Lärare och elever vittnar om otrygghet, grövre trakasserier och negativa kommentarer om hbtqi-personer i skolan. Rädda Barnens Ungdomsförbund publicerade nyligen rapporten “Inte för ung för att vara mig själv – röster om att vara barn och hbtqi”, där ungdomar vittnar om en utbredd otrygghet i skolan. De beskriver hur trakasserier och mobbning kopplade till hbtqi-identitet har blivit grövre de senaste åren, samt en låg tillit till att vuxna i skolan faktiskt ingriper. Liknande erfarenheter lyfts även i MUCF:s rapport från 2024, som visar att elever möter lärare som förhåller sig passiva eller förminskande vid kränkningar, eller behandlar hbtqi-personers rättigheter som en åsiktsfråga. Fackförbundet Sveriges Lärare visar i en undersökning från förra året att var tredje mellanstadielärare och fyra av tio högstadielärare varje vecka hör negativa kommentarer om hbtqi-personer. I projektet Vi finns överallt - hbtqi på schemat! arbetar RFSL Stockholm för att öka unga hbtqi-personers trygghet i skolan genom att utveckla både kunskaper om, och representation av hbtqi i skolan - med fokus på undervisning.  Detta gör vi genom ett helt nytt, ämnesintegrerat material om hbtqi som bygger på ungdomars och lärares erfarenheter, de som med levd erfarenhet kan berätta och vittna om vad som blir relevant att fokusera på. Under projektet har vi träffat lärare från olika högstadie- och gymnasieskolor som vittnar om stora utmaningar i skolan när det gäller att prata om ämnen som riskerar att skapa konflikter i klassrummet - där hbtqi understryks. Några exempel på utmaningar är: oro för vårdnadshavares reaktioner, brist på kunskap och tid, otydliga styrdokument, osäkerhet kring både den egna kunskapen och reaktioner i klassrummet, bristande stöd från skolledning och motstånd från elever. För att göra skolan tryggare behöver vi inte hårdare tag mot problem i skolan. Vi behöver mjukare tag i klassrummet som skapar mer utrymme för de svåra samtalen. Lärare ska få kompetens och stöd att hantera konflikter och leda strukturerade samtal där olika, även polariserade, åsikter möts som en del av lärandet. Det ska ske med respekt för allas lika värde – inte enbart behandlas som ett ordningsproblem. Det är ett politiskt ansvar. Skriv under namninsamlingen och kräv att regeringen agerar för en tryggare skola för alla. En skola där lärarna har resurserna de behöver! Namninsamlingen är öppen till och med valdagen, den 13 september 2026. Lovise Brade, förbundsordförande RFSL Elias Fjellander, förbundsordförande RFSL Ungdom Jennie Graflund, ordförande RFSL Stockholm

Saker som måste lösas snabbt är: - Att vintern kommer varje år och det måste fungera på våra vägar. Att Trafikverket ständigt ljuger om att de halkbekämpningar men sanningen är att ingen finns på plats.  - Trafikverket medvetet inte vill se till att det finns rastplatser anpassade för tung trafik. De flesta parkeringarna är för små för lastbilar samt ingen säker miljö att sova en meter från vägen med massa trafik.  På vintern märker man att de även är i motlut så du kommer inte därifrån.  - Att det är parkeringsförbud i de flesta industriområden som gör att det blir svårt att leverera till företagen som är i stort behov av just dessa transporter.  Att höra att de tycker att man står i vägen för att det är roligt?  Allt detta gör att man inte kan parkera för rast eller lagstadgad nattvila. Samt hittar man ingen plats kommer polisen ge böter samt transportstyrelsen tar ditt körkort.  Att bli straffad för något som myndigheter själva sett till att inte fungera.  -Att transportstyrelsen gör beslut att dra in körkort utan någon kontroll med färdskrivare är juridiskt fel.  -Att polisen säger att man ska ”sätta dit de jäklarna” när de har möte med trafikverket samt andra beslutsfattare ang att fordon över 3,5 ton inte får köra i det vänstra körfältet på flera motorvägar.  Att de tar beslut att det skall vara en viktgräns är vansinnigt.  Det räcker med omkörningsförbud.  Rent juridiskt blir viktgränsen ett problem som vid en händelse då höger körfält är blockerat.  För att ta dig förbi stoppet väljer man att köra om.  Nu kommer den juridiska biten. Om det är max 3.5 ton och ditt fordon vägen 65ton. Då har du ett överlass från 3.5 ton.  Det Innebär sanktions avgifter på företaget på 200.000kr samt personliga stora böter. Alltså får/kan du inte köra förbi hindret.  Här finns det inte många chaufförer som vet detta. 

År 2015 kom rekordmånga flyktingar till Sverige. Sedan dess har Sveriges migrationspolitik stramats åt. Tidöregeringen satsar sedan 2022 på att kunna utvisa så många utlänningar som möjligt. Många lagar har redan genomförts, och före valet 2026 planeras ytterligare försämringar. Vi ser nu vad följderna blir av utvisningspolitiken – av redan fattade och planerade beslut  • Invandrare som redan bor och arbetar i Sverige blir utvisade, tillsammans med sina familjer. • Barn, ungdomar och funktionshindrade utvisas ensamma till länder de inte känner till.  • De som en gång har fått asyl i Sverige förlorar sin trygghet, många kommer att utvisas. • Det blir ännu svårare att få asyl i Sverige. Som mest kan flyktingar få uppehållstillstånd två år i taget. • Nyanlända utländska medborgare får inte del av den svenska välfärden. • Svenska myndigheter ska ange barn och vuxna som saknar tillstånd att bo i Sverige. Vi är emot de föreslagna lagarna. Vi anser också att flera av de redan instiftade lagarna ska rivas upp.  KAMPANJENS HEMSIDA www.humanmigrationspolitik.se KAMPANJSIDA PÅ FACEBOOK https://www.facebook.com/vistarinteut HASHTAG #humanmigrationspolitik Den 13-15 mars ordnar vi MANIFESTATIONER runt om i landet. Se lista med detaljuppgifter: https://www.mittskifte.org/calendars/demonstrationer-for-human-migrationspolitik https://www.facebook.com/events/1446854410164715 Förutom de namn som syns här tillkommer 322 namn på papperslistor (12.2.2026) DE SOM ARBETAT FRAM KAMPANJEN är både enskilda och företrädare för en rad nätverk och organisationer, bland annat: • Kampanjen Rör inte det permanenta uppehållstillståndet • #Vi står inte ut men vi slutar aldrig kämpa • Stoppa utvisningarna till Afghanistan! • Stöttepelaren - stödförening för ensamkommande barn och ungdomar • Håll ihop Sverige • Världen i Värmland • Vi är 4 700 arbetare - stoppa den orättvisa lagen • NU ÄR DET NOG! • Medmänniskor på Riksbron  SÅHÄR DRABBAR DE NYA OCH FÖRESLAGNA LAGARNA Barn som bott länge i Sverige, vissa funktionshindrade och andra med särskilda behov utvisas  • Sedan 1 december 2023 krävs att man omfattas av ”synnerligen” ömmande omständigheter. Den humana ventilen ”särskilt” ömmande omständigheter finns inte längre.  • ”Sveriges intresse av en ordnad migration” väger ofta tyngre än Barnkonventionens krav på barnets bästa.  Invandrare som redan bor och arbetar i Sverige blir utvisade • Om de har fått sitt arbetstillstånd genom spårbyte efter att en gång ha sökt asyl (genomfört 1 april 2025) • Om de är arbetskraftsinvandrare och tjänar mindre än lönegolvet (genomfört, planeras höjas till 33 390 kr per månad den 1 juli 2026) • Om de har studerat och jobbat enligt gymnasielagen men inte uppfyller alla krav för att få permanent uppehållstillstånd (lagen upphörde 20 januari 2025)   De som en gång har sökt asyl i Sverige och deras anhöriga förlorar sin trygghet • Alla redan givna permanenta uppehållstillstånd dras in och ett okänt antal personer utvisas (förslag, SOU 2025:99) • Alla nya uppehållstillstånd blir tillfälliga och måste förnyas vartannat år (förslag SOU 2025:31) • Vid förlängning av uppehållstillstånd ska personens ”vandel” prövas (förslag SOU 2025:33) •  Det ställs högre krav för dem som vill få hit anhöriga (förslag SOU 2025:95) Det blir ännu svårare att få asyl i Sverige • Möjligheten att få uppehållstillstånd pga. ”särskilt” ömmande omständigheter togs bort 1 december 2023 • Den som fått nej på asylansökan måste visa att man varit utanför EU/Schengen minst fem år för att kunna ansöka om asyl på nytt (genomfört 1 april 2025) • Rätten till offentligt biträde för asylsökande ska begränsas (förslag SOU 2025:31) Det blir svårare att bli svensk medborgare • Det ska ställas krav på styrkt identitet, egen försörjning, medborgartest mm (förslag SOU 2025:1) • En grundlagsändring planeras så att medborgarskap ska kunna dras tillbaka (förslag Ju 2025:51) Utländska medborgare ska inte få del av den svenska välfärden • För att få sjukersättning, barnbidrag, föräldrapeng, bostadsbidrag m.m. måste man ha varit folkbokförd i Sverige i minst fem år (förslag SOU 2025:1)  •  Det ska bli förbjudet för kommunerna att ge ekonomiskt bistånd till papperslösa (förslag SOU 2025:1)   Utländska medborgares yttrandefrihet begränsas • Den så kallade ”vandelslagen” klargör inte vilka yttringar och handlingar som är tillåtna (förslag SOU 2025:33) Läs mer: Utvisningspolitik ersätter invandringspolitik 

Vitamin B12-brist är ett vanligt och ofta underdiagnostiserat tillstånd som kan ge allvarliga neurologiska och kognitiva symtom, inklusive polyneuropati, trötthet, minnesproblem och demensliknande tillstånd. Många av dessa symtom är helt eller delvis reversibla vid korrekt behandling med B12-injektioner. I dag baseras Sveriges strategi för diagnostik och behandling av B12-brist på laboratorievärden, främst serum-B12, snarare än patientens symtom eller kliniska funktion. Cochrane-rapporten, universitetssjukvårdens expertbedömningar och publicerad forskning visar att det vetenskapliga underlaget för denna praxis är av låg eller mycket låg kvalitet och saknar tydlig koppling till behandlingsbehov och effekt. Den nuvarande praxis är extremt restriktiv: endast cirka 5 promille av alla patienter får B12-injektioner, trots att injektionerna är billiga, mycket säkra och inte kan överdoseras. Som ett resultat nekas många patienter behandling som kan förhindra eller reversera polyneuropati och kognitiv svikt. Detta leder inte bara till lidande och försämrad livskvalitet för hundratusentals svenskar, utan även till upprepade vårdkontakter, felaktiga diagnoser, onödig institutionalisering och betydande samhällsekonomiska kostnader. En nationell översyn är därför nödvändig för att säkerställa att diagnostik och behandling av B12-brist blir evidensbaserad, kliniskt relevant och patientcentrerad. Genom att inkludera kliniska symtom, behandlingsrespons och erkänna funktionell B12-brist som ett verkligt tillstånd kan fler patienter få rätt behandling i tid. Detta är en enkel, kostnadseffektiv och säker åtgärd som kan förebygga lidande, minska sjukvårdens belastning och förbättra folkhälsan på ett konkret sätt.

Idag passerar det ca 100 tåg per dag genom Gemla varje dag, vilket är en 50% ökning senaste 10 åren. Antalet tåg gör att ljudnivån, dag, kväll och natt överskrider EUs och WHOs riktlinjer för vad som är hälsofarligt. Bullret kan ge ökad risk för hjärtkärlsjukdom, stroke och inlärningsförmåga hos barn. 

 Det är ofattbart att det fortfarande förekommer i sådan stor utsträckning som det gör idag, med tanke på skadan folk orsakar på både husdjur och vilda djur. Trots rekommendationer och lokala regler skjuts fyrverkerier av i flera dagar och nätter. Det gör det omöjligt för djurägare att skydda sina djur, och jag har själv sett och hört hur fyrverkerier används för att skrämma, snarare än att fira. Jag menar att detta inte är rimligt i ett modernt och djurvänligt samhälle. Fyrverkerier för privat bruk är inte en nödvändig tradition, och det finns säkrare och mer hänsynsfulla alternativ. Därför kräver jag ett nationellt förbud mot privat fyrverkerianvändning i Sverige. Flera europeiska länder och regioner har redan infört förbud eller mycket strikta begränsningar för privat fyrverkerianvändning, bland annat i Brysselregionen, delar av Belgien, Nederländerna och Irland. Sverige bör ta samma ansvar.

Under våren har en återkommande retorik etablerats i svensk offentlighet där trauma, kronisk smärta och psykisk skada beskrivs som överdrivet, kulturellt betingat, moraliskt klandervärt eller rent av samhällsskadligt. Detta sker trots omfattande vetenskaplig evidens om trauma, neuropati och långvarig smärta – och samtidigt som patienter i Sverige systematiskt nekas adekvat behandling. Vi som undertecknar detta upprop kräver att svensk vård, förvaltning och samhällsdebatt förhåller sig till etablerad medicinsk och psykologisk kunskap – och upphör med retorik som bagatelliserar eller misstänkliggör mänskligt lidande.

Den här familjen är våra fd grannar och för alltid våra vänner. Jag vill att de stannar här och fortsätta vara en del av Sverige! Sverige är hemma för dem alla och särskilt för Gaby - nu har de fått avslag på beslut från Migrationsdomstolen efter över ett års handläggningstid när de överklagade Migrationsverkets beslut om utvisning till El Salvador, där Jonathan och Silvia är födda. Gaby är 8 år och född i Sverige. Hon tränar innebandy, handboll och dans i Forsbacka. I Gävle tränar hon roller derby med Gävle Roller Derby ihop Edda och flera andra barn. Hon går även på musikaktivitet hos Kulturskolan i Gävle. Familjen är aktiva inom Svenska kyrkan och där går Gaby på miniorerna samt sjunger i luciatåget. Nu måste vi hjälpa dem! Dessutom är Gaby min dotters bästa vän - hur berättar man för sitt barn att din bästis ska utvisas och måste lämna landet? Hur gör man det när dem har gjort allt rätt och är goda människor? Snälla skriv under för att Gaby och hennes båda föräldrar ska få slippa utvisning til El Salvador och få stanna i Forsbacka, Sverige och få fortsätta med sina liv ihop med oss alla! Vill du hjälpa till med något? Hör av dig till mig Emma Eldevåg eller Jonathan Perez.

Sjukvården i Sverige brottas med brist på sjukvårdpersonal, speciellt sjuksköterskor och läkare. I Socialstyrelsens rapport från 2022 uppgav samtliga regioner att de hade brist på både läkare med specialistkompetens och specialistsjuksköterskor; ffa inom intensivvård, operation, psykiatri och barn och unga. SCB har beräknat att efterfrågan på specialistsjuksköterskor beräknas öka med 25% fram till år 2035. erfarenhet och utbildning inom vårdsektorn.Tillgång på specialistsjuksköterskor är även en yrkesgrupp som utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson lyft fram som en prioriterad grupp när det gäller att rekrytera personer med spetskompetens till Sverige.  Det medför en stor frustration när vi i vården ser hur Sverige numera behandlar invandrare med 

Stoppa de stora barngrupperna – ge våra barn trygghet och fler pedagoger! Trosa kommun hävdar att pga demografi samt ekonomi så skulle 3 förskolor stängas... detta har i praktiken lett till att fler barn trängs ihop på färre förskolor. Detta har resulterat i att Trosa kommuns förskolor bryter mot de flesta av skolverkets riktvärden och barnens trygget, rättigheter och behov nu inte uppfylls. Likaså är arbetsmiljön för våra pedagoger under all kritik. Vi som skriver under reagerar starkt på den utveckling vi ser i Trosa kommuns förskolor. Barngrupperna har blivit så stora att barnens trygghet, lärande och välmående riskeras varje dag. I vissa grupper är det fler barn än Skolverkets riktmärken tillåter, och ofta finns för få pedagoger för att skapa en lugn och trygg miljö. När barngrupper slås ihop, när vikarier ersätter fasta pedagoger och när personalen går på knäna drabbas barnen hårdast. Många är små. De behöver stabila relationer, närvarande vuxna och en miljö där de kan leka, utvecklas och känna sig trygga. Vi accepterar inte: • stökiga och stressiga miljöer • för många barn på samma yta • för få utbildade pedagoger • otrygghet och bristande kontinuitet Barnen förtjänar bättre. Pedagogerna förtjänar bättre. Trosa förtjänar bättre. För mer ingående information samt siffror från skolverkets riktvärden m.m. kan läsas nedan ___________________________________________________________________ Mer ingående information med siffror 1. Barngrupperna överskrider Skolverkets riktmärken 1. Skolverket anger tydliga riktmärken för vad som anses vara trygga och utvecklingsmässigt lämpliga gruppstorlekar: 1. 12 barn i grupper med yngre barn (1–3 år) 2. 15 barn i grupper med äldre barn (3–5 år) 2. I flera av Trosa kommuns förskolor har grupper nu 10–50 % fler barn än riktmärkena, ibland med ännu fler barn när avdelningar slås ihop på grund av personalbrist. Detta ökar risken för stress, konflikter, otrygghet och sämre förutsättningar för lärande. 3. Skolverket är tydliga: stora barngrupper påverkar både barns trygghet och personalens arbetsmiljö negativt. 2. För låg personaltäthet strider mot nationella rekommendationer  1. Skolverket rekommenderar dessutom att bemanningen bör ligga runt: • 1 pedagog per 5 barn i grupper med yngre barn • 1 pedagog per 6–7 barn i grupper med äldre barn 2. När grupper slås ihop och fasta pedagoger ersätts av vikarier eller lämnas utan ersättning, hamnar bemanningen i praktiken ofta betydligt sämre än dessa nivåer. Det innebär att barn inte får tillräcklig vuxennärvaro, att pedagogerna tvingas prioritera “akuta behov” framför pedagogiskt arbete, och att kvaliteten sjunker oavsett personalens kompetens och engagemang. 3. Stökiga och otrygga miljöer påverkar både barn och personal 1. När många barn vistas på samma yta, särskilt om personalgruppen är ny eller varierande, ökar risken för: 1. hög ljudnivå och stress 2. Konflikter och oro 3. Olyckor (min son hade rymt utanför staketet en dag, aldrig hänt tidigare. Vad hade hänt om inte ett annat barn sagt till, vart var pedagogerna?) 4. Att barn inte blir sedda eller hörda 5. Att trygghet och relationer bryts när personal byts ut 2. Det är inte en arbetsmiljö som någon pedagog vill eller kan arbeta långsiktigt i, och det är inte en miljö där små barn kan utvecklas tryggt. 4. Förskolan ska utgå från barnens bästa – inte anpassas till nedskärningar Skollagen kräver att utbildningen ska vara trygg, likvärdig och utformas så att varje barn får det stöd det behöver.  När barngrupperna blir för stora och personalstyrkan för liten blir detta omöjligt, oavsett hur professionell personalen är.

I Hässleholm finns något unikt Hörselförskolan Syrsan, en del av Silviaskolan, har under lång tid byggt upp en verksamhet med djup kunskap och stor erfarenhet inom hörselpedagogik. Verksamheten leds av en rektor med specialiserad hörselkompetens, och här får barn med nedsatt hörsel det stöd de behöver i rätt tid och på rätt sätt. Nu har Hässleholms kommun beslutat att Syrsan inte längre ska tillhöra Silviaskolan. Vi föräldrar menar att detta riskerar att få allvarliga konsekvenser för barnens utveckling, av flera skäl: Tidigt stöd är avgörande Barn med nedsatt hörsel behöver tidiga insatser för att utveckla språk, samspel och trygghet. Utan rätt stöd i förskoleåldern riskerar barnen en försenad språkutveckling som kan påverka både skolgång och välmående. Expertis riskerar att gå förlorad Syrsan och Silviaskolan har tillsammans byggt upp en helhet av kunskap och erfarenhet som är mycket ovanlig. Om verksamheten delas upp försvagas stödet till de barn som är i störst behov av särskild pedagogik för sin språkliga och sociala utveckling. Barnen har rätt till specialiserad kompetens Forskning visar att barn med hörselnedsättning behöver rätt pedagogiskt stöd, en anpassad miljö och tillgång till teckenspråk. En ny ledning utan hörselspecifik kompetens kan enligt vår mening inte säkerställa den omsorg och det stöd som barnen har rätt till enligt skollagen.

• Värdighetsgarantin: Det handlar om våra äldres mänskliga värdighet. Grundläggande behov som renlighet, näringsintag och social kontakt får inte äventyras. Att inte ha tid att hjälpa någon upp ur sängen eller att sakna matvaror är ett brott mot den värdighetsgaranti kommunen ska stå för. • Arbetsmiljö och kvalitet: En ohållbar arbetsmiljö med oersatt tid och extrem stress leder till personalflykt – som jag själv vittnar om. Detta försämrar kontinuiteten och kvaliteten på vården ytterligare. Om systemet inte fungerar kommer personalen inte att stanna, och de äldre blir lidande. • Samhällsansvar: De äldre som byggt upp vårt samhälle förtjänar att bli omhändertagna med respekt. Att säkerställa att hemtjänsten har rätt förutsättningar är ett grundläggande samhällsansvar och en investering i en human välfärd.