Modersmålsundervisning och studiehandledning är en lagstadgad rättighet enligt skollagen och en central del av elevers kunskapsutveckling, språkprogression och identitetsutveckling. För många elever är modersmålet avgörande för att kunna tillgodogöra sig undervisningen i andra ämnen och därmed nå gymnasie- och högskolebehörighet. Förändringar i organisationen påverkar inte bara strukturen, utan i praktiken elevers tillgång till undervisning, kontinuitet och likvärdighet. När undervisning samlas i större grupper eller förläggs längre från elevernas ordinarie skola kan det leda till försämrad tillgänglighet och minskad delaktighet. Enligt skollagen (2010:800) ska utbildningen vara likvärdig och tillgänglig för alla elever, oavsett språk, bakgrund eller skolenhet. Detta innebär att kommunen har ansvar för att rättigheten även fungerar i praktiken – inte enbart formellt. Varför är detta viktigt? Modersmålsundervisning och studiehandledning är en viktig del av många elevers utbildning. För många elever är stödet avgörande för språkutveckling, kunskapsresultat, delaktighet i undervisningen och möjligheten att nå vidare studier. Förändringar som påverkar tillgänglighet, kontinuitet eller kvalitet kan därför få konsekvenser långt utanför själva organisationen och påverka elevernas möjligheter att lyckas i skolan. Vi uppmanar Täby kommun att 1. säkerställa att elevernas rättigheter enligt skollagen, barnkonventionen och principen om likvärdig utbildning beaktas fullt ut vid alla beslut som rör modersmålsundervisning och studiehandledning, 2. offentliggöra relevanta beslutsunderlag, utredningar och konsekvensanalyser på ett öppet och transparent sätt i enlighet med offentlighetsprincipen och god förvaltningssed, 3. genomföra en reell, dokumenterad och inkluderande dialog med berörda elever, vårdnadshavare och personal innan beslut fattas eller genomförs, 4. säkerställa att eventuella organisationsförändringar inte försämrar elevernas faktiska tillgång till modersmålsundervisning och studiehandledning eller inskränker deras lagstadgade rättigheter, vare sig direkt eller indirekt, 5. ta fram en långsiktig och hållbar plan för verksamheten som stärker kvalitet, tillgänglighet, kontinuitet och likvärdighet för eleverna. Därför skriver vi under Barn har rätt till en likvärdig utbildning och till det stöd de behöver för att nå sin fulla potential. Vi uppmanar Täby kommun att säkerställa att framtida beslut om modersmålsundervisning och studiehandledning grundas på tydliga konsekvensanalyser och på elevernas bästa. Skriv under för en likvärdig skola, god tillgänglighet och starka rättigheter för alla elever. Skriv under för en likvärdig skola, elevernas rättigheter och deras integritet. Som berörd invånare har du, i enlighet med grundläggande demokratiska principer och förvaltningsrättsliga utgångspunkter, rätt att framföra dina synpunkter i ärenden som påverkar dig och dina barns utbildningssituation innan beslut fattas och genomförs.

Reine Karlsson, bosatt i Nykvarns kommun. Han sitter i rullstol efter en olycka. Nu riskerar han att förlora sitt nuvarande boende och flyttas till en annan kommun trots sin utsatta livssituation och omfattande behov av trygghet och kontinuitet. Eller i värsta fall bli hemlös, Samtidigt har han erbjudits en ekonomisk ersättning som inte står i rimlig proportion till de skador eller konsekvenser han drabbats av. Genom denna namninsamling uppmanar vi Nykvarns kommun att ompröva beslutet och säkerställa att Reine får en rättvis behandling, ett tryggt boende och det stöd han behöver för att kunna leva ett värdigt liv. Skriv under för att visa ditt stöd.

Den vårdslösa trafiken som präglar Malmös stadsliv drabbar speciellt barn och unga som inte har möjlighet att röra sig fritt och säkert i sin stad.  Inga fler barn ska behöva dö i trafiken!

Om Sveriges Radio börjar skapa en kultur där hat är acceptabelt, vart kommer det att sluta? Agnes Wolds sade att hon skulle göra ALLT i sin makt för att ”omvandla” sitt barnbarn om det vore trans även om det betyder att åka till fängelse i fyra år. Ska ett en person som blir betalt av VÅRA skattepengar få säga att psykisk-tortyr mot transpersoner är acceptabelt? 

Gratis SL för unga handlar om mer än bara transporter. Det handlar om att minska klyftorna i samhället, ungdomar kan inte rå för vilken ekonomisk situation deras familj är i.  Kollektivtrafik är en förutsättning för att unga ska kunna ta sig till skolan och delta i samhället. När ungdomar kan röra sig fritt ökar också tryggheten, gemenskapen och den psykiska hälsan.  Idag är redan SL kort gratis under loven för ungdomar, det finns ingen bättre känsla än när man inser att man kan åka gratis överallt på loven, och vi vill göra det till vardag.  Ungdomar hinner ej arbeta och tjäna egna pengar, därför är det endast en klassfråga och vilken familjesituation man har! 

Region Östergötland diskriminerar mina - och många andras barn Skrivet 25 maj 2026 Rehab, vård och habilitering för alla barn och ungdomar i Region Östergötland har medvetet raderats ur vårduppdraget för en utpekad grupp barn. Resonemanget bakom visar en anmärkningsvärd okunskap om hur samhället faktiskt fungerar för de barn som vården nu har lämnat i sticket högst medvetet. Det är skillnad på barn och barn. Det blir allt tydligare för de östgötska familjer som drabbas. Köläget till BUP har länge varit ett ständigt inslag i våra lokala medier, oavsett politiskt styre. Men det som sällan diskuteras är vad som väntar när du väl når fram i kön. Att vara tyst om det är ohederligt, eftersom det skapar falska förväntningar. Det vi kallar NPF omfattar ett brett spektrum av ärftliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll, aktivitetsnivå, socialt samspel, inlärning, minne, språk och motorik. Det innebär en sårbarhet i olika livssituationer – och skolstarten är en av de mest kritiska. Men behoven är inte alltid lätta att upptäcka. Funktion och förmåga varierar över dygn och vecka, och uttrycken skiljer sig åt beroende på ålder, kön och personlighet. Diagnosmanualerna ligger efter, särskilt när det gäller flickor. Skola och vård behöver möta barn med NPF-profil med kunskap och tvärprofessionell kompetens för att kunna se ADHD, autism, Tourettes, DLD/språkstörning, dyslexi och dyskalkyli – men också förstå kopplingarna till trotssyndrom, PDA, ARFID, överrörlighet och bindvävsproblematik (EDS/HSD), OCD, dysautonoma tillstånd (POTS, MCAS) och autoimmuna NPF-tillstånd som PANS/PANDAS. Och då har vi inte ens berört den psykiska ohälsa som riskerar att följa i spåren, trötthetssyndrom och smärtproblematik. Trots detta har vård och habilitering för barn över 7 år utan intellektuell funktionsnedsättning organisatoriskt lagts på BUP. Problemet är att de team som tidigare arbetade kring dessa barn är fullkomligt utraderade. Kvar finns en medicinsk kärna – läkare och sjuksköterskor – medan habiliteringen reducerats till generella gruppinsatser riktade främst till föräldrar. För ett barn utan samtidig psykisk sjukdom återstår i praktiken medicinering och uppmaningen att skolan ska erbjuda anpassningar. NPF är inte en psykisk sjukdom. När regionen fokuserar på psykiatriska diagnoser – BUP:s kärnuppdrag – utestängs en växande grupp barn från sin rätt till vård och habilitering. Vi kommer aldrig att komma till rätta med vårdköerna om vi inte tar tag i detta. Socialstyrelsen har riktlinjer, och det finns nationella vård- och insatsprogram för ADHD, men Region Östergötland hävdar att skolan ska lösa stödet genom särskilt stöd och anpassningar – utan att säkerställa att skolan faktiskt har förutsättningar att göra det. Skollagen är lätt att hänvisa till, men var tog Hälso- och sjukvårdslagen vägen? Ett barn tillbringar 15–20 procent av sin vakna tid i skolan. Resten av tiden är vårdnadshavarens ansvar – men det är inte rimligt att vi ska agera vikarier för ett helt vårdteam bara för att regionen har sparat bort det som fanns kvar.   Region Östergötland bygger upp en regional skuld där ett slaktat vårduppdrag ger ett tillfälligt plus i kassan medan människors privatekonomi blöder. Det är ett högt spel med unga människors liv och hälsa. Antalet självmord bland unga flickor ökar. Deras skolresultat sjunker. Samtidigt talas det om beredskap – men hur rustad är regionen egentligen? Konsekvenserna av detta kommer att slå hårt mot varje kommunbudget i länet: skolgång, måluppfyllelse, ökade behov av skolsociala team, närvarokoordinatorer, förstärkta elevhälsoteam, övergångtstal, fler platser på IM och allt annat som kommunstyrelser tvingas hantera när regionen kliver av sin del av samhällskontraktet. Och det värsta av allt.  Politikerna bakom detta vågar inte ens prata om vilka konsekvenser besluten får. De bara tiger.

För oss som bor i Simrishamns kommun är det viktigt att vi blir fler, då får vi ännu bättre samhällsservice och behålla alla våra fantastiska företag och affärer

Vi som bor i Vänersborgs kommun känner oss utstötta då våra grannkommuner (Trollhättan, Lilla-Edet och Grästorp) delar ut gratis ABC-zon biljetter under sommaren till studerande ungdomar. Alltså till barn födda 2007 - 2012 (åk 7-9 samt gymnasieelever). Vi i Vänersborgs kommun borde få en sådan möjlighet att resa fritt under sommarlovet, speciellt för oss som är i extra behov av kollektivtrafiken och varken har körkort eller bil.  Vi som bor utanför tätbebyggt område och som vill ha ett socialt fungerande liv under sommarlovet förtjänar också chansen att kunna ha det, utan att spendera våra pengar på biljetter hit och dit. En resa till Göteborg kostar 84 kr, gäller 180 minuter. Sedan måste man köpa en biljett tillbaka vilket gör att summan blir totalt 168 kr endast för att dra ut till stan och sen hem igen. Så borde det inte behöva vara, åtminstone inte under sommarlovet då vi ska roa oss och njuta av ledigheten.

Detta är viktigt då samtliga barn och unga ska ha samma förutsättningar i sin utbildning oavsett de omständigheter som äger rum i kommunen.  En målsättning som (antagligen) samtliga partier delar är att Arboga ska bli "Sveriges bästa skola". Detta mål kan därför inte uppfyllas utan resurspedagoger som kan hjälpa elever som på flera olika grunder kan behöva stöd i sin undervisning. 

VARFÖR DIN UNDERSKRIFT GÖR SKILLNAD • Rädda liv och framtidsdrömmar: Vi kan inte stå tysta när våra vänner och klasskamrater skickas som måltavlor till länder de inte längre känner. Att utvisa en tonåring till en krigszon är att medvetet förstöra ett liv som precis har börjat. • Försvara det mänskliga värdet: När vi tillåter att familjer splittras och att 18-årsdagen förvandlas till en dödsdom, urholkar vi de mänskliga rättigheter vi påstår oss stå för. Om rättigheterna inte gäller alla, förlorar de sitt värde för oss alla. • Sluta kasta bort Sveriges resurser: Det är ett svek mot samhället att utvisa de mest ambitiösa och integrerade unga människorna. Vi behöver deras kompetens, deras drivkraft och deras vilja att bidra till vår gemensamma framtid. • Bevara tryggheten och moralen: Ett samhälle som vänder ryggen åt sina mest sårbara ungdomar förlorar sin medmänsklighet. Genom att stoppa utvisningarna visar vi att vi står upp för rättvisa, trygghet och det löfte vi gav när de kom hit: att här räknas du som människa.

Ett förslag på omorganisation inom förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid i Haninge kommun har presenterats av förvaltningsdirektören Johan Skofteröd 2026-04-27.  I förslaget framkommer att kommunens kulturenhet föreslås upphöra, tjänsten som kulturenhetschef försvinna och nuvarande kunniga tjänstemän i kulturenheten splittras upp och överföras till andra enheter inom förvaltningen. Ansvaret för kulturen i Haninge kommun kommer istället att landa på chefen för bibliotek, respektive föreningsservice och evenemang. Istället för en välfungerande och samlad kulturenhet blir kulturen uppdelad på små underenheter till andra större enheter som har sitt huvudfokus på andra kommunala verksamheter. Syftet med omorganisationen är, enligt förslaget att satsa på ungdomar i utanförskap. Beslut om förändringen ska tas av förvaltningsdirektören mellan 15-21 maj och träda i kraft 1 september 2026. Haninge kommun har länge varit en stark kulturkommun som satsat på kultur. I kommunens egen Kulturstrategi, som ska ligga till grund för arbetet med kultur mellan åren 2025-2031 konstateras  att “Haninge har ett starkt och levande kulturliv”, att “kulturella rättigheter ingår som en del av de mänskliga rättigheterna" och att “kulturen stärker Haninges profil, ökar dess attraktionskraft och lockar besökare, samtidigt som den inspirerar invånarna.” För att kunna arbeta framgångsrikt efter denna kulturstrategi, och för att kunna arbeta strategiskt och samordnat med kultur i kommunen i stort krävs en samlad kulturenhet - inte en splittrad verksamhet där ordet “kultur” nedgraderas till underavdelningar till annat. En kommun som inte har en enskild kulturenhet kan inte längre kallas för en kommun som satsar på kulturen. Detta är inget annat än en del av en nedmontering av ett rikt lokalt kulturliv och en sorg för oss som värnar om kulturen och vet om dess värde för människor.  Att detta skulle gynna kommunens ungdomar i utanförskap är fullkomligt ologiskt. Vi ber dig stå upp för det lokala kulturlivet i Haninge kommun och kräva att kommunens kulturenhet bevaras i sin nuvarande form. Länk till förslaget: https://drive.google.com/file/d/1z1DBNlf5qQEH2pQQlnX13K-MO_y0sZd6/view?usp=sharing

  Till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:    Sluta spara på de svenskar som faktiskt betalar för ambassaden. Återinför intyg som funnits sedan länge och stoppa den fortsatta nedtrappning som ambassaden aviserade den 22 maj. Det finns fortfarande tid att vända denna utveckling – så att ambassaden faktiskt gör nytta för de svenska medborgare den är satt att tjäna.      Valet 2026: Dags att räkna rösterna    Den 13 september 2026 är det riksdagsval i Sverige. Drygt 210 000 utlandssvenskar finns i röstlängden – fler än någonsin. Forskning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet är tydlig: utlandssvenskar i Asien är ett av Moderaternas och Tidöblockets absolut starkaste fästen. Tidöregeringen vann riksdagsvalet 2022 med bara tre mandats marginal – 176 mot 173. Utlandsrösterna var direkt avgörande.    Inför valet 2026 satsar nu samma regering på riktade insatser för att få fler utlandssvenskar att rösta. Man vill ha deras röster. Men under hela mandatperioden har man låtit sin ambassad i Bangkok fira jubileum för Volkswagen-ägda Scania, besöka Liechtenstein-strukturerade IKEA och klippa band hos schweiziska Tetra Pak – medan dessa väljare får nedlagda konsulat, avskaffade intyg och en månads väntetid på passbokning.    Avskaffandet av inkomstintygen sker den 1 oktober 2026 – tre veckor efter valdagen. Beslutet är fattat. Konsekvenserna drabbar väljarna när röstningen redan är klar.    Kanske är det dags att utlandssvenskarna i Thailand låter sina röster spegla den verklighet de lever i – snarare än en lojalitet som inte besvaras.  Till utrikesminister Maria Malmer Stenergard och Utrikesdepartementet:     Vi kräver svar på tre frågor  Direkt till utrikesministern        Varför väljer ambassaden i Bangkok att offentligt lyfta fram bolag med schweiziska, brittiska, kinesiska och tyska moderbolag som svenska framgångssagor – framför de medborgare som finansierar ambassadens verksamhet?        Hur ska de tusentals pensionärer som är beroende av ambassadens inkomstintyg för att förlänga sitt visum hantera situationen när tjänsten läggs ned den 1 oktober 2026 – tre veckor efter riksdagsvalet?        Avser regeringen att se över uppdraget för svenska utlandsmyndigheter, så att medborgarservice ges minst lika hög prioritet som handelsfrämjande för utländskägda koncerner?    En ambassad som väljer att fira Volkswagens Scania och besöka Liechtenstein-strukturerade IKEA – medan egna medborgare väntar en månad på passbokning – har tappat sin moraliska kompass. En regering som vill ha utlandssvenskarnas röster men inte deras välfärd förtjänar att få det beskedet i valurnan den 13 september 2026.