Vi som undertecknar denna namninsamling kräver att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) omgående inleder en tillsyn och utredning av det privatägda boendet på Fritslavägen i Marks kommun. Borås Tidning har i flera artiklar granskat verksamheten och redovisat mycket allvarliga uppgifter. Tidningen rapporterar om vittnesmål från tidigare anställd personal som beskriver en arbetsplats präglad av rädsla för chefen och bristande säkerhet, där en tidigare medarbetare säger ”Jag förstår inte ens hur det får drivas”.  I granskningen ingår också berättelser om självmord och självmordsförsök bland boende, vilket ytterligare understryker den allvarliga oro som uttrycks av både personal och närstående.  Enligt uppgifter som vidare rapporterats i media finns dessutom vittnesmål om att personer anställts utan relevant vård- och omsorgsutbildning samt om att medarbetare med tidigare våldsbrott i bakgrund varit verksamma i arbetslaget. Vissa boende uppger dessutom att de känt sig tvungna att uppfylla oacceptabla krav som sexuella övergrepp från personal för att få tillgång till sina mediciner eller basal omsorg. När uppgifter av denna allvarliga natur framkommer i media rör det sig om situationer där människor i särskilt utsatta livssituationer, många med svår psykisk ohälsa, inte har fungerande skydd eller trygghet, trots att det är avgörande för deras överlevnad och välbefinnande. Vi anser därför att: • IVO omedelbart måste inleda en oberoende och grundlig utredning av verksamheten • boendet bör stängas tillfälligt under pågående utredning om allvarliga brister misstänks • Ansvariga aktörer omedelbart säkerställer att ingen far illa När så allvarliga uppgifter rapporteras kan samhället inte blunda. Människors trygghet, värdighet och rätt till säker vård och omsorg måste komma först. Läs mer:  Borås Tidning, “Personal på Fritslavägen: ’Förstår inte hur det får drivas’”. https://www.bt.se/boras/personal-pa-fritslavagen-forstar-inte-hur-det-far-drivas/ Borås Tidning, “Jag såg ingen annan utväg än att ta livet av mig”.  https://www.bt.se/boras/jag-sag-ingen-annan-utvag-an-att-ta-livet-av-mig/ Borås Tidning, “Tystnaden riskerar att dölja det som behöver granskas”.  https://www.bt.se/boras/tystnaden-riskerar-att-dolja-det-som-behover-granskas/

Efter år av planering har utformningen av det nya Nobel Center vid Slussen nu presenterats och bekräftats (https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/klart-sa-blir-nya-nobel-center-vid-slussen/). För många stockholmare är reaktionen entydig: detta är ett djupt otillfredsställande resultat för en av stadens mest betydelsefulla platser. Slussen är nämligen inte bara en trafikknutpunkt. Det är Stockholms inlopp, mötet mellan Gamla stan och Södermalm, mellan stad, vatten och historia. Här fanns möjligheten att skapa en byggnad som i framtiden skulle kunna räknas till stadens klassiska landmärken – en självklar bakgrund till tusentals bilder över vattenspegeln, ett arkitektoniskt uttryck för bildning, nyfikenhet och mänsklig strävan. Det föreslagna Nobel Center upplevs i stället som kargt, tungt, slutet och försiktigt intetsägande. Gestaltningen domineras av staplade, fyrkantiga volymer som snarare för tankarna till 1970-talets institutionella monumentalitet än till ett öppet, generöst och intellektuellt modigt hus för vår tid. Ambitionen står inte i proportion till vare sig platsens känslighet eller Nobelprisets internationella och kulturella betydelse. Redan inom någon timme efter att utseendet hade offentliggjorts hade det förslagna huset kallats för ”ett dåligt skämt”, ”totalt ointegrerat”, ”heron city”, ”kommunalt fjärrvärmeverk” med mera, av hundratals internetanvändare. Kritiken från allmänheten handlar varken om ett motstånd mot byggande i sig, eller enkom sågande av modern arkitektur. Inte heller ställes det nödvändigtvis krav på historiserande pastischer, ehuru snyggt utförda sådana vore mycket välkomnade och uppskattade på den sagda platsen.  Tvärtom efterfrågas antingen en verkligt djärv, samtida gestaltning, eller en mer omsorgsfull och harmonisk arkitektur som verkligen samspelar med stadens siluett och topografi. Det som nu föreslås uppfattas ju som varken eller! Varför så kargt, varför så lite grönska, varför sådan brutal och tråkig utformning på fasaderna? Även själva projekteringsprocessen väcker allvarliga frågor. Den har i huvudsak präglats av ett toppstyrt förfarande, där professionella och institutionella perspektiv har varit ledande, utan att stadens invånare i någon meningsfull utsträckning har bjudits in till dialog om hur byggnaden bör gestaltas. Vi som undertecknar denna namninsamling uppmanar därför Nobelstiftelsen och Stockholms stad att: • Pausa genomförandet av nuvarande förslag omedelbart • Ompröva byggnadens gestaltning i faktisk dialog med stadens invånare eller med hjälp av en folkomröstning med flera olika alternativ att välja bland! • Säkerställa att ett framtida Nobel Center håller den arkitektoniska och symboliska nivå som platsen och Nobelpriset förtjänar och som projektledarna ideligen påstår att byggnaden gör - trots tusentals stockholmares uppror och motstånd.  • Föra in mer grönska i planen och minska mängden hårdgjorda ytor, såväl runt som på byggnaden i fråga. Stockholm har råd med eftertanke. Beslut som formar stadens mest centrala vyer bör präglas av mod, kvalitet och respekt – inte av kompromisser som riskerar att bli permanenta. Slussen förtjänar mer. Nobelpriset förtjänar mer. Stockholm förtjänar mer. Gör om gör rätt!

Ystad står inför ett avgörande vägval. Beslut som nu fattas i hamnområdet riskerar att bli oåterkalleliga. I jakten på en ”modern” Hamnstad håller kommunen på att riva byggnader som inte bara berättar om stadens historia – utan som också kan spela en avgörande roll i framtidens hållbara och levande stadsutveckling. Sedan 2019 har flera unika industribyggnader försvunnit ur Ystads hamn. Nu hotas några av de allra sista spåren av stadens industriella arv: Sorteringsverket (Kokscentralen) och Sockersilon. Sockersilon – ett oersättligt landmärke Sockersilon från 1935 är ett av Ystads mest karaktäristiska landmärken. Den ovanliga Weibullsilon med sin nitade stålkonstruktion för tankarna till ett båtskrov och rymmer en interiör med fantastisk akustik, bevarat maskineri och stark teknikhistorisk betydelse. Det finns bara en likadan byggnad i hela Sverige – i Visby. Det här är kvaliteter som inte går att återskapa. När de rivs, är de borta för alltid. Ett hus som redan är byggt – och fullt av möjligheter Det mest hållbara huset är det som redan finns. Med relativt små insatser – nödutgångar och takreparation – kan Sockersilon öppnas som en kulturarena för konserter, festivaler, utställningar och föreläsningar. Under Ystad Kulturnatt har det redan blivit tydligt vilket enormt intresse som finns när silon öppnas för allmänheten. Här finns potential att skapa en unik mötesplats för kultur, människor och idéer – mitt i hamnen. Kultur, historia och trovärdighet Ystad lyfter gärna fram sin historiska och kulturella identitet. I översiktsplanen FÖP 2030 beskrivs kulturmiljön som en resurs. Då kan man inte samtidigt riva de sista spåren av stadens industriella historia. Att bevara Sockersilon handlar inte om att vara bakåtsträvande. Det handlar om att vara kreativ, ansvarstagande och framtidsorienterad. Om att se starka, redan färdigbyggda strukturer som möjligheter – inte som hinder. Sockersilon är en symbolisk länk mellan landsbygd och stad, mellan råvara och förädling, mellan dåtid och framtid. Den ger Hamnstaden identitet, djup och förankring i platsens historia. Skriv under – för Ystads framtid Genom att skriva under denna namninsamling visar du att du vill se en hållbar stadsutveckling där historien ses som en styrka, inte ett problem. Där kultur får ta plats. Där Ystad vågar gå före istället för att riva bort det som gör staden unik. Stoppa rivningen. Bevara Sockersilon. Ge Ystad en framtid med minne, mening och kultur. Kulturföreningen Sugarbox

Priset på bussbiljetter bara höjs och höjs och vi unga behöver billigare (helst gratis) kollektivtrafik! Det ska inte vara en lyx att ta bussen till fotbollsträningen, skolan eller jobbet. I en stor stad som Umeå ska det vara en självklar rättighet att kunna ta sig mellan olika stadsdelar. Förutom detta är det också bra för klimatet med minskat bilberoende. Vår kommun har tidigare pratat om att satsa på kollektivtrafik och nyligen har man pratat om att introducera spårvagn för minskad bilanvändning. Men det enklaste sättet för både arbetare, barnfamiljer och ensamstående är att ge oss billigare priser på bussbiljetter! Ett månadskort för barn 7-19 år kostar idag 400 kr, vilket är en tredjedel av CSN. Efter du fyller 20 eller är student höjs priset till 530 kr. Hur många studenter har råd med det? Hur många pensionärer har råd med det? Nu ska priserna i Ultra-appen höjas igen och allt fler kommer välja bort bussen. Vi vet att nolltaxa, alltså att göra kollektivtrafiken gratis med hjälp av skattemedel, funkar. Det har städer och länder som Tallinn, Luxemburg och Malta bevisat. Om ni politiker inte vill göra bussen gratis än, sänk i så fall priserna! Vi har inte råd!

Med Roslagsbanan färdas 50 000 personer till och från Stockholms nordostkommuner varje dag. En hel del av dem kliver av och på vid Östra station och ansluter med tunnelbanan. För att avlasta tunnelbanan och skapa kortare resor och färre byten har det beslutats att Roslagsbanan istället ska gå i tunnel från Universitetet till Odenplan och City. Men alternativet att behålla vissa tåg till Östra har inte utretts! Varför riva existerande kollektivtrafik när man bygger ny – vi kan behålla båda! Många resenärer har planerat sin boende-och arbetssituation utifrån att Roslagsbanan går till Östra station. För dem krävs förändrade resmönster och fler byten när rutten dras om till Odenplan, då resenärer till skolor, arbetsplatser och verksamheter på Östermalm tvingas byta till tunnelbanan eller ta buss istället för att promenera eller åka buss en kortare sträcka. Krångligare kollektiva resvägar leder till att fler tar bilen, vilket motarbetar det nationella etappmålet att utsläppen från vägtrafiken minska med minst 70 procent till senast 2030, jämfört med år 2010. För många resenärer i nordostkommunerna utgör Roslagsbanan den viktigaste sättet att resa hållbart, och att fortsätta köra till Östra station skulle minska biltrafiken till och från Östermalm. Det ger dessutom en beredskapsfördel vid störningar i den planerade tunneln till Odenplan och City, om vissa tåg kan köra till Östra. Skulle det då vara möjligt att låta vissa tåg fortsätta gå till Östra station? Ja, genom att behålla två spår till Östra station när man bygger de nya spåren till Odenplan, vilket fortfarande ger möjlighet att bebygga den största delen av nuvarande spårområde med bostäder. Det skulle kräva ett bredare utrymme där spåret ska gå ner i tunnel vid Universitetet, men vore möjligt med en viss påverkan på nationalstadsparken. Att inte noga utreda detta alternativ är att bortse från många resenärers behov och att stänga dörren till många möjligheter i onödan. Järnvägsplanen går ut på remiss i vår, så det finns fortfarande tid att utreda alternativ. Roslagsbanan är en livsnerv i nordostkommunerna som underlättar livet för många och utgör ett bekvämt och hållbart sätt att färdas till och från både arbetsplatser och nöjen. Låt en del av tågen fortsätta gå till Östra även när banan byggs ut så får vi alla fördelar kvar!  /Ett hållbart Täby

Jag/vi som undertecknat detta brev vill härmed framföra vårt överklagande mot det nuvarande parkeringsförbudet på Härjedalsgatan. Bakgrund • Parkeringsförbudet gäller 8-16 under vinterhalvåret 1/11-15/5. • Samtidigt har parkeringszoner med avgift samt boendeparkering införts i området. • Detta innebär att boende och besökare får begränsade möjligheter att parkera, trots att behovet är stort. Skäl för överklagandet • Orimlig begränsning: Under vinterhalvåret är behovet av parkeringsplatser särskilt stort, och ett generellt förbud skapar onödiga svårigheter. • Alternativ finns: En städdag per vecka skulle kunna säkerställa renhållning och framkomlighet, samtidigt som boende får rimliga parkeringsmöjligheter. • Likabehandling: I andra delar av staden tillämpas lösningar med städdagar istället för totalförbud, vilket visar att det finns fungerande alternativ. Begäran Vi begär att parkeringsförbudet på Härjedalsgatan hävs under vinterhalvåret och ersätts med en ordning där städdagar införs. Detta skulle skapa balans mellan stadens behov av framkomlighet och boendes behov av parkeringsmöjligheter.

I befintligt läge har järnvägen Stångådals- och Tjustbanan anslutning till järnvägsstationen. Det är viktigt för att resenärerna ska kunna kliva av centralt i Linköping utan att behöva byta till stadsbuss i Hackefors. Linköpings nuvarande resecentrum ligger på bekvämt gångavstånd i det största arbetsställeområdet, Centrala Staden. En flyttad station minskar attraktiviteten för tågresandet och riskerar att detta upphör på Stångådals- och Tjustbanorna. Detta skulle drabba kommunerna längs banorna; Linköping, Åtvidaberg, Västervik, Kinda, Vimmerby, Hultsfred, Berga, Högsby och Kalmar.  Dessutom medför en flytt av järnvägsstationen en kostnadsökning om ca 100 000 kr per skattebetalare i Linköping, dvs 4000 kronor per år i 25 år. Totalkostnaden för flytten av stationen beräknas till ca 15 miljarder kronor. Dessa pengar skulle göra större nytta om de används för upprustning av våra olika regionbanor i Sverige, bland andra Stångådals- och Tjustbanorna.

Staffanstorps kommun avser återigen att riva den gamla idrottsplatsen (belägen mellan Hjärups skola och Hjärupslundsskolan, mitt i centrala byn längs med Åttevägen). Enligt detaljplanen ska marken ska bebyggas med uppemot ett sextiotal radhus eller villor. Detta kommer innebära att grönytan helt tas bort, flertalet träd kommer att behöva huggas ner och en ny väg i korsningen Slättvägen/Åttevägen/Centrumstigen kommer byggas. Trafik till det nya bostadsområdet kommer endast att kunna ske via Klockaregårdsvägen och Slättvägen.   Det nya bostadsområdet kommer att innebära att den sista fria och plana grönytan i Hjärup kommer att försvinna. Med detta försvinner även möjligheterna till kreativ utomhuslek och motion och även de närliggande skolornas möjlighet att bedriva idrott på bana. Var ska barnen spela brännboll? Tyvärr är idrottsplatsen eftersatt av Staffanstorps kommun men dess stora potential kvarstår. Det finns bland invånarna ett stort intresse av upprustning av idrottsplatsen, till exempel genom förnyad löparbana, trestegsbana och en skatepark. Hjärups park fyller en viktig funktion i att ge Hjärupsborna tillgång till rekreation utomhus, men kan inte ersätta de möjligheter som idrottsplatsen innebär för lek och motion. När idrottsplatsen är borta kommer det inte finnas någon större plan gräsyta i hela byn, frånsett konstgräsplanen vid Uppåkraskolan.   Ytterligare en problematisk aspekt av Staffanstorps kommuns planer är trafiksäkerheten i området. Hjärups skolor och förskolor har över 1 000 elever. Många barn tar sig dagligen, till fots eller på cykel, till skola eller förskola via Slättvägen och Åttevägen. Uppförandet av det nya bostadsområdet kommer att innebära tung byggtrafik under flera års tid i ett område där många barn rör sig till och från förskola och skola. När bebyggelsen står klar kommer denna att medföra en permanent ökning av trafik på/vid viktiga gång- och cykelvägar till flera skolor och förskolor. Detta kommer att försämra möjligheterna för barnen att ta sig till skola och förskola på ett tryggt och säkert sätt. Kommunen har inte beaktat detta i sin planering, utan utgått från antaganden, modelleringar och gamla data. Någon undersökning av faktiska trafikförhållanden har inte skett.   Vi boende i Hjärup vill värna om Hjärups kännetecken; bykänsla och barnvänlighet. I en tid då Hjärup kraftigt växer, bland annat genom uppförandet av Västerstad, är det av största vikt att inte förlora Hjärups karaktär. Vi kräver därför att Staffanstorps kommun slopar planen på att bebygga Hjärups gamla idrottsplats och i stället tar fram ett förslag till förnyelse av idrottsplatsen som fokuserar på möjligheten till rekreation och idrott för Hjärups invånare. 

 Den här namninsamlingen är viktig därför att beslutet om en av de största industri- och energisatsningarna i Sveriges historia håller på att drivas fram utan att invånarna fått en reell chans att påverka.  En AI-hub med ett elbehov på 750 megawatt, enorm markåtgång och stora konsekvenser för både miljö och energipriser är inte ett lokalt rutinärende – det är ett strategiskt samhällsbeslut som borde kräva bred demokratisk förankring.  Ändå har varken kommuninvånare, boende i området eller elkunder på nationell nivå fått säga sin mening om de är beredda att stå för kostnaderna och riskerna som följer. Istället pågår beslutsprocessen bakom stängda dörrar, med exklusiva markreservationer och löften till en internationell aktör som ingen väljare haft möjlighet att godkänna.  När projekt av den här storleken genomförs utan dialog, folkomröstning eller oberoende konsekvensutredningar urholkas tilliten till både kommunens och statens demokratiska processer.  Den här namninsamlingen handlar därför inte bara om ett datacenter – den handlar om rätten att som medborgare få bli informerad, få delta och få säga ja eller nej innan beslut som påverkar vår framtida energi, ekonomi och miljö fattas över våra huvuden. 

Kollektivtrafiken är mer än bara ett sätt att ta sig från punkt A till B. Den är avgörande för att människor ska kunna arbeta, studera och leva – oavsett inkomst. När priserna höjs tvingas fler ta bilen eller stanna hemma. Det drabbar både klimat och människa.  👉 Skriv under vår namninsamling!  Tillsammans kan vi sätta press på moderatledda högeroppositionen i Västra Götaland att stoppa prisökningen och stå upp för en kollektivtrafik som är till för alla! 

Förslaget innebär att tung trafik med farligt och explosivt gods ska ledas rakt genom bostadsområden – nära förskolor, skolor och precis intill villaträdgårdar där barn leker. Syftet är att skapa en genväg från E18 till Björkborns industriområde, men den vägen skulle ske på bekostnad av barnens säkerhet, vår hälsa och livslängd samt hela områdets livskvalitet. Detta är inte en protest mot industrin – detta är en protest mot farlig vägdragning bland bostäder och barn. Vi kräver bättre lösningar. Om vägen byggs kommer den att innebära: - Ökad risk för olyckor med explosivt och farligt gods nära bostäder. - Farligare väg till/från skola, vänner och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. - Buller, avgaser och hälsofarliga partiklar som påverkar lungor, hjärta och livskvalitet. - Förlust av tätortsnära skog och natur som idag används för lek, förskolors lärande, motion och rekreation - samt är hem åt djuren. - Dramatisk värdeminskning på bostäderna - vilket skulle slå hårt mot familjer som investerat hela sitt livs trygghet här. Dessutom strider planen mot kommunens egna mål om hälsa, trygghet och naturnära boende – och inga alternativa lösningar har presenterats. Till och med SAAB Bofors Testcenter har varnat för de säkerhetsrisker som transporter av explosivt och farligt gods genom tätbebyggt område skulle innebära. Vi kräver att kommunen omedelbart stoppar planerna och i stället utreder säkra vägalternativ utanför bostadsområdena. Barns och boendes trygghet måste alltid gå före trafiklösningar.

Det finns väldigt många skäl till varför det är viktigt att detta stoppas: Planen är att spränga 20 miljoner ton fram till 2052, dvs 800.000 ton om året i 27 år! Det innebär en lastbil var tredje minut (för dom som tar 20 ton). Bergtäkten har direkt och allvarlig negativ påverkan på Kallfors, Römora, Lerhaga och Järna.  Tvetavägen är definitivt för smal och slingrig för tung lastbilstrafik som dagligen skulle transportera extrem last. Dessutom i hela 30 års tid. Frågan är om vägrenarna håller alls för detta tryck. Säkerheten på Tvetavägen blir kraftigt försämrad för både vuxna och barn som dagligen cyklar och går till förskolan, skolan, jobben, badet, mm. Än mer katastrofalt när transporterna är tänkta att gå rakt igenom Järna på Rönnvägen. Här ligger Järnas sporthall, skolor och förskolor samt ett stort bostadsområde. Vägen har därför tät gång-, cykel-, och biltrafik. Den valda platsen består i hög grad av orörd natur med otaliga, delvis rödlistade, arter av grodor, fåglar och växter. Det saknas evidens som visar att skapandet av nya dammar för vattenlevande djur långsiktigt kan ersätta de naturligt befintliga.  Skogarna inom området för den tilltänkta bergtäkten utgör ett högt värde för hela ortens invånare, som pga dess orördhet är ett avgörande skäl till att många valt att bosätta sig runtomkring och i närheten. Den mycket uppskattade och frekventerade  Sörmlandsleden slingrar sig igenom markerna och den vackra Skirsjön ligger i direkt anslutning till bergtäkten. Järna bör även fredas från bergtäkten för att Järnas omnejd blir redan hårt exploaterat genom bygget av Ostlänken. Med bergtäkten kommer bygden att pressas från två håll av gigantiska ingrepp. DELA NU SÅ ATT ALLA FÅR MÖJLIGHET ATT TA STÄLLNING TILL DET SOM PÅGÅR‼️  TACK♥️