Skolmatspengen måste öka då verkligheten har förändrats. Matpriserna har stigit kraftigt, samtidigt som skolmaten förväntas vara näringsriktig, hållbar, klimatsmart och anpassad efter olika behov. Den ekvationen går inte ihop med en skolmatspeng som halkar efter.  Detta ligger skolmatspengen på i Alingsås per portion. Förskola frukost 11,19 kr Mellanmål 11,83 kr Lunch 27,71 kr  Fritidshem frukost 12,79 kr  Mellanmål 15,99 kr  Lunch 33,63 kr  Grundskola lunch 33,63 Skolmatspengen ska räcka till    • Råvaror  • Tillagning  • Personal  • Transport (om det är mottagningskök)  • Specialkost  • Svinn När pengarna inte räcker får det konsekvenser. Kvaliteten på råvarorna riskerar att försämras, variationen minskar och det blir svårare att servera mat som elever faktiskt äter. Resultatet blir ofta ökat matsvinn och elever som går hungriga genom eftermiddagens lektioner. För många barn är skolmaten dagens viktigaste mål. En elev som inte äter sig mätt får svårare att koncentrera sig, orkar mindre och får sämre förutsättningar att klara skoldagen. Därför är skolmaten inte bara en kostnadsfråga den är en fråga om jämlikhet, folkhälsa och kunskap. Skolmatspengen måste öka då verkligheten har förändrats. Matpriserna har stigit kraftigt, samtidigt som skolmaten förväntas vara näringsriktig, hållbar, klimatsmart och anpassad efter olika behov. Den ekvationen går inte ihop med en skolmatspeng som halkar efter. I Alingsås kommun , som övriga landet, behöver skolmaten ses som en investering. Ska vi erbjuda skolmat med hög kvalitet och hållbarhet måste resurserna följa med. Annars riskerar skolmaten att bli ännu en besparing som i längden kostar mer både för eleverna och för samhället.  Vi som skriver på denna namninsamling kräver att  skolmatspengen höjs,  för ta ansvar för våra barns vardag och framtid. Att höja skolmatspengen är att ta ansvar för våra barns vardag i Alingsås kommun. En låg skolmatspeng ger inte elever det dom har rätt till eller näringsrik, och god mat som ger dom ork, energi under skoldagen. Linda Vackenklint, kockstuderande

Namninsamling: Låt Förskolan Tantolunden vara kvar – sätt barnens bästa först Vi är föräldrar och vårdnadshavare till barn på Förskolan Tantolundens och motsätter oss Stockholms stads planer på att stänga verksamheten. Varför vi protesterar 1. Ett orimligt kortsiktigt beslut Den 23 februari 2026 får vi besked om att förskolan planeras stänga redan till midsommar samma år. Det innebär bara några månaders framförhållning för små barn och deras familjer. Att bryta upp fungerande barngrupper och trygga relationer mitt under pågående verksamhetsår är inte förenligt med barns behov av stabilitet och kontinuitet. Förskolan är inte en tillfällig lösning som kan avvecklas från en termin till nästa utan konsekvenser. 2. Barnens bästa måste väga tyngst Förskolan Tantolunden har fantastiska pedagoger som är varma, trygga och professionella.  De ser varje barn, bygger starka relationer och skapar en miljö där barn vågar utvecklas i sin egen takt. Detta har möjliggjorts av små barngrupper som ger trygghet, närhet och bättre pedagogiska förutsättningar: språkstimulans, konfliktlösning och social samhörighet. Att avveckla en fungerande verksamhet med hänvisning till prognoser och lokalkostnader riskerar att sätta ekonomi före barns behov här och nu.  3. Prognoser är inte verklighet Argument om minskat barnafödande i framtiden är just prognoser. Att stänga en förskola i förtid är ett irreversibelt beslut som påverkar barn som redan går där – inte framtida statistik. 4. Orimliga resvägar och splittrade grupper  De alternativ som erbjuds innebär längre resvägar och svårare vardagslogistik. För små barn betyder det längre dagar, mer stress och brutna relationer – både till pedagoger och kompisar. 5. Bristande transparens Vi har begärt underlag för beslutet, inklusive Swecos prognosrapport och ekonomiska kalkyler, men ännu inte fått ta del av detta. Ett så ingripande beslut måste bygga på öppna fakta. Skriv under för att bevara Förskolan Tantolunden och sätta barnens bästa först

Obesitas (svår övervikt) är en kronisk sjukdom som kan leda till allvarliga följdsjukdomar som diabetes, hjärtproblem och högt blodtryck. Det finns idag läkemedel som hjälper många att gå ner i vikt och förbättra sin hälsa – men de är mycket dyra och subventioneras inte. Det betyder att bara den som har råd kan få behandling. Vi tycker att personer med obesitas ska ha samma rätt till medicinsk behandling som personer med andra kroniska sjukdomar. Vård ska ges efter behov – inte efter plånbok. Att göra läkemedlen tillgängliga för fler kan minska lidande, förebygga andra sjukdomar och på sikt spara pengar för samhället.

Sveriges läkemedelssystem är i kris på grund av kortsiktighet. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) hävdar i sin senaste remiss och debattartikel att de värnar om ett ”starkt läkemedelssystem genom kloka prioriteringar”. I själva verket gör de precis tvärtom. TLV motsäger sitt eget uppdrag TLV:s lagstadgade uppdrag är att ge svenska folket ”mest hälsa för pengarna”.  Men genom att neka subvention för GLP-1-medicin vid obesitas agerar de i direkt strid med detta: 1. Ekonomisk blindhet: TLV nekar en medicinsk behandling som kostar en bråkdel av vad en Gastric Bypass-operation (GBP) och livslång eftervård kostar samhället. Att välja dyra operationer och komplikationer framför effektiv medicinering är inte en ”klok prioritering” – det är kapitalförstöring. 2. Sverige sämst i Norden: Medan våra grannländer (Danmark, Norge och Finland) hittat vägar för att subventionera dessa läkemedel till de med störst behov, lämnar Sverige sina medborgare i sticket. Det skapar en ojämlik vård där endast de rika har råd att bli friska. 3. Vården drunknar: Genom att neka förebyggande medicinering tvingas vården hantera de tunga följdsjukdomarna: hjärtinfarkter, ledoperationer och dialys. TLV sparar på ”läkemedelskontot” men skickar en mångdubbelt större nota till regionernas vårdplatser. Vi kräver: • Riv upp silotänket: TLV måste inkludera kostnaden för utebliven vård och kirurgi i sina kalkyler. • Stoppa diskrimineringen: Medicinskt behov ska styra subventionen, inte vilken diagnoskod (diabetes vs obesitas) som råkar stå på receptet. • Nordisk standard: Sverige ska inte ha sämre tillgång till livsavgörande medicin än våra grannländer. https://www.tlv.se/beslut/beslut-lakemedel/avslag-och-uteslutningar/arkiv/2026-02-23-tlv-beslutar-att-wegovy-inte-ska-inga-i-hogkostnadsskyddet.html

Från uppropet; När locket för sänkt straffbarhetsålder väl har öppnats, och viljan att framstå som handlingskraftig består, ser vi den uppenbara risken att denna sänkning mycket snart även kommer att omfatta betydligt fler och mindre allvarliga brott. 

Det handlar till och med om ungdomar oavsett bakgrund, eftersom det handlar om hur polisen inte ska ha någon rätt att inte bli kritiserad. Polisen stöttar förslaget. Nu behöver vi invånare från hela landet till att avskaffa lagen och kritisera polisen liksom tjänstemän för våra ungdomar.

När blir en 8 månader gammal bebis vuxen, Johan Forssell? ““Någon gång i livet är man ju vuxen”” Den 1 december 2023 togs “särskilt ömmande omständigheter” bort som grund för att beviljas uppehållstillstånd. Det innebär att det blivit betydligt svårare att få uppehållstillstånd på humanitära grunder i Sverige, exempelvis för unga som har vuxit upp här. Under lagstiftningsprocessen kring ändringarna i Utlänningslagen (2005:716) varnades det uttryckligen i remissrundan av flera tunga aktörer för vilka konsekvenser som kunde följa om möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av “särskilt ömmande omständigheter” togs bort. Dessa inkluderade varningar från Migrationsverket, Lagrådet, Rädda Barnen och Asylrättscentrum, vilka migrationsminister Johan Forssell tog del av. Bland de förutsedda konsekvenserna fanns: • Färre barn och unga skulle kunna beviljas tillstånd trots stark anknytning till Sverige. • Utrymmet att beakta lång vistelsetid och integration skulle minska kraftigt. • Fler ärenden skulle leda till utvisning i situationer som tidigare kunnat få en humanitär lösning. • Lagändringen skulle minska flexibiliteten i systemet. • Barnkonventionens princip om barnets bästa skulle få mindre genomslag i praktiken. • Unga som “åldras ur” systemet riskerar utvisning trots stark etablering. • Systemet skulle bli mer mekaniskt och mindre individuellt. Torsdagen den 12 februari samlades hundratals människor för att demonstrera mot migrationspolitiken som leder till att ungdomar som vuxit upp i Sverige riskerar utvisning när de fyller 18 år, medan deras föräldrar och syskon får stanna kvar med uppehållstillstånd. Aftonbladet har kartlagt 40 fall av dessa så kallade tonårsutvisningar: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/pBWKQo/tonarsutvisningarna-iliya-hann-fylla-18-da-kom-utvisningsbeslutet Under en debatt i SVT Aktuellt försvarade Forssell den nuvarande lagstiftningen och hur domstolarna tillämpar den med orden “Någon gång i livet är man ju vuxen.” ““Det låter orimligt”” Emanuel föddes i juni 2025. Han är i dag åtta månader gammal och har fått ett beslut om att utvisas till Iran utan sina föräldrar. Spårbyte trädde i kraft den 15 december 2008 i samband med arbetskraftsinvandringsreformen i Utlänningslagen (2005:716). Det innebar att asylsökande som fått avslag kunde ansöka om arbetstillstånd utan att lämna Sverige. Arbetsgivare – inte staten – avgjorde behovet av arbetskraft, och reformen omfattade även personer från länder utanför EU. Syftet med spårbyte var att Sverige inte skulle förlora arbetskraft som redan hade arbete och att personer som etablerat sig på arbetsmarknaden inte skulle behöva lämna landet. Den 1 april 2025 avskaffades spårbytet av den nuvarande regeringen genom ändringar i Utlänningslagen (2005:716). Emanuel föddes efter att spårbytet avskaffades. Det innebär att han inte automatiskt omfattas av samma rättsliga konstruktion som hans föräldrar fick genom det tidigare regelverket. Ett barn får vanligtvis uppehållstillstånd: - Som familjemedlem (anknytning) - Eller genom humanitära skäl I Emanuels fall har detta lett till ett utvisningsbeslut för honom, men inte för hans föräldrar. Eftersom Emanuels föräldrar har arbetstillstånd och inte permanent uppehållstillstånd kan han, enligt nuvarande lagstiftning, inte få uppehållstillstånd med anknytning som grund. Emanuel kan inte heller beviljas uppehållstillstånd på grund av “särskilt ömmande omständigheter”, eftersom den bestämmelsen har tagits bort ur utlänningslagen. Han uppfyller inte heller de nuvarande mycket höga kraven för “synnerligen ömmande omständigheter”. I en intervju med SVT Aktuellt kommenterade Forssell beslutet med orden “Det låter orimligt.” https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bebis-ska-utvisas-till-iran-johan-forssell-m-orimligt Johan Forssell deltog ledande i genomförandet utav Utlänningslagen (2005:716) i sin roll som migrationsminister och var medveten om potentiella konsekvenser, han bär ett politiskt ansvar för utvecklingen och bör rimligen avgå. Vad skulle Johan Forssells avgång bidra till? Så länge nedan förslag ännu inte är beslutade kan de stoppas, fördröjas eller skrivas om. Johan Forssell är ytterst politiskt ansvarig för den nuvarande inriktningen. Om förtroendet för honom faller ökar trycket på regeringen att bromsa eller ompröva reformerna. 1. Informationsplikt kopplad till återvändandeverksamhet (SOU 2024:80) Regeringen har genom SOU 2024:80 föreslagit åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten, inklusive utökat informationsutbyte mellan myndigheter rörande personer utan laglig vistelse. Förslaget har beskrivits som en form av “angiverilag”. Det är ännu inte infört i lag. Utredningen föreslår ikraftträdande under 2026 efter lagstiftningsprocessen. Exakt datum fastställs först efter riksdagsbeslut. Flera remissinstanser har varnat för minskad tillit till myndigheter, etiska dilemman för offentliganställda och negativa effekter för utsatta grupper. 2. Återkallelse/omvandling av permanenta uppehållstillstånd (SOU 2025:99) Utredningen föreslår en särskild lag som gör det möjligt att återkalla permanenta uppehållstillstånd i fler situationer än idag. Förslaget innebär ett principiellt skifte från permanent till mer villkorad status. Utredningen anger 1 juli 2026 som föreslaget ikraftträdandedatum, förutsatt riksdagsbeslut. Sveriges Advokatsamfund avstyrker förslaget och varnar för rättsosäkerhet och konflikt med internationell rätt. MR-institutet och andra remissinstanser har också avstyrkt. 3. Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95) Förslaget innebär höjda försörjningskrav, skärpta bostadskrav och begränsade undantag för familjeåterförening. Ärendet är ute på remiss och ännu inte beslutat. Utredningen föreslår ikraftträdande under andra halvåret 2026, efter lagstiftningsprocessen. Advokatsamfundet riktar skarp kritik och varnar för konventionsrisker. DO pekar på risk för diskriminerande effekter och negativa konsekvenser för barn. Skriv på! Det är rimligt att Johan Forssell lämnar sin post som migrationsminister då hans trovärdighet och förtroende har skadats. Avslöjanden om en nära anhörigs kopplingar till högerextrema miljöer har väckt allvarliga frågor om omdöme och ansvar i en så central ministerroll. Samtidigt har flera av hans lagförslag mött tung kritik från remissinstanser och Justitiekanslern för att vara ingripande och potentiellt rättsosäkra. För att återupprätta förtroendet för migrationspolitiken bör han avgå. 

Nu har det svenska folket fått nog med dessa orimliga skenande elpriserna, där närmare 70% av kostnaderna är rena avgifter, där vi också helt plötsligt börja straffas med effektavgifter!  Vi kan inte ha en rimlig framtid med detta, att folk riskerar att gå i konkurs eller riskerar att frysa pga skenade elpriser och avgifter!  Effetkavgifter är endast ett bevis på ett enormt misslyckande kring elmarknaden. Där du som en vanlig arbetande medborgare ska få ta denna smäll! Medans vinster strömmar i Elbolagen, så ska vi frysa och sova med ont i magen vad nästa elräkning ska visa. Detta har försiggått år efter år, NU FÅR DET VARA NOG

Våra tättingar tillhör den biologiska mångfalden och många arter blir allt färre pga minskad tillgång på många insektsarter. Detta är en följd av förändrat klimat med katastrofer som hetta, torka, skyfall, kyla, översvämningar, mm.

Varje år genomför Sveriges kommuner tusentals barnavårdsutredningar. Dessa utredningar avgör om barn ska omhändertas, separeras från sina föräldrar eller få stanna hemma. Det är bland de mest ingripande beslut en myndighet kan fatta. Men det finns inga bindande regler för hur utredningarna ska genomföras. Varför? Inte för att lagarna är felaktiga – utan för att det saknas bindande krav på hur utredningarna ska genomföras. Den dominerande utredningsmetoden BBIC används av samtliga kommuner – men styrs genom privaträttsliga licensavtal, inte genom lag eller förordning. Socialstyrelsen kan ensidigt ändra metodens innehåll utan riksdagsbeslut, utan remissförfarande, utan normkontroll. Samtidigt säger Socialstyrelsen själv att BBIC "är således ingen utrednings- eller behandlingsmetod". Vad ska då styra hur utredningarna faktiskt genomförs? Det är skillnaden mellan formell rättssäkerhet (lagen finns) och materiell rättssäkerhet (lagen efterlevs). Sverige har det första. Vi saknar det andra. I praktiken genomförs utredningar ofta som standardiserade enkäter – inte som faktiska utredningar som klargör vad som hänt. Vanliga metodfel: • "Hur före om" – handläggningen utgår från att våld förekommit innan detta är utrett • Definitorisk glidning – "höjd röst" blir till "psykiskt våld" utan konkretisering • Bristande källkritik – en enskild uppgift bär beslutet medan andra källor utelämnas • Hypoteslåsning – alternativa förklaringar prövas aldrig Samtidigt saknas krav på att handläggare ska kunna grundläggande juridik. De som utreder familjer behöver inte förstå rättssäkerhetens grundprinciper – objektivitet, proportionalitet, rätten att bli hörd. JO har vid upprepade tillfällen kritiserat socialtjänstens bristande objektivitet och kompetens. Resultatet ser vi i fall som Lilla hjärtat och Fallet Adam: barn som far illa av systemet som skulle skydda dem. Familjer som splittras på bristfälliga underlag. Vi kräver konkreta förändringar: • Formalisera BBIC genom förordning – utredningsmetodik ska styras av lag, inte privaträttsliga avtal • Bindande kompetenskrav – handläggare ska ha dokumenterad utbildning i juridik och utredningsmetodik • Utredningsplaner ska kommuniceras i förväg – berörda ska kunna lämna synpunkter innan utredningen inleds • Transparens – utredningar ska innehålla uppgifter om handläggarens kompetens och nedlagd tid • Kommunal revision med särskilt uppdrag – att granska om socialtjänsten faktiskt utreder, inte bara kartlägger Vad du kan göra: 1. Skriv under detta upprop 2. Kontakta förtroendevalda i din kommun – särskilt ledamöter i socialnämnden. Kontaktuppgifter finns via Troman Publik: https://[kommun].tromanpublik.se (ersätt [kommun] med din kommuns namn) 3. Kontakta dina riksdagsledamöter – kräv att frågan lyfts i socialutskottet 4. Dela uppropet – använd #RättssäkerBarnavård Vi har lagar som skyddar barn. Nu behöver vi regler som säkerställer att lagarna följs.

Att bo på Furutåvägen ska innebära trygghet, inte oro. Genom att genomföra dessa punkter skapar vi en miljö där kriminella element inte trivs och där vi grannar kan ta tillbaka våra gemensamma ytor. • Säkerhetskameror: Kameror fungerar avskräckande för planerade brott som vandalisering och drogförsäljning. De fungerar också som polisens "ögon" i efterhand, vilket ökar chansen att de som förstör faktiskt åker fast. Det handlar om att bryta känslan av att man kan komma undan med vad som helst här. • Belysning minskar brottsligheten: Forskning (bland annat från Brå) visar att bättre belysning kan minska brottsligheten med upp till 14 %. Mörka hörn bjuder in till ljusskygg verksamhet, medan ett välbelyst område ökar den "sociala kontrollen" – vi ser varandra, och vi ser vad som händer. • Säkra lås stoppar otryggheten vid källan: När soprum och källare har svaga lås blir de tillhåll för obehöriga. Genom att uppgradera till moderna låssystem med t.ex. taggar kan vi säkerställa att endast boende har tillträde, vilket direkt minskar risken för anlagda bränder och skadegörelse. • Brandsäkerhet är livsviktigt: Efter de senaste bränderna är oron stor. Genom att se över brandcellsgränser och ventilation säkerställer vi att en brand i ett soprum eller en carport inte sprider sig till våra hem. Det handlar om att rädda liv och skydda vår egendom innan katastrofen är framme. • Grannsamverkan bygger framtiden: En gräsrotsrörelse handlar om oss som bor här. När vi lär känna varandra minskar anonymiteten, vilket är det absolut starkaste skyddet mot brott. En aktiv grannsamverkan kan minska inbrottsrisken med hela 36 % och skapar en starkare gemenskap där vi bryr oss om varandra. Genom att skriva under kräver du att Vidingehem investerar i vår säkerhet nu, för att förhindra att situationen förvärras ytterligare!

Angående förslag om avveckling av Vigelsjö gårds förskola: Barn- och skolnämndens förslag om avveckling av Vigelsjö gårds förskola väcker allvarliga frågor kring hur Norrtälje kommun lever upp till sina skyldigheter enligt Barnkonventionen, Skollagen och Läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Barnkonventionen, som är svensk lag, slår fast att barnets bästa ska vara en primär utgångspunkt vid alla beslut som rör barn (artikel 3). Vidare har varje barn rätt till utveckling, hälsa och utbildning som tar hänsyn till individuella behov (artiklarna 6, 23 och 28). Dessa principer är även tydligt införlivade i Skollagen. Det föreslagna beslutet motiveras med att en avveckling skulle skapa bättre pedagogiska förutsättningar och arbetsmiljö. Samtidigt saknas dokumenterad utredning som visar att den pedagogiska verksamheten eller arbetsmiljön vid Vigelsjö gårds förskola brister. Avsaknaden av en barnkonsekvensanalys strider mot kommunens ansvar att säkerställa att beslut fattas på saklig grund och med barnets bästa i fokus. Enligt Skollagen (1 kap. 4–5 §§) ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt anpassas efter barns olika förutsättningar. Likvärdig utbildning innebär inte likformighet, utan att varje barn ges förutsättningar att lyckas utifrån sina behov (1 kap. 9 §). För många barn, särskilt barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller hög känslighet för stora och röriga miljöer, är små barngrupper, kontinuitet i personal och lugna lärmiljöer avgörande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) betonar vikten av trygghet, omsorg, kontinuitet och anpassade lärmiljöer samt att barn i behov av särskilt stöd ska ges det stöd som deras situation kräver. Vigelsjö gårds förskola uppfyller i dag dessa kriterier genom sin begränsade storlek, stabila personalgrupp och sin pedagogiska miljö med nära tillgång till natur, vilket också ligger i linje med läroplanens skrivningar om utemiljöns betydelse för barns hälsa och lärande. En avveckling av Vigelsjö gårds förskola innebär i praktiken att dessa barn, som behöver en miljö utan buller från trafik och kringliggande verksamheter, placeras i större förskolor där man redan har utmaningar med barngruppernas storlek, personaltäthet och -omsättning samt icke ändamålsenliga lokaler. Detta riskerar att försämra både kvalitet och arbetsmiljö i flera förskolor samtidigt, vilket strider mot Skollagens krav på trygghet och en god utbildningsmiljö (8 kap. 2–3 §§). Det är även av vikt att beakta Barnkonventionens artikel 12, som fastslår barns rätt att komma till tals i frågor som rör dem. Barnens perspektiv och upplevelser inför ett eventuellt byte från nuvarande verksamhet har inte presenterats som en faktor man tagit i beaktande under processen med förslaget. Mot bakgrund av ovanstående uppmanas Barn- och skolnämnden att: 1. avstå från beslut om avveckling tills en grundlig barnkonsekvensanalys genomförts, 2. redovisa hur förslaget är förenligt med Barnkonventionen, Skollagen och Lpfö 18, samt 3. säkerställa att kommunen även fortsättningsvis kan erbjuda reella alternativ inom förskolan för barn med olika behov. Beslut som rör förskoleverksamhet får inte reduceras till att enbart innefatta ekonomiska överväganden. Kommunen har ett lagstadgat ansvar att säkerställa barns rätt till trygghet, utveckling och likvärdig utbildning.