Region Östergötland diskriminerar mina - och många andras barn Skrivet 25 maj 2026 Rehab, vård och habilitering för alla barn och ungdomar i Region Östergötland har medvetet raderats ur vårduppdraget för en utpekad grupp barn. Resonemanget bakom visar en anmärkningsvärd okunskap om hur samhället faktiskt fungerar för de barn som vården nu har lämnat i sticket högst medvetet. Det är skillnad på barn och barn. Det blir allt tydligare för de östgötska familjer som drabbas. Köläget till BUP har länge varit ett ständigt inslag i våra lokala medier, oavsett politiskt styre. Men det som sällan diskuteras är vad som väntar när du väl når fram i kön. Att vara tyst om det är ohederligt, eftersom det skapar falska förväntningar. Det vi kallar NPF omfattar ett brett spektrum av ärftliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll, aktivitetsnivå, socialt samspel, inlärning, minne, språk och motorik. Det innebär en sårbarhet i olika livssituationer – och skolstarten är en av de mest kritiska. Men behoven är inte alltid lätta att upptäcka. Funktion och förmåga varierar över dygn och vecka, och uttrycken skiljer sig åt beroende på ålder, kön och personlighet. Diagnosmanualerna ligger efter, särskilt när det gäller flickor. Skola och vård behöver möta barn med NPF-profil med kunskap och tvärprofessionell kompetens för att kunna se ADHD, autism, Tourettes, DLD/språkstörning, dyslexi och dyskalkyli – men också förstå kopplingarna till trotssyndrom, PDA, ARFID, överrörlighet och bindvävsproblematik (EDS/HSD), OCD, dysautonoma tillstånd (POTS, MCAS) och autoimmuna NPF-tillstånd som PANS/PANDAS. Och då har vi inte ens berört den psykiska ohälsa som riskerar att följa i spåren, trötthetssyndrom och smärtproblematik. Trots detta har vård och habilitering för barn över 7 år utan intellektuell funktionsnedsättning organisatoriskt lagts på BUP. Problemet är att de team som tidigare arbetade kring dessa barn är fullkomligt utraderade. Kvar finns en medicinsk kärna – läkare och sjuksköterskor – medan habiliteringen reducerats till generella gruppinsatser riktade främst till föräldrar. För ett barn utan samtidig psykisk sjukdom återstår i praktiken medicinering och uppmaningen att skolan ska erbjuda anpassningar. NPF är inte en psykisk sjukdom. När regionen fokuserar på psykiatriska diagnoser – BUP:s kärnuppdrag – utestängs en växande grupp barn från sin rätt till vård och habilitering. Vi kommer aldrig att komma till rätta med vårdköerna om vi inte tar tag i detta. Socialstyrelsen har riktlinjer, och det finns nationella vård- och insatsprogram för ADHD, men Region Östergötland hävdar att skolan ska lösa stödet genom särskilt stöd och anpassningar – utan att säkerställa att skolan faktiskt har förutsättningar att göra det. Skollagen är lätt att hänvisa till, men var tog Hälso- och sjukvårdslagen vägen? Ett barn tillbringar 15–20 procent av sin vakna tid i skolan. Resten av tiden är vårdnadshavarens ansvar – men det är inte rimligt att vi ska agera vikarier för ett helt vårdteam bara för att regionen har sparat bort det som fanns kvar.   Region Östergötland bygger upp en regional skuld där ett slaktat vårduppdrag ger ett tillfälligt plus i kassan medan människors privatekonomi blöder. Det är ett högt spel med unga människors liv och hälsa. Antalet självmord bland unga flickor ökar. Deras skolresultat sjunker. Samtidigt talas det om beredskap – men hur rustad är regionen egentligen? Konsekvenserna av detta kommer att slå hårt mot varje kommunbudget i länet: skolgång, måluppfyllelse, ökade behov av skolsociala team, närvarokoordinatorer, förstärkta elevhälsoteam, övergångtstal, fler platser på IM och allt annat som kommunstyrelser tvingas hantera när regionen kliver av sin del av samhällskontraktet. Och det värsta av allt.  Politikerna bakom detta vågar inte ens prata om vilka konsekvenser besluten får. De bara tiger.

(in English below) Att öka friskvårdsersättningen är viktigt för att förebygga och minska stress och för välmående och hälsa i bredare bemärkelse. Även om alla inte använder det skickar det en signal från arbetsgivaren att de uppmuntrar till, och tycker det är viktigt med, fysisk aktivitet bland de anställda. - SLUs friskvårdsbidrag ligger under genomsnittet och lägst bland de lärosäten som inte har friskvårdstimmar SLU's nuvarande friskvårdsbidrag på 2000 kr ligger under genomsnittet (2550 kr) för svenska statliga myndigheter (Akademikerförbundet 2025). SACO (2025) visar att bland 17 universitet/högskolor, har SLU lägst friskvårdsbidrag bland de fyra lärosäten som inte heller har friskvårdstimmar. Exempelvis har Försäkringskassan ökat sitt bidrag från 3000 till 5000 kr (2026). SLU tog dessutom bort friskvårdstimmen för ett antal år sedan, medan 139 av landets myndigheter erbjuder både friskvårdsbidrag och friskvårdstimme enligt kartläggningen, inklusive Uppsala universitet.  - Många anställda på SLU upplever stress och brist på återhämtning i arbetet Enligt den senaste medarbetarundersökningen (2024, s. 27), har 54 procent av SLU-anställda vissa eller stora problem att koppla av från arbetet när de är lediga och 49 % upplever någon grad av sömnsvårigheter på grund av sitt arbete. Det framgår också att 64 % upplever att möjligheten till återhämtning efter en intensiv period är otillräcklig och bland dessa tycker 87 % att förbättringar eller åtgärder behövs. - Träning är en billig och effektiv åtgärd för att både förebygga och hantera stress och en god, hållbar mental och fysisk hälsa. Undersökningsföretaget Nepa (2024) visade att 65 procent av anställda i Sverige skulle vilja ha möjlighet att träna på arbetstid, men att endast 33 procent gör det. Deras undersökning visar också att endast friskvårdsbidrag inte är tillräckligt, då brist på tid att träna och närhet till träningsplatser är de största hindren, samt att friskvårdstimmen är viktig för att skapa en kultur där det är OK att träna under arbetstid. Sveriges arbetsgivare spelar alltså en viktig roll i för en utveckling där fler anställda är fysiskt aktiva. Även en liten ökning i träningsmängd får stora positiva hälsoeffekter. Mot denna bakgrund önskar vi att SLU ökar sitt friskvårdsbidrag till minst 3000 kr och återinför friskvårdstimmen.   To increase the wellness allowance is important to prevent and reduce stress and wellbeing and health in a broader sense. Even if not all employees use it, it sends an important signal that SLU cares about its employees wellbeing. - SLU currently offers a wellness allowance below the average of Swedish public agencies and has the lowest allowance among the universities that offer no paid training time.   SLU's current wellness allowance at 2000 kr/year, is below the national average of 2550 SEK, according to a mapping by the union Akademikerförbundet (2025). For instance, the Swedish Social Insurance Agency increased their allowance from 3000 to 5000 SEK (in 2026) in just a few years. In addition, SLU removed its allowance for one paid hour of physical training/week a few years ago, while 139 of Sweden's public agencies offer both wellness allowance and 1 paid hour of physical training/week1, including Uppsala University. Thus, SLU has the lowest allowance among the universities that offer no paid training time (SACO 2025). SLU objectives include being “an attractive university” and “conducting ambitious internal sustainability work that includes all sustainability perspectives.  - Stress and lack of recovery are serious issues at SLU According to the latest SLU survey, 54% of SLU employees percent find it slightly or severely difficult to relax from work outside work hours; 49 % had light or severe work-related sleeping problems during the 6 months preceding the survey and 64% perceived the possibility for recovery after an intense period of work, as inadequate. Among those, 87 % recommends SLU to take measures to improve such possibilities (p. 27).  - Physical training is a cheap and efficient measure to both prevent and manage stress and to support a sustainable mental and physical health of the staff. According to a study by the survey company Nepa (2024), 65 percent of Swedish employees would like to have the possibility to train during work hours, while only 33 percent does so. The survey also shows that only allowance is not enough, rather, time and distance to a training facility are key limiting, and that a free hour of training/week is important to create a culture where exercising e.g. during lunch is OK. For some employees, the money is key, for others the time. Swedish public agencies play a key role in increasing physical exercise and wellbeing among its employees. Therefore, we hereby ask SLU to increase its wellness allowance to at least 3000 SEK per year and reinstate the paid weekly hour for physical training.    Referenser/References: Akademikerförbundet SSR. 2025-07-18. ”Myndighetslotteri i friskvård”. https://akademssr.se/post/myndighetslotteri-i-friskvard Hellerup och Pettersson, 2024-04-10. ”Träning på arbetstid ett vinnande koncept”. Nepas undersökning av svenska anställdas träningsvanor på uppdrag av Friskis och Svettis. SACO 2025, SLU:s friskvård halkar efter – dags för förändring. SACOs nyhetsbrev October 2025. SLU Medarbetarundersökning 2024. https://internt.slu.se/globalassets/mw/min-anst/min-anst/rapport-medarbetarundersokningen-2024.pdf SLU internwebb/internal website: https://internt.slu.se/Organisation-och-styrning/verksamhetside-vision-och-strategiska-mal/

Min syster har bott i Sverige i över 10 år och har blivit en del av samhället och vår familj. Mina barn ser henne som en andra mamma eftersom hon hjälper till att ta hand om dem varje dag när jag arbetar. Hon ger dem trygghet, kärlek och stöd, och de älskar henne djupt. Hon har byggt upp ett liv här med vänner, relationer och hopp om framtiden. Sverige är hennes hem. Att utvisa henne nu skulle förstöra hennes liv psykiskt och emotionellt. Hon riskerar att skickas tillbaka till Libanon, ett land som idag präglas av krig, oro och osäkerhet. Hon har nästan inget kvar där och är livrädd för att tvingas återvända. Ingen människa borde skickas tillbaka till rädsla och otrygghet efter att ha levt så länge i trygghet här. Vi ber er att visa medmänsklighet och låta henne stanna i Sverige. Varje underskrift betyder hopp för henne och vår familj. Tack från djupet av våra hjärtan.

Bakgrund Boden är en stark idrottskommun med ett levande föreningsliv där ishockey och issporter spelar en central roll. Idag finns två ishallar som delas av flera föreningar och hundratals aktiva barn, ungdomar och vuxna. Det finns nu planer på att avveckla en av dessa isytor. Ett sådant beslut skulle få mycket allvarliga konsekvenser för både föreningslivet, folkhälsan och kommunens attraktivitet. Istället för att minska kapaciteten föreslår vi att kommunen tar ett framtidsinriktat beslut och bygger en permanent ishall i Boden där Airdome tidigare funnits.   Förslag Vi föreslår att Bodens kommun: • Avbryter planerna på att avveckla befintlig is. • Planerar och investerar i byggandet av en andra permanent ishall där Airdome står.   Motivering 1. Behovet av istider överstiger redan dagens kapacitet Boden Hockey har cirka 300 aktiva spelare (totalt cirka 600 medlemmar) och behöver omkring 50 istider per vecka för sin verksamhet. Därutöver tillkommer cirka 15-20 timmar från andra föreningar där allmänhetens åkning inte finns med i den beräkningen. Totalt delar fem föreningar på befintliga isytor samt flertalet företag från näringslivet. Redan idag är trycket på istider mycket högt. En minskning skulle göra det omöjligt att bedriva verksamheten i nuvarande form. En ny ishall skulle: • Säkerställa att alla föreningar får rimlig tillgång till istider • Möjliggöra utveckling av barn- och ungdomsverksamhet • Skapa utrymme för spontanidrott och allmänhetens åkning • Säkerställa förutsättningar till ”Is-fritids” och läxhjälps möjligheter.     2. Säkrar föreningslivets överlevnad och utveckling Föreningar som Boden Hockey är en grundpelare i kommunen. De erbjuder inte bara idrott utan också gemenskap, struktur och en meningsfull fritid. Brist på istider leder till: • Färre aktiva barn och ungdomar • Risk att spelare lämnar kommunen för andra föreningar • Minskade intäkter från cuper och arrangemang En ny ishall skulle istället: • Möjliggöra fler arrangemang och turneringar • Stärka föreningarnas ekonomi • Göra Boden mer attraktiv som idrottsort   3. Stärker folkhälsa och social hållbarhet I en tid där barns stillasittande och ohälsa ökar är tillgång till idrottsanläggningar viktigare än någonsin. En säkerställning av två ishallar skulle bidra till: • Ökad fysisk aktivitet för barn och unga • Förbättrad psykisk hälsa och social gemenskap • Möjlighet till integration genom föreningslivet • Tillgång till spontanidrott för alla åldrar Att minska tillgången till is går i motsatt riktning mot vad forskning och riktlinjer kring fysisk aktivitet indikerar att man behöver prioritera.   4. Positiva effekter för näringsliv och attraktivitet Cuper, matcher och evenemang drar besökare till Boden som bidrar till: • Hotellnätter • Restaurangbesök • Handel i kommunen En ytterligare ishall skulle öka möjligheten att arrangera större event och därmed ge positiva ekonomiska effekter även utanför föreningslivet. 5. En framtidssatsning för Boden Att investera i idrottsinfrastruktur är att investera i framtiden. En ny ishall signalerar att Boden satsar på: • Barn och unga • Föreningsliv • Hälsa och livskvalitet • Tillväxt och attraktivitet   Sammanfattning Att avveckla en ishall riskerar att slå hårt mot föreningslivet och försämra livskvaliteten för många invånare. Behovet av istider är redan stort – och kommer att öka. Därför föreslår vi att Bodens kommun istället: satsar på att bygga en ytterligare ishall för att möta dagens och framtidens behov.

Vätterslundsskolan är en liten välfungerande skola i lokalområdet där barnen går från förskola till tredje klass. Här känner barnen sina lärare, sina kompisar och sin väg till skolan. Att avveckla skolan innebär längre resor, mer stress och en betydligt osäkrare trafikmiljö för små barn. • Vätterslundsskolan ligger vägg i vägg med Vätterslunds förskola, vilket ger en stark trygghet för både barn och föräldrar, och en smidig vardagslogistik där lämning och hämtning av barn i olika åldrar sker på samma plats. Övergången från förskola till skola blir naturlig och lugn eftersom barnen redan känner miljön, de äldre barnen och många av de vuxna.  • Små barn i F–3 behöver trygghet och kontinuitet. Mindre skolmiljöer är bra för alla barn, men framförallt för barn med speciella behov. Detta är något som gör Vätterslundsskolan unik, vilket också är anledningen till att flertalet familjer utanför det ordinarie upptagningsområdet söker sig till skolan. • Till Vätterslundsskolan går, cyklar eller åker barnen pulka på säkra gång- och cykelvägar, något som stärker barnens självständighet och tro på sin egen förmåga. • Barnen på Vätterslundsskolan har en mycket god utomhusmiljö med tillgång till en riktig skolskog, långt från kraftigt trafikerade gator med en bra buller- och luftmiljö till följd, friytan för Vätterslundsskolans skolgård uppgår till >40 m2. • Skolan har en välfungerande, kompetent och positiv personalgrupp som, trots det överhängande hotet om att deras arbetsplats ska lägga ner, kämpar varje dag och tar hand om våra barn på ett fantastiskt sätt.  En avveckling påverkar trafiken runt mottagande skolor vilket betyder större risker. Fler lämningar, fler hämtningar, fler bilar. Det påverkar både säkerheten och framkomligheten. Många familjer får längre dagar och svårare logistik. • Många familjer kommer övergå till att skjutsa sina barn i större utsträckning eftersom den ev. nya skolvägen inte upplevs som trygg för barnen. Detta kommer att leda till ökat bilanvändande i rusningstrafik, på vägar som redan är hårt trafikerade. • Barn som inte blir skjutsade till skolan kommer i framtiden behöva följa huvudgång- och cykelstråk som då antingen går via Kortebovägen med sin omfattande trafikbelastning eller Hallmansvägen för att sedan använda kvartersgator för att ta sig fram, något som ökar risken för olyckor med dolda utfarter och döda vinklar.  • Familjer som valt att bosätta sig nära förskola och skola har aktivt valt att inte ha bil, de går eller cyklar med barnen till skolan, för att därefter fortsätta till sina arbeten. Avståndet till skolan är avgörande här.  En nedläggning gör också området mindre attraktivt. En närliggande skola är en av de viktigaste faktorerna när familjer väljer bostadsområde. Försvinner skolan tappar området både värde, trygghet och den sociala gemenskap som byggts upp kring skolmiljön. • Många barnfamiljer har redan investerat i bostad i områdena runt Vätterslundsskolan, tack vare närheten till förskola och skola, med tron om att ha gjort en klok investering för många år framöver. En nedläggning förändrar förutsättningarna i efterhand. • Vardagslogistiken försämras kraftigt för familjer med barn i olika åldrar. Familjer med små barn måste resa till två adresser, i motsatta riktningar, på några av Jönköpings mest belastade vägar, i rusningstrafik. Det ökar stressen, restiderna och riskerna i trafiken för små barn. • Skolan är en naturlig mötesplats. Här knyts vänskaper mellan barn, föräldrar och grannar. Den dagliga kontakten vid lämning och hämtning skapar relationer som håller ihop området och gör det tryggare för alla. En flytt splittrar dessa nätverk och gör vardagen mer isolerad för många barn. Enligt kommunen och politikerna är bakgrunden till den föreslagna avvecklingen den väntade demografiska utvecklingen i området och att förskolans nuvarande lokaler har underhållsbehov.  • Prognoserna som presenterats som underlag är baserade på antaganden, saknar buffert och har inte tagit höjd för varken generationsväxling i området, annan inflyttning eller nybyggnation i närområdet. • Området kring Talavid, Vätterslund och Hisingstorp har historiskt haft en hög andel barn. Enligt prognosen minskar behovet av lågstadieplatser endast från 550 (2026) till ca 530 (2034) - en skillnad på 20 barn i hela området.  • Samtidigt visar samma prognos att behovet av förskoleplatser ökar från cirka 640 till 700 under samma period, en ökning med 60 barn. Den utvecklingen innebär att fler barn kommer att behöva grundskoleplatser några år senare. • Kommunen utreder i dag inga andra alternativ än att avveckla Vätterslundsskolan, trots att flera rimliga lösningar finns. Det är fullt möjligt att i stället utreda renovering av förskolans lokaler, kapacitet i närliggande förskolor eller en tillfällig paviljong - precis som skolan nyligen haft bygglov för. • Att avveckla en välfungerande skola baserat på en prognos som samtidigt visar ett växande behov av förskoleplatser, och därmed ett framtida ökat behov av skolplatser, utan att ens utreda alternativa lösningar framstår som både förhastat och onödigt.

För att många kvinnor lider dagligen av väntetider, felbehandling, feldiagnostisering, felmedicinering och får inte rätt vård och därav ingen chans till ett liv med mindre smärtor och besvär och därav chans till ökad livskvalite. I Sverige erbjuds kvinnor med besvär och smärtor mestadels bara hormoner medan forskning visar att detta aldrig tar bort endometrios härdar och sammanväxningar och för att ca 1/3 av endometrios patienter har progesteron resistans samtidigt som 60-80% som får kirurgisk åtgärd upplever förbättring och ökad livskvalite men majoriteten nekas den möjligheten. och för rätten till korrekt diagnostisering som bara kan ges via titthålsdiagnostik och då detta erbjuds bara en bråkdel av alla drabbade. Patienter blir ju i dagsläget lidande om rätt hjälp inte erbjuds i Sverige eller om man känner sig felbehandlad och felbedömd av svensk sjukvård. Om rätt sorts vård/åtgärd/medicinering som önskas bara erbjuds utomlands inom eu men man inte har möjlighet att betala för det själv. 

Syrien är ett väldigt ostabilt land som UD avråder andra resenärer och aktörer att resa in i. Det är därför helt orimligt att skicka ett välintegrerat barn till så otrygga omständigheter. Det är viktigt att Alin får stanna för att det handlar om liv och hälsa hos ett barn, som dessutom har byggt upp goda förutsättningar till ett stabilt liv i Sverige.   📷Inslag från SVT om Alin och hennes skolklass:  https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/alin-12-ska-utvisas-skolan-kampar-for-att-hon-ska-fa-stanna-i-umea

Vi kan inte längre acceptera att aktiebolag gör obegränsat med vinst på våra skattepengar – pengar som ska gå till ett värdigt liv för äldre som Rose-Marie. Inga giriga VD-pampar ska sko sig på de äldre. Rose-Marie är bara en av många som förtjänar en god, trygg och säker vård. Nu tar vi kampen tillsammans för att stoppa vinstjakten. Källor:  [1] Dagens ETC, "Rose-Marie, 82, förlorade benet efter vanvård – Attendo plockar ut 260 miljoner"  https://www.etc.se/inrikes/rose-marie-foerlorade-benet-efter-vanvaard-attendo-plockar-ut-260-miljoner

GMO-grödor är märkta i EU:s butiker men nu vill EU besluta att NTG- grödor ska tillåtas säljas omärkta i butik.  Det innebär att vi konsumenter kommer att föras bakom ljuset. Vi köpare vill ha insyn och kontroll över vad vi äter. Detta påverkar verkligen naturen och människor negativt.  Men varför ska vi tillåta INTE detta? 1)  NTG-grödor är också genmodifierade men enda skillnaden är att de förändras i lab där de gör små, exakta ändringar i växtens egen arvsmassa.  2) Det finns en hög risk att genmanipulering kommer bli en omskrivning av genmodifierade grödor.   3) Det kommer att bli en språngbräda till att allt fler  genmanipulerade grödor slår ut de äldre grödorna. Det blir större grödor men tyvärr mer näringsfattigt.  4) Bayer och liknande företag kommer att lobba för att framställa grödor som ska tåla att besprutas med Pfas, deras  bekämpningsmedel, som förstör jorden, insekter som humlor och bins, fåglars nervsystem och det påverkar i sin tur allt djurliv och slutligen ditt liv.  5) Är det naturligt när de görs i laboratorier? 6) Grödan kommer att privatiseras och gamla  fröbanker som är tåliga försvinner. 

Vi behöver din hjälp.   Kvinnors mänskliga rättigheter inskränks i svensk förlossningsvård och vi måste agera nu för att stoppa den utveckling som pågår. Kvinnor har enligt lag rätt att själva välja var de vill föda sina barn. Rätten skyddas av Europakonventionen och är en del av Sveriges internationella åtaganden som måste säkerställas i praktiken. Men en rättighet som inte motsvaras av någon annans skyldighet är i praktiken ingen verklig rättighet. IVO har publicerat en rapport efter att de genomfört en granskning av förlossningsvården på uppdrag av regeringen. Efter IVO:s granskning har flera barnmorskor tvingats sluta bistå kvinnor som vill föda hemma. Samtidigt ställs krav på de få barnmorskor som finns kvar som är svåra eller omöjliga att uppfylla i praktiken - och som i stället inskränker kvinnors rättigheter. Resultatet är att kvinnor som vill föda hemma riskerar att stå utan barnmorska under födseln. IVOs rapport bekräftar också förekomsten av andra inskränkningar av födandes mänskliga rättigheter, inklusive obstetriskt våld och kränkande vård. Stora problem som vi och andra myndigheter tidigare har uppmärksammat - och som måste åtgärdas omedelbart.  I ett öppet brev kräver vi därför att Socialstyrelsen, IVO och regeringen skyndsamt tar ett gemensamt ansvar för att säkerställa att de födandes mänskliga rättigheter respekteras och efterlevs. Läs brevet här! Höj din röst - Skriv under vårt öppna brev!

Skriv under uppropet att förbättra den ekonomiska situationen för människor som lever psykisk ohälsa – din röst räknas! Ingen ska behöva välja mellan att köpa mat, betala hyran eller hämta ut mediciner för att få ekonomin att gå ihop. Det är en verklighet som många med psykisk ohälsa möter idag. Därför driver NSPH, RSMH och Mind uppropet “Att må dåligt ska inte kosta allt” med krav på ekonomisk trygghet vid psykisk ohälsa. Skriv under uppropet och sprid det tillsammans med oss!  Många som lever med psykisk ohälsa befinner sig i en ständig ekonomisk otrygghet. När ekonomin inte räcker till ökar risken för utanförskap, fördjupad ohälsa och sämre återhämtning. Att drabbas av psykisk ohälsa får aldrig innebära att man inte har råd att köpa mat, gå till läkaren eller delta i vardagens gemenskap. Personer med psykisk ohälsa har i genomsnitt betydligt sämre ekonomi än befolkningen i stort. Lägre inkomster, osäkra anställningar och återkommande sjukskrivningar gör att många lever med mycket små marginaler och med ständig risk för skuldsättning. För många är ekonomiskt stöd från välfärdssystemet helt avgörande för att kunna leva ett drägligt liv, men i vissa fall kan systemens utformning också bidra till ökad ekonomisk stress.  Psykisk ohälsa gör det dessutom ofta svårt att arbeta heltid, och för många innebär det perioder av sjukskrivning eller arbetslöshet som leder till långvariga inkomstbortfall. För en del är vägen in på arbetsmarknaden mycket svår, och vissa kommer – på grund av svår psykisk ohälsa – tyvärr aldrig att kunna arbeta. Även dessa personer måste ges förutsättningar att leva ett värdigt och meningsfullt liv.  Ekonomisk press påverkar inte bara inkomster, utan hela livssituationen. Utsatthet leder ofta till isolering när ekonomin sätter stopp för den sociala gemenskap och delaktighet som andra tar för given. Det försvårar återhämtning, studier, möjligheten att delta i samhället – och är dessutom kopplat till ökad risk för suicid. När pengarna inte räcker påverkas varje del av vardagen och försöken att må bättre. Du kan hjälpa till – skriv under uppropet!   I samband med uppropet har vi startat denna namninsamling för att kräva ekonomisk trygghet vid psykisk ohälsa.

Den öppna förskolan på Frösön är viktig för barnfamiljer i området, och en stängning kan få negativa konsekvenser för både barnens och föräldrarnas utveckling och hälsa.  Att flytta all verksamhet till andra öppna förskolor skapar trängsel i lokaler som redan har begränsat antal platser. Då Frösön är ett stort upptagningsområde där en stor del av kommunens barnfamiljer bor, är det orimligt att belasta övriga öppna förskolor med detta besökstryck. Det finns ingen garanti för att man ens kommer in när man väl tagit sig dit. Alla föräldrar har inte möjlighet att ta sig till de övriga öppna förskolor med barnvagn på ett smidigt sätt. Den lokala närvaron på Frösön är avgörande. Öppna förskolan är den främsta platsen för att bryta social isolering. Det är här vi kan förebygga psykisk ohälsa och tidigt upptäcka tecken på bristande hemförhållanden eller behov av stöd. Enligt Barnkonventionen ska barnets behov prioriteras. Att ta bort en trygg och pedagogisk närmiljö går direkt emot detta. Vid en stängning tvingas vi föräldrar söka oss till andra områden, vilket riskerar att leda till ökad isolering. Vi går miste om viktiga bekantskaper där vi kan dela tips och funderingar kring föräldraskapet. Kanske är det öppna förskolan på Frösön som våra barn skulle hitta sina första bästisar, vänskaper som ger trygghet inför skolstart och fritid. För vissa familjer kan denna mötesplats vara helt livsavgörande.  Låt oss därför bevara denna trygga miljö.