Barnen lär sig respekt, empati och omtanke. De får trygghet av fler vuxna runt sig. De lär sig om livet och olika generationer på ett naturligt sätt.  mindre ensamhet och isolering för de äldre. Mer glädje, liv och mening i vardagen. Känsla av att vara behövd och delaktig. De skapar äkta möten mellan generationer. ger skratt, samtal, lek och gemensamma aktiviteter. Stärker förståelsen mellan unga och gamla.  Ger ökad gemenskap och samanhållning i samhället. Ett mer mänskligt och varmt samhälle. Bättre användning av lokaler och resurser. Indirekt kan det bidra till att minska ohälsa hos både barn och äldre och på sikt även risken för gängkriminalitet.  Enkelt sammanfattat får barn trygghet och lärande - äldre får gemenskap och livsglädje - samhället blir starkare. 

Så som djursjukvården ser ut idag är vi djurägare ganska maktlösa. Behandling av levande djur gäller inte i konsumenttjänstlagen(1985:716). Vi djurägare har därav inte samma rättigheter och ekonomiska skydd som andra konsumenter. Vi ska lita på att veterinären har tillräckligt med kompetens för att undersöka, utvärdera och behandla våra djur eller tillräckligt med självinsikt att kunna skicka en vidare till någon annan som besitter den kompetensen.  Vi är sedan tvungna att gå med på de undersökningar, behandlingar och/eller ingrepp som veterinären föreslår, annars riskerar vi att bli anmälda för vanvård/djurplågeri.  Kostnaden för undersökningar, behandlingar och ingrepp är oftast inget vi som djurägare kan påverka utan vi får förlita oss på att ha en bra försäkring och sparade pengar eller i värsta fall låna.  Det vi kan välja är vilken klinik vi går till, men för att få träffa en specialist och kunna utföra mer avancerade undersökningar och ingrepp så finns det inte jättemånga kliniker/djursjukhus att välja på. Veterinärer och kliniker/djursjukhus har med andra ord fritt spelrum och vi djurägare, som bara vill att våra djur ska må bra, är spelpjäserna som får betala, även om motparten fuskar. Detta måste vi ändra på.

Det är viktigt att Sverige inte sällar sig till skurknationer som Ryssland under den falska premissen att enhetligt stå för fred. Varken Fredsrådets grundare, i sitt brev till Norges statsminister, eller flera av deltagarna är intresserade av fred - utan bara att söndra och härska efter egen önskans skull.  Vi måste visa omvärlden att vi inte tänker gå den amerikanske presidenten till mötes, utan står kvar i vårt förbund med FN och dess arbete.

Daimstruten är en uppskattad glassklassiker som funnits i Sverige i flera decennier och har ett stort kulturellt och känt värde för många konsumenter. Att ta bort den minskar valfriheten och ignorerar en tydlig efterfrågan från kunder som vill behålla populära produkter i sortimentet.

Mitt hjärta gör ont för Rojava. Det handlar inte bara om politik, utan om människor – barn, familjer och civila som lever i rädsla varje dag. Många har förlorat hem, skolor och trygga platser där de kan växa upp. Som kurd och medmänniska kan jag inte vara tyst. Vi vill att världen agerar: • Skydda civila i Rojava • Säkerställa humanitär hjälp • Arbeta för fredliga lösningar och framtidstro Våra röster kanske är små, men tillsammans kan vi visa att Rojava inte är bortglömt.

För att omvärlden behöver agera mot den nya syriska regimen som anfaller kurdiska områdena i Syrien Rojava vilket kan leda till folkmord. 

Maryam Tawfik är en ung kvinna som föddes i Egypten och reste därifrån när hon var 5 år och bott i Dubai i 7 år, men större delen av hennes barndom och uppväxt har ägt rum i Sverige. Hon har sina vänner och sitt sociala nätverk här. Detta är viktigt eftersom Sverige är det enda land Maryam känner som sitt hem. Hon kom hit som barn, har gått i skolan här och byggt större delen av sitt liv i Sverige. Att tvingas lämna Sverige skulle inte bara innebära att hon rycks bort från allt hon känner till, utan också att hon ställs inför en osäker framtid i ett land där hon saknar trygghet, socialt nätverk och möjligheten att leva ett värdigt liv som ung kvinna. Maryams situation förtjänar att ses med medmänsklighet, inte bara som ett ärendenummer.

Över 2500 nya invånare har kommit till Bandhagen genom omkring 800 nya lägenheter. Trots detta större behov har buss 173, en livlinje för många, fortfarande inte fått tillbaka sin hållplats vid "Örbyleden". Hållplatsen togs bort 2023 för att snabba på resan för andra. SL:s bedömning var att detta skulle göra restiden 6–8 minuter kortare. Det saknas offentliga studier eller data som styrker just 6–8 minuter i dagslägets trafik. Siffran kan vara föråldrad eller teoretisk!! Beslutet drabbar nu hårt de många barnfamiljerna och äldre som flyttat in. Att ta sig till tunnelbanan eller närmaste butik blir en onödig sträcka, särskilt svår med barnvagn eller rullator. Vi som bor här behöver en trafik som fungerar för alla. Att återinföra hållplatsen är en nödvändig justering nu när området vuxit. Det handlar om tillgänglighet, trygghet och en framtidsinriktad stadsdel. Vi uppmanar Region Stockholm och SL att lyssna på invånarna och omedelbart utreda möjligheten att återställa hållplatsen "Örbyleden" för linje 173.

Här är de fyra främsta anledningarna till varför denna förändring är avgörande och viktig: 1. Hur kunskap formar vår logik Människor drar slutsatser baserat på den information de har tillgång till. Om historien vi lär oss i skolan och ser i media alltid placerar västvärlden som "läraren" och resten av världen som "eleven", skapas en omedveten logik om att vissa folk är naturligt mer kapabla än andra. Genom att visa på mörkhyade människors, muslimska lärdas och ursprungsbefolkningars faktiska uppfinningar och samhällsbyggen, ändrar vi själva grunden för hur vi värderar varandra. 2. Att bryta idén om "vi och dem" När en grupp osynliggörs i historien blir de främlingar i nutiden. Om vi däremot förstår att till exempel modern medicin, matematik eller arkitektur är resultatet av ett globalt samarbete över årtusenden, kan vi inte längre påstå att en kultur är "bättre" eller mer "ursprunglig". Det blir tydligt att vi alla har byggt det här samhället tillsammans, vilket gör rasistiska argument om att "vissa inte hör hit" sakligt felaktiga. 3. Representation som ett verktyg för självkänsla Det är svårt att se sig själv som en framtida ledare eller innovatör om man aldrig får se människor som ser ut som en själv i den rollen i historieböckerna. Genom att bredda historieskrivningen ger vi alla individer, oavsett bakgrund, en historisk förankring. Det handlar inte om att vara "snäll", utan om att ge alla en rättvis bild av vad deras förfäder har åstadkommit. 4. Skydd mot politisk manipulation Idag används historien ofta som ett politiskt vapen för att splittra människor. Genom att utbilda befolkningen i en mer komplett och global historia, ger vi dem ett försvar mot förenklad retorik. En person som vet hur sammanflätad världen alltid har varit är mycket svårare att lura med påståenden om att en grupp utgör ett hot mot en annans kultur eller existens. Varför ska du skriva under? När vi ser varandra i historien, ser vi varandra i nuet. Om vi förstår att vår moderna värld är ett gemensamt bygge, blir det svårare för extremister att hävda att någon grupp är sämre än majoritetsbefolkningen. Genom att skriva under denna namninsamling kräver du en utbildning som förenar istället för att splittra. Du kräver en sanning som är större än de senaste decenniernas politiska gränser. Skriv under för en historieskrivning som speglar oss alla!

Sociala medier är idag en riskmiljö för barn. Farliga trender som ”vägguttag-leken” sprids snabbt och har lett till allvarliga varningar från räddningstjänst och blåljuspersonal. Samtidigt ökar problemen med nätmobbning, våldsinspelningar och digital utpressning, där barn hotar varandra med att sprida filmer eller bilder om de inte betalar.

Petition till Sveriges riksdag och regering I dag ska kommuner försöka ta hänsyn till brukarens önskemål om exempelvis kön på vårdpersonal. Men det finns ingen lagstadgad rätt för kvinnor att få kvinnliga vårdare inom hemtjänst, hemsjukvård eller äldreomsorg. Detta innebär att kvinnor i beroendeställning inte är garanterade skydd, trots att de ofta är ensamma, sårbara och utan möjlighet att värja sig. Övergrepp och kränkningar inom vård och omsorg sker inte enbart vid intimhygien, utan även vid tillsyn, nattbesök, samtal och medicinering. Att hänvisa till att kommunen ska ”försöka ta hänsyn” är otillräckligt. Våra krav 1. Lagstadga kvinnors rätt till kvinnliga vårdare Socialtjänstlagen ska ändras så att: Kvinnliga brukare har rätt till kvinnliga vårdare vid all vård, omsorg och tillsyn, oavsett om insatsen sker i hemmet, inom hemsjukvård eller på särskilt boende. Kvinnors trygghet och kroppsliga integritet ska inte vara ett önskemål – det ska vara en rättighet. 2. Rätt till skyddskamera i skyddande syfte Anhöriga eller ställföreträdare ska ha rätt att använda skyddskamera i bostad eller på boende för att förebygga övergrepp och kränkande behandling, enligt tydliga nationella integritetsregler. Sammanfattning Kvinnors trygghet i vården ska inte bero på bemanning, schema eller välvilja. Den ska vara lag. Vi uppmanar riksdag och regering att omedelbart initiera en lagändring.

Vi som undertecknar denna namninsamling kräver att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) omgående inleder en tillsyn och utredning av det privatägda boendet på Fritslavägen i Marks kommun. Borås Tidning har i flera artiklar granskat verksamheten och redovisat mycket allvarliga uppgifter. Tidningen rapporterar om vittnesmål från tidigare anställd personal som beskriver en arbetsplats präglad av rädsla för chefen och bristande säkerhet, där en tidigare medarbetare säger ”Jag förstår inte ens hur det får drivas”.  I granskningen ingår också berättelser om självmord och självmordsförsök bland boende, vilket ytterligare understryker den allvarliga oro som uttrycks av både personal och närstående.  Enligt uppgifter som vidare rapporterats i media finns dessutom vittnesmål om att personer anställts utan relevant vård- och omsorgsutbildning samt om att medarbetare med tidigare våldsbrott i bakgrund varit verksamma i arbetslaget. Vissa boende uppger dessutom att de känt sig tvungna att uppfylla oacceptabla krav som sexuella övergrepp från personal för att få tillgång till sina mediciner eller basal omsorg. När uppgifter av denna allvarliga natur framkommer i media rör det sig om situationer där människor i särskilt utsatta livssituationer, många med svår psykisk ohälsa, inte har fungerande skydd eller trygghet, trots att det är avgörande för deras överlevnad och välbefinnande. Vi anser därför att: • IVO omedelbart måste inleda en oberoende och grundlig utredning av verksamheten • boendet bör stängas tillfälligt under pågående utredning om allvarliga brister misstänks • Ansvariga aktörer omedelbart säkerställer att ingen far illa När så allvarliga uppgifter rapporteras kan samhället inte blunda. Människors trygghet, värdighet och rätt till säker vård och omsorg måste komma först. Läs mer:  Borås Tidning, “Personal på Fritslavägen: ’Förstår inte hur det får drivas’”. https://www.bt.se/boras/personal-pa-fritslavagen-forstar-inte-hur-det-far-drivas/ Borås Tidning, “Jag såg ingen annan utväg än att ta livet av mig”.  https://www.bt.se/boras/jag-sag-ingen-annan-utvag-an-att-ta-livet-av-mig/ Borås Tidning, “Tystnaden riskerar att dölja det som behöver granskas”.  https://www.bt.se/boras/tystnaden-riskerar-att-dolja-det-som-behover-granskas/