Tjänstemännens förslag, som det ska fattas beslut om i nämnden redan den 27 okt, är att fasa ut - med mål att helt lägga ned - Bild & form åk 4-6. Det är totalt ogrundat då de varken har besökt skolan, pratat med elever och personal eller kan ha tittat på fakta gällande tex. elevunderlag, närvaro, trivsel, trygghet, ordning i klasserna och betyg i jämförelse med andra jämnåriga. Det strider mot all logik och ansvarskänsla och är inte baserat på fakta utan endast tyckande - tvärt emot vad ordförande i barn-och utbildningsnämnden, Monika Åängasköld (M), hävdar i pressmeddelandet. Hon säger att “värna kvaliteten för barn och elever är viktigare än att hålla fast vid en organisation som inte längre motsvarar verkligheten" - något som inte gäller Bild-och form på Nosaby! Där finns inget sviktande elevunderlag, de har aldrig haft problem att fylla klasserna. När Åängasköld vidare säger att de har ett ansvar att “fatta beslut som är långsiktigt hållbara och som säkrar hög kvalitet i undervisningen även i framtiden” och att deras “ansvar är att använda skattebetalarnas pengar klokt och se till att varje barn får de bästa möjliga förutsättningarna att lyckas i skolan” så är detta förslag raka motsatsen till det hon säger! Bild & form är en verksamhet med 20 år av framgång och beprövad erfarenhet.  Dessa klasser har sedan starten varit en framgångssaga med över 3 000 elever som genom åren har fått möjlighet att utveckla sin kreativitet, självkänsla, sina sociala färdigheter och sin förmåga att tänka utanför ramarna.  Bild och form ger många barn en väg in i lärandet som inte alltid finns i de traditionella teoretiska ämnena. För elever som uttrycker sig bäst genom skapande, problemlösning och visuellt arbete kan profilen vara avgörande för trygghet, engagemang och utveckling. Om profilen försvinner riskerar eleverna att få en smalare skolgång och färre möjligheter att lyckas. Enligt forskning är detta speciellt viktigt i just mellanstadiet, då hjärnans formbarhet är som störst - en kritisk period för hjärnans utveckling. Att under denna period rita, skulptera och skapa stimulerar synapser som förbättrar det logiska tänkandet, spatial förmåga och språkinlärning. Det ökar även fokus i andra ämnen; elever som får utlopp för sin kreativitet och rör på sig/skapar under skoldagen ofta får bättre koncentrationsförmåga och resultat i teoretiska ämnen som matematik och läsförståelse. I dagens samhälle är det precis vad fler barn och unga behöver, inte färre.  Genom att ha profilklasser i bild och form skapar vi kreativt problemlösare, då barnen här får träning i innovativt tänkande och förmågan att se lösningar ur olika perspektiv – en nyckelkompetens för framtiden. En annan viktig aspekt är att Bild och form-profilen för många barn har blivit en trygghet - här får man vara precis den man är. För barn med olika diagnoser, oro eller bara ett stort behov av att få skapa är det avgörande. Vi är övertygade om att flera av dessa barn hade blivit hemmasittare om de inte hade haft möjligheten att få gå här.  Bild och form ger många barn en väg in i lärandet som inte alltid finns i de traditionella teoretiska ämnena. För inom denna profil är bild och form inte bara ett ämne, det kreativa är integrerat i alla ämnen. Att lägga ned nu, utan att ha undersökt verksamhetens värde eller elevunderlaget, är ett oansvarigt och ogrundat beslut som riskerar att skada många barns utveckling och framtid.  Avslutningvis, en vädjan till kommunen om ansvar och framsyn. Beslutet att lägga ned profilklasserna bild & form åk 4-6 är kortsiktigt och dåligt underbyggt. Det strider mot all forskning om barns utveckling, likvärdighet och framtida möjligheter. Vi uppmanar er att lyssna på eleverna, föräldrarna och lärarna – de som ser verksamhetens värde varje dag. Låt oss tillsammans säkerställa att alla barn i kommunen får möjlighet att utvecklas, må bra och känna sig sedda - och ha kvar möjligheten att gå i en profilklass som inte har samma arbetssätt som de andra kommunala skolorna.  Tillsammans kan vi göra skillnad! Bild & Form är unikt och för många finns inget annat alternativ! Vi hoppas att alla som delar vår oro vill skriva under detta brev och på så sätt visa sitt stöd för att rädda profilklasserna Bild & form för mellanstadiet. Ju fler namn vi samlar, desto starkare blir vår röst! Med vänliga hälsningar, Rebecka Trolleryd och Hermine Wendt Linder,  föräldrar till elever i 7BF

I Sverige saknas det idag en differentierad och ändamålsenlig vård vid psykisk ohälsa. Behovet av en ny vårdmodell med utgångspunkt i olika kvalificerade psykoterapier är nödvändigt, både för att minska samhällets kostnader och för att mer långsiktigt och genomgripande kunna hjälpa människor med psykiatrisk problematik. En Psykoterapireform är nödvändig och vi föreslår därför att ett nationellt initiativ tas till en sådan som ger alla som bedöms ha behov möjligheten till kvalificerad psykoterapi och det oberoende av egna ekonomiska resurser. En Psykoterapireform som i enlighet med gällande lagstiftning, ger möjlighet till val mellan olika psykoterapimetoder utifrån behov och preferenser. Ett initiativ som motsvarar internationell standard för psykoterapi, avseende utbildning, kompetens, kontinuitet och professionalism, i linje med modeller i andra länder, där Finland och Tyskland kan ses som inspirerande föregångare. Dagens vård är snäv och ineffektiv och kräver en förändring I Sverige omfattar vården vid psykiatrisk problematik mestadels olika psykofarmaka samt i viss mån korta insatser, ofta utan insatser av tillräckligt kvalificerade vårdgivare. Den samlade effekten av dessa behandlingar är nedslående, vilket framgår av en rad aktuella forsknings- och myndighetsrapporter (Regeringskansliet, 2025; Riksrevisionen, 2015; SOU 218:90). Den psykiatriska problematiken i Sverige har, trots kraftigt ökad medicinförskrivning och satsning på korta insatser, fortsatt att öka. Förutom begränsad effekt har denna vård medfört ett ökat medicinberoende och allt fler sjukskrivna. (Försäkringskassan, 2024, Socialstyrelsen, 2025, Marx, A. 2024). Bristen på effektiv och relevant vård har inneburit att både primärvård, som betecknas som första linjens psykiatri, och den psykiatriska specialistvården blivit alltmer överbelastad. Dagens vård är ett extremt dyrt alternativ - och kan göras annorlunda Satsningen på snabba effekter har paradoxalt nog visat sig vara extremt dyr i ett längre perspektiv. Korta insatser är i många fall otillräckliga och ger ofta förnyade vårdbehov och ökade kostnader. Psykofarmakabehandling blir ofta långvarig, med cirka 60 procent av patienterna kvar i medicinering i mer än nio år (Socialstyrelsen, 2019). Till detta kommer kostnader för medicinberoende, vårdskador och långa sjukskrivningsperioder. Brist på effektiv vård vid psykiska svårigheter leder till vårdkostnader: 84 miljarder kronor/år, sociala ersättningar: 112 miljarder kronor/år, förlorade arbetsintäkter: 124 miljarder kronor/år: Summa 320 miljarder kronor/år, en ökning med 100 miljarder kronor på 10 år. (Regeringskansliet, 2025) En Psykoterapireform skulle radikalt förändra vården vid psykiska svårigheter I kontrast till vårdprogrammens strukturerade och manualiserade insatser, förespråkar vi att personcentrerad och individualiserad behandling utifrån varje behövandes specifika behov och sammanhang skulle bli tillgänglig för alla. Hög kompetens, kontinuitet och en bredd av olika behandlingsalternativ skulle karaktärisera vården. Medicinering och sjukskrivning skulle minska i omfattning. Primärvård och psykiatrisk specialistvård skulle avlastas till förmån, och kunna ersättas av kostnadseffektiva och relevanta samtalsmottagningar, exempelvis som i Finland där rehabiliterande psykoterapi knyts till motsvarigheten till Försäkringskassan. Samhällets kostnader för psykiatrisk problematik skulle radikalt minska - liksom det individuella lidandet - då möjligheten till mer stabil och långsiktig förändring erbjuds. Vi anser att alla i Sverige ska ha möjlighet att fritt välja vård vid psykiatrisk problematik, i enlighet med de modeller för psykoterapi som finns i övriga Norden och i Tyskland. Sverige inte har råd med dagens ineffektiva och extremt dyra vård. Sverige behöver en genomgripande nationell Psykoterapireform samt att regeringen snarast tillsätter en kommitté eller utredning för att belysa och bereda vägen för en sådan reform. PsykoterapiStiftelsen Följande föreningar som ingår i Samrådsforum för psykoterapi: Sällskapet för existentiell psykoterapi (SEPT), Svenska föreningen för familjeterapi – SFFT, Svenska föreningen för Gruppsykoterapi och Grupputveckling (SFGG), Svenska föreningen för klinisk hypnos – SFKH, Svenska psykoanalytiska föreninger (Spaf), Psykoterapicdentrum, Svenska Föreningen för Relationell Psykoterapi (SFRP), Svenska föreningen för Visualiserande Psykoterapi/Symboldrama. Associerad medlem Stiftelsen Institutet för Social Utveckling (SISU) samt adjungerad organisation Psykoterapeutföreningen - Akademikerförbundet SSR Referenser:  - Psykisk hälsa och suicidprevention. Regeringens handlingsplan för genomförandet av den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention för perioden 2025–2026. Regeringskansliet, 2025.  - Rehabiliteringsgarantin fungerar inte – tänk om eller lägg ner. Riksrevisionen (2015:19).  - För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt. Förslag för en långsiktigt hållbar styrning inom området psykisk hälsa. Slutbetänkande av Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. SOU 2018:90. - Försäkringskassans lägesrapport 2024:1 - Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv, Försäkringskassan 2024. - Statistikdatabas för läkemedel 2006-2024, Socialstyrelsen, 2025.  - Marx, A. Älskade hatade Antidepp. En djupdykning i ett av vår tids mest mytomspunna läkemedel.  Modial, 2024. - Nationella Riktlinjer –Utvärdering. Vård vid depression och ångest. Socialstyrelsen (2019. s. 24). OBS! Initiativtagarna till kampanjen är politiskt obundna. Vi delar inte de ståndpunkter som framförs i de mail som Mitt Skifte sänder ut, alla är välkomna att bidra till namninsamlingen oavsett politisk hemvist.

Sveriges folkhögskolor står inför en akut kris. Efter år av politiska nedskärningar, slopade utbildningsplatser och urholkade anslag tvingas skolor runt om i landet nu att lägga ner unika kurser, skära i personalstyrkan och i värsta fall stänga hela filialer.Detta är ett direkt slag mot vårt samhälle och vår demokrati.Folkhögskolan är inte som andra skolor. Det är en unik utbildningsform som fångar upp dem som skolsystemet har lämnat bakom sig. Det är en plats där människor får en andra chans att läsa upp sina betyg, hitta en ny yrkesbana eller växa genom kultur, konst och personlig utveckling.Att skära ner på folkhögskolorna är att:Stänga dörren för de som behöver det mest: Människor med funktionsnedsättningar, utrikesfödda som kämpar med språket och de som behöver en lugnare studiemiljö förlorar sin trygga punkt.Montera ner svenskt kulturliv: Många av våra främsta författare, musiker, konstnärer och journalister har börjat sin resa på en folkhögskola.Öka klyftorna i samhället: När utbildningsplatser försvinner ökar utanförskapet, arbetslösheten och den psykiska ohälsan.Folkbildningen är ryggraden i vår demokrati. Det är billigare att investera i människors framtid genom utbildning än att betala priset för ett ökat utanförskap senare. Vi kan inte tyst se på när en av våra viktigaste samhällsfunktioner monteras ner bit för bit.Nu måste vi visa politikerna att vi är många som står upp för folkhögskolorna. Skriv under uppropet och kräv att våra folkhögskolor skolor får de resurser de behöver för att fortsätta blomstra!

Mölndals kommun bryter mot LSS-lagen. Ida och hennes grannar som behöver omfattande stöd ska nu tvångsflyttas från sin gruppbostad mot deras vilja. Från att ha bott i 12år på ett gruppboende med nära stöd, en gemensamhetslokal i nära anslutning samt måltider och trivsel tillsammans erbjuds de nu lägenheter utspridda i Kvarnbyterassens BRF, vilket inte alls stödjer deras behov.  3 av de boende har tidigare bott på liknande sätt som kommunen nu vill att de flyttar till vilket ledde till isolering och depression. Detta tog lång tid att återhämta sig ifrån, nu vill kommunen utsätta de för samma sak igen. Höjd hyra med ca 2000kr och måltider i ensamhet är vad som nu väntar!  Detta bryter mot LSS-lagen! Lagen som är till för att skydda den sköraste gruppen i samhället. Hjälp oss att stoppa flytten genom att skriva under listan. Tack!

När Haninge kommun placerar ett barn i en skola förväntar man sig som förälder att tryggheten gäller under hela skolgången. Haninge profilera sig stolt som en landsbygdskommun och betonar vikten av att hela kommunen ska leva. Men kommunens agerande i skolskjutsfrågan rimmar väldigt illa med den filosofin. Genom ändrade interna riktlinjer och omritade kartor har kommunen ändrat förutsättningarna i efterhand. Enligt kommunens nya riktlinjer krävs det nu att barnet går i den skola som ligger geografiskt närmast hemmet för att beviljas skolskjuts. Det innebär att barn som kommunen tidigare har placerat i en skola utifrån dåvarande skolgränser och upptagningsområden plötsligt hamnar i kläm. Kommunen hävdar i efterhand att föräldrarna "hade kunnat välja en skola som ligger närmare". Därmed stämplas den skola som kommunen själv anvisade från början som en ”självvald skola” – och skolskjutsen dras in. Detta skapar en otrygg och ohållbar situation för familjer på landsbygden: • Farliga och olämpliga skolvägar: När skolskjutsen dras in hänvisas barn till färdvägar längs högt trafikerade vägar, utan gångbanor eller belysning. Det skapar stor otrygghet och innebär uppenbara risker. • Ändrade spelregler mitt i skolgången: Familjer som har inrättat sina liv efter kommunens ursprungliga beslut får plötsligt förutsättningarna undanryckta. Man ska kunna lita på en myndighets placering. • Landsbygdens förutsättningar ignoreras: Att bo utanför tätorten kräver fungerande samhällsservice. Om Haninge ska vara en attraktiv landsbygdskommun kan de inte lägga över hela ansvaret och kostnaden för skoltransporterna på enskilda föräldrar genom juridiska finter. Inga barn ska få sin trygghet och sin rätt till en säker skolväg nedmonterad på grund av kommunal byråkrati. Haninge kommun måste leva upp till sin egna filosofi, värna om barnets bästa och garantera en trygg skolväg för alla elever på landsbygden!

I ett läge när hela övriga Norrbotten skriker efter vårdpersonal i en svår tid gällande kompetensförsörjningen, väljer Älvsbyn en annan väg. Med stora nedskärningar i hemtjänst, försämrade scheman och arbetsvillkor. Forsätter man på inslagen väg kommer äldreomsorgen/Älvsbyn tappa stor kompetens och människor som brinner för sitt arbete. Det finns även en risk att personal flyttar från orten när övriga kommuner i länet letar febrilt efter personal. Kompetensförsörjningen i Älvsbyn som redan är svår riskerar att bli ännu svårare om människor blir uppsagda och man står fast vid schematjänstgöring som innefattar utökad helgtjänstgöring, färre lediga dagar och kortare framförhållning.  Vård och omsorg är kärnverksamhet som utför ett livsviktigt arbete dygnets alla timmar. Frågan är oerhört viktig för alla som bor i Älvsbyn. Gör din röst hörd. För personal och äldreomsorgen! 

Oskarslund ska vara en plats där människor får leva sina sista år med trygghet, värdighet och respekt. Anhöriga ska kunna känna förtroende när de lämnar sina närstående i verksamhetens omsorg, och personal ska ha en arbetsmiljö som gör det möjligt att ge den vård och omsorg som de äldre har rätt till. Under en längre tid har det framförts återkommande kritik mot verksamheten från både anhöriga, personal och tidigare medarbetare. Medierapportering om allvarliga händelser har dessutom förstärkt oron och skadat förtroendet för verksamheten. Vi menar att Oskarslund behöver ett ledarskap som bygger på öppenhet, ansvarstagande, respekt och samarbete. När förtroendet för en verksamhet har skadats krävs tydliga åtgärder för att kunna bygga upp det igen. Detta upprop handlar inte om att peka ut enskilda personer. Det handlar om att säkerställa att Oskarslund blir ett vårdboende där omsorgstagare får den trygghet och värdighet de förtjänar, där anhöriga känner sig delaktiga och där personal kan utföra sitt arbete under goda förutsättningar. Vi skriver under detta upprop för att vi tror att förändring är möjlig – och för att våra äldre förtjänar det bästa.

Modersmålsundervisning och studiehandledning är en lagstadgad rättighet enligt skollagen och en central del av elevers kunskapsutveckling, språkprogression och identitetsutveckling. För många elever är modersmålet avgörande för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen och därmed nå gymnasie- och högskolebehörighet. Förändringar i organisationen påverkar inte bara strukturen, utan i praktiken elevers tillgång till undervisning, kontinuitet och likvärdighet. När undervisning samlas i större grupper eller förläggs längre från elevernas ordinarie skola kan det leda till försämrad tillgänglighet och minskad delaktighet. Enligt skollagen (2010:800) ska utbildningen vara likvärdig och tillgänglig för alla elever, oavsett språk, bakgrund eller skolenhet. Detta innebär att kommunen har ansvar för att rättigheten även fungerar i praktiken – inte enbart formellt. Varför är detta viktigt? Modersmålsundervisning och studiehandledning är en viktig del av många elevers utbildning. För många elever är stödet avgörande för språkutveckling, kunskapsresultat, delaktighet i undervisningen och möjligheten att nå vidare studier. Förändringar som påverkar tillgänglighet, kontinuitet eller kvalitet kan därför få konsekvenser långt utanför själva organisationen och påverka elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Vi uppmanar Täby kommun att 1. säkerställa att elevernas rättigheter enligt skollagen, barnkonventionen och principen om likvärdig utbildning beaktas fullt ut vid alla beslut som rör modersmålsundervisning och studiehandledning, 2. offentliggöra relevanta beslutsunderlag, utredningar och konsekvensanalyser på ett öppet och transparent sätt i enlighet med offentlighetsprincipen och god förvaltningssed, 3. genomföra en reell, dokumenterad och inkluderande dialog med berörda elever, vårdnadshavare och personal innan beslut fattas eller genomförs, 4. säkerställa att eventuella organisationsförändringar inte försämrar elevernas faktiska tillgång till modersmålsundervisning och studiehandledning eller inskränker deras lagstadgade rättigheter, vare sig direkt eller indirekt, 5. ta fram en långsiktig och hållbar plan för verksamheten som stärker kvalitet, tillgänglighet, kontinuitet och likvärdighet för eleverna. Därför skriver vi under Barn har rätt till en likvärdig utbildning och till det stöd de behöver för att nå sin fulla potential. Vi uppmanar Täby kommun att säkerställa att framtida beslut om modersmålsundervisning och studiehandledning grundas på tydliga konsekvensanalyser och på elevernas bästa. Skriv under för en likvärdig skola, god tillgänglighet och starka rättigheter för alla elever. Skriv under för en likvärdig skola, elevernas rättigheter och deras integritet. Som berörd invånare har du, i enlighet med grundläggande demokratiska principer och förvaltningsrättsliga utgångspunkter, rätt att framföra dina synpunkter i ärenden som påverkar dig och dina barns utbildningssituation innan beslut fattas och genomförs.

Region Östergötland diskriminerar mina - och många andras barn Skrivet 25 maj 2026 Rehab, vård och habilitering för alla barn och ungdomar i Region Östergötland har medvetet raderats ur vårduppdraget för en utpekad grupp barn. Resonemanget bakom visar en anmärkningsvärd okunskap om hur samhället faktiskt fungerar för de barn som vården nu har lämnat i sticket högst medvetet. Det är skillnad på barn och barn. Det blir allt tydligare för de östgötska familjer som drabbas. Köläget till BUP har länge varit ett ständigt inslag i våra lokala medier, oavsett politiskt styre. Men det som sällan diskuteras är vad som väntar när du väl når fram i kön. Att vara tyst om det är ohederligt, eftersom det skapar falska förväntningar. Det vi kallar NPF omfattar ett brett spektrum av ärftliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll, aktivitetsnivå, socialt samspel, inlärning, minne, språk och motorik. Det innebär en sårbarhet i olika livssituationer – och skolstarten är en av de mest kritiska. Men behoven är inte alltid lätta att upptäcka. Funktion och förmåga varierar över dygn och vecka, och uttrycken skiljer sig åt beroende på ålder, kön och personlighet. Diagnosmanualerna ligger efter, särskilt när det gäller flickor. Skola och vård behöver möta barn med NPF-profil med kunskap och tvärprofessionell kompetens för att kunna se ADHD, autism, Tourettes, DLD/språkstörning, dyslexi och dyskalkyli – men också förstå kopplingarna till trotssyndrom, PDA, ARFID, överrörlighet och bindvävsproblematik (EDS/HSD), OCD, dysautonoma tillstånd (POTS, MCAS) och autoimmuna NPF-tillstånd som PANS/PANDAS. Och då har vi inte ens berört den psykiska ohälsa som riskerar att följa i spåren, trötthetssyndrom och smärtproblematik. Trots detta har vård och habilitering för barn över 7 år utan intellektuell funktionsnedsättning organisatoriskt lagts på BUP. Problemet är att de team som tidigare arbetade kring dessa barn är fullkomligt utraderade. Kvar finns en medicinsk kärna – läkare och sjuksköterskor – medan habiliteringen reducerats till generella gruppinsatser riktade främst till föräldrar. För ett barn utan samtidig psykisk sjukdom återstår i praktiken medicinering och uppmaningen att skolan ska erbjuda anpassningar. NPF är inte en psykisk sjukdom. När regionen fokuserar på psykiatriska diagnoser – BUP:s kärnuppdrag – utestängs en växande grupp barn från sin rätt till vård och habilitering. Vi kommer aldrig att komma till rätta med vårdköerna om vi inte tar tag i detta. Socialstyrelsen har riktlinjer, och det finns nationella vård- och insatsprogram för ADHD, men Region Östergötland hävdar att skolan ska lösa stödet genom särskilt stöd och anpassningar – utan att säkerställa att skolan faktiskt har förutsättningar att göra det. Skollagen är lätt att hänvisa till, men var tog Hälso- och sjukvårdslagen vägen? Ett barn tillbringar 15–20 procent av sin vakna tid i skolan. Resten av tiden är vårdnadshavarens ansvar – men det är inte rimligt att vi ska agera vikarier för ett helt vårdteam bara för att regionen har sparat bort det som fanns kvar.   Region Östergötland bygger upp en regional skuld där ett slaktat vårduppdrag ger ett tillfälligt plus i kassan medan människors privatekonomi blöder. Det är ett högt spel med unga människors liv och hälsa. Antalet självmord bland unga flickor ökar. Deras skolresultat sjunker. Samtidigt talas det om beredskap – men hur rustad är regionen egentligen? Konsekvenserna av detta kommer att slå hårt mot varje kommunbudget i länet: skolgång, måluppfyllelse, ökade behov av skolsociala team, närvarokoordinatorer, förstärkta elevhälsoteam, övergångtstal, fler platser på IM och allt annat som kommunstyrelser tvingas hantera när regionen kliver av sin del av samhällskontraktet. Och det värsta av allt.  Politikerna bakom detta vågar inte ens prata om vilka konsekvenser besluten får. De bara tiger.

Vi kan inte längre acceptera att aktiebolag gör obegränsat med vinst på våra skattepengar – pengar som ska gå till ett värdigt liv för äldre som Rose-Marie. Inga giriga VD-pampar ska sko sig på de äldre. Rose-Marie är bara en av många som förtjänar en god, trygg och säker vård. Nu tar vi kampen tillsammans för att stoppa vinstjakten. Källor:  [1] Dagens ETC, "Rose-Marie, 82, förlorade benet efter vanvård – Attendo plockar ut 260 miljoner"  https://www.etc.se/inrikes/rose-marie-foerlorade-benet-efter-vanvaard-attendo-plockar-ut-260-miljoner

Skriv under uppropet att förbättra den ekonomiska situationen för människor som lever psykisk ohälsa – din röst räknas! Ingen ska behöva välja mellan att köpa mat, betala hyran eller hämta ut mediciner för att få ekonomin att gå ihop. Det är en verklighet som många med psykisk ohälsa möter idag. Därför driver NSPH, RSMH och Mind uppropet “Att må dåligt ska inte kosta allt” med krav på ekonomisk trygghet vid psykisk ohälsa. Skriv under uppropet och sprid det tillsammans med oss!  Många som lever med psykisk ohälsa befinner sig i en ständig ekonomisk otrygghet. När ekonomin inte räcker till ökar risken för utanförskap, fördjupad ohälsa och sämre återhämtning. Att drabbas av psykisk ohälsa får aldrig innebära att man inte har råd att köpa mat, gå till läkaren eller delta i vardagens gemenskap. Personer med psykisk ohälsa har i genomsnitt betydligt sämre ekonomi än befolkningen i stort. Lägre inkomster, osäkra anställningar och återkommande sjukskrivningar gör att många lever med mycket små marginaler och med ständig risk för skuldsättning. För många är ekonomiskt stöd från välfärdssystemet helt avgörande för att kunna leva ett drägligt liv, men i vissa fall kan systemens utformning också bidra till ökad ekonomisk stress.  Psykisk ohälsa gör det dessutom ofta svårt att arbeta heltid, och för många innebär det perioder av sjukskrivning eller arbetslöshet som leder till långvariga inkomstbortfall. För en del är vägen in på arbetsmarknaden mycket svår, och vissa kommer – på grund av svår psykisk ohälsa – tyvärr aldrig att kunna arbeta. Även dessa personer måste ges förutsättningar att leva ett värdigt och meningsfullt liv.  Ekonomisk press påverkar inte bara inkomster, utan hela livssituationen. Utsatthet leder ofta till isolering när ekonomin sätter stopp för den sociala gemenskap och delaktighet som andra tar för given. Det försvårar återhämtning, studier, möjligheten att delta i samhället – och är dessutom kopplat till ökad risk för suicid. När pengarna inte räcker påverkas varje del av vardagen och försöken att må bättre. Du kan hjälpa till – skriv under uppropet!   I samband med uppropet har vi startat denna namninsamling för att kräva ekonomisk trygghet vid psykisk ohälsa.

  Till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:    Sluta spara på de svenskar som faktiskt betalar för ambassaden. Återinför intyg som funnits sedan länge och stoppa den fortsatta nedtrappning som ambassaden aviserade den 22 maj. Det finns fortfarande tid att vända denna utveckling – så att ambassaden faktiskt gör nytta för de svenska medborgare den är satt att tjäna.      Valet 2026: Dags att räkna rösterna    Den 13 september 2026 är det riksdagsval i Sverige. Drygt 210 000 utlandssvenskar finns i röstlängden – fler än någonsin. Forskning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet är tydlig: utlandssvenskar i Asien är ett av Moderaternas och Tidöblockets absolut starkaste fästen. Tidöregeringen vann riksdagsvalet 2022 med bara tre mandats marginal – 176 mot 173. Utlandsrösterna var direkt avgörande.    Inför valet 2026 satsar nu samma regering på riktade insatser för att få fler utlandssvenskar att rösta. Man vill ha deras röster. Men under hela mandatperioden har man låtit sin ambassad i Bangkok fira jubileum för Volkswagen-ägda Scania, besöka Liechtenstein-strukturerade IKEA och klippa band hos schweiziska Tetra Pak – medan dessa väljare får nedlagda konsulat, avskaffade intyg och en månads väntetid på passbokning.    Avskaffandet av inkomstintygen sker den 1 oktober 2026 – tre veckor efter valdagen. Beslutet är fattat. Konsekvenserna drabbar väljarna när röstningen redan är klar.    Kanske är det dags att utlandssvenskarna i Thailand låter sina röster spegla den verklighet de lever i – snarare än en lojalitet som inte besvaras.  Till utrikesminister Maria Malmer Stenergard och Utrikesdepartementet:     Vi kräver svar på tre frågor  Direkt till utrikesministern        Varför väljer ambassaden i Bangkok att offentligt lyfta fram bolag med schweiziska, brittiska, kinesiska och tyska moderbolag som svenska framgångssagor – framför de medborgare som finansierar ambassadens verksamhet?        Hur ska de tusentals pensionärer som är beroende av ambassadens inkomstintyg för att förlänga sitt visum hantera situationen när tjänsten läggs ned den 1 oktober 2026 – tre veckor efter riksdagsvalet?        Avser regeringen att se över uppdraget för svenska utlandsmyndigheter, så att medborgarservice ges minst lika hög prioritet som handelsfrämjande för utländskägda koncerner?    En ambassad som väljer att fira Volkswagens Scania och besöka Liechtenstein-strukturerade IKEA – medan egna medborgare väntar en månad på passbokning – har tappat sin moraliska kompass. En regering som vill ha utlandssvenskarnas röster men inte deras välfärd förtjänar att få det beskedet i valurnan den 13 september 2026.