Vill du också se en bättre byggbransch med värdiga villkor för alla som bygger landet? Hjälp oss genom att skriva under vårt upprop. Vi är arbetare födda i Sverige, EU-migranter, arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU och papperslösa. Sen fyra månader tillbaka är vi organiserade i Stockholms byggsyndikat - Solidariska byggare, en ny facklig organisation inom SAC:s 111-åriga tradition. I det konstituerande mötet deltog byggnadsarbetare från Uzbekistan, Ukraina, Colombia, Tadzjikistan, Sverige och Montenegro. Vår omedelbara kamp är en kamp mot arbetslivskriminaliteten, en kamp för att upprätthålla gällande kollektivavtal och för att skapa värdiga villkor för alla byggnadsarbetare i Sverige. I en förslummad bransch är vi de enda som har språken, erfarenheterna och viljan att samla även de hårdast exploaterade arbetarna. Under de två år av projektverksamhet inom Stockholms Lokala Samorganisation (LS) som föranlett grundandet av Solidariska byggare har vi genom förhandlingar, blockader och stämningar i Arbetsdomstolen överfört sju miljoner kronor från exploaterande arbetsköpare till exploaterade migrantarbetare. Vi utgör därmed en sorts upprensande kraft underifrån och inifrån, ett alternativ till statliga razzior och de hårdare tag som vi av bitter erfarenhet vet främst drabbar dem som arbetar. Vi har inga högavlönade tjänstemän, inte heller har vi för avsikt att sluta kollektivavtal som inte följs upp. Vår kamp är enkel. Den handlar om att återupprätta människovärdet för dem som exploateras och om att kräva ut så mycket som möjligt av värdet för det arbete vi alla utför. Vår kamp skulle underlättas betydligt om: - Regeringen i sitt arbete mot arbetslivskriminalitet snarare än att jaga papperslösa arbetare, jagade de arbetsköpare som utnyttjar den sårbarhet som papperslösheten medför. - Maktförhållandena vore mer jämlika för dem av oss som fått sina arbetstillstånd genom arbetsköparna. Att hela vår tillvaro i Sverige är avhängig av våra arbetsköpares välvilja används för att skrämma oss till att godta arbetsvillkor som vi annars aldrig skulle acceptera. - Ansökningarna om arbetstillstånd behandlades snabbare, med hårdare krav på att arbetsköparna följer lagar och avtal, och större flexibilitet för arbetarna när arbetsköparen inte gör det. Nu är väntetiden på arbetstillstånd ofta över ett år och underlåtenhet från arbetsköparen att betala skatt drabbar främst den som arbetar. - Den som beviljats asyl eller arbetstillstånd aktivt informerades om svensk arbetsrätt och arbetares rättigheter på den svenska arbetsmarknaden. Migrantarbetares okunskap om lagar och regler är vapen i händerna på exploaterande arbetsköpare. - Det vore lättare för den som saknar tillstånd att arbeta att delta i utredningar mot exploaterande arbetsköpare. Exempelvis borde arbete avkriminaliseras och tillfälliga uppehållstillstånd alltid utfärdas för offren när polisen öppnar en förundersökning om människoexploatering. Hjälp oss göra våra röster hörda genom att skriva under det här uppropet! När du skrivit under, så kommer du hamna på en donationssida där vi samlar in pengar till en dokumentärfilm. Den är gjord av betonghåltagaren Dordije Popovic och behöver finansieras för att färdigställas för att senare kunna spridas. Vi är övertygade om att den kan öppna ögonen för våra politiker om hur byggbranschen fungerar. Det är frivilligt att donera till dokumentärfilmen men all hjälp uppskattas enormt. Här kan du se en trailer: https://www.youtube.com/watch?v=rc_s9-K_1GU

Det är viktigt för att människor just nu förlorar sina liv, eller drabbas på annat sätt på grund av bristen på givarblod

Förändringen är att motverka smittspridningen så vi någon gång kan återgå till det normala. Vi är trötta på det begränsade livet vi lever och det gör inte saken bättre med att låta samtliga studenter göra tentor i sal.

För att förhindra att många ensamma människor dör i sina hem utan att hittas på mycket lång tid.

Det är dags att man slutar bunta ihop alla veganer till någon sorts digeridoospelande, hälsoextremistiska renlevnadsmäniskor. Folk undviker animalier av hälsaskäl ibland, men också av etiska skäl och klimatskäl. Kexchokladen ska gå från 40 till 60 gram för att det inte är något konstigt i att undvika komjölk.

Årsta växer så det knakar och naturmark försvinner i ett snabbt tempo (Långhalsvägen, Tavelsjövägen, m.fl.). Detta är en icke-reversibel utveckling där staden genom kortsiktiga beslut bygger bort långsiktiga ekosystemtjänster som annars under lång tid kommer finnas till för stadens invånare. Fakta: det går inte att upphandla naturskogar eller ekosystem i efterhand – de kan bara bevaras. Vi är fullt medvetna om att boendefrågan är högt upp på agendan för många av stadens politiker och det finns sannerligen mycket att säga om bostadsfrågan. Men har vi satt upp bostadsmål som ovillkorat tvingar fram exploatering av platser som dessa är det vår skyldighet att ifrågasätta, såväl målen som våra prioriteringar. Parkeringsplatser och lagerlokaler stirrar oss i ansiktet när vi sitter i kollektivtrafiken. Vill vi verkligen det här? Hur prioriterar vi egentligen? År 2018 (innan pandemin!) noterade Stockholms län för första gången på 15 år ett negativt flyttnetto. År 2020 slogs ett nytt rekord, -8 495 invånare nettoutflyttar från Stockholms kommun, och trenden är särskilt stark i familjebildande ålder (4). Urbanisering möts av ruralisering i digitaliseringens spår. För politiker som oroar sig över dessa siffror kan det vara värt att fundera över Årstaskogens roll i att undvika utflyttning av människor i familjebildande ålder. Oaktat ovanstående uppger Exploateringskontoret att det redan nu (feb 2022) planeras 15 895 nya bostäder (motsvarande ca 31 790 personer) i Årsta och till skogen närliggande stadsdelar Östberga (bl.a. Årstafältet), Västberga Västra och Liljeholmen (5). Besökstrycket på skogen kommer öka drastiskt under kommande år. I en tid av mer utmanande klimat fyller stadsnära skogar en allt viktigare funktion. De fungerar som temperatur- och fuktreglerare vid värmeböljor, agerar buffert vid skyfall och renar grundvatten (innan det rinner ut i den redan förorenade Årstaviken) (6). Stockholm har ambitionen att vara en modern smart stad och låt oss då vara tydliga – det smartaste och modernaste man kan göra det tjugoförsta århundradet är att vårda de kvarvarande naturområden och ekosystem som finns. Ett ändrat beslut som innebär att ädellövskogen inte exploateras utan får förbli orörd, skulle bidra till Stockholms stad möjligheter att leva upp till den s k 3-30-300-regeln, där staden blir mer motståndskraftig både mot nuvarande och kommande klimatförändringar, samt förbättrar hälsan för stockholmarna. I nuläget har Stockholm en hel del att jobba på bl.a. när det gäller krontäckning där staden endast når upp till 21 % av de rekommenderade 30 procenten (7). Att exploatera ädellövskogen skulle tillsammans med övrigt naggande på naturmark minska denna andel ytterligare. Vi menar att staden riskerar att hamna i otakt med sin samtid. Det går inte att motivera avverkning av skogar som både agerar kolsänkor och har höga naturvärden genom att hänvisa till att de fastigheter man bygger är klimatsmarta. Det är en argumentation som är oärlig eller i bästa fall okunnig. Sist, staden har inte bara ett ansvar för de människor som bor i den utan också ett ansvar för alla växter och djur som precis som vi ser detta som sitt hem. Dessa arter trycks mer och mer tillbaka samtidigt som de spridningskorridorer de använder för att förflytta sig försvinner. Över 70 träd har avverkats eller kommer avverkas i närområdet pga exploateringarna vid Tavelsjövägen, Långhalsvägen/Kolsnarsvägen samt expansionen av seniorboendet vid Årstavägen (10, 11, 12). Därutöver har det i Årsta under senaste tre åren tvingats att fällas över hundra almar till följd av almsjukan (8, 9). Kompensatoriska åtgärder på andra platser hjälper inte ekosystemet här och vi eftersöker en helhetssyn snarare än att bedöma varje projekt för sig. - - - - - - - - - - - - - - - - Referenser: (1) Exploateringskontoret Stockholms stad, Naturmiljöutredning norra Årsta, 2020-07-06 Granskningsversion 2, Framställt av: Ekologigruppen AB, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2021-04-01, Dnr 2020-04418 https://drive.google.com/file/d/1XL6HY6YjjqGg3dTo9S4TeFgkhDyDV9Kk/view?usp=sharing (2) Kulturarv Stockholm, Stockholm, https://www.kulturarvstockholm.se/kulturmiljo/dammar/dammar-kommunvis/stockholm/ [hämtad 2022-03-20] (3) Exploateringskontoret, Tjänsteutlåtande Dnr E2020-04768 2020-11-10 https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1995576 [hämtad 2022-03-20] (4) Dagens Industri, Fler flyttar från Stockholm – hit går flyttlassen, https://www.di.se/nyheter/fler-flyttar-fran-stockholm-hit-gar-flyttlassen/#:~:text=F%C3%B6r%20tredje%20%C3%A5ret%20i%20rad,och%20p%C3%A5%20andra%20plats%20Uppsala [hämtad 2022-03-20] (5) E-post Marija Pavlovic, Projektledare Exploateringskontoret Projektutveckling Söderort, https://drive.google.com/file/d/1ysMJa86umUuhH0sKx5gD6y2rU6Hhttwb/view?usp=sharing (6) IPCC WGII Sixth Assessment Report. Climate Change 2022: Impact, Adaptation, and Vulnerability, Kap. 6, s. 57–63. (7) DN Debatt. ”Fler träd behövs i städer när somrarna blir varmare”, Dagens Nyheter 2021-12-31, https://www.dn.se/debatt/fler-trad-behovs-i-stader-nar-somrarna-blir-varmare/ [hämtad 2022-03-20]. (8) Pdf från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, ”Årstaskogen almsjuka almar 2021-11-17 reservat”, https://drive.google.com/file/d/1bgoSxOt8J_wxBJmp0NFhDX82yhpOL6sZ/view?usp=sharing (9) Pdf från Trafikkontoret: ”Almfällningar 2011-2021 EÅV & HÄG-LIH”, https://drive.google.com/file/d/10_TRn3CcWavHTI1u-p1MLWRRvCpO169R/view?usp=sharing (10) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Siljan 5 m fl, Plankarta laga kraft Dp 2017-06795-54 (11) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Årsta 1:1 vid kv Tvären, Plankarta laga kraft, Dp 2013-00468-54 (12) Stockholms stadsbyggnadskontor, Samrådshandling Förslag, Detaljplan för fastigheten Ånn 7 m.fl., Plankarta, S-Dp 2017-15931-54

Våren 2021 gjordes den första nationella Sifoundersökningen om ungas erfarenheter av mensfattigdom, tabun och menshälsa. Resultatet visar tydligt att tillgängliga mensskydd i skolan behövs. 5 procent uppger i Sifoundersökningen att de någon gång har varit med om att de själva eller deras familj inte haft råd med mensskydd. Nyligen kom BRIS ut med siffror som visade att var tolfte barn i Sverige lever med en förälder som har skulder hos Kronofogden. Ekonomi är inte det enda som påverkar barn och ungas tillgång till mensskydd. 71 procent uppgav att de någon gång tvingats använda toalettpapper eller något annat som nödlösning för att de inte haft tillgång till mensskydd. 15 procent att det hänt att de tvingats använda mensskydd så länge att de blött igenom för att de inte haft möjlighet att byta. 20 procent av de tillfrågade har ofta tyckt att det varit pinsamt att köpa mensskydd eller be att få låna ett. Så kan vi inte ha det. Mensen kan komma oväntat, skydden kan bli fulla och läcka igenom, eller så har man bara glömt den extra bindan hemma. Det blir en ond spiral när det inte finns mensskydd på plats och många upplever det som pinsamt att köpa och fråga om mensskydd eller prata om mens. Lägg till att 14 % av de svarande uppger att de någon gång varit oroliga över att inte ha råd med eller tillgång till mensskydd. Att oroa sig tar mycket energi och tillgängliga mensskydd på skolan bidrar till trygghet, bättre menshälsa, skapar studiero och gör det enklare att koncentrera sig på viktiga saker. Parallellt med detta upprop pågår också kampanjen #enmenskligareskola som syftar till att peppa och hjälpa barn och unga att påverka skolor att erbjuda tillgängliga mensskydd, på lokal nivå. Om du vet någon som skulle vilja kampanja på sin skola finns massor av hjälpsamt material på www.mensen.se/enmenskligareskola. Där hittar du också fler argument och källor till varför detta borde tas på större allvar.

Att ha ett körkort är en förutsättning för mycket i livet. Du som tycker att det ska vara rättvisa och att alla ska ha lika möjligheter att kunna få svensk körkort, -skriv under! Många anställningar kräver att man hart ett körkort, och det underlättar väsentligt vid många tidpunkter i livet.

Att vistas i naturen är bra för hälsan! Vi är många som går, motionerar, plockar svamp/bär, rastar hundar och allt annat som går att göra i en skog. Barnen bygger kojor och leker. Vi kommuninvånare på den här sidan Märsta förlorar "vår" fristad. Djuren förlorar sina hem och den biologiska mångfalden förlorar mest av alla.

Chansen blir större att det byggs en hundrastgård på Nytorps gärde om vi får in många namnunderskrifter. Du behöver inte ha hund för att skriva under, eftersom alla som är på Nytorps gärde på ett eller annat sätt påverkas av hundarna där. - Har du hund? Skriv under! 🐕 - Stör du dig på hundar? Skriv under! 💛 - Är du hundrädd? Skriv under! ❤️💛 - Älskar du hundar? Skriv under! 😍 - Vill du stötta det här av andra anledningar? Skriv under! 💐 - Skriv under? Skriv under! ❤️

Backa LSS: Vi ser med oro på en utveckling där fler och fler människor med behov nekas LSS. Detta är en namninsamling till stöd för alla som inte får det stöd de behöver. Vi förväntar oss en tydlig strategi/ ett svar på hur personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett fullvärdigt liv utan LSS. Hur ser erbjudandet om ett fullgott alternativ ut? Och det är inte lagstiftningen som brister, det är tillämpningen. Så vi uppmanar ordföranden i omsorgsnämnden Att: stå stå upp för LSS, att anpassa hemtjänsten och att svara på frågan hur personer med funktionsnedsättning i Södertälje ska kunna leva ett liv på samma villkor som andra, delta i samhälls- och arbetsliv - ha drömmar som alla andra?

Alla barn måste kunna känna trygghet i skolan, att känna att de mår bra, att de lyssnas på och får det stöd de har rätt till