För att vi ska ha en stad där så många som möjligt kan gå eller cykla till skolan så är säkerheten A och O. Övergångsställen är absolut minimum för att trygga skolvägen.

I Källbyområdets östra delar finns promenadstråk, odlings- och koloniområden som bidrar till välmående för boende och besökare. I området finns det uppvuxna träd och grönska som minskar exponering av skadliga ämnen och höjer kvaliteten i luften vi andas. Grönområdet ger insekter och djur ett naturligt habitat och förutsättning för pollinering. Gröna ytor behövs för att ta hand om extrema skyfall och förhindra översvämningar. Alltmer blir vi också varse om betydelsen av stadsnära markytor med möjlighet till odling. I Lund startade kolonirörelsen 1905 och är en del av kommunens historiska kulturarv. Byggnadsnämnden i Lunds kommun har tillsammans med fastighetsbolag långtgående planer på att exploatera dessa gröna ytor på Klostergården för att bygga ett Nationellt Centrum för Idrott & Folkhälsa, bostäder, lokaler, parkeringar, bussgata, gator, skola, förskola mm. Den här namninsamlingen har vi startat för att få Lunds politiker att tänka om. De behöver förstå att vi är många som anser att det klokaste för kommunen är att bevara Källbyområdets gröna ytor, befintliga odlings- och koloniområden och i stället exploatera redan hårdgjorda ytor!

Mindre järnväg betyder mer bilar och lastbilar genom våra byar och mer luftföroreningar. Det betyder även att viktig infrastruktur i vår landsbygd försvinner och kommer inte tillbaka. Folk flyttar tillslut till större städer, då hela samhället dör ut. Vi vill istället att HNJ-banan ska rustas upp, byggas ut till dubbelspårig, elektrifieras, att det blir oftare och bättre turer samt att det ska vara lättare att frakta gods. Tåget tillåter dessutom att man lättare kan ta med cykel, barnvagn eller rullstol på tåg. Att investera i järnvägen blir även en landsbygdsutveckling åtgärd, då många personer kan bo kvar och många industrier kan utvecklas och skapa nya arbetstillfällen. Tåget är också säkrare än buss och bil. Tåget kan dessutom göra en resa mycket snabbare än buss och gör att kollektivtrafiken som helhet blir starkare. Människor utan bil och/eller körkort (barn, unga, äldre) kan pendla eller sköta olika ärenden på ett tillförlitlig och miljövänligt sätt. Tåget är helt enkelt bättre, billigare och renare!

För att göra det tryggare för barnen att lära gå till återvinningsstationen! Riktig förändring sker när vanligt folk som du och jag kommer samma och står tillsammans för att förändra till det bättre!

Stoppa nedläggningen! Låt Krogen och bygden leva! Skriv på detta upprop! Fritids- och fastboende på Väddö. Lars Nylin, Lena Gidlöf, Robert och Yvonne Sjöblom, Lena Svenonius och Jan Axel Uddenfeldt.

När riksdagen 2010 fattade beslut om en avreglering av järnvägsunderhållet såg man framför sig att en effektiv marknad skulle växa fram. Tolv år senare lider marknaden av betydande brister (få aktörer, få anbud och snedvridna incitament) vilket genererar en lägre kvalitet på drift- och trafiksäkerhet än väntat i relation till de medel som finns anslagna till järnvägsunderhåll. Det finns idag ingen aktör med koll på järnvägen. Förseningar inom järnvägstrafiken kostar enligt Trafikverket samhället 5 miljarder kronor per år. En betydande del av förseningarna beror på fel i järnvägsanläggningen. Sättet att organisera det dagliga och löpande underhållet bidrar inte till att lösa problemet. Risken för driftstopp ökar. Varken resenärer eller gods till industrin och handeln kommer fram i tid. Utan en fungerande järnväg sinkas den gröna omställningen. Att Seko ska verka för att samla banor och banunderhåll, fordonsunderhåll samt trafik under statlig regi, beslutades på Sekos kongress i oktober 2021. Vill du också att tågen ska gå i tid, minska risken för olyckor och påskynda den gröna omställningen? Då kan du göra skillnad genom att skriva under namninsamlingen.

Inrikes transporter står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Ska vi mildra klimatkrisen krävs en fossilfri fordonsflotta.

Regeringens förslag till ett elprisstöd i samband med de skenande elpriserna vi sett under hösten och vintern kommer att innebära att endast de som har en månadskonsumtion på över 2000 kWh blir berättigade ett bidrag på 2000 kronor i månaden under en tremånadersperiod årligen, en summa som inte på långa vägar ens täcker de extra kostnader som ett hushåll boendes i en mindre lägenhet drabbats av till följd av vinterns elprischock. Att gränsen för att berättigas ett månatligt bidrag på 2000 kr ligger på denna nivå innebär samtidigt att i praktiken enbart villaägare kommer att kunna ta del av ett sådant bidrag, medan bidraget för hyresgäster eller bostadsrättsägare blir avsevärt lägre om inte icke-existerande. Låginkomsttagare, sjuka, pensionärer, ungdomar och studenter får med andra ord obetydlig hjälp, trots att deras elräkningar äter upp en lika stor, om inte större, andel av inkomsten. Man sparkar alltså i vanlig ordning främst på de som redan ligger. SE4, det elområde som innefattar de sydligaste delarna av Sverige, är värst drabbat av elprischocken. Elektriciteten produceras till största delen i norra Sverige, och överföringen till södra Sverige är ineffektiv. Detta i kombination med andra faktorer såsom en tidig och kall vinter samt att älvarna i norra Sverige varit frusna under längre perioder än vanligt i vinter, vilket minskat den betydande vattenkraftsproduktionen, har lett till att elpriset i södra Sverige är högre än någonsin. Oavsett om man vill skylla denna kris på nedregleringen av den svenska kärnkraften, Sveriges samarbete med resten av den europeiska elmarknaden eller på vädret kvarstår det faktum att elpriset i SE4 i december 2021 var nästan 400% högre än samma månad året innan. Den senaste tiden har många debattartiklar och ledarsidor med förslag på hur man bör lösa de bakomliggande orsakerna till denna kris skrivits. Oavsett vilken strategi man i slutändan väljer har vinterns extrema elpriser redan skuldsatt många svenskar, och fortsätter göra betydande skada på folks ekonomi och levnadsstandard. Elpriserna är dock inte det enda som kommer att göra hål i hushållens plånböcker i en kris som denna. Den senaste tidens enorma höjningar av elpriserna får även mer långtgående och oroväckande konsekvenser, såsom att livsmedel blir dyrare. Enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet 2021 är indexvärdena för företagens kostnader på den högsta nivån de varit under de tolv år konjunkturmätningarna gjorts, något som de ökade elpriserna är en viktig anledning till. Till följd av detta kan konsumenterna “vänta sig tydligare prishöjningar senast i början av 2022”. Vissa livsmedel där produktionen främst finns i södra Sverige, såsom tomater där så mycket som 60% av den närodlade produktionen i landet sker utanför Trelleborg i Skåne, kommer att bli särskilt dyra. Trots att frågan om orsakerna bakom elkrisen också är en stor och betydande fråga behövs det således ett elprisstöd, ett rättvist sådant, nu. Regeringens förslag avser ett elprisstöd som kommer att gälla konsumenter i hela Sverige, utan att ta hänsyn till de enorma skillnaderna i elpriser mellan de olika elområdena. Huruvida ett hushåll blir bidragsberättigat eller inte kommer, som det ser ut än så länge, att bero endast på elförbrukningen och inte på den faktiska kostnaden för elförbrukningen. Detta medför att regeringens stöd blir oerhört skevt fördelat, där hushåll som förbrukar lika mycket elektricitet får samma storlek på sina bidrag trots stora skillnader i deras elräkningar. I skrivande stund, den 18:e januari 2022, är spotpriset på el i SE4 över 730% högre än i norra Sverige (SE1 och SE2). Ovanpå detta tillhör näst intill alla kommuner där hushållskunderna har reducerad energiskatt (samtliga kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt ett antal andra kommuner), vilket medför en lägre total elkostnad, SE1 eller SE2. Läget i södra Sverige är nu mycket allvarligt. De sydliga delarna av landet har drabbats oproportionerligt hårt av den nuvarande elkrisen. Således är det hushållen i dessa områden som borde kompenseras mest. Allt detta sker samtidigt som energiskatten inklusive moms för närvarande uppgår till 0,45 öre per kWh för de allra flesta konsumenterna i Sverige. Energiskatten för påföljande år bestäms varje år i november, och har tredubblats sedan 1996. För den typiska svenska elkonsumenten innebär detta att ungefär hälften av elräkningen idag går till staten. Enbart under 2021 kan detta resultera i drygt tjugo miljarder kronor som staten tjänar på de skyhöga elpriserna. Endast sex miljarder av dessa kommer användas som ett elprisstöd åt hushållen. Det finns med andra ord mycket goda förutsättningar att besluta om ett nytt elprisstöd som inte bara är rättvist fördelat utan även har en rättvis storlek. Källor: Elbruk. 2022. Spotpriser för elområde SE4 - Malmö. https://www.elbruk.se/timpriser-se4-malmo (Hämtad 2022-01-18). Finansdepartementet, Infrastrukturdepartementet. (2022). Sex miljarder i elpriskompensation till hushållen [pressmeddelande]. 12 januari. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/01/sex-miljarder-i-elpriskompensation-till-hushallen/ (Hämtad 2022-01-18). Energimarknadsbyrån. 2021. Höjd energiskatt från 1 januari 2021. (https://www.energimarknadsbyran.se/nyheter/nyhetsarkiv/2020/hojd-energiskatt-fran-1-januari-2021/ (Hämtad 2022-01-20). Jönsson Silfversparre, Cecilia. 2021. Tomatodlarens elnota har dubblerats – till två miljoner i månaden. SVT Nyheter. 29 oktober. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/tomatodlarens-elnota-tva-miljoner-kronor-i-manaden (Hämtad 2022-01-20). Livsmedelsföretagen. 2021. Konjunkturbrev. https://www.livsmedelsforetagen.se/app/uploads/2021/11/livsmedelsfoxxretagen-konjunkturbrev-q3-2021.pdf (Hämtad 2022-01-20). Söderlund, Ola. 2022. Analys: Staten stor vinnare på höga elpriser. Dagens PS. 13 januari. https://www.dagensps.se/privatekonomi/bostad/analys-staten-stor-vinnare-pa-hoga-elpriser/ (Hämtad 2022-01-20).

Fri kollektivtrafik är rättvist Med fri kollektivtrafik får alla åka med, alla betalar efter förmåga och ingen tvingas stanna hemma eller planka. Från fattigpensionären som får rörelsefrihet till barnfamiljen som minskar sina transportkostnader är det rättvist att kollektivtrafiken finansieras gemensamt. Fri kollektivtrafik räddar klimatet Klimatmålet om att minska utsläppen med 70% till 2030 kräver att vi förändrar resandet – särskilt i storstäderna. Istället för att bilpendla måste kollektivt, cykel och gång öka. Ett sätt att göra detta är att befria kollektivtrafiken från avgifter. Fri kollektivtrafik är effektivt Under coronapandemin har det visat sig hur bräcklig avgiftsfinansieringen är. Helt plötsligt var bolagen tvungna att köra full trafik fast med färre resenärer. En stabil finansieringsmodell via skatten klarar sig undan såna kriser.

Under Mars 2021 så införde Länstrafiken ytterligare höjda priser för kollektivtrafiken i Örebro, och idag ligger en biljett på 37 kronor respektive 25 kronor vid förköp för en vuxen. Det går inte att förneka att det för varje år blir dyrare och svårare att åka kollektivt i Örebro, och ifall en är någon som helt och hållet är beroende av att åka buss dagligen så är det "ekonomiska" alternativet ett månadskort på 615 kronor per månad. Detta är givetvis helt fel riktning för Örebros kollektivtrafik. Kommunen behöver visa att de är seriösa i klimatfrågan, och de behöver framhäva de miljövänliga alternativ som vi har, vilket många städer redan gjort. Örebro är idag en studentstad, och studenterna bör också betraktas som att de bor i en. Idag har studenterna inga som helst förmåner inom kollektivtrafiken, och att betala ett minimum på 615 kronor per månad för ett busskort är en utgift som ingen student ska behöva betala på sin redan väldigt begränsade budget. Studenterna i Örebro uppmuntras till att cykla, men detta kan bara appliceras till de områdena närmast till universitetet. De stora satsningarna på studentbostäder har bidragit till att många studenter idag bor på långt avstånd från universitetet, vilket innebär att de mer än ofta är helt beroende av kollektivtrafiken. Rent ekonomiskt så skulle inte nolltaxa i Örebro betyda en särskild belastning för kommunbudgeten. Givetvis så kommer ju inkomsten från biljettpriserna att försvinna, vilket egentligen är själva syftet. Men med biljettinkomster så tillkommer även administrativt arbete och biljettkontroller – utgifter som skulle försvinna med dessa avgifter. Givetvis kan detta medföra en höjning av kommunalskatten, men dessa höjningar rör sig om ören, och det är något som skulle gynna varenda Örebroare som åker buss minst en gång i månaden. Kollektivtrafiken ska inte behöva kosta, varken för pensionärer, barn, studenter eller vuxna.

Vill du också se en bättre byggbransch med värdiga villkor för alla som bygger landet? Hjälp oss genom att skriva under vårt upprop. Vi är arbetare födda i Sverige, EU-migranter, arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU och papperslösa. Sen fyra månader tillbaka är vi organiserade i Stockholms byggsyndikat - Solidariska byggare, en ny facklig organisation inom SAC:s 111-åriga tradition. I det konstituerande mötet deltog byggnadsarbetare från Uzbekistan, Ukraina, Colombia, Tadzjikistan, Sverige och Montenegro. Vår omedelbara kamp är en kamp mot arbetslivskriminaliteten, en kamp för att upprätthålla gällande kollektivavtal och för att skapa värdiga villkor för alla byggnadsarbetare i Sverige. I en förslummad bransch är vi de enda som har språken, erfarenheterna och viljan att samla även de hårdast exploaterade arbetarna. Under de två år av projektverksamhet inom Stockholms Lokala Samorganisation (LS) som föranlett grundandet av Solidariska byggare har vi genom förhandlingar, blockader och stämningar i Arbetsdomstolen överfört sju miljoner kronor från exploaterande arbetsköpare till exploaterade migrantarbetare. Vi utgör därmed en sorts upprensande kraft underifrån och inifrån, ett alternativ till statliga razzior och de hårdare tag som vi av bitter erfarenhet vet främst drabbar dem som arbetar. Vi har inga högavlönade tjänstemän, inte heller har vi för avsikt att sluta kollektivavtal som inte följs upp. Vår kamp är enkel. Den handlar om att återupprätta människovärdet för dem som exploateras och om att kräva ut så mycket som möjligt av värdet för det arbete vi alla utför. Vår kamp skulle underlättas betydligt om: - Regeringen i sitt arbete mot arbetslivskriminalitet snarare än att jaga papperslösa arbetare, jagade de arbetsköpare som utnyttjar den sårbarhet som papperslösheten medför. - Maktförhållandena vore mer jämlika för dem av oss som fått sina arbetstillstånd genom arbetsköparna. Att hela vår tillvaro i Sverige är avhängig av våra arbetsköpares välvilja används för att skrämma oss till att godta arbetsvillkor som vi annars aldrig skulle acceptera. - Ansökningarna om arbetstillstånd behandlades snabbare, med hårdare krav på att arbetsköparna följer lagar och avtal, och större flexibilitet för arbetarna när arbetsköparen inte gör det. Nu är väntetiden på arbetstillstånd ofta över ett år och underlåtenhet från arbetsköparen att betala skatt drabbar främst den som arbetar. - Den som beviljats asyl eller arbetstillstånd aktivt informerades om svensk arbetsrätt och arbetares rättigheter på den svenska arbetsmarknaden. Migrantarbetares okunskap om lagar och regler är vapen i händerna på exploaterande arbetsköpare. - Det vore lättare för den som saknar tillstånd att arbeta att delta i utredningar mot exploaterande arbetsköpare. Exempelvis borde arbete avkriminaliseras och tillfälliga uppehållstillstånd alltid utfärdas för offren när polisen öppnar en förundersökning om människoexploatering. Hjälp oss göra våra röster hörda genom att skriva under det här uppropet! När du skrivit under, så kommer du hamna på en donationssida där vi samlar in pengar till en dokumentärfilm. Den är gjord av betonghåltagaren Dordije Popovic och behöver finansieras för att färdigställas för att senare kunna spridas. Vi är övertygade om att den kan öppna ögonen för våra politiker om hur byggbranschen fungerar. Det är frivilligt att donera till dokumentärfilmen men all hjälp uppskattas enormt. Här kan du se en trailer: https://www.youtube.com/watch?v=rc_s9-K_1GU

Fri kollektivtrafik är rättvist Med fri kollektivtrafik får alla åka med, alla betalar efter förmåga och ingen tvingas stanna hemma eller planka. Från fattigpensionären som får rörelsefrihet till barnfamiljen som minskar sina transportkostnader är det rättvist att kollektivtrafiken finansieras gemensamt. Segregationen är stor nog utan att vi medvetet behöver bygga murar mellan våra förorter och stadsdelar! Biljettkontroller som tillsammans med ordningsvakter eller polis tar i med hårdhandskarna är ett onödigt våld som vi helt kan slippa, tillsammans med de klämspärrar som finns på våra tunnelbane- och pendeltågsstationer. Fri kollektivtrafik räddar klimatet Klimatmålet om att minska utsläppen med 70% till 2030 kräver att vi förändrar resandet – särskilt i storstäderna. Istället för att bilpendla måste kollektivt, cykel och gång öka. Ett sätt att göra detta är att befria kollektivtrafiken från avgifter. Elbilar kan få en viss påverkan också men de fossila bilarna kommer dominera länge än. Dessutom är våra tunnelbanor och pendeltåg också elfordon – fast mycket mer effektiva än bilar. För att elen ska användas rätt måste fler åka kollektivt. Bilisterna som måste fortsätta köra kommer därmed få mer utrymme på vägarna, och det behövs inga dyra utbyggnader av motorvägar (dessa pengar kan gå till kollektivtrafik istället). Den bilist som betalar mer skatt när kollektivtrafiken blir fri, betalar därmed för utrymmet. Och får, som alla andra, fri tillgång till kollektivtrafiken alla dagar hen inte kör. Fri kollektivtrafik är effektivt Under coronapandemin visade det sig hur bräcklig avgiftsfinansieringen är. Helt plötsligt var SL tvungna att köra full trafik fast med färre resenärer. En stabil finansieringsmodell via skatten klarar sig undan såna kriser. Biljettsystem, -spärrar och -kontroller. Det finns en lång lista med kostnader förknippat med avgiftssyftemet. Det är inte bara dyrt, utan sinkar ofta ner trafikflödena rejält – särskilt på bussar. Med skattefinansiering blir det fritt att köra, och inga speciella åtgärder krävs för att trycka biljetter eller säkra intäkter. Ett effektivare och säkrare system. Enligt en opinionsundersökning från 2020 (Miti/Novus) vill 49% av Stockholmarna redan ha fri kollektivtrafik. Förutom de skäl vi nämnt ovan finns det säkert tusentals till. Nu är det dags att denna stora opinion får genomslag i politiken. Inga fler avgiftshöjningar, och hög tid att växla in på rätt spår – det som leder till fri kollektivtrafik. Men bryr sig politikerna om namninsamlingar? De bryr sig om de blir tvungna. Många namn kan vara viktigt, men ännu viktigare är att du prenumererar på våra mejl så bygger vi en folkrörelse som inte går att ignorera.