Barn, oavsett ålder har rätt att se sig själva representerade i skolans böcker. Varken rektorer, lärare, vårdnadshavare eller någon annan ska på vaga grunder få censurera böcker med HBTQI+ tema eller se till att de inte köps in.  Som svenska PEN skriver "Förbjuds en bok förbjuds även de tankar och idéer den förmedlar." Vi vägrar se på när HBTQI+-personers identiteter förbjuds i Norrköpings kommun. 

  Nog är nog – Stoppa hatet, stoppa terrorn! Sverige står vid ett vägskäl. Den hatiska retoriken som sprids av regeringen har fått allvarliga konsekvenser , och nu ser vi resultaten. Den fruktansvärda terrorattacken i Örebro , det värsta massmordet i Sveriges moderna historia , är en direkt konsekvens av Ulf Kristerssons regerings hatiska retorik. Detta är inte en isolerad händelse, utan en farlig utveckling som bara har börjat. Hat föder hat, och en regering som aktivt splittrar samhället bär ett direkt ansvar för den ökade våldsspiralen. Ulf Kristersson och hans rasistiska regering är medskyldiga till den eskalerande vågen av hat och splittring, de ökade attackerna mot minoriteter och det våld som nu hotar oss alla. Sverige har sett en alarmerande ökning av rasistiska och islamofoba angrepp – nu även terrordåd. Hur många fler liv ska offras innan vi säger ifrån? Vi kan inte tillåta att detta fortsätter. Vi måste agera ....nu! 📢 Vi kräver att Ulf Kristersson avgår! 📢 Vi kräver att hela regeringen avgår! 📢 Vi kräver rättvisa för offren och ett Sverige fritt från hat och splittring! De som förlorade sina liv i Örebro kunde ha varit du, jag, våra vänner och våra familjer. Terror känner inga gränser – och det är upp till oss att sätta stopp för den politik som göder den. Skriv under nu! Kräv förändring! Kräv rättvisa! För Sveriges framtid – vi ger oss aldrig! #AvgåUlf #AvgåRegeringen #StoppaHatet #StoppaTerrorn 

Det gäller vår psykiska och fysiska hälsa i många generationer framöver. 

Ska Kummelnäs fortsätta vara attraktivt så måste det finnas en hållbar vardagslogistik för oss småbarnsföräldrar. Inte rimligt att vi är så många som varje dag kör vår barn ca 4-5km enkelväg till förskola... Byggs inte förskolan kommer Kummelnäs tappa efterfrågan för barnfamiljer

För att förutsättningarna som behövs för en lyckad sammanslagning av Svälthagsskolan och Viggestorpskolan ännu inte är på plats. Värna om elever och lärares arbetsmiljö och sammanför därför inte två skolor till lokaler där tillgång på toaletter inte uppfyller arbetsmiljöverkets krav, där det finns en begränsad tillgång på grupprum och arbetsrum för att tillgodose behoven hos såväl elever som lärare. Där det kommer bli svårt att uppfylla livsmedelsverkets rekommendationer att erbjuda elever lunch mellan kl.11-13 eftersom skolans matsal inte är byggd för en så stor skola som Viggestorpsskolan kommer att blir genom en sammanslagning. Värna om västra sidan av Finspång och om att det ska vara attraktivt för barnfamiljer att bo där. Ett generationsskifte är att vänta och den prognos av sviktande barnantal som presenterats för kommunstyrelsen omfattat andra sidan Finspång. Västra sidan visar på ett stabilt barnantal de kommande 10 åren.  Om vi vill att Finspång ska vara attraktivt att bo i bör vi värna om skolan och goda studieresultat. Svälthagskolan är den skola där eleverna visar på bäst studieresultat, som har flest behöriga lärare, där man har en god närvaroblad eleverna och inte har problem med hemma sittare. Är en skola utan arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Svälthagskolan har en budget i balans tillskillnad från många andra av kommunens skolor.  Kommunen behöver spara pengar men att lägga ner Svälthagskolan är som att bädda för kostsamma nödlösningar eftersom Viggestorpsskolan inte är rustad för att ta emot Svälthagsskolans elever och lärare, samt att en framgångs koncept som Svälthagskolan går i graven vilket kommer att påverka alla våras barns framtid negativt och det kommer att kosta samhället och Finspång mer på sikt. 

Det är viktigt att fler röster hörs i debatten eftersom en ensidig och negativ bild riskerar att skapa onödig oro och splittring. Skolornas framtid i Ängelholm påverkar oss alla – våra barn, deras utbildning och där med hela samhället.

Hon är trevlig och får oss att lära sig engelska. Jag tror att alla på skolan tycker om henne.

Genom att skapa en social mötesplats på mark i området, så ger ett utegym en ökad folkhälsa, förbättrad trygghet i närområdet, möjligheten till ett socialt nätverkande, skapar en möjlig badplats och med mer människor som tar sig till området ett underlag för en utökad lokaltrafik, både buss och båt.

Barnens utveckling och trygghet är det viktigaste som finns. 

Det är viktigt att ansvariga politiker förstår att deras planer inte har medhåll från kommuninvånarna. Det är viktigt att ta ställning för barnen! Oavsett politisk uppfattning är Nakterhusskolan en mycket uppskattad, fin och välfungerande kommunal skola som ska få finnas kvar!

Utvecklingen går äntligen åt rätt håll i Biskopsgården och polisen tog för ett år sedan bort Biskopsgården på listan över särskilt utsatta områden. Men alla aktörer i Biskopsgården (polis, socialtjänst, bostadsbolag, föreningar, civilsamhälle mfl) är överens om att utmaningarna är fortfarande många och samverkan och lokal närvaro är helt avgörande för att den positiva utvecklingen ska fortsätta. Att VG regionen då väljer att ta bort bildning och utbildningsmöjligheter i närområdet är totalt obegripligt. Detta gjordes en gång tidigare, 2009, och nu tänker man göra samma misstag igen. Här kan ni läsa det tal fd rektor Birgitta Nesteruds (†2022) höll 2017 när folkhögskolan i Biskopsgården firade 20 år: “Hej Mitt namn är Birgitta Nesterud och jag har varit rektor på Göteborgs folkhögskola under 19 år och var med och startade Biskopsgårdens folkhögskola och därför står jag här idag tillsammans med Berit Roman nuvarande rektor när vi firar skolans 20 års jubileum. Jag ska kort berätta om hur skolan startade. Ni har idag gjort en lång vandring från Nya Varvet till Vårväderstorget (vår kommentar; alla gjorde en fysisk vandring tillsammans “stan kommer till Biskopsgården”). Ni kommer säkert i framtiden komma ihåg den här vandringen som Ni har gjort idag för att fira Biskopsgårdens folkhögskolas första 20 år. 20 år som går att likna vid en lång, lång vandring. Ibland går det uppför, ibland är det nerförsbacke, för det mesta är det raksträcka då allt pågår som vanligt.  En dag 1997 ringde telefonen på rektorsexpeditionen. Det var dåvarande stadsdelsdirektören här i Biskopsgården som ringde och ställde frågan:” Kan Ni på Göteborgs folkhögskola starta en folkhögskola i Biskopsgården?” Det satt nämligen en arbetsgrupp här och funderade över hur man skulle kunna förbättra livet och miljön för de boende i Biskopsgården. Arbetsgruppen hade kommit fram till att en folkhögskola skulle kunna göra skillnad.  Vi svarade genast ”ja, javisst”. ”Det kan vi”, utan att riktigt veta hur det skulle gå till. Var fanns det pengar, lokal, personal osv? Men just då hade S-regeringen sjösatt en stor reform – 100000 nya platser och 20 miljarder kr till vuxenutbildningen och vi förstod att folkhögskolorna skulle få del av den här satsningen.  Många i staden stödde oss, politiker, stadsdelen naturligtvis, de kommunala bostadsbolagen och Göteborgs universitet. Kommunen köpte platser, bostadsbolagen betalade hyran av Fågelroskolan i tre år. Universitetet, som oroade sig för att så få från Biskopsgården sökte sig till universitetet betalde en av sina lärare på halvtid som skulle öppna universitetet för våra studerande, ordnade studiebesök, möten med forskare osv.  Nu gällde det att skaffa personal, i första hand lärare och vi bestämde oss för att rekrytera unga välutbildade lärare, med ett starkt engagemang i samhällsfrågor. Sen sa vi till dem att nu är det upp till Er att skapa något nytt, tänk fritt, tänk gränsöverskridande. Och lärarna, några jobbar fortfarande kvar här, de tog bollen och de gjorde ett fantastiskt arbete. Första året hade vi 20 studerande, år två 50 studerande och verksamheten fortsatte att växa. Efter några år skulle Fågelroskolan rivas och vi flyttade till Treröseskolan. Fina lokaler där verksamheten kunde fortsätta att expandera. Allmän kurs årskurserna 1 , 2 och 3. Vi anställde fler personal, lärare med kulturkompetens och stora språkkunskaper. Vi införde interkulturell pedagogik – en pedagogik där vi utgick från att olikheter är positivt, berikande och viktigt. Vi införde stödundervisning på modersmålet och vi firade inte enbart jul och Lucia utan högtider från jordens alla hörn. Så här beskriver lärarna sitt mål med undervisningen. Jag citerar deras pedagogiska manifest: ” Biskopsgårdens folkhögskola ska vara en skola där rättvise- solidaritets och integrationsfrågor intar en särställning i all undervisning och där vi arbetar med frigörande pedagogik som motverkar den tystnadens kultur som präglar stora grupper i dagens Sverige.” Det gick bra för våra studerande – universitetet kunde se att antalet sökande från Biskopsgården ökade. Vi hade återträffar med gamla elever som berättade att nu var de klara med sina studier och arbetade som lärare, socionomer, kuratorer, ekonomer, egna företagare, bussförare osv.  Men det kom också motgångar, 2009 slutade kommunen att köpa folkhögskolekurser. Finansieringen drogs undan och Göteborgs folkhögskola fick stora problem. Jag hade slutat då men kunde med stor sorg se hur verksamheter fick läggas ner och lärare sägas upp. Men som Ni vet efter en stor uppförsbacke så kommer vägen plana ut och det blir lättare att gå. Nu är skolan på banan igen och finns här i fina lokaler med många av de nu 20 år äldre lärarna på plats. Härligt. Nu överlämnar jag ordet till Berit och önskar er alla lycka till med Era liv. Ge inte upp, kämpa på även om det tar emot i uppförsbackarna. Tack alla.” Lärare på folkhögskolan i Biskopsgården Deltagare på folkhögskolan i Biskopsgården Föreningen Offensiv Folkbildning Meeting Plays Biblioteksvännerna i Biskopsgården  SWED-SOM IF Puntland Community Organisation Kultur och Gemenskap i förening #Taettklivframåt TILLSAMMANS MIK - Människan i Kålltorp  Kulturföreningen HOPE Föreningen Africabaiana NUF - Neutrala ungdomsföreningen Föreningen folkbildning för frihet - Eduardo Madariaga Lundby Församling, Svenska Kyrkan SOL nätverket- Stad och Land/Solidaritet Organisering Lokalsamhällen

Genom att stå upp för elevers rätt till mobiltelefon i skolan ser du till att alla elever får en trygg skoldag, utan oro och med bra kommunikation inom skolan och mellan elever. Att inte göra det ignorerar hur läget i skolan är idag. Mobilen spelar inte bara en viktigare roll i ungdomars privatliv, utan även i skolan. Tiderna har ändrats, och så måste våran synpunkt på mobiler. De är inte distraktion, utan ett verktyg.