Det har inte undgått någon att födelsetalen i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer. I media läggs fokus på lågkonjunktur, osäkerhet inför framtiden och personer som aktivt väljer att inte skaffa barn. Men i skuggan av dessa rubriker finns en stor grupp som sällan får uppmärksamhet – de ofrivilligt barnlösa.  Vi är par och individer som kämpar med primär och sekundär infertilitet. Var sjätte par påverkas. Det är långt ifrån en liten minoritet, ändå nämns vi knappt i diskussionen om den demografiska krisen. Det här är en grupp som inte bara borde höras – den måste höras. För vi vet vad barnlängtan kostar, i både kropp och själ.  Att längta efter barn är en av de mest grundläggande drömmarna många av oss bär på. För vissa kommer det enkelt. För andra krävs år av kamp, sorg och läkande mellan varje försök. Men vad händer när någon annan sätter gränsen för hur många gånger vi får försöka? När drömmen om barn, eller ett syskon, avgörs av plånboken snarare än viljan eller behovet?  I Sverige erbjuds idag tre IVF-försök genom regionen. Därefter förväntas vi själva bekosta våra fortsatta försök. För oss som dessutom är beroende av ägg- eller spermadonation gäller samma begränsning. Detta drabbar extra hårt dem av oss som har en kronisk sjukdom eller andra medicinska hinder – vi straffas dubbelt. Det är som om staten säger: "Nu räcker det", trots att vår kamp knappt börjat.  Infertilitet är inte bara en fysisk diagnos. Den är ett känslomässigt och ekonomiskt maraton. Kvinnor går igenom hormonbehandlingar, kirurgiska ingrepp och väntan – alltid med hoppet som bränsle. Samtidigt slits förhållanden sönder under pressen. Vi kastas mellan hopp och förtvivlan, oro och skuld, längtan och förlust.  "Kommer jag någonsin få bli mamma?", "Vad gör vi om vi inte har råd med fler försök?", "Är det mitt fel att vi inte lyckas?" Tankarna är många, smärtan är tyst – men den är där varje dag. Vi isolerar oss. Vi skäms. Och vi bär ofta denna kamp i det fördolda, utan stöd från samhället.  Att kalla detta för "psykisk press" räcker inte. Det här är en konstant berg-och-dalbana som påverkar varje aspekt av våra liv: vår ekonomi, vår psykiska hälsa, vår relation och vår framtidstro. Många tömmer sina besparingar eller skuldsätter sig. Andra ger upp sina drömmar för att de inte har råd att försöka en gång till.  Det är inte rimligt att ett land som oroar sig för framtida skatteintäkter och en åldrande befolkning blundar för denna grupps behov. Om politiker vill öka barnafödandet, måste de börja med att stötta dem som faktiskt vill – men inte kan – få barn.  Vad kan vi göra? Att satsa på fertilitetsvård är inte en kostnad. Det är en investering – i framtida medborgare, skattebetalare och ett hållbart samhälle. Vi föreslår följande åtgärder: 1. Inför regionsfinansierade syskonförsök Många som fått sitt första barn via IVF behöver samma hjälp för att få ett syskon. Idag lämnas dessa familjer att betala själva. Det är orimligt att viljan att ge sitt barn ett syskon – och att föda fler barn till landet – möts av ett nej från vården.  2. Utöka antalet finansierade IVF-försök från 3 till 6 Allt fler fall är medicinskt komplexa. För många räcker inte tre försök. Att erbjuda upp till sex försök skulle öka chansen att lyckas och minska lidandet. Det är billigare att stötta en familj än att behandla den psykiska ohälsa som uteblivet barn orsakar.  3. Tillåt PGT-A-testning i Sverige PGT-A (genetisk screening av embryon) kan minska antal misslyckade försök, spara pengar och undvika onödigt lidande. Det minskar risken för missfall och att kvinnor tvingas genomgå aborter på grund av obotliga fosterskador. Att tillåta NIPT men inte PGT-A är inte logiskt – det är hyckleri. Kvinnan bär konsekvenserna, i både kropp och själ.  4. Förbättra fertilitetsutredningar  Svensk fertilitetsvård släpar efter. Att endast testa TSH, AMH och göra en spolning är inte tillräckligt. Vi vill se fullständiga utredningar, som inkluderar:  ✔ Endometrios, PCOS, DNA-fragmentering av spermier  ✔ Immunologiska och bakteriella faktorer  ✔ Koagulationsfaktorer, anatomiska hinder i livmodern  ✔ Hormon- och näringsbrister hos både kvinna och man  Privata kliniker erbjuder detta idag – med stor framgång. Varför inte den offentliga vården?  5. Erbjud IVF vid upprepade missfall  Att ha haft flera missfall är idag inte tillräckligt skäl för att få hjälp via IVF. Det är oacceptabelt. Ofta finns en medicinsk förklaring, men kvinnan avvisas ändå. Detta måste förändras – ingen ska tvingas gå igenom fler missfall innan vården tar ansvar.  6. Höj åldersgränsen för IVF  Många kvinnor kan och vill få barn efter 40. Med rätt hjälp är det fullt möjligt – och allt fler kliniker, även internationellt, bekräftar detta. Låt inte ålder vara ett svepskäl för att neka vård.  7. Ge vårdpersonalen rätt utbildning och resurser  Infertilitet är inte ”one size fits all”. Rätt kompetens och rätt verktyg kan minska antalet försök, förkorta väntetider och öka chanserna till framgång.  8. Förbättra ungdomars fertilitetskunskap  I skolan fokuseras det på att ”skydda dig så du inte blir gravid”. När det sedan är dags att bilda familj så är det många som inser att det var inte så lätt att bli gravid – varför berättade ingen det? Det Europeiska organet Fertility Europe har i sitt kunskapsspel FActs konstaterat att endast 12 % av Europas ungdomar känner till att fertiliteten sjunker med åldern.  Ett vägskäl – ett val  Det låga födelsetalet är en varningssignal. Vi står vid ett vägskäl. Ska vi ignorera dem som kämpar i det tysta, eller ska vi agera och ge dessa människor det stöd de förtjänar?  Det här är inte en lyxfråga. Det är inte en fråga om vilja. Det är en fråga om rättvisa – och om framtiden. Vi kan inte lägga allt ansvar på individen när det i slutändan är staten som gynnas mest. Den emotionella, fysiska och ekonomiska bördan vi bär på våra axlar måste delas.  Vi är starka, men vi ska inte behöva vara det ensamma.  Vi ber er, politiker – hör oss. Ge oss chansen att bygga de familjer vi drömmer om. Inte bara för vår skull. Utan för hela Sveriges framtid. Anna Sane Erika Guardado  Izabelle Åström Veronica Duljic Häggström Petra & Fredrik Billstein Brandservice Syd AB Femmis - Föreningen för frivilligt ensamstående föräldrar med donation Riksförbundet Ofrivillig Barnlöshet

Forskning visar att gymnasieelever som får sommarjobb har 35 procent större chans att få jobb efter examen. Det gör skillnad på riktigt. Dessutom har många kommuner i länet och runt om i landet infört en sommarjobbsgaranti för sina ungdomar – varför ska inte Sigtunas unga få samma chans?  Idag saknar många unga i kommunen möjligheten till ett första jobb, samtidigt som ungdomsarbetslösheten ligger på 23,8 procent i landet och 7,6 procent i Stockholms län. Det är ett växande problem – för utan erfarenhet är det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, och utan arbete riskerar unga att halka efter redan från början.  Förra året gick utbildningsnämnden i Sigtuna kommun med 16 miljoner i överskott samtidigt som den moderatledda kommunledningen la 40 miljoner på skattesänkningar. En sommarjobbsgaranti hade endast kostat omkring 11 miljoner. Kommunledningen måste prioritera oss ungdomar först!  Vi tycker att ungas framtid borde komma först. Därför vill vi att kommunen inför en sommarjobbsgaranti för alla elever i årskurs 9 och på gymnasiet. Det är en investering i oss ungdomar och vår framtid!

Bästa sättet att stå emot påverkansoperationer, trollfabriker och främmande makts försök att förstöra vår demokrati, är ett stabilt och välfungerande public service.  Public service är också ett sätt att hålla ihop landet i tuffa tider.  Lägerelds-TV - som Mello och stora sportevenemang  - är nämligen precis det som behövs när polariseringen ökar och olika grupper allt oftare ställs mot varandra.  Tänk när Stenmark åkte på 1970-talet och hela Sverige stannade! Sen hade man nåt gemensamt att prata om vid kaffebordet - något som band oss samman som invånare i samma land, sportintresserade eller ej!  Och vem ska granska makten, om inte public service finns?  Ett Sverige med ett nedmonterat public service blir ett land där makthavare kan mörklägga precis vad de vill, utan att bli störda av nyfikna journalister.  Bra för dem, men är det bra för oss?  Nej, knappast!  Därför: stoppa Tidöregeringens förslag om nedskärningar i budgeten!  Stoppa också den politiska klåfingrigheten när det gäller innehållet. Vi har granskningsnämnden - det räcker.  RÄDDA PUBLIC SERVICE NU!  #räddapublicservice

Idag är sexualundervisningen ofta uppdelad mellan tjejer och killar. Vi som skriver motionen samt flertalet andra organisationer tycker att en jämställd undervisning – där alla får lära sig om olika pubertala problem – är en hörnsten i processen till att både bryta stigmat om biologiska förändringar inom puberteten och skapa en mer jämlik undervisning. Det leder till en mer jämlik kunskap som i sin tur påverkar vårt samhälle. Vad vi lär oss i skolan formar våra tankar och förväntningar på framtiden, och därmed en mer jämlik kunskap som hamnar i vårt samhälle i slutändan; vad vi lär oss i skolan skapar våra tankar och förväntningar på framtiden.

Kunskapsskolan Krokslätt är mer än bara en byggnad – det är en trygg plats för elever som behöver extra stöd, som hittat sina vänner här och som utvecklas tack vare vårt engagerade team. Att rycka bort den tryggheten från barn och unga med några veckors varsel är inte bara orättvist – det är hjärtlöst. Våra elever förtjänar att fortsätta sin skolgång i en miljö där de känner sig hemma. Våra lärare och elevassistenter förtjänar att få behålla sina jobb och fortsätta göra skillnad i elevernas liv. Det här är inte bara en fråga om bygglov – det är en fråga om barns trygghet, om utbildning och om att stå upp för en skola som verkligen gör skillnad i Göteborg. ✍️ Skriv under för att rädda Kunskapsskolan Krokslätt. Varje namn är en röst för våra elever och vår gemenskap. ❤️

De ansvariga sitter i en annan verklighet och sviker sina medlemmar!

SWEDISH: DETTA ÄR AKUT!  Ruweyda är bara 17 år. Ett barn med hela sitt liv framför sig men om 9 dagar kan allt vara borta. Hon har fått besked: Hon måste lämna  Sverige, sitt hem sin trygghet och allt hon håller kär. Lämna skolan som hon älskar, lärarna som tror på henne och livet hon har byggt up bit för bit sedan hon kom hit. Om 9 dagar ska hon skickas till ett främmande land. Ett land hon inte kan vare sig språket eller människor. I ett land där hon saknar, trygghet, bostad och nätverk.  Men istället för att få en chans så krossas drömmarna, då blir hon dömd till ovisshet och otrygghet.  Det är inte bara en utvisning, detta är ett svek ett svek mot en ung flicka som har gjort inget annat än bara bra och rätta saker.  Hon får inte ens gå på sin första skolavslutning, inte säga hejdå. Inte ta studenten, ingenting. Istället väntar en framtid som kan vara fylld av rädsla, ensamhet och osäkerhet.  Vi har 9 dagar på oss att göra skillnaden. 10 dagar, att visa att vi inte blundar när ett oskyldigt barn förlorar sitt hem.  Stå med Ruweyda. Sprid hennes berättelse till nära och kära, personer med stora plattformar, till och med politiker om ni kan. Höj hennes röst innan det är försent.  ENGLISH: THIS IS URGENT! Ruweyda is only 17 years old. A child with her whole life ahead of her — but in 9 days, everything could be taken away. She has received the decision: She must leave Sweden, her home, her safety, and everything she holds dear. Leave the school she loves, the teachers who believe in her, and the life she has built, piece by piece, since she came here. In 9 days, she is to be sent to a foreign country — a country where she doesn’t know the language or the people. A place where she lacks safety, housing, and a network. But instead of being given a chance, her dreams are crushed, and she is sentenced to uncertainty and insecurity. This is not just a deportation — this is a betrayal. A betrayal of a young girl who has done nothing but good and right. She’s not even allowed to attend her first school graduation. No chance to say goodbye. No diploma. Nothing. Instead, a future filled with fear, loneliness, and uncertainty awaits. We have 9 days to make a difference. 9 days to show that we do not turn a blind eye when an innocent child is about to lose their home. Stand with Ruweyda. Share her story with friends and family, with people who have big platforms — even with politicians, if you can. Raise her voice before it’s too late.

Syftet är att öka empatin och lära barnen respekt och förståelse för andra varelser. Dessutom handlar detta om att förebygga selektiv empati, och istället lära barnen att allt levande förtjänar respekt, oavsett hur olika man verkar vara.  Detta är även nödvändigt för att djur ska kunna ha det bra i samhället och inte anses endast som något man använder sig av, utan som likvärdiga individer. Genom att införa ett lärande som syftar på att få barn att förstå hur djur är på ett närmare sätt som skapar en koppling mellan barnet och djuret, blir det så att barnen växer upp med detta i grunden av sin uppfostring, vilket kommer att göra chansen för dem att bli empatiska individer mot alla (även andra människor) större än risken att de växer upp med en känsla av överlägsenhet.  En annan sida av målet handlar om att djur ska ha det bra i samhället, för som man brukar säga;  "Hur man tar hand om djur är ett mått på hur ett samhälle mår".

Botkyrka är en stolt, mångkulturell kommun – hem för många muslimska familjer och flera fina moskéer. Här växer barn upp med olika språk, kulturer och trosuppfattningar. För våra muslimska barn är det viktigt att få läsa om sin tro på ett sätt som känns äkta, varmt och respektfullt – inte genom böcker som förklarar islam på distans, utan genom berättelser där de känner igen sig själva. Tyvärr består bibliotekens utbud ofta av böcker skrivna ur ett utifrånperspektiv, ibland med bristande förståelse eller en snedvriden bild av vår religion. Det vill vi ändra på. Vi efterfrågar barnböcker som: 🤍 Är skrivna av muslimer 🤍 Speglar islams budskap med respekt och kärlek 🤍 Är inkluderande och stärkande för muslimska barns identitet Vi vill att biblioteken i Botkyrka ska spegla dem som bor här. En plats där alla barn känner sig välkomna, inkluderade och representerade – också i böckerna de läser. Ställ dig bakom oss i denna namninsamling och visa att behovet finns. Tillsammans kan vi göra skillnad.

I Sverige ska alla ha möjligheten att studera - oavsett vart du bor eller dina föräldrars inkomst. Detta är inte möjligt när SSSB fortsätter att höja hyrorna.

I Enköpings kommun finns det både kommunala och privata grundskolor, samt anpassad skola för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Men det finns en grupp som hamnar mellan stolarna. Elever som inte ska gå i anpassad skola, men som inte heller klarar av den vanliga skolmiljön. Det är barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel Autism, ADD och ADHD. Barnen är i stort behov av att vara i en miljö med mindre grupper och färre sinnesintryck, som ljus, ljud och lukter. Skolmiljön leder till ångest som i sin tur leder till hög skolfrånvaro, föräldrar som inte kan jobba och pedagoger som får kämpa med att ge tid till alla i klassen. Det drabbar alla. Många kommuner i Sverige har startat eller undersökt möjligheten att starta kommunala resursskolor, till exempel Håbo, Upplands Väsby, Örebro, Täby, Österåker, Strängnäs och många fler. Den här namninsamlingen är för dig som tycker att Enköpings kommun borde starta en kommunal resursskola.  Kontakt: [email protected]

Tillsammans kan vi avgöra valet 2026 och driva samhället i en antirasistisk riktning!