Idag passerar det ca 100 tåg per dag genom Gemla varje dag, vilket är en 50% ökning senaste 10 åren. Antalet tåg gör att ljudnivån, dag, kväll och natt överskrider EUs och WHOs riktlinjer för vad som är hälsofarligt. Bullret kan ge ökad risk för hjärtkärlsjukdom, stroke och inlärningsförmåga hos barn. 

 Det är ofattbart att det fortfarande förekommer i sådan stor utsträckning som det gör idag, med tanke på skadan folk orsakar på både husdjur och vilda djur. Trots rekommendationer och lokala regler skjuts fyrverkerier av i flera dagar och nätter. Det gör det omöjligt för djurägare att skydda sina djur, och jag har själv sett och hört hur fyrverkerier används för att skrämma, snarare än att fira. Jag menar att detta inte är rimligt i ett modernt och djurvänligt samhälle. Fyrverkerier för privat bruk är inte en nödvändig tradition, och det finns säkrare och mer hänsynsfulla alternativ. Därför kräver jag ett nationellt förbud mot privat fyrverkerianvändning i Sverige. Flera europeiska länder och regioner har redan infört förbud eller mycket strikta begränsningar för privat fyrverkerianvändning, bland annat i Brysselregionen, delar av Belgien, Nederländerna och Irland. Sverige bör ta samma ansvar.

Under våren har en återkommande retorik etablerats i svensk offentlighet där trauma, kronisk smärta och psykisk skada beskrivs som överdrivet, kulturellt betingat, moraliskt klandervärt eller rent av samhällsskadligt. Detta sker trots omfattande vetenskaplig evidens om trauma, neuropati och långvarig smärta – och samtidigt som patienter i Sverige systematiskt nekas adekvat behandling. Vi som undertecknar detta upprop kräver att svensk vård, förvaltning och samhällsdebatt förhåller sig till etablerad medicinsk och psykologisk kunskap – och upphör med retorik som bagatelliserar eller misstänkliggör mänskligt lidande.

Den här familjen är våra fd grannar och för alltid våra vänner. Jag vill att de stannar här och fortsätta vara en del av Sverige! Sverige är hemma för dem alla och särskilt för Gaby - nu har de fått avslag på beslut från Migrationsdomstolen efter över ett års handläggningstid när de överklagade Migrationsverkets beslut om utvisning till El Salvador, där Jonathan och Silvia är födda. Gaby är 8 år och född i Sverige. Hon tränar innebandy, handboll och dans i Forsbacka. I Gävle tränar hon roller derby med Gävle Roller Derby ihop Edda och flera andra barn. Hon går även på musikaktivitet hos Kulturskolan i Gävle. Familjen är aktiva inom Svenska kyrkan och där går Gaby på miniorerna samt sjunger i luciatåget. Nu måste vi hjälpa dem! Dessutom är Gaby min dotters bästa vän - hur berättar man för sitt barn att din bästis ska utvisas och måste lämna landet? Hur gör man det när dem har gjort allt rätt och är goda människor? Snälla skriv under för att Gaby och hennes båda föräldrar ska få slippa utvisning til El Salvador och få stanna i Forsbacka, Sverige och få fortsätta med sina liv ihop med oss alla! Vill du hjälpa till med något? Hör av dig till mig Emma Eldevåg eller Jonathan Perez.

Sjukvården i Sverige brottas med brist på sjukvårdpersonal, speciellt sjuksköterskor och läkare. I Socialstyrelsens rapport från 2022 uppgav samtliga regioner att de hade brist på både läkare med specialistkompetens och specialistsjuksköterskor; ffa inom intensivvård, operation, psykiatri och barn och unga. SCB har beräknat att efterfrågan på specialistsjuksköterskor beräknas öka med 25% fram till år 2035. erfarenhet och utbildning inom vårdsektorn.Tillgång på specialistsjuksköterskor är även en yrkesgrupp som utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson lyft fram som en prioriterad grupp när det gäller att rekrytera personer med spetskompetens till Sverige.  Det medför en stor frustration när vi i vården ser hur Sverige numera behandlar invandrare med 

Stoppa de stora barngrupperna – ge våra barn trygghet och fler pedagoger! Trosa kommun hävdar att pga demografi samt ekonomi så skulle 3 förskolor stängas... detta har i praktiken lett till att fler barn trängs ihop på färre förskolor. Detta har resulterat i att Trosa kommuns förskolor bryter mot de flesta av skolverkets riktvärden och barnens trygget, rättigheter och behov nu inte uppfylls. Likaså är arbetsmiljön för våra pedagoger under all kritik. Vi som skriver under reagerar starkt på den utveckling vi ser i Trosa kommuns förskolor. Barngrupperna har blivit så stora att barnens trygghet, lärande och välmående riskeras varje dag. I vissa grupper är det fler barn än Skolverkets riktmärken tillåter, och ofta finns för få pedagoger för att skapa en lugn och trygg miljö. När barngrupper slås ihop, när vikarier ersätter fasta pedagoger och när personalen går på knäna drabbas barnen hårdast. Många är små. De behöver stabila relationer, närvarande vuxna och en miljö där de kan leka, utvecklas och känna sig trygga. Vi accepterar inte: • stökiga och stressiga miljöer • för många barn på samma yta • för få utbildade pedagoger • otrygghet och bristande kontinuitet Barnen förtjänar bättre. Pedagogerna förtjänar bättre. Trosa förtjänar bättre. För mer ingående information samt siffror från skolverkets riktvärden m.m. kan läsas nedan ___________________________________________________________________ Mer ingående information med siffror 1. Barngrupperna överskrider Skolverkets riktmärken 1. Skolverket anger tydliga riktmärken för vad som anses vara trygga och utvecklingsmässigt lämpliga gruppstorlekar: 1. 12 barn i grupper med yngre barn (1–3 år) 2. 15 barn i grupper med äldre barn (3–5 år) 2. I flera av Trosa kommuns förskolor har grupper nu 10–50 % fler barn än riktmärkena, ibland med ännu fler barn när avdelningar slås ihop på grund av personalbrist. Detta ökar risken för stress, konflikter, otrygghet och sämre förutsättningar för lärande. 3. Skolverket är tydliga: stora barngrupper påverkar både barns trygghet och personalens arbetsmiljö negativt. 2. För låg personaltäthet strider mot nationella rekommendationer  1. Skolverket rekommenderar dessutom att bemanningen bör ligga runt: • 1 pedagog per 5 barn i grupper med yngre barn • 1 pedagog per 6–7 barn i grupper med äldre barn 2. När grupper slås ihop och fasta pedagoger ersätts av vikarier eller lämnas utan ersättning, hamnar bemanningen i praktiken ofta betydligt sämre än dessa nivåer. Det innebär att barn inte får tillräcklig vuxennärvaro, att pedagogerna tvingas prioritera “akuta behov” framför pedagogiskt arbete, och att kvaliteten sjunker oavsett personalens kompetens och engagemang. 3. Stökiga och otrygga miljöer påverkar både barn och personal 1. När många barn vistas på samma yta, särskilt om personalgruppen är ny eller varierande, ökar risken för: 1. hög ljudnivå och stress 2. Konflikter och oro 3. Olyckor (min son hade rymt utanför staketet en dag, aldrig hänt tidigare. Vad hade hänt om inte ett annat barn sagt till, vart var pedagogerna?) 4. Att barn inte blir sedda eller hörda 5. Att trygghet och relationer bryts när personal byts ut 2. Det är inte en arbetsmiljö som någon pedagog vill eller kan arbeta långsiktigt i, och det är inte en miljö där små barn kan utvecklas tryggt. 4. Förskolan ska utgå från barnens bästa – inte anpassas till nedskärningar Skollagen kräver att utbildningen ska vara trygg, likvärdig och utformas så att varje barn får det stöd det behöver.  När barngrupperna blir för stora och personalstyrkan för liten blir detta omöjligt, oavsett hur professionell personalen är.

I Hässleholm finns något unikt Hörselförskolan Syrsan, en del av Silviaskolan, har under lång tid byggt upp en verksamhet med djup kunskap och stor erfarenhet inom hörselpedagogik. Verksamheten leds av en rektor med specialiserad hörselkompetens, och här får barn med nedsatt hörsel det stöd de behöver i rätt tid och på rätt sätt. Nu har Hässleholms kommun beslutat att Syrsan inte längre ska tillhöra Silviaskolan. Vi föräldrar menar att detta riskerar att få allvarliga konsekvenser för barnens utveckling, av flera skäl: Tidigt stöd är avgörande Barn med nedsatt hörsel behöver tidiga insatser för att utveckla språk, samspel och trygghet. Utan rätt stöd i förskoleåldern riskerar barnen en försenad språkutveckling som kan påverka både skolgång och välmående. Expertis riskerar att gå förlorad Syrsan och Silviaskolan har tillsammans byggt upp en helhet av kunskap och erfarenhet som är mycket ovanlig. Om verksamheten delas upp försvagas stödet till de barn som är i störst behov av särskild pedagogik för sin språkliga och sociala utveckling. Barnen har rätt till specialiserad kompetens Forskning visar att barn med hörselnedsättning behöver rätt pedagogiskt stöd, en anpassad miljö och tillgång till teckenspråk. En ny ledning utan hörselspecifik kompetens kan enligt vår mening inte säkerställa den omsorg och det stöd som barnen har rätt till enligt skollagen.

• Värdighetsgarantin: Det handlar om våra äldres mänskliga värdighet. Grundläggande behov som renlighet, näringsintag och social kontakt får inte äventyras. Att inte ha tid att hjälpa någon upp ur sängen eller att sakna matvaror är ett brott mot den värdighetsgaranti kommunen ska stå för. • Arbetsmiljö och kvalitet: En ohållbar arbetsmiljö med oersatt tid och extrem stress leder till personalflykt – som jag själv vittnar om. Detta försämrar kontinuiteten och kvaliteten på vården ytterligare. Om systemet inte fungerar kommer personalen inte att stanna, och de äldre blir lidande. • Samhällsansvar: De äldre som byggt upp vårt samhälle förtjänar att bli omhändertagna med respekt. Att säkerställa att hemtjänsten har rätt förutsättningar är ett grundläggande samhällsansvar och en investering i en human välfärd.

Det finns ett behov av ett klorfritt badhus i Umeå, både för personer med allergier och astma och för alla som vill minska exponeringen för skadliga ämnen och värna om en giftfri inomhus- och utomhusmiljö. Klor kan dessutom bidra till negativa hälsoeffekter och orsaka slitage på byggnader. För att möta behovet föreslås att kommunen antingen omvandlar ett befintligt centralt badhus – exempelvis Navet eller Hemgården – eller bygger ett nytt klorfritt badhus på Teg. Detta skulle göra det möjligt att bada och simma året runt i en klorfri miljö, både inomhus och utomhus. Idag är tillgången till centrala badhus begränsad, vilket gör det svårt för sjukpensionärer, äldre och personer med funktionsnedsättning att ta sig till mer avlägsna badhus som Ersboda, Sävar, Holmsund, Hörnefors och Obbola. Ett centralt placerat klorfritt badhus skulle göra det betydligt lättare för fler att ta sig dit utan långa resor eller bussbyten. Förslaget är att börja med ett centralt klorfritt badhus och på sikt omvandla även övriga badhus i kommunen till klorfria alternativ.  Mvh Marie Johansson (Umeå)

För att våra barn ska få vara trygga och få gå kvar på sina skolor de har sin trygghet på.  Vi föräldrar bör ha rätt att få välja skola till våra barn.

Det här är inte arbetskläder – skriv under för en trygg och värdig arbetsmiljö! Förskolan är en verksamhet med hög smittrisk. Kommunals medlemmar arbetar dagligen nära barn där förkylningar, magsjuka och andra infektioner kan förekomma. De hanterar snor, saliv, kräkningar och andra kroppsvätskor – men arbetsgivaren tillhandahåller inga arbetskläder för inomhusbruk. Resultatet? Privata kläder som riskerar att bli nedsmutsade och bära med sig smittoämnen hem till anhöriga och andra människor. Smitta fastnar i textilier. Utan arbetskläder ökar risken för att infektioner sprids vidare till infektionskänsliga personer, barn och människor vi möter i affären, eller på vägen hem. Eftersom arbetsgivaren inte erbjuder arbetskläder kan man heller inte kräva ombyte vid dagens slut, vilket förstärker risken ytterligare. Det här handlar inte bara om arbetsmiljö, det är också en reallönesänkning. Många av Kommunals medlemmar beskriver att man har separata garderober för jobb och privatliv och letar efter billiga kläder för att klara arbetsdagarna. Förskolemiljön sliter hårt på kläderna, och fläckar från färg, mat och andra material är vanliga. Fläckar som inte alltid går bort i tvätten. Det är orimligt att förskolepersonal ska bekosta och ständigt ersätta sina egna arbetskläder i ett modernt samhälle. Arbetskläder är en självklarhet i yrken med smittrisk, men inte i förskolan, den verksamhet som tar hand om det finaste vi har: våra barn. Det här är en fråga om arbetsmiljö, hälsa och rättvisa. Därför tar Kommunal nu upp kampen mot denna ojämställdhet och uppmanar alla, både privatpersoner och förskolepersonal, att skriva under namninsamlingen. Tillsammans kan vi sätta press på arbetsgivarna och politikerna: Det här är inte arbetskläder – och det är dags att ändra på det!

Vi är tusentals pensionärer som under ett långt arbetsliv har byggt Sverige, i vården, industrin, skolan, omsorgen och på alla de arbetsplatser som höll landet i gång. När garantipensionen togs ifrån oss som bor i andra EU-länder förlorade vi vår ekonomiska trygghet över en natt. Många av oss lever i dag på existensminimum, trots ett helt liv av arbete och skatteinbetalningar i Sverige.  Till detta kommer en ytterligare orättvisa: vi utlandssvenska pensionärer har inte samma skatteavdrag som pensionärer bosatta i Sverige. Vi får inga grundavdrag och andra skattereduktioner på pensionen, trots att vi arbetat och betalat skatt i Sverige under hela våra yrkesliv. Under samma förutsättningar som alla andra. Dessutom använder vi inte svenska samhällstjänster som sjukvård, hemtjänst, färdtjänst, subventionerade mediciner…      Resultatet har blivit att vi beskattas hårdare än pensionärer med motsvarande inkomst som bor kvar i Sverige. Sammantaget innebär detta att vi straffas två gånger först genom indragen garantipension, därefter genom ett sämre skatteutfall. Det är inte värdigt och det är inte rättvist. Vi vill ha en:  Värdig ålderdom i hela EU för alla som byggt Sverige.