Med aktuell kunskap kan man undvika konflikt och stökiga situationer i klassrummet. Detta ger både bättre studiero, och ökad förståelse.  God NPF-kunskap är en proaktiv insats som både sparar tid, pengar och lidande. Insatsen går även hand i hand med SoL och övriga lagverk som ingår i Elevhälsan. 

Lärare och elever vittnar om otrygghet, grövre trakasserier och negativa kommentarer om hbtqi-personer i skolan. Rädda Barnens Ungdomsförbund publicerade nyligen rapporten “Inte för ung för att vara mig själv – röster om att vara barn och hbtqi”, där ungdomar vittnar om en utbredd otrygghet i skolan. De beskriver hur trakasserier och mobbning kopplade till hbtqi-identitet har blivit grövre de senaste åren, samt en låg tillit till att vuxna i skolan faktiskt ingriper. Liknande erfarenheter lyfts även i MUCF:s rapport från 2024, som visar att elever möter lärare som förhåller sig passiva eller förminskande vid kränkningar, eller behandlar hbtqi-personers rättigheter som en åsiktsfråga. Fackförbundet Sveriges Lärare visar i en undersökning från förra året att var tredje mellanstadielärare och fyra av tio högstadielärare varje vecka hör negativa kommentarer om hbtqi-personer. I projektet Vi finns överallt - hbtqi på schemat! arbetar RFSL Stockholm för att öka unga hbtqi-personers trygghet i skolan genom att utveckla både kunskaper om, och representation av hbtqi i skolan - med fokus på undervisning.  Detta gör vi genom ett helt nytt, ämnesintegrerat material om hbtqi som bygger på ungdomars och lärares erfarenheter, de som med levd erfarenhet kan berätta och vittna om vad som blir relevant att fokusera på. Under projektet har vi träffat lärare från olika högstadie- och gymnasieskolor som vittnar om stora utmaningar i skolan när det gäller att prata om ämnen som riskerar att skapa konflikter i klassrummet - där hbtqi understryks. Några exempel på utmaningar är: oro för vårdnadshavares reaktioner, brist på kunskap och tid, otydliga styrdokument, osäkerhet kring både den egna kunskapen och reaktioner i klassrummet, bristande stöd från skolledning och motstånd från elever. För att göra skolan tryggare behöver vi inte hårdare tag mot problem i skolan. Vi behöver mjukare tag i klassrummet som skapar mer utrymme för de svåra samtalen. Lärare ska få kompetens och stöd att hantera konflikter och leda strukturerade samtal där olika, även polariserade, åsikter möts som en del av lärandet. Det ska ske med respekt för allas lika värde – inte enbart behandlas som ett ordningsproblem. Det är ett politiskt ansvar. Skriv under namninsamlingen och kräv att regeringen agerar för en tryggare skola för alla. En skola där lärarna har resurserna de behöver! Namninsamlingen är öppen till och med valdagen, den 13 september 2026. Lovise Brade, förbundsordförande RFSL Elias Fjellander, förbundsordförande RFSL Ungdom Jennie Graflund, ordförande RFSL Stockholm

1. Barnens trygghet och kontinuitet Att få gå på samma skola från förskoleklass till sexan skapar en enorm trygghet. Barnen känner personalen, lokalerna och de äldre eleverna. Genom att dela upp skolorna i en "lågstadiesskola" och en "mellanstadiesskola" tvingar man barnen till ett onödigt och tidigt skolbyte som bryter deras kontinuitet och trygghet i närområdet. 2. Splittring av familjer och syskon När skolorna görs om till "specialskolor" för olika åldrar blir det omöjligt för syskon att gå på samma skola. För familjer, och särskilt för ensamstående föräldrar, innebär det en ohållbar logistik med hämtningar och lämningar på olika håll. Dessutom förlorar syskonen den värdefulla kontakten och tryggheten i att ha varandra nära under skoldagen 3. En livsfarlig skolväg som konsekvens Det mest kritiska är att denna omorganisation tvingar ut de minsta barnen på vägar som inte är byggda för dem. Att flytta barn från en skola med trygga tunnlar till en skola som kräver passage över trafikerade vägar utan säkra övergångar är ett direkt hån mot barnkonventionen och barnens rätt till en säker miljö.

Maryam Tawfik är en ung kvinna som föddes i Egypten och reste därifrån när hon var 5 år och bott i Dubai i 7 år, men större delen av hennes barndom och uppväxt har ägt rum i Sverige. Hon har sina vänner och sitt sociala nätverk här. Detta är viktigt eftersom Sverige är det enda land Maryam känner som sitt hem. Hon kom hit som barn, har gått i skolan här och byggt större delen av sitt liv i Sverige. Att tvingas lämna Sverige skulle inte bara innebära att hon rycks bort från allt hon känner till, utan också att hon ställs inför en osäker framtid i ett land där hon saknar trygghet, socialt nätverk och möjligheten att leva ett värdigt liv som ung kvinna. Maryams situation förtjänar att ses med medmänsklighet, inte bara som ett ärendenummer.

Här är de fyra främsta anledningarna till varför denna förändring är avgörande och viktig: 1. Hur kunskap formar vår logik Människor drar slutsatser baserat på den information de har tillgång till. Om historien vi lär oss i skolan och ser i media alltid placerar västvärlden som "läraren" och resten av världen som "eleven", skapas en omedveten logik om att vissa folk är naturligt mer kapabla än andra. Genom att visa på mörkhyade människors, muslimska lärdas och ursprungsbefolkningars faktiska uppfinningar och samhällsbyggen, ändrar vi själva grunden för hur vi värderar varandra. 2. Att bryta idén om "vi och dem" När en grupp osynliggörs i historien blir de främlingar i nutiden. Om vi däremot förstår att till exempel modern medicin, matematik eller arkitektur är resultatet av ett globalt samarbete över årtusenden, kan vi inte längre påstå att en kultur är "bättre" eller mer "ursprunglig". Det blir tydligt att vi alla har byggt det här samhället tillsammans, vilket gör rasistiska argument om att "vissa inte hör hit" sakligt felaktiga. 3. Representation som ett verktyg för självkänsla Det är svårt att se sig själv som en framtida ledare eller innovatör om man aldrig får se människor som ser ut som en själv i den rollen i historieböckerna. Genom att bredda historieskrivningen ger vi alla individer, oavsett bakgrund, en historisk förankring. Det handlar inte om att vara "snäll", utan om att ge alla en rättvis bild av vad deras förfäder har åstadkommit. 4. Skydd mot politisk manipulation Idag används historien ofta som ett politiskt vapen för att splittra människor. Genom att utbilda befolkningen i en mer komplett och global historia, ger vi dem ett försvar mot förenklad retorik. En person som vet hur sammanflätad världen alltid har varit är mycket svårare att lura med påståenden om att en grupp utgör ett hot mot en annans kultur eller existens. Varför ska du skriva under? När vi ser varandra i historien, ser vi varandra i nuet. Om vi förstår att vår moderna värld är ett gemensamt bygge, blir det svårare för extremister att hävda att någon grupp är sämre än majoritetsbefolkningen. Genom att skriva under denna namninsamling kräver du en utbildning som förenar istället för att splittra. Du kräver en sanning som är större än de senaste decenniernas politiska gränser. Skriv under för en historieskrivning som speglar oss alla!

Detta riskerar att drabba cirka 240 barn i åldrarna 5–10 år, som hotas av splittrade klasser, tillfälliga lokaler och bruten kontinuitet i sin skolgång.

Stoppa de stora barngrupperna – ge våra barn trygghet och fler pedagoger! Trosa kommun hävdar att pga demografi samt ekonomi så skulle 3 förskolor stängas... detta har i praktiken lett till att fler barn trängs ihop på färre förskolor. Detta har resulterat i att Trosa kommuns förskolor bryter mot de flesta av skolverkets riktvärden och barnens trygget, rättigheter och behov nu inte uppfylls. Likaså är arbetsmiljön för våra pedagoger under all kritik. Vi som skriver under reagerar starkt på den utveckling vi ser i Trosa kommuns förskolor. Barngrupperna har blivit så stora att barnens trygghet, lärande och välmående riskeras varje dag. I vissa grupper är det fler barn än Skolverkets riktmärken tillåter, och ofta finns för få pedagoger för att skapa en lugn och trygg miljö. När barngrupper slås ihop, när vikarier ersätter fasta pedagoger och när personalen går på knäna drabbas barnen hårdast. Många är små. De behöver stabila relationer, närvarande vuxna och en miljö där de kan leka, utvecklas och känna sig trygga. Vi accepterar inte: • stökiga och stressiga miljöer • för många barn på samma yta • för få utbildade pedagoger • otrygghet och bristande kontinuitet Barnen förtjänar bättre. Pedagogerna förtjänar bättre. Trosa förtjänar bättre. För mer ingående information samt siffror från skolverkets riktvärden m.m. kan läsas nedan ___________________________________________________________________ Mer ingående information med siffror 1. Barngrupperna överskrider Skolverkets riktmärken 1. Skolverket anger tydliga riktmärken för vad som anses vara trygga och utvecklingsmässigt lämpliga gruppstorlekar: 1. 12 barn i grupper med yngre barn (1–3 år) 2. 15 barn i grupper med äldre barn (3–5 år) 2. I flera av Trosa kommuns förskolor har grupper nu 10–50 % fler barn än riktmärkena, ibland med ännu fler barn när avdelningar slås ihop på grund av personalbrist. Detta ökar risken för stress, konflikter, otrygghet och sämre förutsättningar för lärande. 3. Skolverket är tydliga: stora barngrupper påverkar både barns trygghet och personalens arbetsmiljö negativt. 2. För låg personaltäthet strider mot nationella rekommendationer  1. Skolverket rekommenderar dessutom att bemanningen bör ligga runt: • 1 pedagog per 5 barn i grupper med yngre barn • 1 pedagog per 6–7 barn i grupper med äldre barn 2. När grupper slås ihop och fasta pedagoger ersätts av vikarier eller lämnas utan ersättning, hamnar bemanningen i praktiken ofta betydligt sämre än dessa nivåer. Det innebär att barn inte får tillräcklig vuxennärvaro, att pedagogerna tvingas prioritera “akuta behov” framför pedagogiskt arbete, och att kvaliteten sjunker oavsett personalens kompetens och engagemang. 3. Stökiga och otrygga miljöer påverkar både barn och personal 1. När många barn vistas på samma yta, särskilt om personalgruppen är ny eller varierande, ökar risken för: 1. hög ljudnivå och stress 2. Konflikter och oro 3. Olyckor (min son hade rymt utanför staketet en dag, aldrig hänt tidigare. Vad hade hänt om inte ett annat barn sagt till, vart var pedagogerna?) 4. Att barn inte blir sedda eller hörda 5. Att trygghet och relationer bryts när personal byts ut 2. Det är inte en arbetsmiljö som någon pedagog vill eller kan arbeta långsiktigt i, och det är inte en miljö där små barn kan utvecklas tryggt. 4. Förskolan ska utgå från barnens bästa – inte anpassas till nedskärningar Skollagen kräver att utbildningen ska vara trygg, likvärdig och utformas så att varje barn får det stöd det behöver.  När barngrupperna blir för stora och personalstyrkan för liten blir detta omöjligt, oavsett hur professionell personalen är.

I Hässleholm finns något unikt Hörselförskolan Syrsan, en del av Silviaskolan, har under lång tid byggt upp en verksamhet med djup kunskap och stor erfarenhet inom hörselpedagogik. Verksamheten leds av en rektor med specialiserad hörselkompetens, och här får barn med nedsatt hörsel det stöd de behöver i rätt tid och på rätt sätt. Nu har Hässleholms kommun beslutat att Syrsan inte längre ska tillhöra Silviaskolan. Vi föräldrar menar att detta riskerar att få allvarliga konsekvenser för barnens utveckling, av flera skäl: Tidigt stöd är avgörande Barn med nedsatt hörsel behöver tidiga insatser för att utveckla språk, samspel och trygghet. Utan rätt stöd i förskoleåldern riskerar barnen en försenad språkutveckling som kan påverka både skolgång och välmående. Expertis riskerar att gå förlorad Syrsan och Silviaskolan har tillsammans byggt upp en helhet av kunskap och erfarenhet som är mycket ovanlig. Om verksamheten delas upp försvagas stödet till de barn som är i störst behov av särskild pedagogik för sin språkliga och sociala utveckling. Barnen har rätt till specialiserad kompetens Forskning visar att barn med hörselnedsättning behöver rätt pedagogiskt stöd, en anpassad miljö och tillgång till teckenspråk. En ny ledning utan hörselspecifik kompetens kan enligt vår mening inte säkerställa den omsorg och det stöd som barnen har rätt till enligt skollagen.

För att våra barn ska få vara trygga och få gå kvar på sina skolor de har sin trygghet på.  Vi föräldrar bör ha rätt att få välja skola till våra barn.

4H-gården ger en närhet till det lantliga i staden. Den ger barn en plats där ansvar känns på riktigt, där vardagen får andas och där relationer till djur och vuxna byggs utan krav på perfekta prestationer.  Att låta 4H-gården vara kvar är ett strategiskt beslut för framtiden.  Det ger en attraktiv, fungerande stadsdel och skapar en livsviktig miljö för våra barn som behöver mer än klassrum och skärmar för att må bra. Skriv under du också och hjälp oss se till att politikerna tar rätt beslut! 

Namninsamling mot nedläggning av allmän linje på Folkhögskolan i Lycksele och i Vindeln. Hela landet ska leva och hela landet ska ha lika tillgång till välfärd och utbildning! Varför är det dem längst ner som ofta får stå tillbaka när det ska prioriteras om? Jag kommer att spara namnen i min mobil och sedan skicka namnen till Västerbottens region 31 december. Efter det raderar jag samtliga personuppgifter, jag följer självklart GDPR.  Jag heter Stina Fjellström och ni når mig på [email protected]  eller 0730975183. Tack för ditt stöd! 

Vi måste FÖRST rädda barnens och personalens arbetsmiljö genom att minska barngruppernas storlek (följa skolverkets riktlinjer för barngruppernas storlek) och öka personaltätheten. Vi behöver också se till att barn i behov av särskilt stöd får de resurser som krävs.  Våra politiker behöver se till att få en hållbar situation på förskolorna i landet angående barngruppernas storlek, lokalernas utformning, personalens möjlighet till planeringstid, uppdragets komplexitet, läroplanens förändringar, antal barn/pedagog över dagen, möjligheten till kompetenta vikarier och budget i balans över en lång tid. De behöver också förstå att snabba skiftningar i politiken påverkar det som är vår framtid - barnen! Skriv under om du håller med! https://www.mittskifte.org/events/rikstackande-manifestation