Halland består inte bara av kuststräckan med städerna, utan har även ett inland, som också vill leva och utvecklas. Tågdagarna i Landeryd med omnejd har dragit stor publik, och allt fler upptäcker att det går bra att jobba i Hylte kommun, där hus är billigare att köpa och där man kan njuta av natur och kultur. "Bästa livsplatsen" ska gälla hela Halland!

Barn som har funktionsvariationer som gör att de har rätt till särskola har inte allt för sällan även tid lagd på fritids. Skälen kan variera, men oftast för att föräldrarna ska kunna sköta sina arbeten, för visst avlastningssyfte, eller inte allt för sällan för att pedagogerna i särskolan uppmuntrar till fritidstid för att vidareutveckla motorik och social kompetens hos barnen med funktionsvariationer. Fritids för barn med funktionsvariationer är inte att jämföra med fritids för barn utan funktionsvariationer. Där andra barn kan befinna sig på fritids under lov och studiedagar av rent omsorgsbehov är sanningen den att för barn med funktionsvariationer sker vidareutveckling som är fördelaktig för skolan när den återupptas efter loven och studiedagarnas slut. I de fall barnen har en diagnos inom autismspektrat kan det handla om att upprätthållandet av vardagsrutinen att bege sig till sin skola/fritids även under loven är direkt sund för barnen. Stör man rutiner och planerade bestyr för ett barn i autismspektrat skakar man existensen i grunden, där allt faller som ett korthus. Fritids för barn med funktionsvariationer är alltså ofta något som föräldrar inte använder för att det är ett nödvändigt val, utan för att det är ett val som är det bästa för deras barns utveckling. Som det fungerat tidigare år har skolskjuts skett till särskolornas fritids även under lov och studiedagar. Barnen har fortsatt åka - i de flesta fall - med samma bilar och samma chaufförer. Inga extra procedurer har krävts. Med beslutet som trätt i kraft får man nu söka färdtjänst via Skånetrafiken för att få skjuts till fritids under lov och studiedagar. En extra procedur, och en inte helt osmidig och okomplex sådan. Först ska man söka tillstånd. Efter handläggningstiden på allt från 2 veckor till en månad får man besked om ens barn anses ha rätt till färdtjänst. Om det nekas följer en överklagan, vilket utan större överdrift kan medföra att barnet inte får någon skjuts när det behövs. Om det bifalles fortsätter den osmidiga proceduren där man får boka tider då barnet ska åka med färdtjänsten. Har man otur finns det inga bilar tillgänglig tiderna man har behov av det. Då uteblir skjutsen helt enkelt. Har man tur och man får bekräftelse på att turer är bokade till de tider ditt barn har behov av kan man endast boka 13 dagar framåt. Det vill säga, skulle en förälder råka med det mänskliga misstaget att glömma boka för kommande dagar på dag 13, så uteblir skjutsen dag 14. Nu har jag turen att jag är född och uppvuxen i Sverige och ganska duktig på byråkrati. Man blir härdad som förälder till barn med funktionsvariationer. Jag förstår hur det här med färdtjänst funkar med nöd och näppe nu. Men för de föräldrar som är nyanlända och kanske inte hunnit lära sig svenska i en större utsträckning, för tro mig, jag har två barn med funktionsvariationer. Skulle någon be mig lära mig arabiska finns det inte en suck till en chans att det blir en arabiska värd namnet de kommande åren i alla fall. Skulle någon då dessutom be mig att sätta mig in i arabisk byråkrati genom att läsa mig till det? Glöm det. Vart jag vill komma med det här är att jag känner till att det i detta nu finns barn med funktionsvariationer som går i särskola, som skulle gått på fritids i sommar, som inte gör det för att man inte har förstått upplägget i vad förändringen innebär och kräver. Och vet ni, det är som sagt knappt jag fattar något själv. Vi fick reda på det här i april svart på vitt. Beslutet har flugit under radarn i medier. För tro mig, hade jag fått snus om det här tidigare hade ni sett den här protesten tidigare också. Föräldrar till barn med funktionsvariationer lever inte allt för sällan en vardag under extremt högtryck. Utmattningsdepressioner är inte allt för ovanliga i hemmen. Jag har själv varit där. Min fru har varit där. Jag kan faktiskt inte peka på en familj hos alla mina bekanta med barn som har funktionsvariationer som INTE har drabbats av utmattningssyndrom. Färdtjänsten blir en extra procedur, en extra last. En extra last som kan bli det som knäcker en. Vi kräver inte en gräddfil. Vi kräver inte att någon ska torka oss i rumpan. Vi kräver förutsättningar för att kunna ge våra barn de bästa förutsättningarna de kan få i livet. Ett sånt här beslut tillför inte ett uns positiv energi till livssituationen, där alla plus på energikontot är livsviktiga. Jag tror inte att man sett alla perspektiv och den påverkan beslutet har. Och det är okej, politiker är inga experter som kan precis allt. Man försöker sätta sig in i situationerna och besluten man får framför sig och göra de beslut man tror att väljarna blir nöjda med, eller i alla fall minst påverkade av. Ibland så blir det fel, som nu. Och då kommer en protest, som den här. Jag förstår att kostnaderna måste fördelas. Men om man måste justera en sådan här kostnad som skoltaxi till fritids under lov och studiedagar finns det andra vägar att gå, där min och så många andra hårt pressade föräldrars vardag påverkas så extremt mycket som den gör nu. Vi vill att man återinför skoltaxi till fritids under lov och studiedagar, helt enkelt. Med vänliga hälsningar Johan Rönn, förälder till en autistisk 10-åring och en autistisk 8-åring

Louis De Geer har under lång tid beskrivits som en industriman och har fått sätta sitt namn på Norrköping. Men i historieskrivning göms mycket. Bland annat Louis De Geers betydande ägande av Afrikanska kompaniet. Afrikanska kompaniet bedrev från 1650 slavhandeln mellan Afrika och Amerika. Det var också en central del av Sverige kolonisering av Cabo Corso. Louis De Geer drev även innan 1650 slavhandel bland annat till Sverige. Det gör att Louis De Geer är namnet på stor del av den kollektiva skuld Sverige bär i den rasistiska historien av slavhandel. Det är dags att vi gör upp med den.

Varför stänga en välfungerad förskola, den kanske mest centrala med hela 70 platser som dessutom är full och inte saknar barn? Varför stänga den enda förskolan i hela kommunen som har åldersblandade grupper, vilket vi alla valt och inte kan få någon annanstans? Varför stänga en förskola som ligger intill Söderfjärdskolan där många av barnen har sina syskon och där övergången från förskola till skola blir naturlig? Varför stänga en förskola med så fina omdömmen och med en personalgrupp som jobbat ihop sig i över tio år och verkligen valt att stanna på grund av det dem tillsammans har byggt upp? Varför stänga den förskolan som har det bästa läget och en gård med omgivning som främjar lek och rörelse? Detta resulterar i lägre trygghet och kontinuitet för barnen vilket Skolrådet säger att barn behöver, samt för pedagogerna som är vår viktigaste resurs. FN:s barnrättskommitté har tidigare kritiserat Sveriges kommuner för brister i efterföljandet av Barnkonventionen. Vaxholm kommun skriver på sin hemsida att förskolor i Vaxholm "ska vara trygga, lärorika och roliga." Vilket nu måste bevisas. Vi uppmanar kommunen att dessutom ta hand om den kompetenta och välutbildade personal som förskolan har då det nu finns risk att vi nu blir av med den då personalen lämnar kommunen pga otrygg situation och dåligt ledarskap. Detta blir än mer otryggt för barnen om personalen som är deras vardagliga trygghet större delen av deras vakna tid inte längre finns kvar pga att ekonomin fått ökat fokus i dessa frågor. Vi lägger fokus på barnets bästa och deras psykosocial välmående och hoppas att kommun också gör det. Vi ber er att inte stänga Förskolan Båten. Om inte detta är möjligt och vi behöver lämna lokaler och markytor ber vi att avdelningar och personal får förflyttas tillsammans då ett lokalbyte redan är så pass påfrestande för barnen.

Det pågår en dramatisk nedmontering av skolor på landsbygden i Sverige. Trygga skolor med goda resultat läggs ner till förmån för storskolor dit barn tvingas långpendla. Skoldöden pågår landet runt: Luleå, Sandviken, Leksand, Falun, Höör, Mora, Ludvika, Borlänge, Lindesberg, Söderhamn, Vilhelmina, Strömstad, Glommersträsk, Örnsköldsvik, Karlskrona, Ronneby, Sunne. Den ekonomiska krisen efter Coronaepidemin kan ytterligare skynda på denna utveckling. Skolnedläggningarna motiveras med kommunernas behov att spara pengar utan en bredare samhällsekonomisk analys. Små skolor uppvisar lika goda studieresultat som större i nationella jämförelser. De erbjuder en trygg miljö för barnen och en god arbetsmiljö för personalen. De är också ett nav för föreningsliv, kultur, idrott, samverkan och kunskapsförmedling mellan generationerna i lokalsamhället. En nedlagd skola kan vara början till slutet för ett mindre samhälle då det minskar intresset för barnfamiljer att bo där. Vi, aktiva från hela landet har gått samman i Byskoleupproret och startat denna namninsamling på Mitt Skifte.

Vi kan inte längre acceptera att företag gör vinst på våra skattepengar- pengar som ska gå till barns utbildning. Företagens vinster urholkar likvärdigheten i svensk skola och vi som samhälle blir fattigare. En likvärdig skola där jämlikhet och kunskap är i fokus är centralt för vårt gemensamma samhällsbygge. Det är vad vi måste stå upp för och tro på. Vi har under många år sett hur företagens profit och vinstintressen bidrar till en ojämlik skola där de familjer som redan har det tufft får de än tuffare. I ett land som är så rikt måste vi kunna ge varje barn en chans att få lyckas och förverkliga sina livsdrömmar oavsett ens ekonomiska förutsättningar. Nu behöver vi tillsammans ta kampen för att stoppa vinstjakten i skolan.

För att folkhögskolor att viktigt mötesplast för alla människor som intresserad att vidare utbildad sig. Folkhögskola erbjuder en unik skolform, där man utmana sig och utvecklas och träffa andra med samma intressen. Folkhögskola är viktigt för alla i Sverige och utomlands.

Vi har redan blivit bestulna på en av de viktigaste perioderna i vårt liv och att för att vi ska få någon slags rättvisa är det viktigt för oss att veta att regeringen bryr sig. Vi studenter lever fattigt och många lever endast studiebidraget som är 1250 kr i månaden. Många av oss har lagt alla våra besparingar för att få fira vår student. Vi är många som inte har jobb eller har möjligheten att få jobb under dessa tider så den ekonomiska situation är redan allvarlig för oss. Varma studenthälsningar!

I dessa tider med filterbubblor och desinformation så är det extremt viktigt att medborgarna kan ta del av äldre artiklar och studera historien. I tider då högerextremist vinner mark på att påstå att det är invandringen som förstört landet så är det viktigt att medborgarna kan ta del av gamla nyheter för att kunna förstå historien och vår samtid. Aldrig tidigare har bildning varit så viktigt som nu, när fake news sprids kan spridas så snabbt.

Detta är viktigt för att minska pressen på juriststudenters psykiska ohälsa genom erbjuda oss fler vägar till en notarietjänstgöring istället för färre och vägar som inte ökar den redan enorma betygshetsen. Genom att bredda urvalskriterierna kan fler som exempelvis har personliga egenskaper som passar för en notarietjänst få chansen att få tillgång till en sådan och det blir således inte bara betygen som blir avgörande. Även andra akademiska meriter ger fler personer chansen och minskar trycket på betygen som urvalskriterium. Den nya ändringen kan även förefalla orättvist och betungande för studenter som har studerat dubbelt men inte hinner söka notarieanställning innan 2021. Det faktum att kvalificerat juridiskt arbete nu får större betydelse än tidigare kommer leda till att fler och fler studenter söker sig till arbete under studietiden. Även om detta såklart också kan vara bra, är det viktigt att komma ihåg att juristutbildningen är en heltidsutbildning och genom att försöka arbeta så mycket som möjligt under studietiden kan det vara svårt att upprätthålla lika höga betyg som annars vilket även detta kommer att bidra till ökad betygshets och psykisk ohälsa under juristprogrammet. Ett annat problem med ett ökat fokus på kvalificerat juridiskt arbete som urvalskriterium är att det antagligen kommer att leda till att fler och fler söker sig till sådana tjänster direkt efter studietiden (även om man egentligen skulle vilja söka notarietjänst). Detta kommer få den konsekvensen att de flesta som sedan så småningom söker notarietjänst kommer att ha fyllt denna kvot till max och detta i sin tur innebär att det ändå enbart blir betygen som spelar roll i slutändan.

Vi i HU19L fick precis reda på att Zandra Svensson inte kommer finnas kvar på Bäckäng nästa år. Detta är något vi vägrar att acceptera. Zandra har varit en stor trygghet på skolan och hon ser alltid till att var och en känner sig speciell. Hennes lektioner var alltid lärorika och samtidigt roliga att vara på. Hon är även en extremt bra mentor, som tar tag i problem direkt när hon ser det och hon hjälper de som behöver hjälp, oavsett vad.

Vi vet att nedskärningar kommer drabba både personal och elever. Allra hårdast slår det mot de elever som behöver mest stöd för att klara skolan. Efter läsåret 2018/19 fanns enligt Skolverket 252 barn i Lund som inte klarade mellanstadiets kunskapskrav. Detta motsvarar minst tio hela klasser som flyttades upp på högstadiet med bristfälliga kunskaper och färdigheter. Samma år slutade 229 ungdomar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Den psykiska ohälsan i Lunds skolor är hög. Detta visar kommunens årliga LUNK-undersökningar från 2015 och 2018 i årskurs 5 och 8. Den upplevda psykiska ohälsan har ökat med ungdomens stigande ålder och över tid. 2018 uppgav 30 procent av eleverna i åk 5 och 40 procent av eleverna i årkurs 8 att de hade huvudvärk varje dag eller flera gånger i veckan. Sömnsvårigheter upplevde 35 procent av åk 5-eleverna och 50 procent av eleverna i åk 8. Störst skillnad mellan årskurserna var det på frågan om stress: 32 procent av eleverna i årkurs 5 och 61 procent i åk 8. Andelen flickor i gymnasiet som kände sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan var 70-76 procent, medan andelen pojkar som uppgav sig vara stressade varierade mellan 21 och 37 procent. Skolan står inför dubbla utmaningar. Dels har vi en stor andel högpresterande flickor som riskerar att bli sjuka och utbrända i tidig ålder på grund av stress, dels finns en stor andel ungdomar, framför allt pojkar, som lämnar grundskolan med inte godkända betyg. Misslyckande i skolan kan leda till försämrat självförtroende, sämre möjligheter på arbetsmarknaden och sämre hälsa. Barn- och skolnämnden i Lunds kommun, som har hand om grundskolorna, gör stora nedskärningar under 2020 på 49 miljoner kronor. Efter tillskott från regeringen återstår fortfarande ca 25 miljoner kronor att spara. Målet måste vara att alla barn skall klara grundskolans kunskaps- och färdighetskrav och att inga barn skall behöva utveckla psykisk ohälsa. Hur kan effektiviseringarna inom skolan hjälpa elever som har det svårt? Vi vet samtidigt att nedskärningar i skolan också leder till ökad stress bland personalen. Möjligheterna att se varje elev och möta den enskildas behov minskar. Både elever och personal förtjänar bättre än såhär! Vi som skriver under det här vill leva i en stad som satsar på framtiden. Vi vill leva i en stad som vet att skolan är det viktigaste vi har. Vårt budskap till politikerna är därför: stoppa alla nedskärningar i skolan! I Lund har vi råd med varandra. I Lund har vi råd att satsa på framtiden.