• Lägg ner Bromma Flygplats
    Vi är mitt i en eskalerande klimatkris, och överallt försöker människor ändra sina liv och ta ansvar för att dämpa konsekvenserna. Men vi kan inte vänta på att varje enskild person bestämmer sig för att leva hållbart, samhället måste ta beslut som gör att ekonomin ryms inom gränserna för vad planeten tål. Just nu slåss flygbolagen med både industrin, vägtrafiken och sjöfarten om den lilla mängd förnybara drivmedel som finns. Redan idag har jakten på förnybart dessutom drivit på en ohållbar produktion av biobränslen. Dessutom släpps lika mycket koldioxid ut vid förbränning av biomassa som av fossilt, och det tar ofta mycket lång tid innan ekosystemen kan binda tillbaka koldioxiden - tid som vi inte har. Det är därför inte möjligt att fortsätta flyga med samma mängd och gå över till ett biobränsledrivet flyg. Det enda logiska när vi prioriterar för framtiden är att lägga ner Bromma. Klarar vi att få bort inrikesflyget från Bromma och ersätta det med tåg kan vi också klara att ställa om internationella transporter! Tack för att du skriver under /mvh klimatkampanjen Flyglarm Arlanda
    2 378 av 3 000 Underskrifter
    Skapad av Flyglarm Arlanda Picture
  • TVÄRKONST! Konst- och kulturmyndigheterna måste anpassas till tvärkonstnärligheten på fältet
    Kära Amanda Lind - Kulturminister Kära Kajsa Ravin - Generaldirektör för Kulturrådet Kära Anna Söderbäck & Pernilla Högström - Ordinarie och Tillförordnad Direktör och Myndighetschef för Konstnärsnämnden, Många konstnärer och andra kulturarbetare är beroende av statliga, regionala och lokala stödformer för att kunna producera konst av hög kvalitet. Detta eftersom konst- och kulturfälten, den kreativa sektorn om man så vill, inte fungerar enligt samma premisser som övriga yrkesområden där hårt arbete och hög kvalitet oftare resulterar i projekt som kan bära sig själva ekonomiskt. Vi konstnärer och kulturarbetare är glada och tacksamma över att Sverige har ett jämförelsevis generöst bidrags- och stipendiesystem för oss som arbetar i den här sektorn. Dessvärre är systemet inte särskilt rättvist. Vi på fältet arbetar allt oftare tvärkonstnärligt ,brett och i tillfälliga konstellationer och med nya media och uttrycksformer. Det är många som påtalat problemet för Kulturrådet, Konstnärsnämnden och liknande institutioner: fördelningssytemet bygger på en förlegad mono-disciplinär förståelse av konst- och kulturfältet. Detta gör att skickliga konstnärer och kulturarbetare ofta faller mellan stolarna i ansökningsförfaranden som snarare borde uppmuntra och hjälpa uppkomsten av nya tvärkonstnärliga uttryck. Konstnärliga och kulturella discipliner som nu är ganska etablerade, tex performancekonst, finns inte ens med som valbar kategori. Än mindre förståelse verkar finnas för experimentell och drivande konst såsom det nya fältet "performativ" konst. Ansökningsförfarandet är uppbyggt kring en serie följdfrågor som börjar med ett initialt val (ofta relaterat till den konstnärliga disciplinen från ens grundutbildning) avsett att behändigt artbestämma det egna konstnärskapet. Detta skapar stora svårigheter eftersom allt fler konstnärer med tiden expanderar och muterar sin konstnärliga gärning så att den blir mycket olik det konstnärliga hantverk som man undervisades i ursprungligen. De förenklande valbara kategorierna blir vägledande för den expertgrupp som ska bedöma ansökningarna och då handlar den primära sorteringen om huruvida projektet man har att bedöma faktiskt motsvarar tex "bildkonst", "musik", "dans". I många situationer faller alltså en väl underbyggd ansökan, från en konstnär med god verkshöjd och dokumenterad skicklighet, mellan stolarna, eftersom ansökan och konstnärskapet inte längre passar in i kategorin som man tvingas söka i. Lyckligtvis är problemet lätt avhjälpt om bara den politiska viljan finns: uppdra åt KN och Kulturrådet att implementera ansökningsförfaranden som medger fler än ett kategorival. Det skulle vara i linje med hur konst- och kulturfältet, och hur konstnärer och kulturarbetares verkliga arbetssätt och metoder, ser ut idag. Med vänliga Hälsningar önskar vi er en fin dag, Frei von Fräähsen zu Lorenzburg - koreograf, performancekonstnär, performativ konstnär & författare som också arbetar med bild och film Tillsammans med alla tvärkonstnärliga konstnärer och kulturarbetare
    126 av 200 Underskrifter
    Skapad av Frei von Fräähsen zu Lorenzburg Picture
  • Nej till Trafikverkets nya förslag av Förbifart Tullinge, etapp 1
    1, Etablering av etapp 1 är en fråga som har diskuterats under lång tid och förutsättningarna har varit välkända. Att Trafikverket föreslår en ogenomtänkt förändring i sista stund kan få stora ekonomiska konsekvenser och försena projektet ytterligare. 2, Den föreslagna förändringen kommer medföra att det blir en stor bullermatta som försämrar boendekvaliteten för befintliga bostäder. Det nya förslaget ökar genomfartstrafiken i Tullinge skog och blir därmed en olägenhet för de boende. 3, Vägsträckningen påverkar intilliggande bostadsområde, Tullinge skog, genom en cirkulationsplats som ligger nära korsningen mellan Pålamalmsvägen/Smedvägen. Risk finns att genomfartstrafik dras genom Tullingeskog. 4. Om fortsättningen av förbifarten i framtiden kommer byggas får den höga bron över järnvägen mycket negativa konsekvenser i form av buller i Tullinge skog. Sammantaget har den nya sträckningen många nackdelar. Den ursprungliga sträckningen är att föredra
    4 av 100 Underskrifter
    Skapad av Carl Widercrantz
  • Ny trafikplan i linje med klimatmålen
    Västra Götalandsregionens trafikplan för åren 2018-2029 kommer markant öka utsläppen av CO2, i strid med de regionala och nationella klimatmålen. Vi kräver att planen revideras så att den är i linje med nödvändiga utsläppsminskningar. 2017 beslutade regionfullmäktige om klimatstrategin “Klimat 2030”. Denna innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara fossiloberoende till år 2030 och att följande två mål ska uppfyllas: - Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990 års nivå. - Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen den sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010. Trots målen röstade regionfullmäktige under våren 2018 igenom en transportinfrastrukturplan som istället leder till ökade utsläpp. Detta var något som fick hård kritik från Naturvårdsverket. Beslutet är särskilt bekymmersamt då: --> Transporter är den näst största utsläppskategorin i regionen efter industrin, och en utsläppskategori där regionen har stor möjlighet att påverka. Detta då exempelvis kollektivtrafiken drivs i regionens regi. --> Ordföranden skriver i förordet till transportinfrastrukturplanen att: “Satsningen ligger väl i linje med vår ambition att investera i hållbara transportlösningar som ytterligare ett steg mot ett mer fossiloberoende transportsystem. Beslutad regional plan innehåller en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna bedömning har gjorts utifrån flera miljökvalitetsmål såsom minskad klimatpåverkan, en god bebyggd miljö och frisk luft. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning samt verka för att begränsa planens klimatpåverkan.“ (s. 5) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029, som fanns med som en bilaga till beslutet att anta den regionala Transportinfrastrukturplanen står det dock i den samlade klimatbedömningen att: “De beräkningar som gjorts, utifrån Trafikverkets prognoser, visar att varken planalternativet eller nollalternativet skapar möjlighet att bidra till en uppfyllelse av klimatmålen då båda alternativen medför en ökning av utsläppen av CO2. ” (s. 44) --> Det fanns andra förslag till trafikplan i MKB:n som hade lett till minskade utsläpp. Förslag i linje med målen fanns alltså, men negligerades av ledamöterna i regionfullmäktige. --> MKB:n lyfter fram att syftet med planen gör att måluppfyllelsen försvåras, då planen bidrar till ökat resande, samtidigt som det för att uppnå klimatmålen inte enbart krävs att vi reser på andra sätt utan även reser mindre. I Länsstyrelsens årliga uppföljning (RÅU) 2019 står det att utsläppen från transportsektorn i länet uppgick till 2,7 miljoner ton. För att de regionala klimatmålen ska nås behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 1 miljon ton till 2020 och sedan med ytterligare en miljon för att nå målet till 2030. Planeringen för ett hållbart transportsystem, med kollektivtrafik som norm i tätorter, är enligt Länsstyrelsen avgörande för att målet ska kunna nås. Ska regionen lyckats nå sitt mål att bli fossiloberoende och följa Parisavtalet måste politikerna fatta beslut som ligger i linje med målen och minskar utsläppen. Skriv under för att politikerna i regionen ska fatta beslut i linje med de mål de själva satt upp och revidera/uppdatera trafikplanen så den ligger i linje med de regionala och nationella klimatmålen. Källor: Klimat 2030, beskrivning och målen https://klimat2030.se/om-klimat-2030/var-berattelse/ Sveriges nationella klimatmål. “Senast år 2030 ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med år 2010.” http://www.naturvardsverket.se/klimatmal#:~:text=Senast%20%C3%A5r%202030%20ska%20v%C3%A4xthusgasutsl%C3%A4ppen,6%E2%80%937%20miljoner%20ton%202030. Sveriges Klimatpolitiska ramverk och målet att “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Kritik från Naturvårdsverket - “Klimat- och trafikplaner går på tvärs”, Per Sydvik, Göteborgs-Posten https://www.gp.se/cmlink/klimat-och-trafikplaner-g%C3%A5r-p%C3%A5-tv%C3%A4rs-1.4767249?ajax=true&site=2.189&page=2.199 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/1910d349-07a7-412d-af17-78521630bfce/REGIONAL_PLAN_20180702_webbversion.pdf?a=false&guest=true Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 . https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/41b0bd5d-4281-48ad-84a3-9f6e45185e36/MKB_Regplan_Transport_VGR_2018-2029_11juni2018.pdf?a=false&guest=true Nationella Emmissionsdatasen, utsläpp i regionen. http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm Länk till Västra Götalandsregionens hemsida https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Länsstyrelsen Västra Götalands Län - Regional och årlig uppföljning (RÅU) - 2019 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/r%c3%a5u/V%c3%a4stra%20G%c3%b6talands%20l%c3%a4n/Documents/V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20R%c3%85U%202019.pdf
    503 av 600 Underskrifter
    Skapad av Sally Mattsson
  • Rädda Nya Hallaskog!
    Nya Hallaskog erbjuder friluftsliv i naturskön miljö, en lägergård som är fullt tillgänglighetsanpassad och kan nyttjas av alla med eller utan funktionsvariationer. Här kan man bada, paddla kanot, utforska naturen och djurlivet både på land och i vatten. Gården används frekvent av föreningslivet där majoriteten är barn och unga besökare. Det geografiska läget gör platsen lättillgänglig för nyttjande av allmänheten i hela Skåne, samt för turism.
    142 av 200 Underskrifter
    Skapad av KFUM Syd Picture
  • Ta bussen till jobbet Kristoffer Tamsons!
    Vi inom Folket Först tycker att Kristoffer Tamsons borde sluta jobba hemifrån och börja ta bussen till jobbet så även han kan få njuta av trängseln. Håller du med oss? Skriv då under vår namninsamling och dela namninsamlingen på sociala medier.
    39 av 100 Underskrifter
    Skapad av Folket Först Picture
  • Ta inte bort vår grusbana/utomhus-tennisbana!
    Grusbanan måste få stå kvar i Vaxholm. För mig personligen handlar det om att mina 10-åriga barn cyklar dit var och varannan dag för att spela tennis. Ofta kommer deras farmor och farfar dit med mellis och tittar på medan de spelar, dvs en viktig mötespunkt i Vaxholmares liv. Varje gång jag kommer dit ser jag olika konstellationer av människor som spelar där... familjer med tonårsbarn, Vaxholms bästa ungdomsspelare som representerar Vaxholm ute i Sverige på olika turneringar som tränar, pensionärer som spelar dubbel på lunchen, män/kvinnor/ungdomar av alla åldrar som spelar i utomhus KM, m.m. Inte minst nu i Coronatider har den här tennisbanan varit en viktig plats för tennisspelare av alla åldrar. Där finns en puls, glädje, en möjlighet för utomhusträning. Att ersätta det med en ny parkering eller parkeringshus skulle vara omodernt och helt enkelt oacceptabelt! Vi måste värna om våra värdefulla kultur- och rekreationsmiljöer i Vaxholm. Den här platsen främjar ju lek, hälsa och sociala aktiviteter och bör därför väderas mycket högt, får att inte tala om det historiska värdet iom att banan funnits i snart 100 år.
    737 av 800 Underskrifter
    Skapad av Jenny Hammar Picture
  • Öppet Byälvsvägen: Vi vill inte har låsta portar!
    Den allmännyttiga hyresvärden Stockholmshem har aviserat att de ska installera elektroniska lås och porttelefoner i alla Byälvsvägens låghus, vilket påverkar tusentals boende i Bagarmossen. Den lokala Hyresgästföreningen har tidigare satt stopp för dessa planer men nu har Stockholmshem istället förhandlat med den regionala Hyresgästföreningen, och helt enkelt meddelat hyresgästerna att arbetet ska göras redan vecka 40 och att detta innebär en permanent hyreshöjning på 31 kr/månad. Vi är många: – som inte vill ha låsta portar, – som tycker att det funkar fantastiskt som det är, – som vill att barnen ska kunna gå in och ut på gården och hälsa på hos sina grannkompisar utan problem, – som inte kan vara tillgängliga på telefon för att öppna, – som är oroliga för det tekniska krångel som systemet kan innebära, – som inte har råd med den hyreshöjning som investeringen innebär, – som hellre vill se investeringar i våra gemensamma gårdar än på repressiva satsningar på lås och övervakning, – som tror att öppenhet och rörlighet är bättre sätt att skapa trygghet än isolerande och separerande lås. Vi vill: 1) att Stockholmshem omgående pausar planerna på installation och genomför en ordentlig enkätundersökning hos alla boende för att se om insatsen verkligen har stöd hos de boende. Vi tror inte det. 2) att Hyresgästföreningen Region Stockholm slutar gå förbi lokalföreningarna. Bilden för namninsamlingen är gjord av Malin Skogberg Nord i samband med organiseringen av "Byälvsvägen mot ombildning". Bilden används med upphovspersonens tillstånd.
    64 av 100 Underskrifter
    Skapad av Anders Jacobson
  • Rädda kollektivtrafiken från nedskärningar
    Sverige kollektivtrafik fortsätter att rulla på under coronapandemin - men det är färre passagerare. För att undvika smittspridning så körs så mycket kollektivtrafik som möjligt. Eftersom att människor uppmanas att undvika kollektivtrafiken blir det mindre biljettintäkter - totalt förlorar den regionala kollektivtrafiken en miljard per månad. [1] När kollektivtrafiken skärs ner försvinner människors rörelsefrihet samtidigt som smittspridning och bilberoende ökar. Därför behövs mer statligt stöd till kollektivtrafiken! I Skåne protesterar uppsagda lokförare och busschaufförer mot neddragningarna - som de menar riskerar att öka smittspridning och göra att människor öka hoten när folk inte får åka med. [2] På längre sikt måste kanske regionerna öka skattefinansieringen men för 2020 måste staten täcka upp för förlusterna som kollektivtrafiken drabbats av under coronapandemin. [1] Dagens Industri, “V och M kräver mer pengar till kollektivtrafiken” https://www.di.se/nyheter/v-och-m-kraver-mer-pengar-till-kollektivtrafiken/ [2] SVT Helsingborg, “Här protesterar lokförare och busschaufförer” https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/efter-neddragningarna-i-kollektivtrafiken-i-skane-har-protesterar-lokforare-och-busschaufforer
    48 av 100 Underskrifter
    Skapad av Christian Tengblad Picture
  • Vi vill se flera hundrastgårdar i Jönköpings Kommun!
    Hundägare är också skattebetalare! Vi är trötta på att inte räknas i en så pass stor kommun som Jönköping. Här är hela kommunen hänvisad till två stycken små, dammiga rastgårdar som anses uppfylla alla behov. Fåtalet privata initiativ finns, som den lilla gården på Öxnehaga och de numer rivna/nedstängda i Vätterhems regi på Råslätt och en liten kombinerad boll-lekplan och hundrastgård i Ljungarum. Den senare stängdes ned med hänvisning till EN närboende vars "barn ej kan somna pga hundleken". Som skattebetalare undrar vi varför hundarnas/hundägarnas rättigheter ej tillvaratas när barns/föräldrars rättigheter ständigt vurmas för?  Jönköpings kommun som vill ha en tydlig miljöprofil uppmanar dessutom alla hundägare i vår stora kommun att ÅKA till centrum för hundlek. Går det hand i hand med miljöprofilen? Borde man inte vilja minska biltrafiken? Dessutom kan det innebära svårigheter för funktionsvarierade hundägare att ta sig ut. I kommuner som Stockholm finns minst en hundpark i varje stadsdel, ofta klämmer man dessutom in minirastgårdar som del i många av stadens parker. Borde inte Jönköping, som progressiv kommun, ligga i bräschen även med hundparker? För många människor idag är hundägande en livsstil. En del unga väljer dessutom bort barn, men har i stället hund! Samtidigt betalar dessa skatt för bl.a. barnens parklekar, dagis och skolgång (en självklarhet förstås!) men får inget tillbaka för sin egen familj: hunden! Nu kräver vi en förändring, hundägare är en viktig och stor intressegrupp och något som främjar god folkhälsa, möten människor emellan och en levande stad! Med vänlig hälsning, Jönköpings hundägare   (Den bifogade bilden är från Skarpnäcks rastgård i Stockholm - stor, lummig, kuperad!)
    450 av 500 Underskrifter
    Skapad av Viktoralia Shekarchee
  • Farthinder till Lilla Källviken
    För att inget barn ska dö.
    144 av 200 Underskrifter
    Skapad av Andrea Nilsson
  • Gång- och cykelväg till Hållsta
    Hållsta är en växande del av Eskilstuna kommun. Att inte ha möjlighet att ta sig in till centrum utan att behöva motortransport är inte längre försvarbart. Speciellt inte när vi lever i en tid där vi alla behöver ta ansvar för ett bättre klimat. I Hållsta finns en skola för barn upp till åk 6 men när barnen blir äldre erbjuds plats på Skogstorpsskolan. Att ta sig dit med cykel, som för de flesta barn i kommunen är självklart, är för Hållstabarnen helt otänkbart. Vägen mellan Hållsta och Skogstorp är smal och krokig och trafikeras av både bilar och bussar. Hastigheten är dessutom 70 km/h. Hållstaborna har i över 30 år önskat en möjlighet att kunna ta sig in till stan utan bil och nu tycker vi att vi väntat tillräckligt länge! Dags att börja bygga!
    448 av 500 Underskrifter
    Skapad av Hannah Jarl