd från samhället.  Att kalla detta för "psykisk press" räcker inte. Det här är en konstant berg-och-dalbana som påverkar varje aspekt av våra liv: vår ekonomi, vår psykiska hälsa, vår relation och vår framtidstro. Många tömmer sina besparingar eller skuldsätter sig. Andra ger upp sina drömmar för att de inte har råd att försöka en gång till.  Det är inte rimligt att ett land som oroar sig för framtida skatteintäkter och en åldrande befolkning blundar för denna grupps behov. Om politiker vill öka barnafödandet, måste de börja med att stötta dem som faktiskt vill – men inte kan – få barn.  Vad kan vi göra? Att satsa på fertilitetsvård är inte en kostnad. Det är en investering – i framtida medborgare, skattebetalare och ett hållbart samhälle. Vi föreslår följande åtgärder: 1. Inför regionsfinansierade syskonförsök Många som fått sitt första barn via IVF behöver samma hjälp för att få ett syskon. Idag lämnas dessa familjer att betala själva. Det är orimligt att viljan att ge sitt barn ett syskon – och att föda fler barn till landet – möts av ett nej från vården.  2. Utöka antalet finansierade IVF-försök från 3 till 6 Allt fler fall är medicinskt komplexa. För många räcker inte tre försök. Att erbjuda upp till sex försök skulle öka chansen att lyckas och minska lidandet. Det är billigare att stötta en familj än att behandla den psykiska ohälsa som uteblivet barn orsakar.  3. Tillåt PGT-A-testning i Sverige PGT-A (genetisk screening av embryon) kan minska antal misslyckade försök, spara pengar och undvika onödigt lidande. Det minskar risken för missfall och att kvinnor tvingas genomgå aborter på grund av obotliga fosterskador. Att tillåta NIPT men inte PGT-A är inte logiskt – det är hyckleri. Kvinnan bär konsekvenserna, i både kropp och själ.  4. Förbättra fertilitetsutredningar  Svensk fertilitetsvård släpar efter. Att endast testa TSH, AMH och göra en spolning är inte tillräckligt. Vi vill se fullständiga utredningar, som inkluderar:  ✔ Endometrios, PCOS, DNA-fragmentering av spermier  ✔ Immunologiska och bakteriella faktorer  ✔ Koagulationsfaktorer, anatomiska hinder i livmodern  ✔ Hormon- och näringsbrister hos både kvinna och man  Privata kliniker erbjuder detta idag – med stor framgång. Varför inte den offentliga vården?  5. Erbjud IVF vid upprepade missfall  Att ha haft flera missfall är idag inte tillräckligt skäl för att få hjälp via IVF. Det är oacceptabelt. Ofta finns en medicinsk förklaring, men kvinnan avvisas ändå. Detta måste förändras – ingen ska tvingas gå igenom fler missfall innan vården tar ansvar.  6. Höj åldersgränsen för IVF  Många kvinnor kan och vill få barn efter 40. Med rätt hjälp är det fullt möjligt – och allt fler kliniker, även internationellt, bekräftar detta. Låt inte ålder vara ett svepskäl för att neka vård.  7. Ge vårdpersonalen rätt utbildning och resurser  Infertilitet är inte ”one size fits all”. Rätt kompetens och rätt verktyg kan minska antalet försök, förkorta väntetider och öka chanserna till framgång.  8. Förbättra ungdomars fertilitetskunskap  I skolan fokuseras det på att ”skydda dig så du inte blir gravid”. När det sedan är dags att bilda familj så är det många som inser att det var inte så lätt att bli gravid – varför berättade ingen det? Det Europeiska organet Fertility Europe har i sitt kunskapsspel FActs konstaterat att endast 12 % av Europas ungdomar känner till att fertiliteten sjunker med åldern.  Ett vägskäl – ett val  Det låga födelsetalet är en varningssignal. Vi står vid ett vägskäl. Ska vi ignorera dem som kämpar i det tysta, eller ska vi agera och ge dessa människor det stöd de förtjänar?  Det här är inte en lyxfråga. Det är inte en fråga om vilja. Det är en fråga om rättvisa – och om framtiden. Vi kan inte lägga allt ansvar på individen när det i slutändan är staten som gynnas mest. Den emotionella, fysiska och ekonomiska bördan vi bär på våra axlar måste delas.  Vi är starka, men vi ska inte behöva vara det ensamma.  Vi ber er, politiker – hör oss. Ge oss chansen att bygga de familjer vi drömmer om. Inte bara för vår skull. Utan för hela Sveriges framtid. Anna Sane Erika Guardado  Izabelle Åström Veronica Duljic Häggström Petra & Fredrik Billstein Brandservice Syd AB Femmis - Föreningen för frivilligt ensamstående föräldrar med donation Riksförbundet Ofrivillig Barnlöshet

Forskning visar att gymnasieelever som får sommarjobb har 35 procent större chans att få jobb efter examen. Det gör skillnad på riktigt. Dessutom har många kommuner i länet och runt om i landet infört en sommarjobbsgaranti för sina ungdomar – varför ska inte Sigtunas unga få samma chans?  Idag saknar många unga i kommunen möjligheten till ett första jobb, samtidigt som ungdomsarbetslösheten ligger på 23,8 procent i landet och 7,6 procent i Stockholms län. Det är ett växande problem – för utan erfarenhet är det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, och utan arbete riskerar unga att halka efter redan från början.  Förra året gick utbildningsnämnden i Sigtuna kommun med 16 miljoner i överskott samtidigt som den moderatledda kommunledningen la 40 miljoner på skattesänkningar. En sommarjobbsgaranti hade endast kostat omkring 11 miljoner. Kommunledningen måste prioritera oss ungdomar först!  Vi tycker att ungas framtid borde komma först. Därför vill vi att kommunen inför en sommarjobbsgaranti för alla elever i årskurs 9 och på gymnasiet. Det är en investering i oss ungdomar och vår framtid!

Idag är sexualundervisningen ofta uppdelad mellan tjejer och killar. Vi som skriver motionen samt flertalet andra organisationer tycker att en jämställd undervisning – där alla får lära sig om olika pubertala problem – är en hörnsten i processen till att både bryta stigmat om biologiska förändringar inom puberteten och skapa en mer jämlik undervisning. Det leder till en mer jämlik kunskap som i sin tur påverkar vårt samhälle. Vad vi lär oss i skolan formar våra tankar och förväntningar på framtiden, och därmed en mer jämlik kunskap som hamnar i vårt samhälle i slutändan; vad vi lär oss i skolan skapar våra tankar och förväntningar på framtiden.

Kunskapsskolan Krokslätt är mer än bara en byggnad – det är en trygg plats för elever som behöver extra stöd, som hittat sina vänner här och som utvecklas tack vare vårt engagerade team. Att rycka bort den tryggheten från barn och unga med några veckors varsel är inte bara orättvist – det är hjärtlöst. Våra elever förtjänar att fortsätta sin skolgång i en miljö där de känner sig hemma. Våra lärare och elevassistenter förtjänar att få behålla sina jobb och fortsätta göra skillnad i elevernas liv. Det här är inte bara en fråga om bygglov – det är en fråga om barns trygghet, om utbildning och om att stå upp för en skola som verkligen gör skillnad i Göteborg. ✍️ Skriv under för att rädda Kunskapsskolan Krokslätt. Varje namn är en röst för våra elever och vår gemenskap. ❤️

Botkyrka är en stolt, mångkulturell kommun – hem för många muslimska familjer och flera fina moskéer. Här växer barn upp med olika språk, kulturer och trosuppfattningar. För våra muslimska barn är det viktigt att få läsa om sin tro på ett sätt som känns äkta, varmt och respektfullt – inte genom böcker som förklarar islam på distans, utan genom berättelser där de känner igen sig själva. Tyvärr består bibliotekens utbud ofta av böcker skrivna ur ett utifrånperspektiv, ibland med bristande förståelse eller en snedvriden bild av vår religion. Det vill vi ändra på. Vi efterfrågar barnböcker som: 🤍 Är skrivna av muslimer 🤍 Speglar islams budskap med respekt och kärlek 🤍 Är inkluderande och stärkande för muslimska barns identitet Vi vill att biblioteken i Botkyrka ska spegla dem som bor här. En plats där alla barn känner sig välkomna, inkluderade och representerade – också i böckerna de läser. Ställ dig bakom oss i denna namninsamling och visa att behovet finns. Tillsammans kan vi göra skillnad.

I Sverige ska alla ha möjligheten att studera - oavsett vart du bor eller dina föräldrars inkomst. Detta är inte möjligt när SSSB fortsätter att höja hyrorna.

I Enköpings kommun finns det både kommunala och privata grundskolor, samt anpassad skola för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Men det finns en grupp som hamnar mellan stolarna. Elever som inte ska gå i anpassad skola, men som inte heller klarar av den vanliga skolmiljön. Det är barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel Autism, ADD och ADHD. Barnen är i stort behov av att vara i en miljö med mindre grupper och färre sinnesintryck, som ljus, ljud och lukter. Skolmiljön leder till ångest som i sin tur leder till hög skolfrånvaro, föräldrar som inte kan jobba och pedagoger som får kämpa med att ge tid till alla i klassen. Det drabbar alla. Många kommuner i Sverige har startat eller undersökt möjligheten att starta kommunala resursskolor, till exempel Håbo, Upplands Väsby, Örebro, Täby, Österåker, Strängnäs och många fler. Den här namninsamlingen är för dig som tycker att Enköpings kommun borde starta en kommunal resursskola.  Kontakt: [email protected]