Kristineberg, Rusksele, Örträsk och Kattisavan är några av byarna i landsbygdskommunen Lycksele, byar som kommunen utsett till sina 4 servicenoder. Kommunens servicenoder har alla ett stort upptagningsområde och förser många närliggande byar med den service som behövs för att klara vardagen. 2 av dom har även bygdens enda skolor, Rusksele och Kristineberg. Servicenoderna är viktiga för boende på Lycksele kommuns landsbygd, dom gör det enkelt att leva på landsbygden, dom gör det enklare för företag att stanna kvar och även etablera sig på landsbygden. Dom gör det attraktivare att bosätta sig på landsbygden. Att lägga ner skolor kan vara dödsstöten för hela bygden, hur ska byar kunna fortsätta att växa och utvecklas utan skolor inom rimligt avstånd? Försvinner skolan tappar alla byar i hela bygden familjer och kan inte heller locka nya familjer att flytta in. Tappar vi familjer tappar vi också underlag till den service och det utbud av fritidsaktiviteter som finns. Vad blir kvar? Vem flyttar till en by när man anser att det är rimligt att barn ska ha 65 minuter enkel väg till skolan? Vem flyttar till en by när barnen inte orkar med nåt mer än skolan, ingen tid och ork finns kvar för fritidsaktiviteter. Vad blir det för livskvalitet för barnen? Barnens bästa är givetvis det viktigaste i den här frågan men detta handlar om så mycket mer än skolan, det handlar om hela bygdens överlevnad!  Vi måste också komma ihåg att en inflyttad bybo också räknas som ett plus i kommunens statistik och att en utflyttad familj också räknas som ett minus i kommunens statistik för i detta fall kommer många flyttande familjer att välja att bosätta sig i andra kommuner. En tredjedel av kommunens invånare bor på landsbygden - fördelat på ca 130 byar. Landsbygdskommunen Lycksele har goda förutsättningar för att hela kommunen ska leva, sluta jobba för centralisering - vi alla behövs och jobbar för att hela kommunen ska leva! Med gemensamma krafter måste vi få till en förändring! Skriv på för att rädda byaskolorna! Skriv på för en bättre landsbygdspolitik! Skriv på för att hela kommunen ska leva!

Lite hänsyn till små barn skulle uppskattas 

Förslaget att stänga Restaurang Kristallen för ordinarie servering under lördagar och söndagar riskerar att få betydligt större konsekvenser än vad som framgår av den ekonomiska kalkylen. Kristallen är inte enbart en plats för matservering – för många äldre i Boxholm är den en av få kvarvarande sociala mötesplatser. Att minska öppettiderna innebär därför mer än en administrativ förändring; det påverkar människors livskvalitet, hälsa och sociala sammanhang. För äldre som bor ensamma eller har begränsad rörlighet är helgerna ofta de mest utsatta dagarna på veckan. Många verksamheter är stängda, anhöriga är upptagna, och känslan av ensamhet ökar.  Just därför fyller Kristallen en extra viktig funktion på lördagar och söndagar. Det är under helgerna många söker sig dit inte bara för att äta, utan för att träffa andra, prata, skratta och känna sig del av ett sammanhang. Den sociala kontakten är lika viktig som måltiden – och något som inte kan ersättas av en matlåda för avhämtning.  Även om matsalen föreslås hållas öppen utan bemanning innebär detta i praktiken en kraftig begränsning. För många äldre är personalens närvaro en trygghet, och utan serveringspersonal blir miljön otrygg, mindre välkomnande och riskerar att avskräcka besök. En obemannad matsal är inte en social mötesplats – det är ett rum. Det betonas i förslaget att kommunen står inför ekonomiska utmaningar, men besparingen måste ställas mot de kostnader som ökad ensamhet och minskat socialt deltagande på sikt kan medföra. Forskning visar tydligt att social isolering leder till ökad risk för psykisk ohälsa, undernäring och större behov av kommunala insatser. Därmed riskerar en kortsiktig effektivisering att skapa långsiktiga kostnader, både mänskliga och ekonomiska. Naturliga avgångar i personalgruppen används som argument för att förändringen ”passar bra i tiden”. Men en sådan tillfällig möjlighet bör inte vara avgörande för en permanent försämring av servicen till kommunens äldre.  Äldre har oxå hög risk för undernäring och lunchen är ofta det enda lagade målet mat äldre personer får i sig i ordinärt boende. Dessutom vet vi att själva upplevelsen kring maten är ofta det som ökar aptiten hos dom äldre. Det är med andra ord inte bara den psykosociala hälsan hos våra äldre som riskerar påverkas av beslutet, utan även den fysiska hälsan hos Boxholms äldre befolkning. Kommunens ekonomiska ansvar är viktigt – men lika viktigt är ansvaret att värna livskvaliteten för de invånare som har störst behov av stöd och gemenskap. Sammanfattningsvis innebär förslaget en tydlig nedmontering av Kristallens roll som social mötesplats. Besparingarna framhålls som betydande, men konsekvenserna för våra äldre är betydligt större. En kommun som vill vara attraktiv och omtänksam måste våga värdera gemenskap, trygghet och socialt stöd lika högt som ekonomiska effektiviseringar. Helgerna är den tid då ensamheten är som störst – och just därför är det då Kristallen behövs som mest.

Hyresgästerna är redan den grupp som drabbats hårdast av inflationsåren. De har fått bära både högre hyror och högre kostnader – utan någon kompensation eller skattereform till sin fördel. Att vi nu också ska få en ”hyresmoms” vid sidan av, är helt enkelt dålig politik.

Bygg med hänsyn till naturen i Ekensberg! Naturområdet är en plats med högt naturvärde (klass 3) vilket innebär att det är särskilt betydelsefullt för att bevara den biologiska mångfalden. Här samsas hundraåriga träd med ett rikt djurliv. Platsen utgör en grön korridor vilket är livsviktigt för djurs möjligheter att häcka, hitta föda och föröka sig. 27 fågelarter har registrerats varav flera rödlistade.  Dessa byggplaner sker samtidigt som Stockholms stad har som mål att vara klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Att då hugga ned träd som är över 100 år och hem för tusentals organismer verkar minst sagt ogenomtänkt. Grönstrukturen är central för stadens klimatmål genom att fungera som en viktig kolsänka och öka stadens resiliens mot klimatförändringar, då den både skapar svalka och utgör skyddsbarriärer mot allt mer frekventa skyfall (till exempel i utsatta områden som Gröndalsvägen, enligt skyfallskartan). Vi protesterar mot alla husplaner både i område B och C som gör våld på skogsområdet som har ett högt naturvärde. Vi kräver att inga hus byggs på naturområdet! Bygg med hänsyn till kulturhistoriska värden i Ekensberg! Det föreslagna höghuset i område C är ett grovt ingrepp i en kulturhistorisk miljö skapad av David Helldén, en av landets mest betydelsefulla arkitekter. Området har övervägande skyddsklass grön vilket betyder att det är särskilt värdefullt ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det finns dokumenterat i text och bild i ett eget kapitel i boken ”David Helldén: modernistisk visionär på traditionens grund”.  Boende i husen får inte göra minsta utbyggnad med hänvisning till K-märkning men i förslaget ska ett höghus byggas på ett av de gamla husen på ett sätt som helt överskuggar den befintliga miljön och drabbar omkringboende som får synfält och ljusinsläpp dramatiskt blockerade av höghuset. Vi protesterar mot höghusbygget i området C som är ett brutalt ingrepp i ett område med högt natur- och kulturvärde. Vi kräver att bygget av höghuset stoppas helt med hänsyn till natur, kultur och närboende! Bygg med hänsyn till boende i Ekensberg! Ekensberg har en tradition av varierad bebyggelse med övervägande låga hus som öppnar upp för de boende att ta del av Mälaren och den magnifika naturen och ljuset österut. De föreslagna höghusen blockerar många närboendes tillgång till det vilket många med rätta är upprörda över eftersom man sökt sig till Ekensberg just för att få tillgång till öppen natur. Det behövs inte fler höghus i Ekensberg. De höghusbyggen som görs i Liljeholmen och Gröndal räcker gott för att ge plats för fler och möta storstaden västerut. Vi protesterar mot att höghusbyggena i område A och C inte tar hänsyn till boende och byggnadstraditioner i Ekensberg. Vi kräver att byggena görs i nivå med den befintliga bebyggelsen i Ekensberg och därmed bibehåller tillgången till naturen österut för de boende.  Bygg på redan exploaterad mark! Bygg med hänsyn till natur, kultur och boende i Ekensberg! Det är inte bara boende i området som reagerat. Flera ledamöter och instanser reserverade sig redan när det första förslaget röstades igenom i nämnden, då med hänsyn till natur- och kulturminnesvärden, trots att det förslaget visade mer hänsyn än det som nu ligger för beslut. Även Stadsmuseet har uttalat sig negativt och Skönhetsrådet anser att höghusdelen i förslaget är ”storvulen” och tycker att det borde ”övervägas om det grönområde som tas i anspråk för detta istället borde bevaras”. Att inte ta hänsyn till alla dessa reaktioner finner vi tondövt och odemokratiskt.  Ta ett steg tillbaka och bygg hänsynsfullt i så stor utsträckning som möjligt på redan exploaterad mark! Det finns plats för det.

Vi kan inte se på när en ung mamma utvisas med dödshot hängande över sig. Vi tror också att det är emot barnkonventionen, som numera är lag i Sverige att utvisa två skolbarn till ett land de aldrig satt sin fot i. Redan den ovissheten som de nu upplever i Sverige menar vi är en form av tortyr.

Prioritera Sträckan från Nynäshamn-Centralen och vice versa om 15 min avgångar under rusningstrafik då både barn och vuxna tar sig utanför Nynäshamn till både skolor och arbete.  Att ha 30minuters trafik under hela dagen är absurdt. Om Sverige ska kunna nå ett klimatmål är tågen och bussarna en bidragande faktor till detta. Idag har man glömt Nynäshamn och prioriterar inte borna här ute och tvingar dom ta bilen till närorter för att ta sig fram smidigt till arbete och skola oxh därefter tqöar man tåg rller buss vidare. Det är dags för en förändring. En del i denna förändring är att vi behöver bippa på maskinen innan vi kliver på tåget vid varje station i Nynäshamn för statistiken. Vi vill få en röst i nästa års planering och även Informera om vikten att bippa sitt kort när man kommit till plattformen både vuxna och barn som åker kommunalt till jobb och skola för att det ska synas i statistiken för prioritering. Eventuellt spärrar så att folk måste bippa..men det är ett lång skott. Tar gärna emot tips. I Nynäshamns kommun bor över 30 000 invånare, med en folkmängd på 30 632 personer något måste man kunna göra för oss. Det är som att vi är den bortglömda orten i Stockholm. Vi vägrar vara den bortglömda orten

Vi säger nej till nedläggning och nedskärning av skolor på landsbygden. Skolorna är hjärtat i våra byar – de ger barnen trygghet, korta resor och en nära gemenskap. När skolorna försvinner, försvinner också livskraften i våra samhällen. Vi vill utveckla kommunen ekonomiskt och skapa goda förutsättningar för tillväxt. Vi vill bevara attraktionskraften för inflyttning och att fortsätta bo, leva och verka i Flens kommun mitt i Sörmlands hjärta.  Att stänga eller skära ner skolor leder till: • Långa och stressiga resor för barnen. • Minskad inflyttning och ökad utflyttning från landsbygden. • Ett svagare lokalsamhälle. Skriv under för att bevara våra skolor och framtiden för landsbygden i Flen!

Nu är Socialstyrelsens arbete med nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest igång och valet av sakkunniga för projektledningsgrupp och ansvariga för de olika områdesgrupperna är så gott som färdigt. 14 av 17 sakkunniga är läkare, 13 av läkarna är psykiatriker. Det faktum att Socialstyrelsens tjänstemän valt att, i likhet med tidigare år, tillsätta läkare till nästan alla betydande positioner i arbetet med riktlinjerna och att majoriteten av dessa omfamnar en tydlig biomedicinsk förklaringsmodell för orsakerna till psykisk ohälsa och hur det ska behandlas, talar sitt tydliga språk. Ramarna för vad vi kan förvänta oss av de nya riktlinjerna är därmed satta. Mer av detsamma helt enkelt: KBT och medicinska behandlingar[1]. Den ensidiga sammansättningen i expertgruppen står i klar motsättning till det komplexa i frågor om psykisk ohälsa. Man har återigen valt att underkänna kompetensen hos en rad yrkeskategorier som sjuksköterskor, mentalskötare, psykoterapeuter, hälso- och sjukvårdskuratorer, psykologer, socionomer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Inte heller representanter för gruppen som är mottagare av vården - patienterna - ges något utrymme. De är och förblir inget annat än statister i Socialstyrelsens ögon. Om målet är att skapa en framgångsrik och kostnadseffektiv vård vid psykiskt lidande och inte bara kortsiktig symtomlindring behöver vi utgå från att varje individs psykiska välbefinnande är ett resultat av ett samspel mellan dennes nuvarande omständigheter, livshistoria, trossystem, kulturen, relationer och kroppsliga kapacitet. Vi behöver acceptera att en behandling som hjälper en individ, kan vara verkningslös för någon annan och skadlig för en tredje. Av den anledningen måste det finnas en mångfald av insatser som utgår från individens förutsättningar och preferenser. Vi kräver att:   1. Socialstyrelsen följer myndighetskravet på opartiskhet liksom dess egna jävsregler som innebär att olika skolbildningar skall vara lika representerade och med lika inflytande, inklusive i ledningsgruppen. 2. Riktlinjerna utgår från Patientlagens krav på patienters rätt till olika behandlingar. Det saknas vetenskapligt stöd för att vid heterogena grupper, som depression och ångest, ge en viss behandlingsmetod generell prioritet. Kravet på personcentrerad vård förutsätter en bredd av olika terapier att välja mellan. 3. Riktlinjerna inte skall styra tillgång till olika behandlingsmetoder, utan enbart vara ett stöd i en evidensbaserad praktik där vetenskapligt stöd, den professionella bedömningen och patientens egna behov och preferenser vägs samman vid val av behandling[2]. Vill du se en annan, mer humanistisk och verksam vård vid psykisk ohälsa än den Socialstyrelsen förespråkar? Skriv då på uppropet. Du kan också höra av dig till myndigheten och politiker med dina synpunkter. Gör din röst hörd! [1] Pūras, D. (2017). Report of the Special Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health. United Nations, Human Rights Council. [2] https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/ Initiativtagare: André Marx, allmänläkare Gunnar Bohman, leg. psykolog och psykoterapeut, Med.dr. Organisationsföreträdare: Erika Steorn, Generalsekreterare Tjejzonen Jenny Svebeck, socionom, leg. psykoterapeut, ordförande riksföreningen Psykoterapicentrum Per Sternbeck, föreningssekreterare patientföreningen Equal Camilla Stenström, ordförande Göteborgs Psykoterapi institut Teci Hill, Med dr, leg psykoterapeut, ordförande Svenska psykoanalytiska föreningen Heike Erkers, Förbundsordförande Akademikerförbundet SSR Anders Klingström, ordförande Akademikerförbundet SSR förening för legitimerade psykoterapeuter Felicia Katarina Lundgren, ekoterapeut, ordförande i riksföreningen Kontext Lotta Beskow, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, ordförande Svenska föreningen för familjeterapi Elin Wernquist, generalsekreterare Barnrättsbyrån  Kristina Båth, förbundsordförande Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH Caroline Stiernstedt Sahlborn, generalsekreterare Stiftelsen 1825 Forskare och kliniker:  Alain Topor, professor emeritus. Universitetet i Agder. Norge Göran Högberg, psykiatriker, psykoterapeut Jenny Wetterling, specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad Fanny Marell, leg psykoterapeut, lärare i psykoterapi Markus Dencker, leg. psykolog Aron Branner, leg. psykoterapeut, handledare i klinisk psykologi Markus Erosson, Socionom, leg psykoterapeut Sven Román, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri  Jonas Lindblom, docent i sociologi, Mälardalens universitet Åsa Nilsonne, specialist i allm. psykiatri, prof. emeritus Carina Håkansson, dr i psykologi, leg. psykoterapeut Sofia Jynnesjö, behandlare inom missbruksvård Roland Paulsen, docent i sociologi Johan Stiernstedt, specialist i psykiatri, leg. psykoterapeut Lasse Mattila, socionom och handledare i psykosocialt arbete Maria Ingström specialist i allmänmedicin Roger Nilson, ortoped, beroendeterapeut  Nina Gårevik, med. dr, leg sjuksköterska psykiatrisk vård Imri Demisai, specialist i psykiatri Bo Jonsson, specialist i allmänpsykiatri, med. dr.  Barbro Bransome, specialist i allmänmedicin Leena Källqvist, leg psykoterapeut kris och trauma Peter Andersson, leg. psykoterapeut, lektor i socialt arbete, Stockholms universitet Pär Engholm, forskare i sociologi, Uppsala universitet Dunja Grisell, samtals-/ACT-terapeut, peer supporter Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, lektor i omvårdnad, Karolinska Institutet Dan Stiwne, docent, leg existentiell terapeut. Jenny Rudberg, verksamhetsutvecklare, Vuxenpsykiatrin Helsingborg Eva Henje, Professor i barn- och ungdomspsykiatri Hans Larsson Leg. Psykoterapeut Magnus von Campenhausen, leg. psykolog Björn Philips, leg psykolog/psykoterapeut, professor i klinisk psykologi

Det är viktigt eftersom den nuvarande regeln direkt motverkar Sveriges mål att attrahera och behålla internationell spetskompetens. Kärnproblemet är att regeln skadar Sveriges konkurrenskraft och trovärdighet på den globala talangmarknaden: 1. Risk för talangflykt: Högutbildade personer är en globalt eftertraktad resurs. Om de ställs inför valet att antingen lämna sitt jobb i Sverige eller riskera att splittras från sina barn, väljer de andra länder (som USA, Kanada eller Storbritannien) som erbjuder mer familjevänliga och förutsägbara system. 2. Skadat anseende: Det skickar en signal om att Sverige är byråkratiskt, oflexibelt och inte värdesätter familjen för den arbetskraft man vill locka hit. Det skapar en bild av ett land som välkomnar kompetensen men är likgiltigt inför människan bakom. 3. Orimliga sociala krav: Regeln ignorerar den svenska sociala verkligheten – att en 18-åring sällan är ekonomiskt självständig, oavsett bakgrund, och oftast fortfarande går i gymnasiet. Enkelt uttryckt: Att behålla regeln innebär att Sverige aktivt skrämmer bort den kompetens som landet säger sig behöva för sin långsiktiga tillväxt och välfärd. English version:  This is important because the current rule directly counteracts Sweden's goal of attracting and retaining international top talent. The core problem is that the rule damages Sweden's competitiveness and credibility in the global talent market: • Risk of talent flight: Highly educated individuals are a globally sought-after resource. If faced with the choice of either leaving their job in Sweden or risking separation from their children, they will choose other countries (like the US, Canada, or the UK) that offer more family-friendly and predictable systems. • Damaged reputation: It sends a signal that Sweden is bureaucratic, inflexible, and does not value the families of the workforce it seeks to attract. It creates an image of a country that welcomes the competence but is indifferent to the person behind it. • Unreasonable social demands: The rule ignores the Swedish social reality—that an 18-year-old is rarely financially independent, regardless of background, and is often still in upper secondary school (gymnasium). Simply put: Retaining this rule means that Sweden is actively deterring the talent it claims to need for its long-term growth and welfare.

Kollektivtrafiken är mer än bara ett sätt att ta sig från punkt A till B. Den är avgörande för att människor ska kunna arbeta, studera och leva – oavsett inkomst. När priserna höjs tvingas fler ta bilen eller stanna hemma. Det drabbar både klimat och människa.  👉 Skriv under vår namninsamling!  Tillsammans kan vi sätta press på moderatledda högeroppositionen i Västra Götaland att stoppa prisökningen och stå upp för en kollektivtrafik som är till för alla! 

Mark- och Miljödomstolen beslutade 2025 att inte upphäva rivningslovet för den välbevarade 1920-talsvillan Rosimunda på Storsvängen 43 i Mälarhöjden. Det är ett beslut som kan få katastrofala konsekvenser för våra villastäder och oron bland boende och den allmänhet som bryr sig om våra vackra och tidlösa kulturmiljöer ökar. Såväl Stockholms Stadsmuseum, Skönhetsrådet som Samfundet S:t Erik har avstyrkt rivning, bland annat eftersom huset är gulklassat och har ett betydande kulturhistoriskt värde i sig självt och för platsen. Domen kan få långtgående konsekvenser för hur liknande ärenden bedöms framöver, och därmed hota hela områden med äldre villabebyggelse. Utvecklingen har pågått en tid men det är först nyligen intresseorganisationer som Kulturarvet – Ej till salu! har erkänts som sakägare och därmed har kunnat överklaga rivningslov. Och därför finns få prejudikat på området. Enskilda som grannar kan för övrigt fortfarande inte överklaga rivningslov. Vår bestämda uppfattning är att lagstiftningen redan är tillräckligt stark och tydlig för att egentligen omöjliggöra den rivningsvåg av bland annat kulturhistoriskt och arkitektoniskt betydande villabebyggelse vi ser idag. Men trots det valde alltså domstolen att öppna för fortsatta rivningar och byggnationer av flerfamiljshus i villaområden. Om domen står fast kommer inte bara Mälarhöjdens unika villamiljö att kraftigt förvanskas och kulturvärden att förstöras utan många andra villaområden i Sverige kommer gå samma öde till mötes. Det här handlar om att skydda en oersättlig del av vårt gemensamma kulturarv. Därför uppmanas nu alla som värnar våra villaområden att skriva under denna namninsamling för att hos beslutsfattarna kräva ett omedelbart stopp på de politiskt och juridiskt sanktionerade villarivningarna. Tillsammans kan vi visa att kulturarvet inte är till salu! En namninsamling från Kulturarvet – Ej till salu! [email protected]"