Det vore en grov försummelse att sända tillbaka ett barn i Rabius tillstånd till ett land där han sannolikt inte får någon hjälp, och där han saknar trygghet. Migrationsverket refererar till barnkonventionens princip att "Alla barn ska vara hos sina föräldrar". Detta är irrelevant om föräldrarnas status är okänd och barnet känner stor otrygghet i hemlandet. Barnkonventionen klargör: "Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling." "Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering." Det är hög tid att sätta stopp för denna misshandel av barn! Låt oss tillsammans försvara barnens rättigheter! Var med och stöd genom att skriva på denna namninsamling!

Det senaste året har såväl studenter som lärare runt om i Sverige uppmärksammat problemet att vårdutbildningarna saknar undervisning om hur olika hudåkommor, till exempel eksem, melanom, trycksår, hudinfektioner med flera, ser ut på melaninrik hud. Brist på kunskap kan leda till ökat lidande och allvarliga konsekvenser för patienterna, i värsta fall död. Ett missat begynnande trycksår leder till uteblivna åtgärder och att såret förvärras innan det upptäcks, med risk för komplikationer i form av sekundärinfektioner. Så är även fallet med många andra tillstånd, däribland eksem, psoriasis, impetigo och hudsvamp. Ett missat erythema migrans (reaktivt utslag) kan leda till utebliven behandling för borrelios. Ett missat malignt melanom kan i värsta fall leda till döden. Bristen på kunskap samspelar ofta också med rasistiska fördomar. Vi som arbetar mot rasism i vården har fått ta del av berättelser om hur vanliga åkommor bedöms som »apkoppor« hos svarta patienter. Det finns också en fast rotad föreställning om att svart hud är tjockare än vit hud. Vi får höra hur fördomen leder till att patienter med melaninrik hud ibland sticks med tjockare nålar, och samma rasistiska uppfattning låg fram till nyligen till grund för medicinska riktlinjer om att EMLA-plåster ska sitta längre på melaninrik hud. I dagsläget ordnas ibland utbildningar om melaninrik hud som punktinsatser, genom att regioner, kommuner eller universitet bjuder in en sjuksköterska specialiserad på ämnet. Att dessa instanser inhämtar kunskap för att motverka kunskapsluckorna om melaninrik hud är förstås mycket viktigt. Vi menar emellertid att undervisning om melaninrik hud måste integreras i alla vårdutbildningar. Det räcker inte med punktinsatser. Kunskapen måste komma all vårdpersonal till del. I hälso- och sjukvårdslagen står att »målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen«. Utifrån rådande situation och kunskapsluckor kan det målet inte sägas vara uppfyllt.

Skriv under Tjejzonens namninsamling för att visa oss, politikerna och skönhetsbranschen att du står bakom vårt krav. Med ditt och tusentals andra namn på vår lista skapar vi tyngd och visar på opinion som gör att politikerna inte längre kan rygga för frågan. Det bidrar till en mer transparent och ärlig skönhetsbransch, ger våra unga en mer hälsosam social miljö att växa upp i, och på sikt också till att förbättra folkhälsan. Om Tjejzonen: Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för tjejer. Vi driver tre olika stöd: Tjejzonen, Ätstörningszonen och Storasyster online. Vårt stöd bygger på att ”Storasystrar” (våra utbildade volontärer) stöttar och lyssnar på den ”Lillasyster” (stödsökande) som behöver vår hjälp. Vi har utvecklat vad vi kallar för ”Storasystermetoden” som är ett aktivt, medmänskligt lyssnande. Metoden bygger på våra 25 års erfarenhet av att driva stödverksamhet speciellt för unga tjejer. Tjejzonen är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Läs mer om Tjejzonen och vår verksamhet: www.tjejzonen.se

Vi behöver vård som är trygg och nära inte överfulla väntrum och långa resor.

För en mer inkluderande skolmiljö och där alla elevers behov att utöva sin religion, tro och all form av spiritualitet respekteras när det faktiskt finns möjlighet till att möjliggöra det.

Lunds kommun sträcker sig utanför den centrala citykärnan och ska finnas för alla medborgare inom kommunen. Kollektivtrafiken behöver därför vara tillgänglig för alla. Att som ung ha möjligheten att ta sig hemifrån till arbete, sommarjobb, praktik, vänner, fritidsaktiviteter och roliga evenemang i andra delar av staden, är en viktig del i att skapa ett hälsosamt och socialt meningsfullt liv. Det ska inte begränsas av ens egna – eller ens föräldrars – ekonomiska förutsättningar eller tillgång till andra färdmedel. Dessutom är det inte bara bra för den enskilda individen att kunna resa, utan även samhället i stort. När fler kan resa för studier, arbete och meningsfullt engagemang i samhället, stärks samhället i stort. Att ta sig runt i sin egen stad ska inte vara en klassfråga, utan en rättighet. I kollektivtrafiken vilar vår möjlighet att kunna röra oss fritt och när bussen slutar gå som den bör förlorar vi vår känsla av kontroll och inflytande över våra liv. Det är inte rättvist. Vi vill ha lika tillgång till de möjligheter som alla andra unga i Lunds kommun. Vi vill känna oss lika sedda som alla andra och lika stor makt över våra liv. Vi vill se att vi kan vara med och skapa förändring som gynnar alla i Genarp unga och som gamla!

- Minskad segregation De som bor i Uppsalas förorter och inte har råd att ta bussen eller vars föräldrar inte har möjlighet att skjutsa fram och tillbaka blir oftast fast i sitt bostadsområde. Samma sak för de som bor långt ute på landet. Det innebär att de inte kan delta i aktiviteter eller sociala sammankomster vilket förhindrar möten mellan unga från olika områden av Uppsala. - Buss är ett miljövänligare alternativ Istället för att föräldrarna ska skjutsa så kan ungdomarna själva ta sig dit de ska. Ungdomar som vanligtvis väljer moped, epa-traktor eller bil kanske istället väljer buss. - Tryggare & Säkrare Många unga upplever kollektivtrafik som ett säkrare transportmedel än t.ex. moped, elsparkcyklar osv, särskilt sent på kvällen då det är mörkt och otryggt. Elsparkcyklar används ofta av ungdomar och har lett till flera skador. Buss hade kunnat ersätta elsparkcyklarna för många och därmed minska antal skador i trafiken. - Fler deltar i aktiviteter I nuläget erbjuder Uppsala kommun flertal aktiviteter som rubriceras som "gratis". Detta stämmer delvis, men inte för de som måsta betala 40 kr bara för att kunna ta sig till och från. Satsningarna på "gratis" sommaraktiviteter förlorar sin poäng om man ändå måste betala. Att transportpriset avskräcker kan leda till mindre deltagande. - Hemmasittande, Sociala medier och Psykisk ohälsa Att inte kunna ta sig till aktiviteter och vänner innebär att unga blir fast hemma och rastlösa. Högstadieelever är de främsta användarna av sociala medier vilket har stora konsekvenser för deras psykiska mående. Att då kunna ta sig runt och hitta på saker kan minska skärmtiden på sociala medier. Under sommarloven ökar barns samtal till Bris. Sommarlovet är mycket svårt för de barn som har det jobbigt hemma och behöver få komma iväg från hemmet. Ett gratis sommarbusskort kan hjälpa. Resultaten av 2018 års sommarbusskort var mycket positiva. Tjuvåkningar och konflikter minskade vilket bidrog till en lugnare och säkrare arbetsplats för chaufförerna. Inga tecken på att busskorten missbrukades som tidsfördriv hittades. I bl.a. Stockholm och Göteborg har man valt att behålla sommarkortet permanent vilket är mycket uppskattat. Vi ber nu trafik- och samhällsutvecklingsnämnden att följa deras exempel och satsa på Uppsalas unga.

Vi vill ha demokrati - på riktigt. Medborgarna ska välja statsmaktens utövare och representanter. Rätten att representera dig kan ingen ärva, den är din att ge.

För med Kulturreservatets folkhögskola försvinner   • En skola med 70-80 deltagare som studerar svenska, grundskola, gymnasium, kultur och landsbygdutveckling. • 8 engagerade lärare och skolledning som får söka sig annat arbete. • Ett 40-tal öppna program, teaterföreställningar och seminarier varje år.   Skolan försvinner också ur projekt, ur regionala och internationella samarbeten och kan inte längre vara en drivande kraft i dessa. Skolan kan heller inte längre ansvara för samordning mellan studieförbund och vuxenutbildning. Skolan kan inte längre bidra till att stärka människors vilja till kunskap. Eller utgöra socialt stöd. Eller bygga mötesplatser på landsbygden.   Det är säkert uppenbart för de flesta. Sedan finns det några saker man kanske tänker mindre på:   • När skolan försvinner slutar morgonbussen från Skinnskatteberg till Riddarhyttan att gå. • När skolan försvinner går inte längre några deltagare uppför backen och ingen går ner till affären och köper matlåda. • När skolan försvinner, försvinner skolexpeditionen som hjälpt folk i byn med smått och stort. • När skolan försvinner, blir det färre som nås av kommunens program, för färre personer kommer att tipsa om det. • När skolan försvinner, försvinner möjligheten till samordning mellan verksamheter som exempelvis RSK:s barn- och ungdomsfotboll, gitarrundervisningen och framför allt den fina samverkan med förskolan Ekorren där det funnits en levande växelverkan mellan verksamheterna. • När skolan försvinner är frågan hur det blir med gräsklippning och skötsel av och runt lokalerna. • När skolan försvinner finns det inte längre någon som vattnar blommor och grönsaker. • När skolan försvinner, försvinner utrustning; bord, stolar, soffor, köksutrusning och inte minst skolans bibliotek. • När skolan försvinner släcks alla lampor och värmen skruvas ned på 10 grader. • När skolan försvinner, så ställs klockorna på noll och ansvaret som skolan tagit måste delas ut på andra eller lämnas för vinden. Därför kräver vi genom detta upprop   • En saklig och rättvis prövning av Kulturreservatets folkhögskola • Att Kulturreservatets folkhögskola får chansen att finna kvar för att minska ubildningsklyftor och för en vital och levande landsbygd!

Grosvadskogen är Finspångs populäraste friluftsområde. Hit kommer människor för att vila upp sig, träna och hämta kraft. En promenad i den fina blandskogen gör underverk när livet är fyllt av stress. Troligen har alla Finspångare många ljuva minnen från utflykter i Grosvadskogen. För barn är det viktigt att kunna utforska och leka i en naturlig skog utan att det krävs bil- eller bussresor. Som kommunen uttrycker det i sin skogspolicy: "En tätortsnära skog gör möjligheterna till skogsvistelse mer jämställda ur ett socioekonomiskt perspektiv". Grosvad och de två övriga tätortsnära områdena, Torstorp och Nyhemsskogen är sedan tidigare oerhört påverkade av de senaste årens stora kalhyggesavverkningar i barkborrens spår. Vi har snart inga naturliga skogar kvar i tätorten. Holmen använder Grosvadskogen för att experimentera med olika "hyggesfria avverkningsmetoder" vilket innebär att upp till 2500 m2 stora områden får lämnas helt kala, att det kommer att finnas så få träd som 100 st per 10000 m2 när de är färdiga. Avverkningen kommer innebära stora trädlösa partier och förstörelse av områden för svamp, blåbär och småstigar.

Se till att alla som bor i Region Gävleborg har råd att åka kollektivtrafik och tycker att det är ett attraktivt resealternativ.

Du som anser att Sverige ska följa Barnkonventionen och att våld mot barn och kvinnor ska stoppas, du som tycker att varje dödat barn (Tintin, Esmeralda, Bobby) och varje dödad kvinna (Lotta, Jeanette, Somayyeh) är en för mycket, du som vill att våldet ska stoppas mycket tidigare så barn slipper bli trasiga vuxna - du ska skriva på. Likaså du som varit i våldet och vet hur det är.