En sjukdom blir inte mindre allvarlig för att du saknar en försäkring – och vård som ges efter plånbok i stället för behov är ett politiskt val regeringen gör om och om igen genom att inte göra någonting. Idag har vi en sjukvård där 826 000 svenskar har förtur i vårdkön. Resten av oss som inte har råd med en privat sjukförsäkring, står kvar i kön medan Ulf Kristersson fortsätter göra kön ännu längre. Så kan vi inte ha det. Skriv under och tvinga fram regeringen på svaret: vård efter behov, eller vård efter plånbok? Källor: [1] Dagens ETC, M vill inte sända debatt mellan Kristersson och Lapidus: https://www.etc.se/halsa/m-vill-inte-saenda-debatt-mellan-kristersson-och-lapidus [2] Läkartidningen, Förslag om privata vårdförsäkringar fick väntat nej: https://lakartidningen.se/nyheter/forslag-om-hardare-regler-for-privata-vardforsakringar-fick-ett-vantat-nej/ [3] SVT Nyheter, 826 000 svenskar har sjukvårdsförsäkring: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/826-000-svenskar-har-sjukvardsforsakring-ger-snabbare-vard 

Enligt Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA är fotgängare och cyklister de mest utsatta trafikanterna i trafikmiljön. Många allvarliga personskador drabbar dessa grupper varje år. Även om de flesta olyckor inte sker mellan cyklister och gående visar statistiken att oskyddade trafikanter är särskilt sårbara och att säker utformning av gång- och cykelvägar är avgörande för att förebygga skador. Vi vill betona att detta inte är en namninsamling mot cyklister. Cykeln är ett viktigt och hållbart transportmedel. Däremot måste alla trafikanter kunna känna sig trygga och visa hänsyn till varandra. Vi kräver därför att Göteborgs Stad: Genomför en trafiksäkerhetsutredning av hela Säröbanan. Kartlägger olyckor och tillbud med hjälp av STRADA samt kommunens egna rapporter. Identifierar de platser där konflikter mellan gående och cyklister är som störst. Sätter upp tydligare skyltning om anpassad hastighet och ömsesidig hänsyn. Utreder möjligheten att separera gång- och cykeltrafik där utrymme finns. Installerar fysiska hastighetsdämpande åtgärder på särskilt utsatta platser, exempelvis vid entréer, lekplatser och områden där många gående vistas. Genomför informationskampanjer om hur gång- och cykelbanor ska användas på ett säkert sätt. Vi uppmanar Polismyndigheten att: Genomföra återkommande trafikkontroller och ökad närvaro på Säröbanan. Informera om de trafikregler som gäller på gemensamma gång- och cykelbanor, där alla trafikanter har ett ansvar att anpassa hastigheten efter omständigheterna. Prioritera tillsyn på de sträckor där många medborgare upplever återkommande riskfyllda situationer. Vårt mål är inte att begränsa cyklingen. Vårt mål är att skapa en trygg och säker Säröbana där barn kan cykla, äldre kan promenera, hundägare kan rasta sina hundar och pendlare kan ta sig fram – med ömsesidig respekt och hänsyn. Vi hoppas att Göteborgs Stad och Polismyndigheten tar denna fråga på största allvar och vidtar konkreta åtgärder innan en allvarlig olycka inträffar.

Kalmar kommun planerar att ännu en gång kraftigt sänka ersättningen till resursskolan Kalmar Centrumskola. Om detta förslag blir verklighet hotas hela skolans existens, vilket i värsta fall kan tvinga verksamheten till en avveckling. Kalmar Centrumskola gör en ovärderlig insats för elever som är i behov av omfattande särskilt stöd och en trygg, anpassad skolmiljö. Kommunens ordinarie skolor saknar i dagsläget de resurser och den specifika kompetens som krävs för att möta dessa elevers unika behov. En nedskärning skulle slå direkt mot de mest sårbara barnen. De flesta av dessa barn har dessutom redan tvingats kämpa länge i kommunens egna skolor innan de fått en plats på Kalmar Centrumskola, som många gånger inte bara har varit räddningen för deras utbildning men även för deras mentala hälsa och livslust. Skriv under nu för att visa politikerna att vi kräver att förslaget stoppas och att Kalmar kommun tar ansvar för alla barns rätt till en fungerande skolgång.

​Vi kräver och förväntar oss att fotbollsplanen bevaras utifrån följande skäl: ​Klass- och socioekonomiskt perspektiv:  Det finns en enorm ekonomisk skillnad mellan sporterna. Ishockey är en extremt kostsam idrott som kräver dyr utrustning och höga avgifter, vilket väldigt många familjer i Skarpnäck helt enkelt inte har råd med. Att ersätta en gratis fotbollsplan med en dyr ishall är att prioritera en sport för de som redan har pengar, på bekostnad av de som har det tufft ekonomiskt. ​Den livsviktiga gratisytan för barnen:  Planen fungerar idag som en öppen, trygg och helt kostnadsfri samlingsplats där barnen som faktiskt bor i trakten möts varje dag året runt för att bara spela lite boll tillsammans. För många barn i området är detta den enda chansen till en aktiv fritid. Man kan inte ta bort en fungerande och gratis mötesplats som bygger gemenskap och trygghet i närområdet. ​Ingen acceptabel kompensation:  Stadens förslag att flytta fotbollsverksamheten till Kärrtorp som "kompensation" är en ohållbar lösning. Det skapar långa avstånd för de barn i Skarpnäck och Bagarmossen som idag har sportfältet som sin naturliga och trygga mötesplats. ​Ishallen hör hemma på en annan plats: Vi ställer oss bakom att en ishall ska byggas, men den måste placeras på en annan ort där den faktiskt passar och där infrastrukturen fungerar. Att klämma in den på Skarpnäcksfältet alldeles intill bostadshusen kommer bara leda till dygnet-runt-buller från kylanläggningen och en ohållbar trafiksituation på Vinggatan. ​Bygg smartare – utnyttja höjden: Vi är positiva till att området får en efterlängtad simhall, men staden måste planera smartare. Det går utmärkt att bygga simhallen i två våningar– ex. med en stor inomhushall i botten och simhallen på nästa plan. På så sätt förlorar vi inte heller inomhushallen som för övrigt också används flitigt. Genom att bygga ishallen förslagsvis i Tallkrogens gamla IP, så sparar vi fältets fria ytor och slipper förstöra fotbollsplanen. ​Det är valår i år, och vi förväntar oss att våra folkvalda politiker och stadens tjänstemän lyssnar på oss som faktiskt bor här och värnar om våra barns trygghet och rätt till en meningsfull fritid. ​Fotbollsplanen ska vara kvar!

Ingen ska behöva stå utan en behandling som redan har ordinerats av vården. Trots det har återkommande brister på östrogenläkemedel de senaste åren drabbat kvinnor över hela Sverige. För många har det inneburit avbrutna behandlingar, försämrad livskvalitet, ökad oro och en ständig kamp för att få tag på läkemedel som de behöver för att må bra. Kvinnor ska inte behöva ringa runt mellan apotek, resa utomlands eller leva i ovisshet om deras läkemedel finns tillgängliga nästa månad. Det här handlar inte bara om östrogen. Det handlar om hur kvinnors hälsa värderas i Sverige. Vi kräver: ✔️ En trygg och långsiktig tillgång till ordinerade läkemedel för kvinnor.  ✔️ En läkemedelspolitik som minskar risken för återkommande restnoteringar.  ✔️ Större politiskt fokus på kvinnors hälsa och vårdbehov.  ✔️ Ökad jämlikhet så att tillgången till behandling inte avgörs av ekonomi, kontakter eller möjlighet att söka vård utomlands. För många kvinnor är hormonbehandling en viktig del av möjligheten att fungera i vardagen, arbeta, sova och må bra under klimakteriet. När läkemedlen saknas får det verkliga konsekvenser för hälsa, arbetsliv och livskvalitet. Vi skriver under för att kvinnors hälsa ska tas på allvar.

Västertorps simhall är en viktig del av stadsdelens identitet och innehåller betydande arkitektoniska, konstnärliga och kulturhistoriska värden. Samtidigt finns behov av modernisering och utveckling. Initiativet stöds av boende, simhallsbesökare och kulturmiljöintresserade.

Detta är viktigt för Jeanettes psykiska välmående, känsla av trygghet. Hon ska kunna få känna att livet är meningsfullt, det gör hon när hon får träffa sin syster som hon vill fira allt med!

Vi tycker att konsumenter har rätt att veta vad deras kläder innehåller, hur de produceras och vad för påverkan de har på miljö såväl som på sin egen och andras hälsa.  Greenpeace har granskat ultra fast fashion-företaget Shein och resultatet är mycket alarmerande. Av 56 testade plagg innehöll 18 av dessa farliga kemikalier över de gränsvärden som är lagliga i EU, däribland barnkläder.   Bland dessa ämnen hittades exempelvis:  • PFAS (evighetskemikalier) kopplade till cancer, hormonstörningar och miljöförstöring  • Ftalater som kan påverka fertilitet samt barns utveckling  • Bly och Kadmium som är giftiga för nervsystem och organ  Samtidigt fortsätter ultra fast fashion-företag att driva överkonsumtion genom aggressiv reklam, sociala medier och influencermarknadsföring riktad mot unga.  Miljöministern Romina Pourmokhtari har flera gånger kritiserat företag som Shein och Temu och nu behöver orden följas av handling.  Frankrike har redan tagit stora steg för begränsning av ultra fast fashion. Vi anser att Sverige också måste agera och bli ett föregångsland för en trygg och hållbar konsumtion. Skriv under för rätten till säkra, transparenta och hållbara kläder! IN ENGLISH BELOW We believe that consumers have the right to know what their clothes contain, how they are produced, and what impact they have on the environment as well as on their own and others’ health.  Greenpeace has investigated the ultra fast fashion company Shein, and the results are highly alarming. Out of 56 tested garments, 18 contained hazardous chemicals above the legal limits allowed within the EU, including children’s clothing.  Among the substances found were:  • PFAS (“forever chemicals”) linked to cancer, hormone disruption, and environmental destruction  •  Phthalates that may affect fertility and children’s development  • Lead and cadmium, which are toxic to the nervous system and organs  At the same time, ultra fast fashion companies continue to drive overconsumption through aggressive advertising, social media, and influencer marketing aimed at young people.  Sweden’s Minister for Climate and the Environment, Romina Pourmokhtari, has repeatedly criticized companies such as Shein and Temu, and now those words must be followed by action.  France has already taken major steps to limit ultra fast fashion. We believe Sweden must act as well and become a leading example of safe and sustainable consumption.  Sign the petition for safe, transparent, and sustainable clothing!   

Det är svårt att sätta ord på hur mycket detta betyder för mig, men det handlar om hela mitt liv. Sverige är mitt hem. Jag kom hit som ensamkommande barn när jag var 11 år gammal och har bott här i 13 år. Det är här jag har vuxit upp, gått i skolan, lärt mig språket och byggt allt jag har idag. Jag har ingen familj kvar i Irak – hela mitt liv finns här i Sverige. Min sambo är den enda familj jag har. Vi har varit tillsammans i fyra år. Hon är svårt sjuk och jag finns vid hennes sida varje dag, i allt hon går igenom. Hon är min livskärlek, mitt stöd och min trygghet – och jag är hennes. Tanken på att skiljas från henne känns outhärdlig, eftersom vi båda är beroende av varandra i vår vardag och i vårt liv. Under mina år i Sverige har jag rotat mig, hittat min plats och skapat ett liv. Det är här jag har mina vardagsminnen, min trygghet och min framtid. Det här är mitt hem. Jag har studerat här, gått bygglinjen och arbetat inom vården i tre år.  Att nu riskera att bli utvisad känns som att allt jag har byggt upp håller på att raderas. Inte bara mitt hem, utan också min trygghet, min framtid och den enda familj jag har kvar. Jag ber inte om något annat än att få stanna i det land som är mitt hem – och få fortsätta leva mitt liv tillsammans med den person jag älskar och tar hand om varje dag.

Region Östergötland diskriminerar mina - och många andras barn Skrivet 25 maj 2026 Rehab, vård och habilitering för alla barn och ungdomar i Region Östergötland har medvetet raderats ur vårduppdraget för en utpekad grupp barn. Resonemanget bakom visar en anmärkningsvärd okunskap om hur samhället faktiskt fungerar för de barn som vården nu har lämnat i sticket högst medvetet. Det är skillnad på barn och barn. Det blir allt tydligare för de östgötska familjer som drabbas. Köläget till BUP har länge varit ett ständigt inslag i våra lokala medier, oavsett politiskt styre. Men det som sällan diskuteras är vad som väntar när du väl når fram i kön. Att vara tyst om det är ohederligt, eftersom det skapar falska förväntningar. Det vi kallar NPF omfattar ett brett spektrum av ärftliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll, aktivitetsnivå, socialt samspel, inlärning, minne, språk och motorik. Det innebär en sårbarhet i olika livssituationer – och skolstarten är en av de mest kritiska. Men behoven är inte alltid lätta att upptäcka. Funktion och förmåga varierar över dygn och vecka, och uttrycken skiljer sig åt beroende på ålder, kön och personlighet. Diagnosmanualerna ligger efter, särskilt när det gäller flickor. Skola och vård behöver möta barn med NPF-profil med kunskap och tvärprofessionell kompetens för att kunna se ADHD, autism, Tourettes, DLD/språkstörning, dyslexi och dyskalkyli – men också förstå kopplingarna till trotssyndrom, PDA, ARFID, överrörlighet och bindvävsproblematik (EDS/HSD), OCD, dysautonoma tillstånd (POTS, MCAS) och autoimmuna NPF-tillstånd som PANS/PANDAS. Och då har vi inte ens berört den psykiska ohälsa som riskerar att följa i spåren, trötthetssyndrom och smärtproblematik. Trots detta har vård och habilitering för barn över 7 år utan intellektuell funktionsnedsättning organisatoriskt lagts på BUP. Problemet är att de team som tidigare arbetade kring dessa barn är fullkomligt utraderade. Kvar finns en medicinsk kärna – läkare och sjuksköterskor – medan habiliteringen reducerats till generella gruppinsatser riktade främst till föräldrar. För ett barn utan samtidig psykisk sjukdom återstår i praktiken medicinering och uppmaningen att skolan ska erbjuda anpassningar. NPF är inte en psykisk sjukdom. När regionen fokuserar på psykiatriska diagnoser – BUP:s kärnuppdrag – utestängs en växande grupp barn från sin rätt till vård och habilitering. Vi kommer aldrig att komma till rätta med vårdköerna om vi inte tar tag i detta. Socialstyrelsen har riktlinjer, och det finns nationella vård- och insatsprogram för ADHD, men Region Östergötland hävdar att skolan ska lösa stödet genom särskilt stöd och anpassningar – utan att säkerställa att skolan faktiskt har förutsättningar att göra det. Skollagen är lätt att hänvisa till, men var tog Hälso- och sjukvårdslagen vägen? Ett barn tillbringar 15–20 procent av sin vakna tid i skolan. Resten av tiden är vårdnadshavarens ansvar – men det är inte rimligt att vi ska agera vikarier för ett helt vårdteam bara för att regionen har sparat bort det som fanns kvar.   Region Östergötland bygger upp en regional skuld där ett slaktat vårduppdrag ger ett tillfälligt plus i kassan medan människors privatekonomi blöder. Det är ett högt spel med unga människors liv och hälsa. Antalet självmord bland unga flickor ökar. Deras skolresultat sjunker. Samtidigt talas det om beredskap – men hur rustad är regionen egentligen? Konsekvenserna av detta kommer att slå hårt mot varje kommunbudget i länet: skolgång, måluppfyllelse, ökade behov av skolsociala team, närvarokoordinatorer, förstärkta elevhälsoteam, övergångtstal, fler platser på IM och allt annat som kommunstyrelser tvingas hantera när regionen kliver av sin del av samhällskontraktet. Och det värsta av allt.  Politikerna bakom detta vågar inte ens prata om vilka konsekvenser besluten får. De bara tiger.

(in English below) Att öka friskvårdsersättningen är viktigt för att förebygga och minska stress och för välmående och hälsa i bredare bemärkelse. Även om alla inte använder det skickar det en signal från arbetsgivaren att de uppmuntrar till, och tycker det är viktigt med, fysisk aktivitet bland de anställda. - SLUs friskvårdsbidrag ligger under genomsnittet och lägst bland de lärosäten som inte har friskvårdstimmar SLU's nuvarande friskvårdsbidrag på 2000 kr ligger under genomsnittet (2550 kr) för svenska statliga myndigheter (Akademikerförbundet 2025). SACO (2025) visar att bland 17 universitet/högskolor, har SLU lägst friskvårdsbidrag bland de fyra lärosäten som inte heller har friskvårdstimmar. Exempelvis har Försäkringskassan ökat sitt bidrag från 3000 till 5000 kr (2026). SLU tog dessutom bort friskvårdstimmen för ett antal år sedan, medan 139 av landets myndigheter erbjuder både friskvårdsbidrag och friskvårdstimme enligt kartläggningen, inklusive Uppsala universitet.  - Många anställda på SLU upplever stress och brist på återhämtning i arbetet Enligt den senaste medarbetarundersökningen (2024, s. 27), har 54 procent av SLU-anställda vissa eller stora problem att koppla av från arbetet när de är lediga och 49 % upplever någon grad av sömnsvårigheter på grund av sitt arbete. Det framgår också att 64 % upplever att möjligheten till återhämtning efter en intensiv period är otillräcklig och bland dessa tycker 87 % att förbättringar eller åtgärder behövs. - Träning är en billig och effektiv åtgärd för att både förebygga och hantera stress och en god, hållbar mental och fysisk hälsa. Undersökningsföretaget Nepa (2024) visade att 65 procent av anställda i Sverige skulle vilja ha möjlighet att träna på arbetstid, men att endast 33 procent gör det. Deras undersökning visar också att endast friskvårdsbidrag inte är tillräckligt, då brist på tid att träna och närhet till träningsplatser är de största hindren, samt att friskvårdstimmen är viktig för att skapa en kultur där det är OK att träna under arbetstid. Sveriges arbetsgivare spelar alltså en viktig roll i för en utveckling där fler anställda är fysiskt aktiva. Även en liten ökning i träningsmängd får stora positiva hälsoeffekter. Mot denna bakgrund önskar vi att SLU ökar sitt friskvårdsbidrag till minst 3000 kr och återinför friskvårdstimmen.   To increase the wellness allowance is important to prevent and reduce stress and wellbeing and health in a broader sense. Even if not all employees use it, it sends an important signal that SLU cares about its employees wellbeing. - SLU currently offers a wellness allowance below the average of Swedish public agencies and has the lowest allowance among the universities that offer no paid training time.   SLU's current wellness allowance at 2000 kr/year, is below the national average of 2550 SEK, according to a mapping by the union Akademikerförbundet (2025). For instance, the Swedish Social Insurance Agency increased their allowance from 3000 to 5000 SEK (in 2026) in just a few years. In addition, SLU removed its allowance for one paid hour of physical training/week a few years ago, while 139 of Sweden's public agencies offer both wellness allowance and 1 paid hour of physical training/week1, including Uppsala University. Thus, SLU has the lowest allowance among the universities that offer no paid training time (SACO 2025). SLU objectives include being “an attractive university” and “conducting ambitious internal sustainability work that includes all sustainability perspectives.  - Stress and lack of recovery are serious issues at SLU According to the latest SLU survey, 54% of SLU employees percent find it slightly or severely difficult to relax from work outside work hours; 49 % had light or severe work-related sleeping problems during the 6 months preceding the survey and 64% perceived the possibility for recovery after an intense period of work, as inadequate. Among those, 87 % recommends SLU to take measures to improve such possibilities (p. 27).  - Physical training is a cheap and efficient measure to both prevent and manage stress and to support a sustainable mental and physical health of the staff. According to a study by the survey company Nepa (2024), 65 percent of Swedish employees would like to have the possibility to train during work hours, while only 33 percent does so. The survey also shows that only allowance is not enough, rather, time and distance to a training facility are key limiting, and that a free hour of training/week is important to create a culture where exercising e.g. during lunch is OK. For some employees, the money is key, for others the time. Swedish public agencies play a key role in increasing physical exercise and wellbeing among its employees. Therefore, we hereby ask SLU to increase its wellness allowance to at least 3000 SEK per year and reinstate the paid weekly hour for physical training.    Referenser/References: Akademikerförbundet SSR. 2025-07-18. ”Myndighetslotteri i friskvård”. https://akademssr.se/post/myndighetslotteri-i-friskvard Hellerup och Pettersson, 2024-04-10. ”Träning på arbetstid ett vinnande koncept”. Nepas undersökning av svenska anställdas träningsvanor på uppdrag av Friskis och Svettis. SACO 2025, SLU:s friskvård halkar efter – dags för förändring. SACOs nyhetsbrev October 2025. SLU Medarbetarundersökning 2024. https://internt.slu.se/globalassets/mw/min-anst/min-anst/rapport-medarbetarundersokningen-2024.pdf SLU internwebb/internal website: https://internt.slu.se/Organisation-och-styrning/verksamhetside-vision-och-strategiska-mal/

Bakgrund Boden är en stark idrottskommun med ett levande föreningsliv där ishockey och issporter spelar en central roll. Idag finns två ishallar som delas av flera föreningar och hundratals aktiva barn, ungdomar och vuxna. Det finns nu planer på att avveckla en av dessa isytor. Ett sådant beslut skulle få mycket allvarliga konsekvenser för både föreningslivet, folkhälsan och kommunens attraktivitet. Istället för att minska kapaciteten föreslår vi att kommunen tar ett framtidsinriktat beslut och bygger en permanent ishall i Boden där Airdome tidigare funnits.   Förslag Vi föreslår att Bodens kommun: • Avbryter planerna på att avveckla befintlig is. • Planerar och investerar i byggandet av en andra permanent ishall där Airdome står.   Motivering 1. Behovet av istider överstiger redan dagens kapacitet Boden Hockey har cirka 300 aktiva spelare (totalt cirka 600 medlemmar) och behöver omkring 50 istider per vecka för sin verksamhet. Därutöver tillkommer cirka 15-20 timmar från andra föreningar där allmänhetens åkning inte finns med i den beräkningen. Totalt delar fem föreningar på befintliga isytor samt flertalet företag från näringslivet. Redan idag är trycket på istider mycket högt. En minskning skulle göra det omöjligt att bedriva verksamheten i nuvarande form. En ny ishall skulle: • Säkerställa att alla föreningar får rimlig tillgång till istider • Möjliggöra utveckling av barn- och ungdomsverksamhet • Skapa utrymme för spontanidrott och allmänhetens åkning • Säkerställa förutsättningar till ”Is-fritids” och läxhjälps möjligheter.     2. Säkrar föreningslivets överlevnad och utveckling Föreningar som Boden Hockey är en grundpelare i kommunen. De erbjuder inte bara idrott utan också gemenskap, struktur och en meningsfull fritid. Brist på istider leder till: • Färre aktiva barn och ungdomar • Risk att spelare lämnar kommunen för andra föreningar • Minskade intäkter från cuper och arrangemang En ny ishall skulle istället: • Möjliggöra fler arrangemang och turneringar • Stärka föreningarnas ekonomi • Göra Boden mer attraktiv som idrottsort   3. Stärker folkhälsa och social hållbarhet I en tid där barns stillasittande och ohälsa ökar är tillgång till idrottsanläggningar viktigare än någonsin. En säkerställning av två ishallar skulle bidra till: • Ökad fysisk aktivitet för barn och unga • Förbättrad psykisk hälsa och social gemenskap • Möjlighet till integration genom föreningslivet • Tillgång till spontanidrott för alla åldrar Att minska tillgången till is går i motsatt riktning mot vad forskning och riktlinjer kring fysisk aktivitet indikerar att man behöver prioritera.   4. Positiva effekter för näringsliv och attraktivitet Cuper, matcher och evenemang drar besökare till Boden som bidrar till: • Hotellnätter • Restaurangbesök • Handel i kommunen En ytterligare ishall skulle öka möjligheten att arrangera större event och därmed ge positiva ekonomiska effekter även utanför föreningslivet. 5. En framtidssatsning för Boden Att investera i idrottsinfrastruktur är att investera i framtiden. En ny ishall signalerar att Boden satsar på: • Barn och unga • Föreningsliv • Hälsa och livskvalitet • Tillväxt och attraktivitet   Sammanfattning Att avveckla en ishall riskerar att slå hårt mot föreningslivet och försämra livskvaliteten för många invånare. Behovet av istider är redan stort – och kommer att öka. Därför föreslår vi att Bodens kommun istället: satsar på att bygga en ytterligare ishall för att möta dagens och framtidens behov.