1,000 underskrifter nådda
Till: Socialstyrelsen
Gör om Socialstyrelsens riktlinjer vid psykisk ohälsa – från grunden
Socialstyrelsens nya expertgrupp för riktlinjer vid depression och ångest består nästan enbart av läkare. Andra yrkesgrupper och patienter har uteslutits. Vi kräver opartiskhet, mångfald och personcentrerad vård – riktlinjer som stödjer valfrihet och olika behandlingsmetoder, inte styrning mot en enda modell.
Varför är det viktigt?
Nu är Socialstyrelsens arbete med nya nationella riktlinjer för behandling av depression och ångest igång och valet av sakkunniga för projektledningsgrupp och ansvariga för de olika områdesgrupperna är så gott som färdigt. 14 av 17 sakkunniga är läkare, 13 av läkarna är psykiatriker.
Det faktum att Socialstyrelsens tjänstemän valt att, i likhet med tidigare år, tillsätta läkare till nästan alla betydande positioner i arbetet med riktlinjerna och att majoriteten av dessa omfamnar en tydlig biomedicinsk förklaringsmodell för orsakerna till psykisk ohälsa och hur det ska behandlas, talar sitt tydliga språk.
Ramarna för vad vi kan förvänta oss av de nya riktlinjerna är därmed satta. Mer av
detsamma helt enkelt: KBT och medicinska behandlingar[1].
Den ensidiga sammansättningen i expertgruppen står i klar motsättning till det komplexa i frågor om psykisk ohälsa. Man har återigen valt att underkänna kompetensen hos en rad yrkeskategorier som sjuksköterskor, mentalskötare, psykoterapeuter, hälso- och sjukvårdskuratorer, psykologer, socionomer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Inte heller representanter för gruppen som är mottagare av vården - patienterna - ges något utrymme. De är och förblir inget annat än statister i Socialstyrelsens ögon.
Om målet är att skapa en framgångsrik och kostnadseffektiv vård vid psykiskt lidande och inte bara kortsiktig symtomlindring behöver vi utgå från att varje individs psykiska välbefinnande är ett resultat av ett samspel mellan dennes nuvarande omständigheter, livshistoria, trossystem, kulturen, relationer och kroppsliga kapacitet.
Vi behöver acceptera att en behandling som hjälper en individ, kan vara verkningslös för någon annan och skadlig för en tredje. Av den anledningen måste det finnas en mångfald av insatser som utgår från individens förutsättningar och preferenser.
Vi kräver att:
Det faktum att Socialstyrelsens tjänstemän valt att, i likhet med tidigare år, tillsätta läkare till nästan alla betydande positioner i arbetet med riktlinjerna och att majoriteten av dessa omfamnar en tydlig biomedicinsk förklaringsmodell för orsakerna till psykisk ohälsa och hur det ska behandlas, talar sitt tydliga språk.
Ramarna för vad vi kan förvänta oss av de nya riktlinjerna är därmed satta. Mer av
detsamma helt enkelt: KBT och medicinska behandlingar[1].
Den ensidiga sammansättningen i expertgruppen står i klar motsättning till det komplexa i frågor om psykisk ohälsa. Man har återigen valt att underkänna kompetensen hos en rad yrkeskategorier som sjuksköterskor, mentalskötare, psykoterapeuter, hälso- och sjukvårdskuratorer, psykologer, socionomer, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Inte heller representanter för gruppen som är mottagare av vården - patienterna - ges något utrymme. De är och förblir inget annat än statister i Socialstyrelsens ögon.
Om målet är att skapa en framgångsrik och kostnadseffektiv vård vid psykiskt lidande och inte bara kortsiktig symtomlindring behöver vi utgå från att varje individs psykiska välbefinnande är ett resultat av ett samspel mellan dennes nuvarande omständigheter, livshistoria, trossystem, kulturen, relationer och kroppsliga kapacitet.
Vi behöver acceptera att en behandling som hjälper en individ, kan vara verkningslös för någon annan och skadlig för en tredje. Av den anledningen måste det finnas en mångfald av insatser som utgår från individens förutsättningar och preferenser.
Vi kräver att:
- Socialstyrelsen följer myndighetskravet på opartiskhet liksom dess egna jävsregler som innebär att olika skolbildningar skall vara lika representerade och med lika inflytande, inklusive i ledningsgruppen.
- Riktlinjerna utgår från Patientlagens krav på patienters rätt till olika behandlingar. Det saknas vetenskapligt stöd för att vid heterogena grupper, som depression och ångest, ge en viss behandlingsmetod generell prioritet. Kravet på personcentrerad vård förutsätter en bredd av olika terapier att välja mellan.
- Riktlinjerna inte skall styra tillgång till olika behandlingsmetoder, utan enbart vara ett stöd i en evidensbaserad praktik där vetenskapligt stöd, den professionella bedömningen och patientens egna behov och preferenser vägs samman vid val av behandling[2].
Vill du se en annan, mer humanistisk och verksam vård vid psykisk ohälsa än den
Socialstyrelsen förespråkar? Skriv då på uppropet. Du kan också höra av dig till myndigheten och politiker med dina synpunkter. Gör din röst hörd!
[1] Pūras, D. (2017). Report of the Special Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health. United Nations, Human Rights Council.
[2] https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/
Initiativtagare:
Socialstyrelsen förespråkar? Skriv då på uppropet. Du kan också höra av dig till myndigheten och politiker med dina synpunkter. Gör din röst hörd!
[1] Pūras, D. (2017). Report of the Special Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health. United Nations, Human Rights Council.
[2] https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/
Initiativtagare:
André Marx, allmänläkare
Gunnar Bohman, leg. psykolog och psykoterapeut, Med.dr.
Organisationsföreträdare:
Organisationsföreträdare:
Erika Steorn, Generalsekreterare Tjejzonen
Jenny Svebeck, socionom, leg. psykoterapeut, ordförande riksföreningen Psykoterapicentrum
Per Sternbeck, föreningssekreterare patientföreningen Equal
Camilla Stenström, ordförande Göteborgs Psykoterapi institut
Teci Hill, Med dr, leg psykoterapeut, ordförande Svenska psykoanalytiska föreningen
Heike Erkers, Förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Anders Klingström, ordförande Akademikerförbundet SSR förening för legitimerade psykoterapeuter
Felicia Katarina Lundgren, ekoterapeut, ordförande i riksföreningen Kontext
Lotta Beskow, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, ordförande Svenska föreningen för familjeterapi
Elin Wernquist, generalsekreterare Barnrättsbyrån
Kristina Båth, förbundsordförande Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH
Caroline Stiernstedt Sahlborn, generalsekreterare Stiftelsen 1825
Forskare och kliniker:
Forskare och kliniker:
Alain Topor, professor emeritus. Universitetet i Agder. Norge
Göran Högberg, psykiatriker, psykoterapeut
Jenny Wetterling, specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad
Fanny Marell, leg psykoterapeut, lärare i psykoterapi
Markus Dencker, leg. psykolog
Aron Branner, leg. psykoterapeut, handledare i klinisk psykologi
Aron Branner, leg. psykoterapeut, handledare i klinisk psykologi
Markus Erosson, Socionom, leg psykoterapeut
Sven Román, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri
Sven Román, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri
Jonas Lindblom, docent i sociologi, Mälardalens universitet
Åsa Nilsonne, specialist i allm. psykiatri, prof. emeritus
Carina Håkansson, dr i psykologi, leg. psykoterapeut
Sofia Jynnesjö, behandlare inom missbruksvård
Roland Paulsen, docent i sociologi
Johan Stiernstedt, specialist i psykiatri, leg. psykoterapeut
Lasse Mattila, socionom och handledare i psykosocialt arbete
Maria Ingström specialist i allmänmedicin
Roger Nilson, ortoped, beroendeterapeut
Nina Gårevik, med. dr, leg sjuksköterska psykiatrisk vård
Imri Demisai, specialist i psykiatri
Bo Jonsson, specialist i allmänpsykiatri, med. dr.
Barbro Bransome, specialist i allmänmedicin
Leena Källqvist, leg psykoterapeut kris och trauma
Peter Andersson, leg. psykoterapeut, lektor i socialt arbete, Stockholms universitet
Pär Engholm, forskare i sociologi, Uppsala universitet
Dunja Grisell, samtals-/ACT-terapeut, peer supporter
Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, lektor i omvårdnad, Karolinska Institutet
Dan Stiwne, docent, leg existentiell terapeut.
Jenny Rudberg, verksamhetsutvecklare, Vuxenpsykiatrin Helsingborg
Eva Henje, Professor i barn- och ungdomspsykiatri
Hans Larsson Leg. Psykoterapeut
Magnus von Campenhausen, leg. psykolog
Björn Philips, leg psykolog/psykoterapeut, professor i klinisk psykologi