Behåll strandskyddet som det är. För allas möjlighet att röra sig fritt längs Sveriges sjöar och vattendrag.  Det är även viktigt för ekosystem, djurliv och biologisk mångfald att strandskyddet förblir som det är. Nu hotas din rätt att gå fritt längs Sveriges vattendrag och sjöar. Tidöpartierna (M, SD, L och KD) har lagt fram ett första förslag (proposition) om att luckra upp strandskyddet. Beslut ska fattas 1 juli så det gäller att agera snabbt och säga ifrån. Förslaget innebär att vår rörelsefrihet kommer att begränsas och att vi inte längre kan gå fritt längs våra vattendrag och sjöar pga fastigheter och tomter.  Det kommer även ha stor inverkan på lokala ekosystem/, djurliv och biologisk mångfald. Idag krävs dispens för att få bygga strandnära. Nu vill de göra tvärtom så att det istället krävs dispens för att det inte ska få byggas. Går ett sådant beslut igenom kommer det ha stora följder för oss alla som individer i Sverige och den biologiska mångfalden. Ett sådant beslut kommer vara svårt/omöjligt att reversera.  Lär mer här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2025/02/prop.-202425102

Detta handlar om rättssäkerhet, rättvisa och förutsägbarhet i svensk lagstiftning. Att införa en ny lag med skärpta krav är en sak – men att tillämpa den retroaktivt och ignorera en föreslagen övergångsregel drabbar tiotusentals människor som redan har anpassat sig efter de nuvarande reglerna. Här är några av de viktigaste skälen till varför detta bör stoppas: 1. En massiv rättsosäkerhet • Rättsstatens principer hotas: Människor ska kunna lita på att de regler som gäller vid tidpunkten för deras ansökan inte ändras retroaktivt. • Förutsägbarhet är en grundpelare i ett stabilt samhälle: De som har planerat sitt liv utifrån dagens lagstiftning riskerar nu att tvingas vänta i många extra år. 2. Tiotusentals skötsamma personer drabbas • Många har bott i Sverige i flera år, arbetat, studerat och bidragit till samhället. • Att plötsligt kräva upp till åtta års väntan, trots att de uppfyllt nuvarande krav, kan leda till stor osäkerhet i deras liv. 3. Långa handläggningstider förvärrar situationen • Migrationsverket har i många fall handläggningstider på över tre år. • Människor som har bott här i fem år kan plötsligt behöva vänta upp till åtta år, vilket betyder totalt 11-12 år i Sverige innan de får sin ansökan godkänd. 4. Nationell säkerhet är redan reglerad • Johan Forssell hävdar att den retroaktiva tillämpningen behövs av säkerhetsskäl, men Migrationsverket och Säkerhetspolisen har redan befogenheter att neka medborgarskap för personer som utgör en säkerhetsrisk. • Att straffa alla sökande med en retroaktiv försämring är en kollektiv bestraffning och saknar grund.

Barn, oavsett ålder har rätt att se sig själva representerade i skolans böcker. Varken rektorer, lärare, vårdnadshavare eller någon annan ska på vaga grunder få censurera böcker med HBTQI+ tema eller se till att de inte köps in.  Som svenska PEN skriver "Förbjuds en bok förbjuds även de tankar och idéer den förmedlar." Vi vägrar se på när HBTQI+-personers identiteter förbjuds i Norrköpings kommun. 

Att få använda kontanter är en grundläggande rättighet. Med en mer omfattande lagstiftning kan vi säkerställa att ingen lämnas utanför i ett samhälle som digitaliseras.  Hjälp oss genom att skriva under och sprida namninsamlingen. Tillsammans kan vi påverka beslutsfattare att införa en bättre lagstiftning som säkrar att kontanterna finns kvar. “Stötta frågan genom att skriva under och sprida namninsamlingen och stå upp för dem som inte kan eller får hantera digitala betalmedel. ” Bakom Kontantupproret och namninsamlingen står: Förbundet Vi Unga Riksförbundet FUB Sveriges Konsumenter  PRO  SPF Seniorerna SeniorNet Sweden SKPF Pensionärerna Småföretagarnas Riksförbund Hela Sverige ska leva  Sveriges Hembygdsförbund  Torg och Marknadshandlarnas Ekonomiska Riksförening

Region Stockholm har inte kompetens nog att ge sexualbrottsutsatta barn och vuxna den vård de behöver. 1500 personer söker sig till WONSA och många av de har redan plöjt igenom regionens utbud utan framgång. WONSA är sista livlinan för många barn och unga som har trauman från brutala övergrepp. Att strypa finansieringen vore att kapa sista livlinan för många av dessa barn. 

Det är en jämlikhetsfråga som borde vara löst för länge sedan i ett land som vill kalla sig för en välfärdsstat. En rejäl tandvårdsreform som ser till att tandvården likställs med övrig sjukvård som de tre LO-förbunden föreslår skulle kosta runt 7–10 miljarder. Det är en struntsumma ställd mot nyttan. Miljontals skulle få hjälp med ett äkta problem.

Regeringen har inom ramen för den nya propositionen, inte identifierat de två mest kritiska bristerna hos Socialtjänsten.  Bristande rättssäkerhet, och tjänstemännens bemötande i kontakt med medborgarna.  Trots att statistiken finns tillgänglig hos IVO, har inte Regeringen utformat den nya propositionen utifrån dessa brister och hur dessa kan åtgärdas.  Att rättssäkerheten är det största problemet inom Socialtjänstens arbete, bekräftas av de många röster och grupper, där familjer fått sina barn omhändertagna genom LVU på grund av rättsosäkra och rättsotrygga utredningar. Det bekräftas vidare utav de uppgifter som Svensk och Internationell Media rapporterat gällande Sveriges LVU politik.  Uppklarningsgraden hos IVO, gällande bristande rättssäkerhet är mindre än 2 % av alla ärenden. Utav över 2300 klagomål mot Socialtjänsten om bristande rättssäkerhet, i enskilda ärenden, leder endast 40 ärenden till någon åtgärd och tillsyn utav IVO. *Senaste data och statistik 2023, IVO.se.  Detta gör föräldrar och barnen rättslösa, i kontakt med myndigheten. Det är inte förenligt med ett demokratiskt statsskick.  Detta är ett brott mot EKMR-den Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter, artikel 8, om rätten till privat och familjeliv. Det är även ett brott mot Artikel 5, om olaga frihetsberövande, i det fall omhändertagande ej sker på rättssäkra grunder. Det är även ett brott mot Barnkonventionen.  Något har gått riktigt fel. Därför åberopar vi även uppmärksamhet från Justitiedepartementet då  de är ytterst ansvariga för lagstiftningen inom statsrätt och allmän förvaltningsrätt, civilrätt, processrätt.  Vad behöver ändras? +Socialtjänsten ska ha ett eget tillsynsorgan, seperat från IVO, där alla anmälningar och ärenden granskas av utredare. Under tiden för utredning, ska den anmälde tjänstemannen inte ha befattning med ärendet. En förundersökning av ett ärende ska ta max 30 dagar, och en full utredning max 90 dagar. I det fall en tjänsteman begått fel i handläggning, ska denne hållas ansvarig under tjänstemanna ansvaret. Efter en varning, och upprepade anmälan ska ske med repressalier att tjänstemannen blir uppsagd sitt uppdrag och sin behörighet att arbeta som Socionom.  +En utredning som ämnar att ansöka om LVU eller SoL placering, om ett barn, ska innan det lämnas till nämnd och domstol granskas av en oberoende utredare för att försäkra att materialet är rättstryggt och rättssäkert.  I samband med denna utredning, ska även en oberoende barnpsykolog träffa barnet, för att säkerställa att en placering utanför hemmet, är för Barnets bästa.  +Personer som sitter i en position som anställda på förvaltningar och myndigheter, ska inte kunna ha uppdrag i styrelse, eller vara aktie eller optionsägare till privata Vårdbolag. Det säger sig själv, att en person som är med och påverkar utredningar och tar beslut i befattning som tjänsteman på en myndighet, ska inte kunna ta privat ekonomisk vinst utav barnplaceringar.  +Alla barn som riskerar att bli föremål för en placering utanför hemmet, genom LVU, ska ha rätt till ett juridiskt biträde. Barnet ska ha rätt att bestämma sitt eget ombud, från 12 års ålder.  +Det juridiska skyddet måste stärkas. Ett juridiska biträdet ska kunna arbeta med ett ärende i upp till 40 timmar, i LVU ärenden. Detta gäller både barnets juridiska biträde, och vårdnadshavarens biträde.  +Ett barn ska inte placeras utanför hemmet, på grund av vårdnadstvister. Detta ska inte vara en process för Förvaltningsrätt och Socialtjänst, utan för civilrättslig domstol Tingsrätt att göra bedömningen om vårdnad, boende och umgänge.  +En hög andel barn, som riskerar att, eller har blivit placerade enligt LVU har NPF diagnoser. Socialtjänsten ska arbeta för att stödja dessa familjer ur ett långvarigt perspektiv. Ett barn med diagnos som autism eller ADHD, ska inte riskera att placeras på fosterhem utan i första hand fokusera på insatser i hemmet och föräldrastödsinsatser.  +Socialtjänsten och Familjerätten, måste öka sina kunskaper om våld och eftervåld mot kvinnor och barn i enlighet med Istanbulkonventionen. Med specifik hänvisning till art 31 i Konventionen. 

Genom att sälja ut sitt bestånd försämrar Gotlandshem sina möjligheter att leva upp till sitt kärnuppdrag som allmännytta - att säkra trygga bostäder för kommunens invånare. Sedan 2018 har bolagets lägenhetsbestånd minskat med över 900 bostäder. Gotlandshem har höjt hyrorna kraftigt de senaste åren. Trots detta behöver man tydligen ännu mer pengar och vill därför sälja ytterligare 900 lägenheter. I februari kan regionpolitikerna fatta beslut om utförsäljningarna.    Inför valet 2022 lovade regionpolitikerna att stärka allmännyttan men nu gör de raka motsatsen. Nu är det upp till Gotlands politiker att stoppa utförsäljningarna och ta ansvar för gotlänningarnas rätt till en fungerande allmännytta.   Hyresgästföreningen ser att kommuner runt om i landet väljer att sälja allmännyttiga bostäder. Trots den alarmerande bostadsbristen och ett stort behov av hyresbostäder som vanligt folk har råd att efterfråga. Det är bra att det byggs, men de bostäder som säljs ut har betydligt lägre hyror än de nya som byggs, vilket gör det svårare för kommunerna att säkerställa bra och trygga bostäder som människor har råd att bo i.   De senaste årens utveckling har också visat att privata hyresvärdar, inte minst sådana som är ägda av riskkapitalbolag tenderar att köpa billiga bostäder och genomföra renoveringar för att chockhöja hyrorna. Inte sällan kan även underhållet bli sämre. Det förekommer också att privata fastighetsägare på Gotland sätter egna hyror utan förhandling.  Hyresgäst­föreningen har i en tidigare namninsamling bett hyresgäster berätta om hur kraftigt höjda hyror skulle slå mot dem. En av Gotlandshems hyresgäster berättade:  "Hur kan hyresvärden hela tiden höja hyrorna helt hänsynslöst! Önskar man kunde få veta vad våra hyror går till. Man säljer ju ut bostäder som är dåligt underhållna och bygger nya som de flesta inte har råd att flytta in i. Helt vansinnigt!”  Politikerna ska stå i gotlänningarnas tjänst. Då får det inte råda något som helst tvivel kring vad som bör prioriteras, nämligen gotlänningarnas möjlighet att ha ett bra och tryggt boende till en rimlig kostnad. Än är inget beslut fattat. Vi hoppas att Gotlands politiker fattar det enda rimliga beslutet och stoppar utförsäljningarna.    Skriv under för att stoppa utförsäljningarna. 

Det är viktigt att ansvariga politiker förstår att deras planer inte har medhåll från kommuninvånarna. Det är viktigt att ta ställning för barnen! Oavsett politisk uppfattning är Nakterhusskolan en mycket uppskattad, fin och välfungerande kommunal skola som ska få finnas kvar!

Utvecklingen går äntligen åt rätt håll i Biskopsgården och polisen tog för ett år sedan bort Biskopsgården på listan över särskilt utsatta områden. Men alla aktörer i Biskopsgården (polis, socialtjänst, bostadsbolag, föreningar, civilsamhälle mfl) är överens om att utmaningarna är fortfarande många och samverkan och lokal närvaro är helt avgörande för att den positiva utvecklingen ska fortsätta. Att VG regionen då väljer att ta bort bildning och utbildningsmöjligheter i närområdet är totalt obegripligt. Detta gjordes en gång tidigare, 2009, och nu tänker man göra samma misstag igen. Här kan ni läsa det tal fd rektor Birgitta Nesteruds (†2022) höll 2017 när folkhögskolan i Biskopsgården firade 20 år: “Hej Mitt namn är Birgitta Nesterud och jag har varit rektor på Göteborgs folkhögskola under 19 år och var med och startade Biskopsgårdens folkhögskola och därför står jag här idag tillsammans med Berit Roman nuvarande rektor när vi firar skolans 20 års jubileum. Jag ska kort berätta om hur skolan startade. Ni har idag gjort en lång vandring från Nya Varvet till Vårväderstorget (vår kommentar; alla gjorde en fysisk vandring tillsammans “stan kommer till Biskopsgården”). Ni kommer säkert i framtiden komma ihåg den här vandringen som Ni har gjort idag för att fira Biskopsgårdens folkhögskolas första 20 år. 20 år som går att likna vid en lång, lång vandring. Ibland går det uppför, ibland är det nerförsbacke, för det mesta är det raksträcka då allt pågår som vanligt.  En dag 1997 ringde telefonen på rektorsexpeditionen. Det var dåvarande stadsdelsdirektören här i Biskopsgården som ringde och ställde frågan:” Kan Ni på Göteborgs folkhögskola starta en folkhögskola i Biskopsgården?” Det satt nämligen en arbetsgrupp här och funderade över hur man skulle kunna förbättra livet och miljön för de boende i Biskopsgården. Arbetsgruppen hade kommit fram till att en folkhögskola skulle kunna göra skillnad.  Vi svarade genast ”ja, javisst”. ”Det kan vi”, utan att riktigt veta hur det skulle gå till. Var fanns det pengar, lokal, personal osv? Men just då hade S-regeringen sjösatt en stor reform – 100000 nya platser och 20 miljarder kr till vuxenutbildningen och vi förstod att folkhögskolorna skulle få del av den här satsningen.  Många i staden stödde oss, politiker, stadsdelen naturligtvis, de kommunala bostadsbolagen och Göteborgs universitet. Kommunen köpte platser, bostadsbolagen betalade hyran av Fågelroskolan i tre år. Universitetet, som oroade sig för att så få från Biskopsgården sökte sig till universitetet betalde en av sina lärare på halvtid som skulle öppna universitetet för våra studerande, ordnade studiebesök, möten med forskare osv.  Nu gällde det att skaffa personal, i första hand lärare och vi bestämde oss för att rekrytera unga välutbildade lärare, med ett starkt engagemang i samhällsfrågor. Sen sa vi till dem att nu är det upp till Er att skapa något nytt, tänk fritt, tänk gränsöverskridande. Och lärarna, några jobbar fortfarande kvar här, de tog bollen och de gjorde ett fantastiskt arbete. Första året hade vi 20 studerande, år två 50 studerande och verksamheten fortsatte att växa. Efter några år skulle Fågelroskolan rivas och vi flyttade till Treröseskolan. Fina lokaler där verksamheten kunde fortsätta att expandera. Allmän kurs årskurserna 1 , 2 och 3. Vi anställde fler personal, lärare med kulturkompetens och stora språkkunskaper. Vi införde interkulturell pedagogik – en pedagogik där vi utgick från att olikheter är positivt, berikande och viktigt. Vi införde stödundervisning på modersmålet och vi firade inte enbart jul och Lucia utan högtider från jordens alla hörn. Så här beskriver lärarna sitt mål med undervisningen. Jag citerar deras pedagogiska manifest: ” Biskopsgårdens folkhögskola ska vara en skola där rättvise- solidaritets och integrationsfrågor intar en särställning i all undervisning och där vi arbetar med frigörande pedagogik som motverkar den tystnadens kultur som präglar stora grupper i dagens Sverige.” Det gick bra för våra studerande – universitetet kunde se att antalet sökande från Biskopsgården ökade. Vi hade återträffar med gamla elever som berättade att nu var de klara med sina studier och arbetade som lärare, socionomer, kuratorer, ekonomer, egna företagare, bussförare osv.  Men det kom också motgångar, 2009 slutade kommunen att köpa folkhögskolekurser. Finansieringen drogs undan och Göteborgs folkhögskola fick stora problem. Jag hade slutat då men kunde med stor sorg se hur verksamheter fick läggas ner och lärare sägas upp. Men som Ni vet efter en stor uppförsbacke så kommer vägen plana ut och det blir lättare att gå. Nu är skolan på banan igen och finns här i fina lokaler med många av de nu 20 år äldre lärarna på plats. Härligt. Nu överlämnar jag ordet till Berit och önskar er alla lycka till med Era liv. Ge inte upp, kämpa på även om det tar emot i uppförsbackarna. Tack alla.” Lärare på folkhögskolan i Biskopsgården Deltagare på folkhögskolan i Biskopsgården Föreningen Offensiv Folkbildning Meeting Plays Biblioteksvännerna i Biskopsgården  SWED-SOM IF Puntland Community Organisation Kultur och Gemenskap i förening #Taettklivframåt TILLSAMMANS MIK - Människan i Kålltorp  Kulturföreningen HOPE Föreningen Africabaiana NUF - Neutrala ungdomsföreningen Föreningen folkbildning för frihet - Eduardo Madariaga Lundby Församling, Svenska Kyrkan SOL nätverket- Stad och Land/Solidaritet Organisering Lokalsamhällen

Vi är många som berörs - inte bara idag utan även i framtiden  Vi vill upplysa politiker och beslutsfattare om att vi är många, inte bara vi som är direkt berörda av nedläggningen idag utan även andra som kommer påverkas i framtiden och delar vår åsikt, som tycker att kommunens strategi är fel och kräver att de omvärderar beslutet och presenterar en ny plan. 

Rätt till priv-och familjeliv