Gunnarstorp är ett område där möjligheterna att resa kollektivt är mycket begränsade. För den som inte har körkort eller tillgång till bil blir det därför svårt att på egen hand ta sig till och från området – exempelvis för arbete, skola, vård, inköp och fritidsaktiviteter. Det påverkar inte bara oss som bor i Gunnarstorp. Även personer som arbetar här, besöker familj och vänner eller av andra anledningar behöver ta sig till Gunnarstorp är beroende av bil eller av att någon kan hämta och lämna dem. Bristen på kollektivtrafik påverkar särskilt barn och ungdomar, äldre och personer som av olika anledningar inte kan eller har möjlighet att köra bil. Även hushåll med endast en bil kan bli väldigt beroende av skjuts. En busshållplats med fungerande trafik skulle ge människor större frihet och självständighet, samtidigt som Gunnarstorp blir mer tillgängligt och attraktivt – både för dem som bor här och för dem som behöver ta sig hit. Dessutom är kollektivtrafik en viktig del av ett hållbart samhälle. När bussen inte är ett alternativ blir bilen i praktiken det enda valet. Det ska vara möjligt att både ta sig från och till Gunnarstorp utan att vara beroende av bil.

Gotlandsfärjan är hutlöst dyr – vår enda landsväg! Priserna ska inte avgöra hur ofta vi kan träffa våra barn, föräldrar och vänner eller om vi har råd att finnas där för varandra. Det gör de i dag. År efter år kämpar människor för en fungerande färjetrafik. Kampen nöter, skapar ilska, besvikelse och uppgivenhet. Även ensamhet. En färjeresa måste fungera hela vägen: hemifrån till hamnen, över Östersjön och hem efter ankomst, så att vardagen fungerar både före och efter. Det gör den inte med det nya avtalet 1/2-27, färre upphandlade turer och försämrad turlista på Nynäshamns- och Oskarshamnslinjen. Svart på vitt hur reskedjan brister: vissa morgonbussar på Gotland når Visby för sent för morgonfärjan, och vissa kvällsfärjor anländer efter midnatt, så människor kommer hem mitt i natten och några timmar senare väntar en ny arbets- eller skoldag. Färjetrafiken över Östersjön är en livsnerv som förbinder Gotland med resten av Sverige. Staten ska ta fullt ansvar för landsvägen över Östersjön – i pris, tidtabell och kapacitet. Vi medborgare ska kunna resa på lika ekonomiska villkor på alla våra landsvägar – även till och från Gotland. Detta rättvisekrav ska staten säkerställa i färjeavtalet från 2035. Med vägpris menar vi att färjepriset för person och fordon motsvarar kostnaden för att köra en motsvarande sträcka på fastlandets landsvägar. Det nya avtalet börjar i februari 2027. Senast den 31 december 2026 ska Trafikverket redovisa regeringsuppdraget om färjetrafiken från 2035. Därför ställer vi kraven nu.  Skriv under för ett Sverige på lika villkor – till och från Gotland. Dela! Avsändare: GotlandsUpproret⚓ https://www.facebook.com/groups/395922987126447/ Kontakt: Gunhild Jonsson  ·  [email protected]  Facebook: GotlandsUpproret

Blåbergaskogen är viktig både för den biologiska mångfalden och för människors hälsa och livskvalitet. Hallsbergs kommun har tydliga mål om att bevara tätortsnära natur, stärka den biologiska mångfalden och värna skogens betydelse för friluftsliv och folkhälsa. Även Region Örebro län lyfter behovet av att bevara skog med höga naturvärden för att stärka den biologiska mångfalden. Att vistas i naturen främjar fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande och social gemenskap. När en stor sammanhängande skogsmiljö tas i anspråk för en storskalig exploatering förloras därför inte bara livsmiljöer för växter och djur, utan också en viktig natur och rekreationsmiljö för oss i kommunen. Vi som bor nära den planerade solcellsparken känner stor oro för brand och säkerhetsriskerna, särskilt med ett storskaligt batterilager så nära våra bostäder och skog. 

De nuvarande visualiseringarna för Strålen 7 visar på en byggnad på sex-sju våningar, fasaden främst i mörkare tegeltoner.  Efter ombyggnaden av järnvägsområdet och tillkomsten av Vikentunneln har de färgglada husen längs Vikengatan blivit mer synliga. Husen blir för många resenärer ett första välkomnande när de anländer till Karlstad med tåg. Strålen 7 kommer därför att få stor betydelse både för upplevelsen av nya besökare samt för anländande hemresenärer. Genom färgval som speglar de andra färgstarka huset på gatan, möjligtvis med anspelning på det tidigare "Blå Huset", med detaljer som knyter ann till omliggande byggnader så skulle Strålen 7 bättre kunna samspela med Vikengatan och det nya järnvägsområdet. Det kan också bli ett fint inslag i stadsbilden med en estetik som står sig i längden. Det finns många lyckade nybyggen där man valt att bygga med större hänsyn till omliggande arkitektur, så som Gretas Glänta i Sigtuna, Sigtuna Stadsängar, församlingshemmet i Nora, Ekmansgatan 5 i Göteborg samt det planerade nya Backaplan och Frihamnen, även planerade nybygget vid Lorensbergparken i Göteborg, där man tar inspiration från omliggande områdets arkitektur. Men det handlar inte enbart om att anspela på äldre arkitektur. Modern arkitektur behöver inte vara ett dåligt alternativ, arkitekturstilar utvecklas. Det handlar mer om att tänka på att integrera en byggnad i den nuvarande miljön med hänsyn till den historiska stadsmiljön.  Stadsarkitektur har stor påverkan på den människors tillvaro, hur väl människor trivs i ett område. Boverket framhåller vikten av stads- och landskapsbild, kulturvärden, god helhetsverkan samt god form-, färg- och materialverkan vid utformningen av nya byggnationer. En omsorgsfullt planerad byggnad vid stationen som utvecklar området och samtidigt tar till vara på identiteten som området redan har kan därför bli ett bra tillskott. 

Idag finns kvällar då sista möjliga anslutning till ön sker för tidigt, vilket begränsar möjligheten att delta i arbete, kultur-, idrotts- och föreningsaktiviteter i Stockholm utan egen båt.  Åtgärden skulle: • öka tillgängligheten för boende året runt, • stärka tryggheten vid sena resor, • minska behovet av båtresor, • bidra till ett mer hållbart och attraktivt ö-samhälle. Vi uppmanar därför Region Stockholm att utreda och genomföra denna mindre men betydelsefulla förbättring.

Täby kommun vill förändra stora delar av Sjöflygparken i Hägernäs strand - hur påverkar det mig som boende? - Gräsmattor, äng, skog hela vägen till stranden ersätts med parkeringsplatser, ishall och inhägnad fotbollsplan  - Höga ljudnivåer dagligen och långt in på kvällarna  - Mycket mer biltrafik med stor trängsel  Läs yttrandet från Brf Parkhöjden här Läs kommunens handlingar här Acceptera inte stillatigande förslaget! 

När Haninge kommun placerar ett barn i en skola förväntar man sig som förälder att tryggheten gäller under hela skolgången. Haninge profilera sig stolt som en landsbygdskommun och betonar vikten av att hela kommunen ska leva. Men kommunens agerande i skolskjutsfrågan rimmar väldigt illa med den filosofin. Genom ändrade interna riktlinjer och omritade kartor har kommunen ändrat förutsättningarna i efterhand. Enligt kommunens nya riktlinjer krävs det nu att barnet går i den skola som ligger geografiskt närmast hemmet för att beviljas skolskjuts. Det innebär att barn som kommunen tidigare har placerat i en skola utifrån dåvarande skolgränser och upptagningsområden plötsligt hamnar i kläm. Kommunen hävdar i efterhand att föräldrarna "hade kunnat välja en skola som ligger närmare". Därmed stämplas den skola som kommunen själv anvisade från början som en ”självvald skola” – och skolskjutsen dras in. Detta skapar en otrygg och ohållbar situation för familjer på landsbygden: • Farliga och olämpliga skolvägar: När skolskjutsen dras in hänvisas barn till färdvägar längs högt trafikerade vägar, utan gångbanor eller belysning. Det skapar stor otrygghet och innebär uppenbara risker. • Ändrade spelregler mitt i skolgången: Familjer som har inrättat sina liv efter kommunens ursprungliga beslut får plötsligt förutsättningarna undanryckta. Man ska kunna lita på en myndighets placering. • Landsbygdens förutsättningar ignoreras: Att bo utanför tätorten kräver fungerande samhällsservice. Om Haninge ska vara en attraktiv landsbygdskommun kan de inte lägga över hela ansvaret och kostnaden för skoltransporterna på enskilda föräldrar genom juridiska finter. Inga barn ska få sin trygghet och sin rätt till en säker skolväg nedmonterad på grund av kommunal byråkrati. Haninge kommun måste leva upp till sin egna filosofi, värna om barnets bästa och garantera en trygg skolväg för alla elever på landsbygden!

Snön som tippas i våra centrala vatten är inte ren nederbörd. Det är vägslask fullt av: • Tungmetaller: Koppar från bromsbelägg, zink från däck och bly. • Miljögifter: Oljerester, PAH och mikroplaster. Tusentals ton av detta vägslask tippas rakt i Riddarfjärden – som utgör en del av dricksvattentäkten för över två miljoner människor. Staden har dispens att vräka ner upp till 800 000 kubikmeter per år fram till 2031, trots att dumpning av avfall i vatten varit förbjuden i svensk lag sedan 1972. Samtidigt gör staden det motsatta med samma vatten: • Den bygger ny badbrygga för 5,7 miljoner kronor med strömbildare för vinterbad vid Norr Mälarstrand, och liknande badbrygga har byggts vid Söder Mälarstrand.  • Den lägger över 18 miljoner kronor på kemisk fosforfällning för att rädda Riddarfjärdens botten. Och några månader senare rullar lastbilarna in och tippar giftig gatusnö på samma plats. Vi betalar alltså för att rena vattnet på sommaren och för att förorena det på vintern. Lösningarna finns redan Problemet är löst i våra grannländer. I Oslo har en smältpråm renat all bortforslad snö sedan 2012 – snön smälts med sjövattenvärme och över 90 procent av tungmetaller, däckpartiklar och skräp filtreras bort. Stockholm har själv testat att smälta snö med returvärme från fjärrvärmenätet med gott resultat. Tekniken finns, är beprövad och redo att beställas. Runt om i Sverige kontrolleras och avgiftsbeläggs medborgare som källsorterar sina förpackningar fel. I samma samhälle beviljas en kommun undantag efter undantag för att tippa orenat gatuavfall i sitt eget dricksvatten. Det är svårt att förklara för ett barn, och det borde vara omöjligt att försvara för en politiker. “Det är helt tokigt att de dumpar i vattnet vi dricker och badar i. De har lovat gång på gång att de ska sluta. Jag har bott här i 30 år och de bara fortsätter. Det är bara dumt.                                                   — Birgitta Marking, 86 år, Kungsholmen” Skriv under om du tycker att Stockholm ska sluta söka undantag och i stället rena snön. För mer information, källor, tekniska alternativ och fördjupning: stoppa-snodumpningen.nu

Tusentals pendlare mellan Malmö och Lund förlitar sig dagligen på busslinje 131 för att ta sig till jobb och skola smidigt. Linjen knyter ihop de två stadskärnorna och tar människor dit de ska utan att behöva byta. Att tågstationen Klostergården nyligen öppnade är en klen tröst då tågtrafiken inte är tillförlitlig i dagsläget.  

I Steninge Slottsby har vi mycket fantastiskt, men vi saknar en närbutik. När slottsbyn planerades var mycket mer yta tänkt för kommersiellt bruk, men även färre bostäder. Nu är det betydligt fler bostäder och det finns ingen livsmedelsbutik närmare än cirka 10min resväg (om man har bil). Och de kommersiella ytorna i detaljplanen blev bostäder. Kommunen har dessutom nekat ansökan för att öppna snabbköp. En liten närbutik, t.ex. en 24 SJU Snabbköp, (om inte en ordentlig livsmedelsbutik öppnas) vore ett perfekt tillskott till slottsbyn. Detta koncept har visat sig vara både välkommet och väl fungerande på mindre orter eller stadsdelar.

En trygg bostad är grunden för att människor ska kunna skapa en stabil framtid. Idag har många unga svårt att flytta hemifrån eftersom det finns få möjligheter att hitta boende. När bostäder saknas kan unga behöva bo kvar hemma längre än de vill och få svårare att planera sin framtid. Familjer kan också påverkas genom trångboddhet och otrygga boendeförhållanden. Genom att bygga fler prisvärda ungdomsbostäder kan Uppsala skapa ett tryggare samhälle där fler människor får möjlighet att bo bra och utvecklas. Vi unga kan på så sätt känna trygghet i vetskapen om att det finns boende för oss i framtiden. 

Regeringen vill avskaffa den generella vägpolitiken och införa särskilda betalvägar. De planerar att använd sig av ”offentlig-privat samverkan” kallad OPS. Det kommer öka trafiken, göra det dyrare och fylla fickorna på regeringens kompisar. Som tack kommer du behöva betala varje gång du åker på någon av dessa betalvägar! Vad är OPS? Offentlig-privat samverkan, OPS, är ett samlingsnamn för flera olika typer av samverkan mellan offentliga och privata aktörer. I grunden är det en upphandlingsform med ett långsiktigt avtal mellan en offentlig beställare och en privat leverantör. Det låter kanske bra men hur blir det i verkligheten? Hur brukar det bli med OPS? I Sverige ligger OPS bakom katastroferna Nya Karolinska och Arlandabanan. Dessa infrastruktursatsningar blev världens dyraste sjukhus fyllt med problem och ett svindyrt tåg till en flygplats. OPS-lösningar skenar i kostnader och ger regeringens konsultvänner ytterligare ett sätt att mjölka medborgarna på pengar. Är inte detta som trängselskatter? Nej. Trängselskatter är till för att minska trafiken. Betalvägar är till för att öka trafiken och flytta pengar från dina fickor till regeringens kompisars fickor. Skriv under om du vill stoppa betalvägarna innan det är för sent! Regeringen måste stoppa sitt arbete för betalvägar genom att: 1. Dra tillbaka sitt uppdrag till Trafikverket om ”förbereda för genomförande av statlig infrastruktur genom offentlig-privat samverkan (OPS)”  2. Stoppa lagändringen av väglagen som krävs för att ett statligt bolag ska kunna bygga och driva en statlig väg