Mammografin är en hälsokontroll där omkring två av tre bröstcancerfall i Sverige upptäcks. I Region Norrbotten har det tidigare funnits mobila mammografivagnar som gjorde det möjligt för mammografin att komma till kvinnor på glesbygden, istället för att kvinnor på glesbygden ska behöva spendera tid och pengar på långa resor till en fast mammografienhet på ett sjukus i en större stad.  2022 beslutade dock Region Norrbotten att lägga ned de mobila mammografivagnarna, vilket har försämrat kvinnors tillgång till potentiellt livsavgörande hälsokontroller - bara för att de bor på glesbygden. Det är orättvist! Kvinnor som bor i Arjeplogs kommun har i DN berättat att de måste resa 40 mil för att gå på sin mammografi, vilket kostar pengar, försvårar livspusslet och gör det svårt att få ihop med sitt arbete. Många skjuter därför upp, ställer in eller glömmer mammografin. Beslutet att lägga ner de mobila mammografivagnarna är bara ett exempel på alla politiska beslut i svensk politik som leder till att folk (särskilt kvinnor!) som bor på gles- och landsbygden får det sämre. Att tillgången till välfärd begränsas för de som bor på gles- och landsbygd bidrar till att glesbygden avfolkas och att ojämlikheten mellan stad och land ökar! Det måste stoppas, ett beslut i taget, och varför inte börja med det här idiotiska beslutet? ÅTERINFÖR DE MOBILA MAMMOGRAFIVAGNARNA!  Källor och information:  https://www.dn.se/sverige/therese-tvingas-resa-mer-an-40-mil-for-mammografi/ https://www.dn.se/sverige/lise-lotte-slogs-for-mammografin-sa-javla-orattvist/ https://www.norrbotten.se/sv/region-norrbottens-nyhetsarkiv/manga-fordelar-med-fasta-screeninglokaler-for-mammografin/?fbclid=IwQ0xDSwK1OuljbGNrArU5gWV4dG4DYWVtAjExAAEeWadyPdwsdIdtOlFhk7nSV8jXE0nR3iwqTAIxZHO5yillAy6EJ4XuwlJ3dic_aem_I3U4Fm5OldIiwbA_RaMVPA

Det är viktigt att bevara våra svenska ”guldkorn”, sakerna som gör Sverige till ett så underbart land, det finns mycket i Sverige som är bra och lite sämre. Men när man ger sig på något av det svenskaste vi har, JA! DÅ TAR JAG ÅT MIG BEVARA SVERIGES RADIO GAMLA TRAFIKVARNINGS SIGNAL!  FÖR SVERIGE, I TIDEN!

Det har inte undgått någon att födelsetalen i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer. I media läggs fokus på lågkonjunktur, osäkerhet inför framtiden och personer som aktivt väljer att inte skaffa barn. Men i skuggan av dessa rubriker finns en stor grupp som sällan får uppmärksamhet – de ofrivilligt barnlösa.  Vi är par och individer som kämpar med primär och sekundär infertilitet. Var sjätte par påverkas. Det är långt ifrån en liten minoritet, ändå nämns vi knappt i diskussionen om den demografiska krisen. Det här är en grupp som inte bara borde höras – den måste höras. För vi vet vad barnlängtan kostar, i både kropp och själ.  Att längta efter barn är en av de mest grundläggande drömmarna många av oss bär på. För vissa kommer det enkelt. För andra krävs år av kamp, sorg och läkande mellan varje försök. Men vad händer när någon annan sätter gränsen för hur många gånger vi får försöka? När drömmen om barn, eller ett syskon, avgörs av plånboken snarare än viljan eller behovet?  I Sverige erbjuds idag tre IVF-försök genom regionen. Därefter förväntas vi själva bekosta våra fortsatta försök. För oss som dessutom är beroende av ägg- eller spermadonation gäller samma begränsning. Detta drabbar extra hårt dem av oss som har en kronisk sjukdom eller andra medicinska hinder – vi straffas dubbelt. Det är som om staten säger: "Nu räcker det", trots att vår kamp knappt börjat.  Infertilitet är inte bara en fysisk diagnos. Den är ett känslomässigt och ekonomiskt maraton. Kvinnor går igenom hormonbehandlingar, kirurgiska ingrepp och väntan – alltid med hoppet som bränsle. Samtidigt slits förhållanden sönder under pressen. Vi kastas mellan hopp och förtvivlan, oro och skuld, längtan och förlust.  "Kommer jag någonsin få bli mamma?", "Vad gör vi om vi inte har råd med fler försök?", "Är det mitt fel att vi inte lyckas?" Tankarna är många, smärtan är tyst – men den är där varje dag. Vi isolerar oss. Vi skäms. Och vi bär ofta denna kamp i det fördolda, utan stöd från samhället.  Att kalla detta för "psykisk press" räcker inte. Det här är en konstant berg-och-dalbana som påverkar varje aspekt av våra liv: vår ekonomi, vår psykiska hälsa, vår relation och vår framtidstro. Många tömmer sina besparingar eller skuldsätter sig. Andra ger upp sina drömmar för att de inte har råd att försöka en gång till.  Det är inte rimligt att ett land som oroar sig för framtida skatteintäkter och en åldrande befolkning blundar för denna grupps behov. Om politiker vill öka barnafödandet, måste de börja med att stötta dem som faktiskt vill – men inte kan – få barn.  Vad kan vi göra? Att satsa på fertilitetsvård är inte en kostnad. Det är en investering – i framtida medborgare, skattebetalare och ett hållbart samhälle. Vi föreslår följande åtgärder: 1. Inför regionsfinansierade syskonförsök Många som fått sitt första barn via IVF behöver samma hjälp för att få ett syskon. Idag lämnas dessa familjer att betala själva. Det är orimligt att viljan att ge sitt barn ett syskon – och att föda fler barn till landet – möts av ett nej från vården.  2. Utöka antalet finansierade IVF-försök från 3 till 6 Allt fler fall är medicinskt komplexa. För många räcker inte tre försök. Att erbjuda upp till sex försök skulle öka chansen att lyckas och minska lidandet. Det är billigare att stötta en familj än att behandla den psykiska ohälsa som uteblivet barn orsakar.  3. Tillåt PGT-A-testning i Sverige PGT-A (genetisk screening av embryon) kan minska antal misslyckade försök, spara pengar och undvika onödigt lidande. Det minskar risken för missfall och att kvinnor tvingas genomgå aborter på grund av obotliga fosterskador. Att tillåta NIPT men inte PGT-A är inte logiskt – det är hyckleri. Kvinnan bär konsekvenserna, i både kropp och själ.  4. Förbättra fertilitetsutredningar  Svensk fertilitetsvård släpar efter. Att endast testa TSH, AMH och göra en spolning är inte tillräckligt. Vi vill se fullständiga utredningar, som inkluderar:  ✔ Endometrios, PCOS, DNA-fragmentering av spermier  ✔ Immunologiska och bakteriella faktorer  ✔ Koagulationsfaktorer, anatomiska hinder i livmodern  ✔ Hormon- och näringsbrister hos både kvinna och man  Privata kliniker erbjuder detta idag – med stor framgång. Varför inte den offentliga vården?  5. Erbjud IVF vid upprepade missfall  Att ha haft flera missfall är idag inte tillräckligt skäl för att få hjälp via IVF. Det är oacceptabelt. Ofta finns en medicinsk förklaring, men kvinnan avvisas ändå. Detta måste förändras – ingen ska tvingas gå igenom fler missfall innan vården tar ansvar.  6. Höj åldersgränsen för IVF  Många kvinnor kan och vill få barn efter 40. Med rätt hjälp är det fullt möjligt – och allt fler kliniker, även internationellt, bekräftar detta. Låt inte ålder vara ett svepskäl för att neka vård.  7. Ge vårdpersonalen rätt utbildning och resurser  Infertilitet är inte ”one size fits all”. Rätt kompetens och rätt verktyg kan minska antalet försök, förkorta väntetider och öka chanserna till framgång.  8. Förbättra ungdomars fertilitetskunskap  I skolan fokuseras det på att ”skydda dig så du inte blir gravid”. När det sedan är dags att bilda familj så är det många som inser att det var inte så lätt att bli gravid – varför berättade ingen det? Det Europeiska organet Fertility Europe har i sitt kunskapsspel FActs konstaterat att endast 12 % av Europas ungdomar känner till att fertiliteten sjunker med åldern.  Ett vägskäl – ett val  Det låga födelsetalet är en varningssignal. Vi står vid ett vägskäl. Ska vi ignorera dem som kämpar i det tysta, eller ska vi agera och ge dessa människor det stöd de förtjänar?  Det här är inte en lyxfråga. Det är inte en fråga om vilja. Det är en fråga om rättvisa – och om framtiden. Vi kan inte lägga allt ansvar på individen när det i slutändan är staten som gynnas mest. Den emotionella, fysiska och ekonomiska bördan vi bär på våra axlar måste delas.  Vi är starka, men vi ska inte behöva vara det ensamma.  Vi ber er, politiker – hör oss. Ge oss chansen att bygga de familjer vi drömmer om. Inte bara för vår skull. Utan för hela Sveriges framtid. Anna Sane Erika Guardado  Izabelle Åström Veronica Duljic Häggström Petra & Fredrik Billstein Brandservice Syd AB Femmis - Föreningen för frivilligt ensamstående föräldrar med donation Riksförbundet Ofrivillig Barnlöshet

Att driva krog i Sverige 2025 är inte längre ett passionerat hantverk – det är en daglig kamp för överlevnad. Marginalerna har alltid varit små, men nu är de obefintliga. Pandemin var ett slag i magen. Inflationen en spark i sidan. Elpriserna ett bakhåll. Och nu – en framtid präglad av oro, skulder och nedläggningar. Vi har varit tysta för länge. Vi som skapar levande stadskärnor, mötesplatser, arbetstillfällen, matglädje och trygghet – vi blöder. Lokaler gapar tomma. Personalen springer tills de stupar – för vi har inte råd att anställa fler. Och krögarna? De jobbar dygnet runt för att betala hyran, lönerna och... momsen. Det här handlar inte om att "jobba hårdare". Det handlar om ett system som håller på att kväva en hel bransch. Vi säger: slopa momsen för restauranger – nu.   Inte som ett privilegium, utan som en livlina. Ge våra restauranger chansen att fortsätta vara det hjärta och den själ de är i varje svensk stad. Läs mer på debattartikeln i Expressen Söndag 18 Maj, 2025 https://www.expressen.se/debatt/debatt-ni-forstar-inte-hur-svart-det-ar-att-driva-en-krog/

Idag är sexualundervisningen ofta uppdelad mellan tjejer och killar. Vi som skriver motionen samt flertalet andra organisationer tycker att en jämställd undervisning – där alla får lära sig om olika pubertala problem – är en hörnsten i processen till att både bryta stigmat om biologiska förändringar inom puberteten och skapa en mer jämlik undervisning. Det leder till en mer jämlik kunskap som i sin tur påverkar vårt samhälle. Vad vi lär oss i skolan formar våra tankar och förväntningar på framtiden, och därmed en mer jämlik kunskap som hamnar i vårt samhälle i slutändan; vad vi lär oss i skolan skapar våra tankar och förväntningar på framtiden.

✍️ Skriv under för rätten till trygg, säker och beprövad medicin! Just nu pågår ett tyst drama i svensk sjukvård. Många svenska MS-patienter tvingas just nu byta från sin fungerande medicin, Tysabri, till biosimilaren Tyruko – ett billigare alternativ som inte är en exakt kopia. Regionerna kallar det en kostnadsbesparing, men för patienterna är det en mardröm.  Nyheter och sociala media från Sverige och internationellt rapporterar om kraftiga försämringar, biverkningar och skov som förändrar liv. 😞 Vad patienterna upplever I februari 2025 rapporterade The Guardian om hur nära hälften av 345 MS-patienter i Storbritannien bytte tillbaka till Tysabri efter betydande biverkningar av Tyruko. I dag är den siffran uppåt 80 % på samma sjukhus. Även i Sverige, Norge och Finland larmar patienter om: • Nya skov med bestående neurologiska skador • Svår trötthet som slår ut vardagen • Smärtor, stelhet, utslag • Orkeslöshet och förlorad livsglädje • Sjukhusvistelser och förlorad livskvalitet • Gamla MS-störningar som blossar upp • Hjärndimma, huvudvärk, svullnad, viktökning Detta är röster från verkligheten. Människor som inte längre orkar protestera. Ett mörkertal som växer varje vecka. 🛑 Ett hälsohot som måste stoppas MS-patienter som får Tysabri behandlas var fjärde till sjätte vecka – en livlina för att behålla funktion och kontroll.  När trygg medicin byts ut mot en osäker, ökar risken för skov. Och ett skov är inte bara ett tillfälligt bakslag – det kan innebära oåterkalleliga neurologiska skador.  Att chansa med Tyruko är att riskera allt. Besluten tas utan patienternas samtycke och utan tillräcklig uppföljning. Det är oacceptabelt. Det är ett experiment som sker i tysthet. Ett lotteri med människors liv och hälsa. Det får inte ske på grund av budgetprioriteringar. ❤️ Tillsammans kan vi ändra detta Vi är MS-sjuka, anhöriga och medmänniskor som inte accepterar att människors hälsa offras. 🖊️ Skriv under idag – för en trygg, evidensbaserad vård där patientens röst räknas. 🔥 Dela.  Höj rösten. Kräv att läkarna och regionerna tar sitt förnuft till fånga. ------------------------------------------------------------------------------------------------- Om du vill hjälp att maximera spridningen på Facebook, följ instruktionen nedan. 👇 Så hjälper du namninsamlingen/kampanjen få maximal räckvidd:  • Skapa ett nytt inlägg från din egen profil istället för att enbart dela andras inlägg. Eget innehåll prioriteras oftare av Facebooks algoritm. • Använd en engagerande bild -exempelvis en skärmdump från artikeln eller bild på dig eller från namninsamlingen. • Använd inte externa länkar i inläggstexten. Lägg istället länken till namninsamlingen i den första kommentaren så att algoritmen inte nerprioriterar inlägget. – Exempel: Skriv ett inlägg och håll dig till texten ovan utan att inkludera en länk. • Tagga relevanta aktörer i kommentarerna. – Skriv t.ex.: “@MS-sällskapet, @NyaTerapiRådet, @RegionStockholm” – eller relevanta regionala konton, så att de får upp inlägget. -Även "@markera som höjdpunkt" gör att inlägget syns mer. • Gilla och kommentera ditt eget inlägg direkt efter publicering. Detta aktiverar Facebooks algoritm och bidrar till bättre räckvidd. • Uppmuntra dina vänner att göra samma sak. Be dem skapa egna inlägg med samma budskap, med egen bild och med länken i kommentaren.  Tagga dem! Källor: https://www.theguardian.com/society/2025/feb/24/it-was-awful-for-me-one-ms-patient-shares-her-experience-with-tyruko https://www.ainvest.com/news/nhs-england-biosimilar-transition-cautionary-tale-patients-investors-2502/ MS-patienter larmar: Svåra biverkningar när regionerna byter till billigare medicin | Dagens ETC Maria Höglund mådde fantastiskt trots sin sjukdom – men sparkrav tog medicinen ifrån henne | Österbotten | Svenska Yle MS-sjuka Ira Degerth kan knappt gå längre – klagomål om medicin faller platt: ”Vi blir totalt överkörda” | Österbotten | Svenska Yle https://thedailyguardian.com/medically-speaking/ms-patients-face-setbacks-after-nhs-switch-to-cheaper-drug/ https://www.theguardian.com/society/2025/feb/24/ms-patients-suffer-side-effects-after-nhs-england-switches-to-cheaper-drug https://www.bmj.com/content/388/bmj.r403 https://www.thetimes.com/uk/healthcare/article/i-had-months-of-pain-when-ms-drug-was-swapped-for-a-cheaper-one-w7cxfn07v https://yle.fi/a/7-10073900 

Tillsammans kan vi avgöra valet 2026 och driva samhället i en antirasistisk riktning!

Ett servicekontor erbjuder alltså vägledning och service för myndigheter till exempel Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket. Så om servicekontoren stänger, försvinner även dessa myndigheter från våra städer. 1. Kostnader i form av tid, pengar och energi. För många är det tufft att ta sig till Statens servicekontor redan idag på grund av resepriser, tiden det tar och energin det kostar. Många behöver dessutom hjälp för att ta sig dit. Att stänga ner servicekontoren ökar denna kostnad för enskilda personer. Det blir förstås tuffast för de som bor i kranskommunerna till de kontor som ska stänga ner, då kan sträckan bli så mycket som dubbelt så lång om inte mer! Ni kan se de nya sträckorna längst ner, där de längsta är över 5 mil! 2. Det är en trygghet att kunna ta sig till ett kontor för att be om hjälp. Emotionell stress att sitta i timlånga telefonköer – om inte telefonsvararen lägger på automatiskt – och försöka ringa timme efter timme, dag efter dag kan vara fruktansvärt frustrerande och stressande. Att då ha möjligheten att kunna ta sig till ett servicekontor ger en trygghet. El / nätverk / telefoni / tjänster kan slås ut så att det inte går att varken ringa eller använda nätet. Då är det tryggt att ha ett servicekontor nära. En personlig kris kan ge trygghet att ha servicekontor nära. Myndigheter använder ett annat språk än vad "vanligt folk" är vana vid och det är ofta lättare att förstå om man pratar med någon på plats istället för på telefon. 3. Vissa ärenden kan enbart utföras på plats på servicekontoret. Många har inget eget BankID, till exempel personer med funktionsvariationer, äldre, hemlösa med mera. Då är det väldigt många ärenden som inte kan göras över telefon eller internet eftersom det kräver BankID. Dessa personer blir alltså tvungna att ta sig till ett servicekontor. Om man behöver en ny id-handling eller om man blir kallad till möte måste man ta sig till ett servicekontor oavsett. --- Alla kontor som har beslutats att stänga, vilket datum och dess tre närmsta kontor: • Arvika - 30 maj • Torsby, 59 km • Karlstad, 60 km • Åmål, 68 km - 30 maj • Bollnäs - 13 juni • Söderhamn, 36 km • Ljusdal, 56 km • Hudiksvall, 57 km  • Filipstad - 30 maj • Hagfors, 44 km • Kristinehamn, 45 km • Karlskoga, 47 km • Kungälv - 23 maj • Göteborg, Angered, 9 km • Göteborg, Gamlestaden, 16 km • Göteborg, Backaplan, 17 km  • Landskrona - 13 juni • Helsingborg City, 20 km • Helsingborg, Drottninghög, 22 km • Eslöv, 30 km • Lindesberg - 30 maj • Örebro, Vivalla, 32 km • Örebro, 36 km • Köping, 44 km • Motala - 30 maj • Linköping, Skäggetorp, 34 km • Linköping City, 37 km • Askersund, 39 km • Norrköping city - stängt sedan årsskiftet • Finspång, 29 km • Linköping City, 38 km • Linköping, Skäggetorp, 40 km • Piteå - 28 mars - stängt • Luleå, 43 km • Boden, 58 km • Skellefteå, 67 km • Simrishamn - 25 mars - stängt • Ystad, 36 km • Kristianstad, 54 km • Sölvesborg, 57 km • Trelleborg - 12 juni • Malmö, Rosengård, 25 km • Malmö, Mobilia, 25 km • Malmö, Värnhem, 27 km • Åmål - 30 maj  • Karlstad, 58 km • Lidköping, 66 km • Arvika, 68 km - 30 maj • Växjö Araby - 13 juni •  Växjö City, 2 km • Tingsryd, 43 km • Ljungby, 52 km • Östhammar - 13 juni • Norrtälje, 59 km • Uppsala City, 60 km • Uppsala, Gottsunda, 65 km !UPPDATERING!  Ytterlgare 13 kontor som planeras att stängas framöver • Enköping • Eslöv • Falkenberg • Göteborg Biskopsgården • Göteborg Nordstan • Karlshamn • Kristinehamn • Lysekil • Mariestad • Nordmaling • Stockholm Brandbergen • Ånge • Östhammar Städer i hela Sverige drabbas av detta, delta i vår Facebook-grupp där vi har möjlighet till diskussion och samlar information: https://www.facebook.com/groups/523220427309456

Sedan 2022 när Tidöpartierna tog över makten i Sverige har fattiga mammor blivit allt vanligare. Särskilt svårt har det blivit för de som är ensamstående, som har lågbetalda arbetaryrken eller som har en utländsk bakgrund. Samtidigt som en ekonomisk kris har slagit mot de med allra lägst marginaler, med skenande matpriser, höjda hyror och ökade energikostnader har regeringen konsekvent valt att bara satsa på de allra rikaste. Med jobbskatteavdrag och skattesänkningar för tiotals miljarder kronor årligen har de mest välbeställda knappt behövt känna av krisen. Samtidigt har allt fler mammor tvingas ta dyra lån för att ens kunna sätta mat på bordet och betala hyran. Fler barnfamiljer har vräkts och fler barn äter sitt enda mål mat i skolan. Det tillfälligt höjda bostadsbidraget, som infördes av den förra regeringen, slopades av Elisabeth Svantesson nu i januari. Stödet som gav ensamstående föräldrar upp till 1 325 kronor extra i månaden, är alltså borttaget. Detta försvårar livet avsevärt för de mammor som kämpar för att få livet att gå ihop. Bland organisationen Makalösa Föräldrars medlemmar, där nio av tio är mammor, svarar sju av tio ensamstående föräldrar att de ofta är oroliga för sin ekonomi och lika många svarar att de lagar annan mat till sig själva för att prioritera barnen. Endast tre av tio har möjlighet att låta barnen delta i fritidsaktiviteter som kostar. Att barnfattigdom är dyrt för samhället vet vi. Det är inte heller lönsamt för samhället att mammor går under ekonomiskt och hälsomässigt. ROT-avdraget har sedan 2009 kostat skattebetalarna närmare 200 miljarder kronor, och används allra mest av svenskarna med inkomster på över en miljon kronor årligen.  Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige att prioritera satsningar på lyx-ROT istället för att jämna ut de extrema ekonomiska skillnaderna som annars bara växer.  Satsa de sammanlagda kostnaderna för ROT – 15 miljarder kronor inklusive höjningen –  på de mammor som idag går på knäna, Elisabeth Svantesson! Tänk vilken skillnad det skulle göra!

Detta beslut bryter dessutom mot Barnkonventionen, särskilt artikel 23 som säger att barn med funktionsnedsättningar har rätt till särskilt stöd för att leva ett fullvärdigt liv. Även Funktionsrättskonventionen, som Sverige har förbundit sig att följa, kräver att personer med funktionsnedsättningar ska få tillgång till utbildning på lika villkor. Vi kräver att Eskilstuna kommun: ✅ Gör om utredningen som föranlett förslaget. Utredningen lämnas dessutom inte ut, utan avslås vid begäran att ta del av den.  ✅ Stoppar nedläggningen av SRC1 tills beslut om att inhämta en utredning kan bli överenskommet av nämnden.  ✅ Tar fram en långsiktig lösning där elevernas behov och rättigheter sätts i första hand. Inte prioriteras efter budget.  ✅ Lyssnar på berörda barn, vårdnadshavare och personal innan beslut fattas. Analysera och presentera konsekvenserna av olika förslag i led med funktionsnedsättningen och framtidsplaner hos eleven.  ✅ Ta stöd av elevhälsan, BuP och Habilitering vid utredning av avveckling av en verksamhet som SRC. ✅ Intervjua samtliga rektorer som har elever placerade på SRC samt deras erfarenheter av betydelsen för eleven och skolgången.  Barn med särskilda behov har rätt till en skola där de får det stöd de behöver för att lyckas – vi kan inte acceptera ett beslut som försämrar deras framtid eller livskvalitet och framtida möjligheter att ta del av utbildning utifrån de förutsättningar som de har behov av.  Skriv under namninsamlingen för elevernas skull och gör din röst hörd. Namninsamlingen är planerad att lämnas in till Grundskolenämndens sammanträde 24/4-2025. #RäddaSRC1 #BarnensRättTillStöd #ViKräverHandling #Funktionsrättkonventionen #Barnkonventionen #Likarätt #Frånvaro #Autism #Dittstödbehövs #Förframtiden #Skollagen #Rätttillstöd 

Vi vill ha tillbaka våra dygnspass – för brukarnas och personalens skull. Vi som arbetar  som personal vill fortsätta att ha dygnspass, eftersom det gynnar både oss och de vi tar hand om.  Våra brukare mår bäst av kontinuitet och trygghet, vilket blir svårt att upprätthålla nu när det sker flera personalbyten under dagen. När en och samma personal är med brukaren hela dygnet skapas en lugn och stabil miljö.  Det minskar stress och oro, både för brukarna och för oss som personal.  Vi lär känna deras behov bättre och kan ge en mer personlig och kvalitativ omsorg. För oss i personalen innebär dygnspass också en bättre arbetsmiljö, där vi får mer sammanhängande ledighet och kan arbeta mer effektivt.  Nu när dygnspassen togs bort har vi fått flera korta arbetspass med fler resor till och från jobbet, vilket  påverkar hälsan negativt, en känsla av att inte få återhämtning.  Vi vill ha tillbaka våra dygnspass – för brukarnas välmående och för att vi ska kunna fortsätta göra vårt jobb på bästa sätt.

Barn behöver en säker och lugn förskolemiljö, där de har pedagoger som finns där när dom behöver det.  En förskola i Tidaholms tätort hotas nu av stängning på grund av att kommunen vill spara pengar. Ursäkten är att det föds för lite barn ... Detta är inte rätt sätt att spara pengar, vi borde lägga mer pengar på våra barn och deras framtid. Vi borde lägga pengarna på personal som tar hand om våra barn för att vi måste jobba. Vi måste få ett stopp på nedskärningarna i förskolorna och skolorna. Barnen är våran framtid och det är vårat jobb att se till att dom får en trygg plats att växa i.  Med hjälp av den här namninsamlingen så vill jag/ vi vars barn som blir drabbade av denna nedstängning visa kommunen att deras beslut är felaktigt. Att dom ska behålla förskolan och barnens trygga miljö. Skriv under du med, om inte för dig själv, så för barnens framtid.