Alla förtjänar att behandlas mänskligt. Just nu är personer med psykisk ohälsa längst ner i näringskedjan och vi måste göra deras röst hörda. Det handlar inte om löner eller att skapa kaos. Det handlar om människoliv! 

Borsten lossnar eller går av och kan hamna i maten, strupen, magsäcken eller som i mitt fall: sticka hål på tunntarmen!! Hål på tunntarmen kan obehandlat leda till sepsis och alltså vara potentiellt dödligt!

Jeriko-området är ett fantastiskt grönområde med redan etablerade verksamheter som verkar i samklang med naturen och bidrar till hälsa och välbefinnande hos framför allt barn och unga. Det finns skyddade arter och fornlämningar i området. Om vi förstör det här kan vi aldrig få tillbaka det.

Helsingborg har en unik möjlighet att bli ett föredöme – en stad som med respekt för historien binder ihop stadsdelar, kulturer och generationer i ett levande, tryggt och inkluderande stadsrum. Istället för att bygga bort stora delar av parken och skapa en barriär mellan norr och söder, har vi chansen att utveckla en öppen och grön mötesplats för alla – där människor kan umgås, kulturen får leva och stadens själ får finnas kvar. Det är dags för kommunen, näringslivet och invånarna att tänka nytt och samarbeta på riktigt – inte bara i ord, utan i handling. Jag har under lång tid kämpat för att utveckla Bollbrolyckan och stadsparken till en levande plats för alla, med en musikpaviljong, uteservering, trygga aktiviteter och ett bibliotek som byggs längs med Carl Krooks gata – inte tvärs över parken. På så sätt bevarar vi både sikten, flödet och öppenheten mellan stadsdelarna. Läs gärna hela min text här: https://sabinasoder.se/upprop-mot-nya-stadsbiblioteket-helsingborg-riskerar-bryta-makarna-krooks-stipulerade-gavobrev-fran-1870/ Många städer och länder har valt att satsa på levande stadsparker där grönska, kultur och mat möts – i stället för att ersätta dem med storskaliga byggprojekt. Helsingborg har samma chans – att skapa en pulserande mötesplats där människor från alla delar av staden kan samlas och trivas.  Låt Helsingborg bli ett gott exempel – inte en stad som bygger en mur genom sitt gröna hjärta. Med hopp om en positiv förändring❤️ /Sabina Söder

Ale kommun måste förstå att det som för politikerna blir en liten fråga kan vara livsavgörande för den ungdom som inte vågar leva som den är. Vi måste som samhälle göra vad vi kan för att hjälpa de unga som är osäkra i sin identitet att våga leva som den de är, här är prideflaggan och pridesymboler viktiga symboler för att tydligt visa att vi står tillsammans trots våra olikheter.

• Att bekämpa ockupation är en rättighet enligt folkrätten.  • Terroriststämpeln används för att tysta solidaritet och blockera stöd till palestinska civilsamhällesorganisationer. • FN och Norge ser inte dessa grupper som terrorister – varför gör då EU det? • Terroriststämpeln försvårar fredsförhandlingar. SKRIV UNDER! Gör din röst hörd för en rättvis behandling av palestinska motståndet!

Det har inte undgått någon att födelsetalen i Sverige har sjunkit till rekordlåga nivåer. I media läggs fokus på lågkonjunktur, osäkerhet inför framtiden och personer som aktivt väljer att inte skaffa barn. Men i skuggan av dessa rubriker finns en stor grupp som sällan får uppmärksamhet – de ofrivilligt barnlösa.  Vi är par och individer som kämpar med primär och sekundär infertilitet. Var sjätte par påverkas. Det är långt ifrån en liten minoritet, ändå nämns vi knappt i diskussionen om den demografiska krisen. Det här är en grupp som inte bara borde höras – den måste höras. För vi vet vad barnlängtan kostar, i både kropp och själ.  Att längta efter barn är en av de mest grundläggande drömmarna många av oss bär på. För vissa kommer det enkelt. För andra krävs år av kamp, sorg och läkande mellan varje försök. Men vad händer när någon annan sätter gränsen för hur många gånger vi får försöka? När drömmen om barn, eller ett syskon, avgörs av plånboken snarare än viljan eller behovet?  I Sverige erbjuds idag tre IVF-försök genom regionen. Därefter förväntas vi själva bekosta våra fortsatta försök. För oss som dessutom är beroende av ägg- eller spermadonation gäller samma begränsning. Detta drabbar extra hårt dem av oss som har en kronisk sjukdom eller andra medicinska hinder – vi straffas dubbelt. Det är som om staten säger: "Nu räcker det", trots att vår kamp knappt börjat.  Infertilitet är inte bara en fysisk diagnos. Den är ett känslomässigt och ekonomiskt maraton. Kvinnor går igenom hormonbehandlingar, kirurgiska ingrepp och väntan – alltid med hoppet som bränsle. Samtidigt slits förhållanden sönder under pressen. Vi kastas mellan hopp och förtvivlan, oro och skuld, längtan och förlust.  "Kommer jag någonsin få bli mamma?", "Vad gör vi om vi inte har råd med fler försök?", "Är det mitt fel att vi inte lyckas?" Tankarna är många, smärtan är tyst – men den är där varje dag. Vi isolerar oss. Vi skäms. Och vi bär ofta denna kamp i det fördolda, utan stöd från samhället.  Att kalla detta för "psykisk press" räcker inte. Det här är en konstant berg-och-dalbana som påverkar varje aspekt av våra liv: vår ekonomi, vår psykiska hälsa, vår relation och vår framtidstro. Många tömmer sina besparingar eller skuldsätter sig. Andra ger upp sina drömmar för att de inte har råd att försöka en gång till.  Det är inte rimligt att ett land som oroar sig för framtida skatteintäkter och en åldrande befolkning blundar för denna grupps behov. Om politiker vill öka barnafödandet, måste de börja med att stötta dem som faktiskt vill – men inte kan – få barn.  Vad kan vi göra? Att satsa på fertilitetsvård är inte en kostnad. Det är en investering – i framtida medborgare, skattebetalare och ett hållbart samhälle. Vi föreslår följande åtgärder: 1. Inför regionsfinansierade syskonförsök Många som fått sitt första barn via IVF behöver samma hjälp för att få ett syskon. Idag lämnas dessa familjer att betala själva. Det är orimligt att viljan att ge sitt barn ett syskon – och att föda fler barn till landet – möts av ett nej från vården.  2. Utöka antalet finansierade IVF-försök från 3 till 6 Allt fler fall är medicinskt komplexa. För många räcker inte tre försök. Att erbjuda upp till sex försök skulle öka chansen att lyckas och minska lidandet. Det är billigare att stötta en familj än att behandla den psykiska ohälsa som uteblivet barn orsakar.  3. Tillåt PGT-A-testning i Sverige PGT-A (genetisk screening av embryon) kan minska antal misslyckade försök, spara pengar och undvika onödigt lidande. Det minskar risken för missfall och att kvinnor tvingas genomgå aborter på grund av obotliga fosterskador. Att tillåta NIPT men inte PGT-A är inte logiskt – det är hyckleri. Kvinnan bär konsekvenserna, i både kropp och själ.  4. Förbättra fertilitetsutredningar  Svensk fertilitetsvård släpar efter. Att endast testa TSH, AMH och göra en spolning är inte tillräckligt. Vi vill se fullständiga utredningar, som inkluderar:  ✔ Endometrios, PCOS, DNA-fragmentering av spermier  ✔ Immunologiska och bakteriella faktorer  ✔ Koagulationsfaktorer, anatomiska hinder i livmodern  ✔ Hormon- och näringsbrister hos både kvinna och man  Privata kliniker erbjuder detta idag – med stor framgång. Varför inte den offentliga vården?  5. Erbjud IVF vid upprepade missfall  Att ha haft flera missfall är idag inte tillräckligt skäl för att få hjälp via IVF. Det är oacceptabelt. Ofta finns en medicinsk förklaring, men kvinnan avvisas ändå. Detta måste förändras – ingen ska tvingas gå igenom fler missfall innan vården tar ansvar.  6. Höj åldersgränsen för IVF  Många kvinnor kan och vill få barn efter 40. Med rätt hjälp är det fullt möjligt – och allt fler kliniker, även internationellt, bekräftar detta. Låt inte ålder vara ett svepskäl för att neka vård.  7. Ge vårdpersonalen rätt utbildning och resurser  Infertilitet är inte ”one size fits all”. Rätt kompetens och rätt verktyg kan minska antalet försök, förkorta väntetider och öka chanserna till framgång.  8. Förbättra ungdomars fertilitetskunskap  I skolan fokuseras det på att ”skydda dig så du inte blir gravid”. När det sedan är dags att bilda familj så är det många som inser att det var inte så lätt att bli gravid – varför berättade ingen det? Det Europeiska organet Fertility Europe har i sitt kunskapsspel FActs konstaterat att endast 12 % av Europas ungdomar känner till att fertiliteten sjunker med åldern.  Ett vägskäl – ett val  Det låga födelsetalet är en varningssignal. Vi står vid ett vägskäl. Ska vi ignorera dem som kämpar i det tysta, eller ska vi agera och ge dessa människor det stöd de förtjänar?  Det här är inte en lyxfråga. Det är inte en fråga om vilja. Det är en fråga om rättvisa – och om framtiden. Vi kan inte lägga allt ansvar på individen när det i slutändan är staten som gynnas mest. Den emotionella, fysiska och ekonomiska bördan vi bär på våra axlar måste delas.  Vi är starka, men vi ska inte behöva vara det ensamma.  Vi ber er, politiker – hör oss. Ge oss chansen att bygga de familjer vi drömmer om. Inte bara för vår skull. Utan för hela Sveriges framtid. Anna Sane Erika Guardado  Izabelle Åström Veronica Duljic Häggström Petra & Fredrik Billstein Brandservice Syd AB Femmis - Föreningen för frivilligt ensamstående föräldrar med donation Riksförbundet Ofrivillig Barnlöshet

Ni i regeringen har makten att agera – men ni låter bli. Ett första steg borde vara självklart: slopa momsen på basvaror. Potatis, ris, mjölk, bröd – det är inte lyx. Det är livsnödvändigheter. Att staten i dag tjänar pengar på att folk köper mat i kris är inget annat än cyniskt. Flera andra länder i Europa har redan tagit det steget. Varför gör inte Sverige detsamma? Är skatteintäkter viktigare än att barn får äta sig mätta? Om regeringen verkligen ville ta ansvar skulle den införa tvingande åtgärder för att öka konkurrensen, stärka konsumentskyddet och ge stöd till dem som har det svårast. Det skulle inte vara radikalt – det skulle vara anständigt. Men ansvaret stannar inte där. Konkurrensverket, Konsumentverket och övriga myndigheter måste börja göra sitt jobb och se till att det inte förekommer oegentligheter – något vi vet sker i alldeles för stor utsträckning. Överpriser, marknadsdominans och tyst pris samordning måste granskas och åtgärdas – inte normaliseras. Så Elisabeth Svantesson – visa att ni står på folkets sida. Slopa momsen på basvaror. Piska tillsynsmyndigheterna och ge dem makten att agera. Stoppa matkrisen innan den blir en permanent verklighet. För det är inte förståelse vi behöver – vi kräver handling. Med hopp om handling, PS. Vi bojkottar just nu, Ica, coop samt producenterna Arla, Findus, Kronfågel, Scan, Zoegas och Skånemejerier. Vi kommer att utöka med fler matjättar och producenter varje vecka tills vi får gehör för våra krav, dessutom kommer vi med jämna mellanrum att ha total bojkott riktat mot alla matjättar samtidigt med början vecka 26.

De senaste åren har användandet av dessa bensindrivna mopeder ökat explosionsartat, i och med uppkomsten av matbud. Räkneexempel från innerstad: Från ca 0 bensindrivna mopeder till 1 bensindriven moped väntandes runt varje gathörn, ibland flera på rad. Olägenheterna med dessa förlegade fordon är flera, däribland utsläpp och ljudföroreningar. Moderna alternativ finnes. Låt oss driva utvecklingen framåt, inte bakåt.

Idag är sexualundervisningen ofta uppdelad mellan tjejer och killar. Vi som skriver motionen samt flertalet andra organisationer tycker att en jämställd undervisning – där alla får lära sig om olika pubertala problem – är en hörnsten i processen till att både bryta stigmat om biologiska förändringar inom puberteten och skapa en mer jämlik undervisning. Det leder till en mer jämlik kunskap som i sin tur påverkar vårt samhälle. Vad vi lär oss i skolan formar våra tankar och förväntningar på framtiden, och därmed en mer jämlik kunskap som hamnar i vårt samhälle i slutändan; vad vi lär oss i skolan skapar våra tankar och förväntningar på framtiden.

Nu börjar sommarsäsongen och det är MÅNGA barn som springer, leker och cyklar i området.  Kör försiktigt ❤️

Platsen som företaget Sweden Ballistics AB har valt för fabriken är en sluttning vid sjön Vikerns västra strand. Platsen är med all sannolikhet vald för att företaget ser möjligheter att snabbt och förhållandevis billigt lägga ledningar i Vikern och för att det är billigare att bygga på naturlig skogsmark än redan förorenad industrimark. Men en strand vid en sjö som sitter ihop med stora delar av Mellansveriges vattenförsörjning är en farlig plats för en kemisk industri. Ett utsläpp på land filtreras och bromsas, men utsläpp i vatten sprids snabbt och långt eftersom många kemikalier är vattenlösliga. Vid ett haveri skulle stora mängder TNT eller andra kemikalier rinna från området ner i Vikerns vatten och vidare till anslutande vattensystem och grundvatten. Man planerar att på området hantera bland annat tonvis med svavelsyra, salpetersyra och toluen. Det finns inga möjligheter att lyckas rena Vikern om det hamnar TNT eller andra kemikalier i den.  Nor är Noras äldsta by full av kulturarv. En fabriksetablering skulle innebära att den slingrande grusvägen som går igenom byn skulle breddas, asfalteras och i praktiken bli en infartsled till fabriken med tung trafik och farliga transporter. Kulturvärden och förutsättningarna att bo i området eller längs med anslutande vägar skulle helt förstöras. Tunga kemikalietransporter till anslutande städer påverkar ett stort område.  Nya arbetstillfällen är viktiga för kommunen, säkerhetsläget är allvarligt i världen och Sveriges beredskap behöver höjas men miljö och invånares säkerhet måste värnas. Nora kommun måste ta ansvar och göra en seriös lokaliseringsutredning där man tittar brett för att hitta en lämplig plats för etableringen långt från bostadshus och där miljörisker minimeras.