Skriv under för att bevara Alphaspel – en unik mötesplats för gemenskap, trygghet och meningsfull fritid i Örnsberg!

Enligt Plan- och bygglagen är kommunen skyldig att vid planläggning ta hänsyn till behovet av grönområden och lekytor. Det gäller även när förändringar sker i befintliga områden. Att ta bort den sista lekplatsen på ett villaområde med nära 200 hushåll kan därför tolkas stå i konflikt med lagens syfte att främja en god och hållbar livsmiljö – särskilt för barn. Barns behov av utevistelse och lek är grundläggande för deras utveckling. Boverket betonar att tillgång till trygga, stimulerande och tillgängliga utemiljöer nära bostaden är avgörande för barns fysiska aktivitet, sociala samspel och psykiska välbefinnande. Lekplatser bör därför ses som en viktig del av samhällsplaneringen, inte som en kostnad, utan som en investering i barn och ungas hälsa och framtid (Källa: Boverket, Gör plats för barn och unga! – En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö, 2020. Publikationen behandlar även barns behov av trygga och tillgängliga utemiljöer i bostadsområden).  Vidare kräver Barnkonventionen att barns bästa alltid ska vara vägledande i beslut som rör dem. För att säkerställa detta används ofta en barnkonsekvensanalys som ett verktyg för att belysa hur beslut påverkar barn, och om deras rättigheter tillgodoses. På Svedjan är generationsskiftet redan långt framskridet. Många barnfamiljer har redan flyttat in, och fler är att vänta. Behovet av en lekpark i närområdet är därmed inte bara aktuellt – det är växande. Den utredning som ligger till grund för kommunens beslut att avveckla lekparken på Grenvägen fokuserar enbart på lekplatsens storlek, skick och lokalisering snarare än på det faktiska behovet i området eller på kommunens långsiktiga ansvar för barnens utemiljö. Beslutet framstår såldes som grundat på ett alltför snävt underlag och saknar helt barnperspektiv.

Ett tydligt NEJ till ytterligare betalzoner för kranskommunerna runt omkring Göteborg.

Ska Gotland vara en plats där vanliga människor lever året runt eller med tiden enbart en semesterort? Vi måste få igång en öppen diskussion om villkoren för att leva här när vi har hög skatt, låga löner, höga bostadskostnader, höga färjepriser och människor faktiskt väljer att flytta härifrån pga ekonomin när vi istället behöver bli fler som bor och betalar skatt har.

Idag är pendlingen ineffektiv, biltrafiken ökar och vi vill påminna om att löftet från början var att Kistagrenen skulle stå färdig år 2023. En utbyggd tvärbana skulle inte bara minska trängsel och utsläpp, utan också skapa bättre förutsättningar för lokal utveckling och fler arbetsmöjligheter. Vi kan inte vänta i flera år med halvdana lösningar. Tvärbanan till Rissne och Ursvik är avgörande för hela regionens hållbara utveckling – samtidigt måste Regionen ta ansvar här och nu. Rent, tryggt och tillgängligt är inte ett alternativ; det är ett minimum. Vi uppmanar därför ansvariga politiker och tjänstemän: påskynda utbyggnaden och ta ansvar för stadsmiljön i Ursvik och Rissne. Människorna som lever och rör sig här förtjänar bättre.

Påfarten söderut till motorvägen som revs inför västlänksbygget kommer att dröja ytterligare flera år innan den byggs upp igen och tills dess används tyvärr Sankt Sigfridsgatan som genomfartsled. Sankt Sigfridsgatan med hundraårig radhusbebyggelse är klassad som kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, men för närvarande håller busstrafiken på att rasera allt - både gatan och husen.

Vi behöver få våra fackförbund att organisera sina medlemmar så att dom i sin tur kan gå ut i strejk.  För att sätta press på vår regering så att Sverige inför sanktioner och bryter diplomatiska relationer med Israel. Så att Sverige stoppar all vapenhandel med Israel.  Så att Sverige tar emot skadade från Gaza. Samt att Sverige återupptar stödet till UNRWA per omgående.  Skriv på för att få våra fackförbund att ställa sig  på rätt sida av historien och vara med och organisera sina medlemmar till att visa vår sittande regering att vi svenskar inte ställer oss bakom ett folkmord.  Stäng ner Sverige för Gaza 🇵🇸

Till hösten 2025 har Västtrafik genomfört förändringar i busstrafiken, i Skaraborg innebär det i vissa delar påtagliga försämringar. Försämringar som leder till att många trogna resenärer, som åkt kollektivt under många år, nu tar bilen eller planerar inköp av ytterligare bil till hushållet för att kunna ta bilen. Det ska även noteras att dialogen med kommuner och kommunalförbund i området om turutbud med regionaltrafiken inte görs, trots att detta påverkar pendling och trafiksituation lokalt i stor utsträckning. Kommunerna får besked om hur förändringen ser ut, men bjuds inte in att delta i planeringen, trots stol lokal kunskap. Utöver sämre turtäthet på sträckor och tider med många resenärer, har direktbussar tagits bort och de nämnda linjerna dras med stora förseningar. Att bussar redan före förändringen gått fulla och ibland kört förbi hållplatser, utan att stanna på grund av detta, tas det ingen hänsyn till. Detta löses istället med fler bilresor.  På landsbygden är det märkbart när en buss som exempelvis linje 212 får färre avgångar, något som påverkar enskilda (främst ungdomar) märkbart. Att den tidiga avgången från skolorten tagits bort ger ungdomar en väntetid på 2 timmar efter skolans slut. En sådan tur borde rimligtvis kunna vara anropsstyrd. Särskilt då närtrafiken inte är tillgänglig på de tiderna. Det är också värt att lyfta de arbeten som påbörjats på väg 49, förändringar som planerat under lång tid och där beredskapen för att minimera förseningar som ökar med varje tur lyser med sin frånvaro. Detta innebär att Västtrafik med sin förändring skapar mer biltrafik, i en tid när Trafikverket går ut och ber om hjälp att minska biltrafiken för att minimera köbildning. Skulle Västtrafik följa Trafikverkets budskap, då skulle rimligtvis förändringen göras i den andra riktningen, med fler turer för att avlasta den aktuella sträckan de kommande två åren. I sammanhanget ska det även nämnas att det problem som uppstod i koppling till tågtrafiken kvarstår även efter denna förändring. Att pendla till Stockholm med buss till Skövde från väster går inte. Bussen är inte sällan sen, och bytestiden är enligt tidtabell 8 minuter till det första tåget 06.00. Även när bussen är i tid är bytestiden väl kort. Att linjerna dras med stora förseningar och att avgångar ibland ställs in efter förändringen är mer regel än undantag, i pendeltrafik är det sällan bussen är mindre än 10 minuter sen, något som pekar på orimliga tider satta i tidtabeller. Att tidtabellen inte går att hålla drabbar i förlängningen även busschaufförernas arbetsmiljö, både vad gäller rast/vila, känslan av att ha gjort ett bra jobb och inte minst i hur stämningen blir på plats mellan resande och chaufför. Det gör också att det som resande inte går att lita på att du kommer i tid om du tar bussen. De linjer som används som exempel i namninsamlingen är: Linje 200  Linje 212 Linje 600 (tidigare linje 1, inklusive direktbuss) Problemen förekommer dock på fler ställen och på många linjer i vårt omårde.

Hej Carl, Vi skriver till dig i egenskap av kommunstyrelsens ordförande för att framföra vår oro över trafiksäkerheten vid Farstabron på väg 222 mellan Nacka och Värmdö. Under perioden 2021–2025 har, som du säkert är mycket medveten om, minst sju olyckor inträffat på bron, varav flera med personskador och en med dödlig utgång. Idag, den 28 augusti, skedde dessutom en frontalkollision mellan en gasbuss och en personbil, där bussen fattade eld och däcken exploderade. Farstabron är smal, hårt trafikerad och helt utan mittseparering, vilket lett till återkommande frontalkollisioner med mycket allvarliga följder. Vi hemställer därför att Värmdö kommun agerar skyndsamt gentemot Trafikverket och formellt kräver omedelbara trafiksäkerhetsåtgärder vid bron, inklusive mittseparering, förbättrad belysning och linjemarkering samt en snabb utredning av långsiktig ombyggnation. Att ett reversibelt körfält planeras vara på plats under år 2028 förändrar inte det akuta behovet av mittseparering. Vidare ifrågasätts att ett reversibelt körfält skulle göra trafiksituationen säkrare.  Situationen vid Farstabron är akut och kräver nu ett tydligt ansvarstagande från kommunen och Trafikverket. Jag hoppas därför på ditt och kommunstyrelsens stöd i frågan. Med vänlig hälsning, Värmdöbor Vi planerar att överlämna namninsamlingen till Carl Kangas på plats på kommunhuset för att säkerställa att den diarieförs.

Lidingös nuvarande existens bygger på en bekväm och ensidig överenskommelse: • Våra vägar är deras vägar: De fyller våra gator, tar plats i vårt kollektivtrafiksystem och lämnar ingenting annat än avgaser. • En väg i varje riktning, men inget tillbaka: De njuter av allt Stockholm har att erbjuda – men när var senaste gången du hörde någon säga "Ska vi åka till Lidingö för lite spännande stadsliv?" • En jävla massa gnäll: Varje initiativ för att göra Lidingö någorlunda mer åtkomligt rent transport eller boendemässigt så gapas det högt om hur det förstör det påstått "speciella" med Lidingö (att det är en villamatta som parasiterar på huvudstaden bredvid). Varje gång en fyrfilig bilväg i Stockholm blir en centimeter smalare så klagas det sjukligt av Lidingöpolitiker som tror allt i Sverige existerar för SUV-åkande lindingöbors skull. Lösningen är enkel, effektiv och dramatisk: Spräng bron! Genom att avlägsna denna onödiga förbindelse skapar vi en bättre vardag för alla: 1. Lidingö får äntligen sin efterlängtade isolering. Ingen trafik, inga stockholmare, bara ostörd idyll. En sann seger för lokalpatriotism! 2. Kön på Norra Länken magiskt förvandlas till ett minne blott. Plötsligt finns det tid och luft att andas för oss kvar på fastlandet. 3. Vi skapar en ny, spännande turistattraktion: "Den Sprängda Bron" har en mycket mer dramatisk känsla än "Den bron man sitter fast på varje morgon". 4. Vi får se en stor och spektakulär explosion! Vilket, låt oss vara ärliga, är en stor drivkraft här. Det är bra underhållning. Skriv under nu för ett Stockholm med färre köer och ett Lidingö med mer äkta ö-känsla!

Vi tycker att delvis tillgänglighet är bättre än ingen alls.

Bakgrund Region Stockholm planerar att ersätta sex befintliga V-båtar (M/S Värmdö, Vånö, Väddö, Viberö, Vaxö och Saxaren) samt M/S Sandhamn och Dalarö med 8 nya hybridfartyg. De nya fartygen uppskattas kosta totalt cirka 1,7 miljarder kronor! De nuvarande V-båtarna är i mycket gott skick, har nyligen renoverats och har en teknisk livslängd på upp till 60 år. Samtidigt visar erfarenheter från liknande fartyg i Norge och Finland att retrofit av fartyg kan genomföras med cirka 70 % lägre kostnad än nybyggnation. Trots detta har retrofitting inte utretts som ett fullgott alternativ i sjötrafikutredningen, vilket är en stor brist i beslutsunderlaget. Varför är det viktigt? • Kostnad: Retrofitting beräknas kosta upp till 70 % mindre än att bygga helt nya fartyg. Att ersätta fungerande fartyg för över 1,7 miljarder kronor är därför ett onödigt slöseri med skattepengar. • Kapacitet: De befintliga V-båtarna rymmer cirka 340 passagerare vardera, medan de nya hybridfartygen beräknas rymma endast cirka 200 passagerare – trots att antalet resenärer i skärgården förväntas öka. • Miljöpåverkan: Nybyggnationens CO₂-avtryck är upp till 5–10 gånger högre än att uppgradera befintliga fartyg under hela livscykeln. En retrofit innebär alltså betydligt mindre klimatpåverkan.        • Svallvågor: Genom skrovmodifiering av de befintliga V-båtarna kan vi dessutom minska svallvågorna betydligt – vilket är en av de främsta anledningarna till att nya fartyg övervägs – utan att behöva betala för dyra nybyggen.  • Arbetsmiljö: Ombordpersonalen på de nya fartygen kommer inte att kunna sova ombord, vilket försämrar arbetsmiljön och kan leda till ökade bemanningskostnader. • Livslängd: De befintliga V-båtarna har en teknisk livslängd på upp till 60 år och är nyligen renoverade, men utredningen baserar sina kalkyler på 25–30 år, vilket underskattar deras verkliga värde och användbarhet. • Kulturarv: V-båtarna är inte bara transportmedel, utan en älskad och unik del av Stockholms skärgårds kulturarv, uppskattade av både boende och turister. Genom att modernisera de befintliga V-båtarna kan vi: • Förlänga deras livslängd med 20-30 år. • Spara över 1.5 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar. • Bibehålla och till och med öka passagerarkapaciteten i skärgården. • Minska klimatavtrycket markant jämfört med nybyggnation. • Minska svallvågorna betydligt • Bevara ett unikt kulturarv som är en del av vår gemensamma identitet. • Säkerställa en god arbetsmiljö för personalen. Stöd denna namninsamling för att stoppa onödiga och kostsamma nybyggen och istället satsa på en smart, hållbar och ekonomiskt ansvarstagande modernisering av våra älskade V-båtar!