Det här handlar om en 95-årig kvinna som riskerar att utvisas från Sverige – trots att hon är svårt sjuk, rullstolsburen och helt beroende av sin familj för sin dagliga omsorg. Hon har bott i Sverige i över 20 år. Hennes barn, barnbarn och barnbarnsbarn är svenska medborgare. Hon har ingen familj eller trygghet kvar i Irak och saknar möjlighet att klara sig där. Familjen befarar dessutom att hon inte ens skulle klara den resa som en utvisning innebär. Uttalandet om att någon i familjen skulle kunna “återvända med henne till Irak” visar en bristande förståelse för vår verklighet. Vi är svenska medborgare med barn födda och uppvuxna i Sverige, arbete, skolgång och hela vår tillvaro här. Att lämna Sverige är inte ett realistiskt alternativ – och det är just därför vi kämpar för att vår mormor ska få stanna. Migrationsverket har ifrågasatt varför frågan inte har drivits tidigare. Under den period då en ny ansökan skulle ha gjorts drabbades familjen av en nära anhörigs bortgång, vilket tog all kraft och fokus. Därefter levde hon under många år som en del av samhället och vi uppfattade att hennes situation hade stabiliserats. Vi har förståelse för att det kan ha uppstått brister i hanteringen över tid. Men oavsett detta måste fokus nu ligga på hennes nuvarande situation: en 95-årig, svårt sjuk kvinna som är helt beroende av sin familj i Sverige. Frågan är inte varför vi inte flyttar. Frågan är om det är rimligt att utvisa en 95-årig, svårt sjuk kvinna från den enda trygghet och familj hon har. Vi efterfrågar inte särbehandling, utan en human och verklighetsförankrad bedömning där hennes faktiska situation vägs in fullt ut. Hon förtjänar ett värdigt och tryggt avslut i livet tillsammans med sin familj. Ingen ska behöva utvisas från sin familj i livets slutskede. https://www.mitti.se/nyheter/95ariga-rabea-utvisas-till-irak-lat-mig-do-har-6.3.358510.43767f5425

Politiker som tar emot hemliga pengar undergräver förtroendet för demokratin. I SVT:s 30 minuter den 16 april 2026 fick EU-parlamentarikern Teodorescu Måwe upprepade frågor om sin hemliga givare. Hon vägrade svara på samtliga. Hon ville inte säga om det är en privatperson, ett företag eller en organisation. Hon ville inte ens säga ungefär hur stor summan är. [1] Vet du vad hon gör i EU-parlamentet vid sidan av detta? Hon är den enda ledamoten i hela parlamentet som haft enskilda lobbymöten med övervakningsjätten Palantir – bolaget som hjälper amerikanska ICE att jaga invandrare. [2] Hon har också haft flera lobbymöten med vapenföretag och försvarsindustri. [3] Kan den hemliga donatorn vara kopplad till ett av de företag hon lobbas av? Vi vet inte. Vi kan inte veta. Det är ett problem. Det här är en politiker med en karriär som går hand i hand med hemlighetsmakeri: chefslobbyist för friskolejätten Academedia med 85 000 kronor i månadslön, sparkad från DN:s ledarsida för att ha sökt lobbyuppdrag med hemliga kunder vid sidan av journalistiken. [4] Programledare i SVT, där hon debatterade skolpolitik utan att berätta för tittarna att hon nyligen lobbat för Academedia. [5] Hemliga kunder. Hemliga lobbyuppdrag. Hemlig donator. Teodorescu Måwe och KD hävdar att upplägget följer reglerna. Läser man reglerna ser det ut som att de har fel. EU-parlamentets regler finns till för att motverka korruption, och ledamöter uppmanas att tacka nej till gåvor värda mer än 150 euro. [6] Andra svenska EU-parlamentariker redovisar extrainkomster på några hundra kronor i månaden. Teodorescu Måwe redovisar bara en hemlig summa från en hemlig givare. Kritiken av upplägget är massiv: Transparency International, Corporate Europe Observatory, DN:s ledarsida och till och med Expressens ledarsida. De sistnämnda som säger att upplägget ”stinker”. [7] Folkvalda ska inte stå i skuld till anonyma givare. Kristdemokraternas vill dock skala upp modellen. Partisekreteraren söker nu öppet ännu fler givare som också ska kunna få vara hemliga. [8] Det är raka motsatsen till den transparens som demokratin behöver. Lösningen när en hotad politiker behöver skydd är inte att en okänd privatperson eller ett okänt företag betalar. Lösningen är att myndigheterna gör sitt jobb – precis som de skyddar riksdagsledamöter och ministrar. [9] Skriv under om du håller med: en folkvald EU-parlamentariker ska inte kunna ta emot hemliga pengar från hemliga givare. Väljarna förtjänar att veta vem som betalar. Visa pengarna! Källor [1] SVT 30 minuter, 16 april 2026, https://www.svtplay.se/video/eZxgomP/30-minuter/ [2] Granskningsinstitutet Klägget, Alice Teodorescu Måwe är enda ledamoten som har lobbymöten med Palantir ensamt, https://klagget.nu/2026/02/25/alice-teodorescu-mave-ar-enda-ledamoten-som-har-lobbymoten-med-palantir-ensamt/ [3] Granskningsinstitutet Klägget, Teodorescu Måwe får finansiellt stöd av hemlig givare, https://klagget.nu/2026/03/13/teodorescu-mave-far-finansiellt-stod-av-hemlig-givare/ [4] ETC, DN dumpar Alice Teodorescu – lobbyismen fällde henne, https://www.etc.se/inrikes/dn-dumpar-alice-teodorescu-lobbyismen-faellde-henne [5] Granskningsinstitutet Klägget, Ska lobbyister verkligen vara programledare i SVT?, https://klagget.nu/2024/01/17/ska-lobbyister-verkligen-vara-programledare-i-svt/ [6] Europaparlamentets uppförandekod, Annex 1, artikel 6, https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/lastrules/ANN-01_EN.html [7] Expressens ledarsida, Teodorescu mörkar om hemliga bidragen, https://www.expressen.se/ledare/ledare-teodorescu-morkar-om-hemliga-bidragen/ ; DN:s ledarsida, https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-varfor-efterlyser-kd-fler-sponsorer-till-alice-teodorescu-mawe/ ; Flamman, https://www.flamman.se/teodorescu-mawe-far-finansiellt-stod-av-anonym-donator/ [8] ETC, KD:s gränslösa svar på kritiken: tigger mer pengar till Teodorescu Måwe, https://www.etc.se/ledare/kd-s-graensloesa-svar-paa-kritiken-tigger-mer-pengar-till-teodorescu-maawe [9] Säkerhetspolisen, Personskydd, https://www.sakerhetspolisen.se/verksamheten/personskydd.html

*Svenska nedanför* Uppsala University currently lacks a central policy or designated body for assessing the ethical dimensions of its formal agreements with international partners. At present, these assessments are made at the departmental level, where staff are rarely equipped to evaluate the human-rights or international-law implications of such partnerships. This creates legal and reputational risks for the University – namely, the possibility of maintaining collaborations with institutions implicated in serious or systemic violations of human rights or international law.  Existing national frameworks, such as "responsible internationalisation" developed at the governmental level, risk allowing foreign policy priorities to shape decisions that should be guided by ethical principle. Uppsala University should instead ground its decisions in autonomously-established ethical standards, rooted in international human rights and humanitarian law – insulated from political pressure and consistent across all partnerships. Establishing PEAT would: • Align the University's international collaborations with its own Common Values, the Swedish Higher Education Act, and the SUHF Global Responsible Engagement Checklist; • Protect the University's reputation by ensuring partnerships are assessed against predetermined ethical standards rather than political pressures; and • Support departments and researchers by providing clear, transparent guidance, relieving them of the obligation to make complex international-law assessments individually. *Svenska* Uppsala universitet saknar för närvarande en central policy eller ett utsett organ för att bedöma de etiska dimensionerna av sina formella avtal med internationella partners. I dagsläget görs dessa bedömningar på institutionsnivå, där personalen sällan är rustad att utvärdera de mänskliga rättighets- eller folkrättsliga implikationerna av sådana partnerskap. Detta skapar juridiska risker och risker för universitetets anseende – nämligen möjligheten att upprätthålla samarbeten med institutioner som är inblandade i allvarliga eller systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell rätt. Befintliga nationella ramverk, såsom "ansvarsfull internationalisering" som utvecklats på regeringsnivå, riskerar att låta utrikespolitiska prioriteringar styra beslut som bör vägledas av etiska principer. Uppsala universitet bör i stället grunda sina beslut i autonomt fastställda etiska standarder, förankrade i internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt – skyddade från politiska påtryckningar och konsekventa i förhållande till alla partnerskap. Att inrätta PEAT skulle: • Anpassa universitetets internationella samarbeten till dess egna gemensamma värderingar, högskolelagen och SUHF:s checklista för globalt ansvarsfullt engagemang; • Skydda universitetets anseende genom att säkerställa att partnerskap bedöms mot förutbestämda etiska standarder snarare än politiska påtryckningar; och • Stödja institutioner och forskare genom att tillhandahålla tydlig och transparent vägledning, och därigenom avlasta dem från skyldigheten att göra komplexa folkrättsliga bedömningar individuellt.

*Svenska nedanför* Uppsala University currently lacks a central policy or designated body for assessing the ethical dimensions of its formal agreements with international partners. At present, these assessments are made at the departmental level, where staff are rarely equipped to evaluate the human-rights or international-law implications of such partnerships. This creates legal and reputational risks for the University – namely, the possibility of maintaining collaborations with institutions implicated in serious or systemic violations of human rights or international law.  Existing national frameworks, such as "responsible internationalisation" developed at the governmental level, risk allowing foreign policy priorities to shape decisions that should be guided by ethical principle. Uppsala University should instead ground its decisions in autonomously-established ethical standards, rooted in international human rights and humanitarian law – insulated from political pressure and consistent across all partnerships. Establishing PEAT would: • Align the University's international collaborations with its own Common Values, the Swedish Higher Education Act, and the SUHF Global Responsible Engagement Checklist; • Protect the University's reputation by ensuring partnerships are assessed against predetermined ethical standards rather than political pressures; and • Support departments and researchers by providing clear, transparent guidance, relieving them of the obligation to make complex international-law assessments individually. *Svenska* Uppsala universitet saknar för närvarande en central policy eller ett utsett organ för att bedöma de etiska dimensionerna av sina formella avtal med internationella partners. I dagsläget görs dessa bedömningar på institutionsnivå, där personalen sällan är rustad att utvärdera de mänskliga rättighets- eller folkrättsliga implikationerna av sådana partnerskap. Detta skapar juridiska risker och risker för universitetets anseende – nämligen möjligheten att upprätthålla samarbeten med institutioner som är inblandade i allvarliga eller systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell rätt. Befintliga nationella ramverk, såsom "ansvarsfull internationalisering" som utvecklats på regeringsnivå, riskerar att låta utrikespolitiska prioriteringar styra beslut som bör vägledas av etiska principer. Uppsala universitet bör i stället grunda sina beslut i autonomt fastställda etiska standarder, förankrade i internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt – skyddade från politiska påtryckningar och konsekventa i förhållande till alla partnerskap. Att inrätta PEAT skulle: • Anpassa universitetets internationella samarbeten till dess egna gemensamma värderingar, högskolelagen och SUHF:s checklista för globalt ansvarsfullt engagemang; • Skydda universitetets anseende genom att säkerställa att partnerskap bedöms mot förutbestämda etiska standarder snarare än politiska påtryckningar; och • Stödja institutioner och forskare genom att tillhandahålla tydlig och transparent vägledning, och därigenom avlasta dem från skyldigheten att göra komplexa folkrättsliga bedömningar individuellt.

Vår fina fina vän Wafiq blir utvisad från Sverige inom 4 veckor. Han har bott här i 7 år, jobbar, har gått skola, tagit studenten här och jobbar nu. Nu kommer han att förlora vänner, trygghet och sin framtid här. Om Wafiq åker tillbaka till Bangladesh kommer han att behöva börja om i klass 8 trots att han är 20 år, då de svenska betygen ej gäller där. Hans familj blir kvar i Sverige, likaså den framtid han byggt upp och alla hans vänner. Han kommer att behöva börja om från noll. Trots detta har han nu fått ett beslut om att han måste lämna landet.  Det här handlar inte bara om ett papper. Det  handlar om en människa. En människa som inom 4 veckor kommer förlora hela sitt liv, och Sverige kommer förlora en riktigt riktigt fin kille, kollega och framför allt vän.  Han är älskad av alla oss kompisar. Han förlorar allt han har jobbat för, och vi förlorar vår bästa vän. Det finns ingen som du Wafiq, och vi kommer göra allt vi kan!

Varje år spenderar Malmö stad 9-10 miljarder kronor på upphandling och inköp, pengar som till stor del kommer från Malmöbornas fickor. Vi vill att Malmö stad lever upp till sina människorättsliga förpliktelser och slutar handla med företag som är involverade i allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.  Malmö stad säger sig stå för mänskliga rättigheter, men i kommunens inköp är det tydligt att kraven inte efterföljs. Malmö stad handlar och använder sig av tjänster och varor från flera företag som är djupt involverade i exempelvis: • Möjliggörandet av apartheid • Infrastrukturprojekt på ockuperad mark Offentliga skattemedel ska inte bidra till grova människorättsbrott. Det går att genomföra upphandlingar där både mänskliga rättigheter och de allmänna principerna för offentlig upphandling respekteras. Genom att anta en etisk upphandlingspolicy (EUP) kan Malmö stad leda vägen och ta ansvar för sina människorättsliga förpliktelser. Vi vill  att Malmö Stad antar en Etisk Upphandlingspolicy  (EUP) i syfte att: 1. Utesluta företag som är inblandade i grova och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, med utgångspunkt i 13 Kap. 3 § 1 p. och 3 p. LOU. 2. Införa effektiva kontrollmekanismer för att identifiera och utesluta företag som har dokumenterat inblandning i grova och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. 3. Inkorporera tydliga villkor i kommunens kontrakt och avtal som förpliktar leverantörer att efterfölja FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECDS riktlinjer för multinationella företag.  4. Säkerställa att upphandlingsstrategier och processer är i linje med svensk lag, EU-rätten samt internationell rätt, förpliktelser och riktlinjer. Vill du inte heller betala för brott mot mänskligheten? Skriv under namninsamlingen!

Det handlar om demokrati i praktiken. Enligt lagen om nationella minoriteter ska romer ha rätt till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. När beslut fattas utan verkligt samråd urholkas både rättigheter och förtroende. Det som händer i Malmö riskerar att bli ett exempel som påverkar hur minoriteters rättigheter respekteras i hela Sverige. Detta handlar inte bara om romer. Det handlar om vilken demokrati vi vill ha. Sex krav till Malmö stad För att Malmö stad ska kunna uppfylla sina åtaganden mot den romska minoriteten och inte försvaga dem, krävs BLAND ANNAT sex konkreta krav. KRAV 01 Säkerställ meningsfullt och tidigt samråd Vid förslag om organisationsförändringar ska Malmö stad genomföra strukturerade samråd med romer innan beslut fattas. Detta ska säkerställa ett reellt inflytande för romer i frågor som berör dem. Samrådsprocessen ska följa Europarådets krav, den svenska minoritetslagen och Malmö stads riktlinjer för tidiga, inkluderande och meningsfulla samråd. KRAV 02 Gör en fullständig konsekvensanalys Innan en handlingsplan föreslås upphöra, andra styrdokument föreslås revideras eller ersättas, eller nya insatser föreslås. Kommunen ska redovisa hur de föreslagna förändringarna påverkar romers rättigheter, RIKC:s uppdrag och tilliten till kommunen och de ansvariga beslutsfattarna. Underlåtenhet att genomföra en konsekvensanalys betraktas som en allvarlig brist. KRAV 03 Behåll och utveckla RIKC:s roll Kommunen ska tydligt definiera RIKC:s strategiska funktion även vid en eventuell omorganisation och säkerställa att centret behåller inflytande över program, handlingsplaner och andra relevanta styrdokument. RIKC:s erfarenheter ska användas för att stärka verksamheten och får inte försvagas. KRAV 04 Återuppta och reformera Romska rådet Om kommunen bedömer att den tidigare modellen är otillräcklig ska kommunen, i samråd med romer, utforma en ny representativ modell i stället för att låta rådet vara pausat på obestämd tid. Under övergångsperioden ska romska Malmöbor ges tillgång till strukturerade samrådsformer som säkerställer en meningsfull dialog med ansvariga beslutsfattare, inklusive politiskt ansvariga. KRAV 05 Förtydliga ansvar och säkra transparens Kommunstyrelsen ska tydligt beskriva samordningsansvarets innebörd, hur det strategiska och operativa arbetet ska samverka samt vilka resurser som ingår. Offentlig uppföljning och rapportering ska säkerställa att minoritetspolitiken inte försvagas. KRAV 06 Stärk barns och ungas medverkan Kommunen ska utveckla särskilda former för att involvera romska barn och unga i samråd och programutformning, i enlighet med minoritetslagens krav på att barn och unga ska ges möjlighet till inflytande. Läs mer på på www.vemsdemokrati.se

Vi kräver att regering och svenska kyrkan postumt benådar offren i häxprocesserna – historiens största svenska rättsskandal. Vi vill även att det framförs en ursäkt för de skador häxprocesserna orsakade. De svenska häxprocesserna på 1600-talet genomfördes och drevs på av kungen och kyrkan. De tillsammans utgjorde då den svenska staten, idag motsvarande regering respektive kyrka. Genom införande av nya lagar och rättsvidriga metoder möjliggjordes häxjakt och avrättningar. 95 procent av de cirka 300 dödsoffren var kvinnor. Särskilda riskgrupper var äldre kvinnor, personer med invandrarbakgrund eller funktionsvariationer, samt barn. Målet med benådning och en officiell ursäkt från regeringen och svenska kyrkan är att ge upprättelse till offren och läka de sår som häxprocesserna orsakade – sår som fortfarande blöder, i samhället och hos nu levande ättlingar till offren. Benådning och ursäkt är också ett sätt att blottlägga det vi menar var en strategi från kungen och kyrkan: att få människor att vända sitt hat och vrede mot grannen, istället för mot dem som har makten. Strategin används av makthavare än idag på olika håll i världen, genom att utpeka marginaliserade grupper som syndabockar för allt ont. I oroliga tider dras vi människor lätt med i sådana masshysterier, vilket också är viktigt att påminna om.  Att minnas historiens misstag minskar risken att upprepa dem. Stat och kyrka ska kunna ställas till svars för felaktiga handlingar och be om ursäkt även för fel som begåtts i historisk tid.  Vi kräver att: - Regeringen ska benåda de svenska häxprocessernas offer postumt.  - Regeringen och svenska kyrkan officiellt ska be om ursäkt för de skador som deras institutioner orsakade med häxprocesserna. Vi som skapat denna namninsamling är föreningen Malin Matsdotters örtagård - minnesmärket över offren i Stockholms häxprocesser. 

Rättvisa. 

Det blåser kalla vindar genom Sverige när kommuner kallar Pride för "politiskt laddat". Det är bara en tidsfråga innan dessa odemokratiska vindarna har blåst bort prideflaggan och dess innebörd all världens väg. Att se en hel kommun komma samman och fira Pride kan vara livsavgörande för en ungdom som inte vågar leva som den är. Det är en enkel handling att hissa Prideflaggan där man som kommun visar att alla ens medborgare är lika viktiga. Ett tydligt ställningstagande för rätten att älska vem man vill, trots våra övriga olikheter. Trelleborg kan bättre, hissa regnbågsflaggorna på kommunens flaggstänger! 

På onsdag 25 mars kl. 13.00 sammanträder Samhällsbyggnadsnämnden i Lerum och har på dagordning om att säga upp vårt hyresavtal. Utöver bristen på dialog med Friskis&Svettis Lerum som hyrt lokalerna i nästan 40 år och brist på konsekvensanalys, saknas dessutom grundläggande information om vad som faktiskt är planerat för lokalerna framåt. Friskis&Svettis i Lerum är en inkluderande mötesplats där människor inte bara tränar, utan också finner gemenskap och möjlighet till engagemang. Observera att du inte måste donera några pengar för att skriva under namninsamlingen.

Idag är det första uppehållstillståndet som beviljas alltid tillfälligt. Tidigast efter tre år kan ett permanent uppehållstillstånd beviljas men på grund av utlänningslagens utformning oftast senare. Den som kommer hit som barn och under åren med ett tillfälligt uppehållstillstånd hinner fylla 18 år, får med stor sannolikhet ett utvisningsbeslut. Den nuvarande ordningen innebär att barn som under flera år lagligen vistats i Sverige och etablerat en stark anknytning till landet riskerar att förlora sin rätt att stanna på grund av en åldersrelaterad omklassificering, snarare än en förändring i faktiska omständigheter. Att som huvudregel ge barn permanenta uppehållstillstånd skulle stärka integrationen och säkerställa att rättssystemet i högre grad överensstämmer med principen om barnets bästa. Vi menar att nuvarande ordning inte i tillräcklig utsträckning beaktar dessa aspekter. Lagstiftaren bör därför överväga att återinföra permanenta uppehållstillstånd som huvudregel för barn och unga som beviljas tillstånd i Sverige. Vidare uppfattas den nuvarande lagstiftningen som godtycklig och orättvis av oss samhällsmedborgare. Att som huvudregel ge barn permanenta uppehållstillstånd är dessutom lönsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Varje barn som befinner sig i Sverige med uppehållstillstånd har skolplikt. När ungdomar utvisas efter att ha gått i svensk skola går Sverige miste om de resurser som har investerats i ungdomarna. När vi utvisar dessa ungdomar förlorar vi viktig arbetskraft i ett land som är beroende av arbetskraftsinvandrig sedan lång tid tillbaka. I förhoppning om en ändamålsenlig lagstiftning, Tereza Ortiz, Bente Büttner och Greta Thunberg Rights Collective rightscollective.eu