Vår studentdag infaller på ett datum då halva stockholms gymnasieskolor tar studenten. Detta är ett stort problem. Dina vänner kommer inte kunna komma, din familj kanske behöver välja din kusins student över din egna, och värst av allt: du kommer förmodligen behöva hoppa över din bästa väns student för att du tar studenten samma dag. Det här behöver vi ändra på! 

Vi som undertecknar denna namninsamling kräver att Luleå kommun våra politiker och Trafikverket omgående agerar för att säkerställa en trygg och säker skolväg för barnen som vistas efter hela sträckan mellan Persön-Bensbyn.  Idag hänvisas barn till att promenera längs en väg med hastighetsgräns 80 km/h för att ta sig till skolbussen och skolan. Vägen saknar både vägren, belysning, tillräckligt med hållplatser. Under vinterhalvåret gör höga plogvallar att fotgängare tvingas gå direkt i körbanan. Samtidigt förekommer tung trafik på sträckan, och kommunens projekt i området innebär att ytterligare tung trafik ökar kommande år enligt kommunens egna utskick.   Det handlar om barn som dagligen ska promenera/cykla efter vägen. Under vintern i mörker och vinterväglag på en väg som många upplever som direkt trafikfarlig. Vi anser att detta inte är en rimlig eller säker skolväg och kräver därför att ansvariga myndigheter: • genomför en ordentlig trafiksäkerhetsbedömning av sträckan, • Säkerställer en trygg lösning för barn att vistas efter vägen. • Säkerställer säker skolväg • Vidtar åtgärder för att förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter längs vägen. Barn ska inte behöva gå efter, eller korsa en körbana på en 80-km väg i bäcksvart mörker flera kilometer och utan möjlighet att kliva åt sidan för att ta sig till skolan/bussen. Barn och vuxna ska uppmuntras att röra på sig men då behöver trafikförhållandena vara säkrade innan kommunen skickar ut kampanjer om att cykla mer!

Tjänstemännens förslag, som det ska fattas beslut om i nämnden redan den 27 okt, är att fasa ut - med mål att helt lägga ned - Bild & form åk 4-6. Det är totalt ogrundat då de varken har besökt skolan, pratat med elever och personal eller kan ha tittat på fakta gällande tex. elevunderlag, närvaro, trivsel, trygghet, ordning i klasserna och betyg i jämförelse med andra jämnåriga. Det strider mot all logik och ansvarskänsla och är inte baserat på fakta utan endast tyckande - tvärt emot vad ordförande i barn-och utbildningsnämnden, Monika Åängasköld (M), hävdar i pressmeddelandet. Hon säger att “värna kvaliteten för barn och elever är viktigare än att hålla fast vid en organisation som inte längre motsvarar verkligheten" - något som inte gäller Bild-och form på Nosaby! Där finns inget sviktande elevunderlag, de har aldrig haft problem att fylla klasserna. När Åängasköld vidare säger att de har ett ansvar att “fatta beslut som är långsiktigt hållbara och som säkrar hög kvalitet i undervisningen även i framtiden” och att deras “ansvar är att använda skattebetalarnas pengar klokt och se till att varje barn får de bästa möjliga förutsättningarna att lyckas i skolan” så är detta förslag raka motsatsen till det hon säger! Bild & form är en verksamhet med 20 år av framgång och beprövad erfarenhet.  Dessa klasser har sedan starten varit en framgångssaga med över 3 000 elever som genom åren har fått möjlighet att utveckla sin kreativitet, självkänsla, sina sociala färdigheter och sin förmåga att tänka utanför ramarna.  Bild och form ger många barn en väg in i lärandet som inte alltid finns i de traditionella teoretiska ämnena. För elever som uttrycker sig bäst genom skapande, problemlösning och visuellt arbete kan profilen vara avgörande för trygghet, engagemang och utveckling. Om profilen försvinner riskerar eleverna att få en smalare skolgång och färre möjligheter att lyckas. Enligt forskning är detta speciellt viktigt i just mellanstadiet, då hjärnans formbarhet är som störst - en kritisk period för hjärnans utveckling. Att under denna period rita, skulptera och skapa stimulerar synapser som förbättrar det logiska tänkandet, spatial förmåga och språkinlärning. Det ökar även fokus i andra ämnen; elever som får utlopp för sin kreativitet och rör på sig/skapar under skoldagen ofta får bättre koncentrationsförmåga och resultat i teoretiska ämnen som matematik och läsförståelse. I dagens samhälle är det precis vad fler barn och unga behöver, inte färre.  Genom att ha profilklasser i bild och form skapar vi kreativt problemlösare, då barnen här får träning i innovativt tänkande och förmågan att se lösningar ur olika perspektiv – en nyckelkompetens för framtiden. En annan viktig aspekt är att Bild och form-profilen för många barn har blivit en trygghet - här får man vara precis den man är. För barn med olika diagnoser, oro eller bara ett stort behov av att få skapa är det avgörande. Vi är övertygade om att flera av dessa barn hade blivit hemmasittare om de inte hade haft möjligheten att få gå här.  Bild och form ger många barn en väg in i lärandet som inte alltid finns i de traditionella teoretiska ämnena. För inom denna profil är bild och form inte bara ett ämne, det kreativa är integrerat i alla ämnen. Att lägga ned nu, utan att ha undersökt verksamhetens värde eller elevunderlaget, är ett oansvarigt och ogrundat beslut som riskerar att skada många barns utveckling och framtid.  Avslutningvis, en vädjan till kommunen om ansvar och framsyn. Beslutet att lägga ned profilklasserna bild & form åk 4-6 är kortsiktigt och dåligt underbyggt. Det strider mot all forskning om barns utveckling, likvärdighet och framtida möjligheter. Vi uppmanar er att lyssna på eleverna, föräldrarna och lärarna – de som ser verksamhetens värde varje dag. Låt oss tillsammans säkerställa att alla barn i kommunen får möjlighet att utvecklas, må bra och känna sig sedda - och ha kvar möjligheten att gå i en profilklass som inte har samma arbetssätt som de andra kommunala skolorna.  Tillsammans kan vi göra skillnad! Bild & Form är unikt och för många finns inget annat alternativ! Vi hoppas att alla som delar vår oro vill skriva under detta brev och på så sätt visa sitt stöd för att rädda profilklasserna Bild & form för mellanstadiet. Ju fler namn vi samlar, desto starkare blir vår röst! Med vänliga hälsningar, Rebecka Trolleryd och Hermine Wendt Linder,  föräldrar till elever i 7BF

Darvin och hennes familj har byggt hela sitt liv i Sverige. Darvin är 20 år och studerar Naturvetenskapligt basår vid Linnéuniversitetet i Växjö, med målet att senare utbilda sig till läkare. Samtidigt arbetar hon som undersköterska på Växjö lasarett, på hjärtavdelningen/hjärtintensiven. Hennes två yngre systrar är 14 och 16 år gamla. Den ena går i årskurs 8 på högstadiet och den andra har precis börjat gymnasiet. Hennes föräldrar arbetar i ett eget företag, en pizzeria. Familjen har dessutom sin släkt, sina vänner och sitt sociala nätverk i Sverige. En utvisning skulle innebära att hela familjen tvingas lämna det liv, den trygghet och den framtid som de har skapat här. Familjen kom till Sverige den 8 december 2019 och har nu bott här i nästan sju år. Under dessa år har de skapat ett hem, etablerat sig i samhället och byggt upp sin vardag och framtid här. Trots detta har hela familjen nu fått beslut om att utvisas till Irak. En utvisning skulle innebära att de på kort tid tvingas lämna det liv de har skapat under nästan sju år och börja om i ett land där deras nuvarande utbildning, arbete och sociala nätverk inte finns. Situationen är akut. Familjen har fått beslut om utvisning till Irak och kommer nu att överklaga beslutet tillsammans med sin advokat. Vi vill samla så många underskrifter som möjligt för att visa det stora stöd som finns för Darvin och hennes familj och för att deras situation ska prövas på nytt.  Om utvisningsbeslutet skulle få laga kraft anger Migrationsverket att familjen ska lämna Sverige senast fyra veckor därefter.

Tiotusentals barn står idag utan en fungerande skolgång på grund av att deras funktionsnedsättningar gör den vanliga grundskolan övermäktig. För många av dessa barn är resursskolan nödvändig för att få den utbildning de har rätt till.  Kommunen är enligt skollagen inte skyldiga att tillhandahålla resursskolor trots att behovet är uppenbart. Det fria skolvalet möjliggör att barnen kan gå på en fristående resursskola även om den egna kommunen inte erbjuder en plats.  Som lagen är utformad idag hamnar barnen med störst behov i kläm. Även om de har turen att få en plats på en fristående resursskola betyder det inte att den är tillgänglig. Resursskolan och  rätten till utbildning förblir en dröm om barnet inte kan åka kollektivt eller har föräldrar som står redo att vara taxitjänst under sin arbetsdag… Skollagen och rättspraxis är tydlig. Kommunen har ingen skyldighet att erbjuda skolskjuts till en friskola om det innebär en merkostnad eller organisatorisk svårighet. Detta gäller alltså även barn med omfattande funktionsnedsättningar som behöver en resursskola för en fungerande skolgång.

Ett mer sammanhållet Sverige Direkt demokrati handlar inte bara om att ge människor mer makt. Det kan också handla om att skapa ett mer sammanhållet samhälle. När människor får möjlighet att påverka konkreta frågor direkt behöver politiken inte alltid handla om vilket parti som ska få hela makten. Människor från olika politiska läger kan vara oense om mycket men ändå enas kring enskilda frågor. Vi tror att ett demokratiskt system där människor får möjlighet att göra sin röst hörd även mellan valen kan bidra till en större känsla av delaktighet och ansvar. Ett Sverige där människor inte bara väljer vilka som ska representera dem, utan också får möjlighet att själva påverka viktiga beslut. Målet är inte att alla ska tycka lika. Målet är att människor med olika åsikter ska kunna vara oense, men ändå känna att de har en verklig plats i demokratin.

Som det är nu fungerar Haldor uruselt. Lärare har ingen möjlighet att kontakta sina elever vid sjukdom eftersom det inte finns något sätt att skicka ut notiser. Detta har lett till att lärare tvingas använda andra tjänster som Snapchat och Whatsapp för att skicka ut information till elever, vilket motverkar säkerhetstänket. Säkerhetstänket som är anledningen till att Haldor infördes. Dessutom är sidan komplicerad att använda, både för lärare och elever. Den komplicerade strukturen och det faktum att allting är utspritt på olika ställen gör undervisningen rörig och osammanhängande. Man kan dessutom inte ha en app, utan måste öppna sidan i en webbläsare varje gång man vill komma åt Haldor. Ett till argument för att byta ut Haldor är att sidan är kopplad till teams. Teams är ett redan etablerat system som skolor i Sverige använder i detta nu. Alltså borde Karlskrona kommun slumpa Haldor och åtminstone byta till Teams, något som kan skicka ut notiser, informera om uppgifter och faktiskt fungerar.

Vi har sammanställt 3 stycken huvudargument till varför våra krav ska tas på allvar. - Affischer bygger och bidrar till skolans mijö och kultur. Elevkårens marknadsföring och kommunikation samt reklam och info om föreningar grundar sig i affischering i exempelvis huvudentréen och vid Kulturveggen. Genom att förbjuda utskrifter i färg och förbjud affischering stryps detta uttryck. - Utskrifter behövs för skolarbete. Till exempel kommer bild-elever inte kunna färdigställa uppgifter, och övriga elever kan mycket väl behöva utskrifter i färg för andra arbeten, exempelvis under estetiska lektioner och för multimediala uppgifter. Varför ska vi begränsa elevers visuella uttryck samtidigt som elever förväntas lära sig kommunicera genom visuella medium? - Alla har inte en skrivare hemma. För vissa är skolans skrivare den enda de har tillgång till, och att kunna skriva ut i färg är en väldigt viktig och användbar funktion för alla, vare sig man är elev eller lärare.

Rädda barnens skoldag och ta tillbaka en meny där fler barn kunde äta sig mätta och orka lära i skolan.  Denna termin har skolorna i Vårgårda Kommun valt att gå extra hårt på livsmedelsverkets rekommendationer med mindre kött i kosten. Detta har dock lett till att färre och färre barn äter I skolan och får svårare och svårare att orka dagarna.  Det behövs en förändring, som kan följa råden och ändå låta barnen få bli mätta. Att göra massa konstiga rätter, där till och med personalen på skolorna upplever att maten ser suspekt ut, kan inte vara vägen för våra barn. På vissa skolor följer de inte ens meny som är skriven, så att förbereda barnen går inte.  Varför går det inte att göra mat som barnen faktiskt äter och samtidigt sträva för att nå målen. Kanske alltid erbjuda ett sidoalternativ som passar många och kanske utmana eleverna att våga testa mer grönt genom spännande utmaningar mm, i stället för att tvinga dem att bli vegetarianer flera gånger i veckan. Skolan ska fostra barnen, absolut. Men varför måste man hela tiden tvinga dem att göra saler som ingen vuxen skulle stå ur med?  Ytterst få vuxna att accepterat att tvingas äta sådan som de inte gillar eller som ser suspekt ut. Visst att man kam lära dem att testa och våga, men kan inte det uppdraget få falla på barnens vårdnadshavare?

Sveriges folkhögskolor står inför en akut kris. Efter år av politiska nedskärningar, slopade utbildningsplatser och urholkade anslag tvingas skolor runt om i landet nu att lägga ner unika kurser, skära i personalstyrkan och i värsta fall stänga hela filialer.Detta är ett direkt slag mot vårt samhälle och vår demokrati.Folkhögskolan är inte som andra skolor. Det är en unik utbildningsform som fångar upp dem som skolsystemet har lämnat bakom sig. Det är en plats där människor får en andra chans att läsa upp sina betyg, hitta en ny yrkesbana eller växa genom kultur, konst och personlig utveckling.Att skära ner på folkhögskolorna är att:Stänga dörren för de som behöver det mest: Människor med funktionsnedsättningar, utrikesfödda som kämpar med språket och de som behöver en lugnare studiemiljö förlorar sin trygga punkt.Montera ner svenskt kulturliv: Många av våra främsta författare, musiker, konstnärer och journalister har börjat sin resa på en folkhögskola.Öka klyftorna i samhället: När utbildningsplatser försvinner ökar utanförskapet, arbetslösheten och den psykiska ohälsan.Folkbildningen är ryggraden i vår demokrati. Det är billigare att investera i människors framtid genom utbildning än att betala priset för ett ökat utanförskap senare. Vi kan inte tyst se på när en av våra viktigaste samhällsfunktioner monteras ner bit för bit.Nu måste vi visa politikerna att vi är många som står upp för folkhögskolorna. Skriv under uppropet och kräv att våra folkhögskolor skolor får de resurser de behöver för att fortsätta blomstra!

När Haninge kommun placerar ett barn i en skola förväntar man sig som förälder att tryggheten gäller under hela skolgången. Haninge profilera sig stolt som en landsbygdskommun och betonar vikten av att hela kommunen ska leva. Men kommunens agerande i skolskjutsfrågan rimmar väldigt illa med den filosofin. Genom ändrade interna riktlinjer och omritade kartor har kommunen ändrat förutsättningarna i efterhand. Enligt kommunens nya riktlinjer krävs det nu att barnet går i den skola som ligger geografiskt närmast hemmet för att beviljas skolskjuts. Det innebär att barn som kommunen tidigare har placerat i en skola utifrån dåvarande skolgränser och upptagningsområden plötsligt hamnar i kläm. Kommunen hävdar i efterhand att föräldrarna "hade kunnat välja en skola som ligger närmare". Därmed stämplas den skola som kommunen själv anvisade från början som en ”självvald skola” – och skolskjutsen dras in. Detta skapar en otrygg och ohållbar situation för familjer på landsbygden: • Farliga och olämpliga skolvägar: När skolskjutsen dras in hänvisas barn till färdvägar längs högt trafikerade vägar, utan gångbanor eller belysning. Det skapar stor otrygghet och innebär uppenbara risker. • Ändrade spelregler mitt i skolgången: Familjer som har inrättat sina liv efter kommunens ursprungliga beslut får plötsligt förutsättningarna undanryckta. Man ska kunna lita på en myndighets placering. • Landsbygdens förutsättningar ignoreras: Att bo utanför tätorten kräver fungerande samhällsservice. Om Haninge ska vara en attraktiv landsbygdskommun kan de inte lägga över hela ansvaret och kostnaden för skoltransporterna på enskilda föräldrar genom juridiska finter. Inga barn ska få sin trygghet och sin rätt till en säker skolväg nedmonterad på grund av kommunal byråkrati. Haninge kommun måste leva upp till sin egna filosofi, värna om barnets bästa och garantera en trygg skolväg för alla elever på landsbygden!

Vårt krav: Vi kräver fler bussavgångar mellan kl. 18:00 och 00:00. Det ska vara enkelt att resa hållbart och prisvärt, även på kvällen. Skriv under för att visa att vi är många som vill ha en förändring!!!