P-piller? Hormonspiral? P-stav? P-spruta? P-plåster? P-ring? Gratis. Kondomer? Kostar. Nej, kondomer är inte gratis. Visst trodde man att de var det? Det är det enda preventivmedlet för män som finns på marknaden i Sverige. Dessutom skyddar det mot könssjukdomar, till skillnad från kvinnliga preventivmedel. Kondomen borde också vara subventionerad. Vi anser att regeringen ska underlätta för unga att ta jämlikt sexuellt ansvar. Unga kan få tag på kondomer hos vissa ungdomsmottagningar eller skolsköterskor, men det finns ingen lag som kräver det. Det är inte heller alla som har tillgång till dessa mottagningar. Rätt och slätt — kondomen är inte så tillgänglig som den borde vara. Än. Två regioner har tagit eget ansvar i frågan. Region Västernorrland erbjuder gratis kondomer för hembeställning via 1177.se till personer mellan 15-26 år. De ser det som en del av regionens förebyggande folkhälsoarbete för sexuell hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter. Region Västerbotten erbjuder gratis kondomer via 1177.se till alla i regionen. Vi tycker att regeringen ska inspireras av nämnda initiativ och subventionera kondomer på statlig nivå så att alla unga, oavsett var i Sverige, har tillgång till gratis kondomer via 1177.se. Självklart ska kondomer vara gratis. För jämlikt sexuellt ansvar. Skriv under vårt upprop för alla unga, idag och framöver.

Vitt snus och e-cigaretter innehåller skyhöga mängder nikotin som framställs av tobak. Nikotinet är starkt beroendeframkallande och ökar risken för en lång rad allvarliga hälsoproblem som psykisk ohälsa, sänkt kognitiv förmåga, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och fosterskador. Förutom att alla former av tobak är dåligt för hälsan och kostar vårt samhälle mer än 30 miljarder kronor varje år, så motverkar det även samtliga globala hållbarhetsmål. Tobak framställs ofta med oavlönat barnarbete och bidrar bland annat till fattigdom, gifter i mark och vatten och skövling av regnskog. Det är dags att Sverige tar frågan på allvar och börjar arbeta för en helt tobaksfri generation!

Att bebygga Björnekullarna med upp till 3000 nya bostäder och 40 000m2 lokalyta enligt den fördjupade översiktsplanen för Södra Centrum, som Kommunfullmäktige ska besluta om i februari, skulle innebära att: - 2/3 delar av naturområdet och skogen på Björnekullarna försvinner. - Partille ökar sin klimatpåverkan. - Den biologiska mångfalden i Partille minskar. -Natur där 10 rödlistade arter finns idag förstörs. - Trafiken förväntas fördubblas vid Oluff Nilssons väg, Tingsvägen och Parallellvägen. - Luftkvaliteten försämras och bullret för invånarna runt om ökar. - Partilles utsatthet vid torka och kraftiga skyfall ökar. - Det finns risker förknippade med dagvatten, översvämningar och skador på Säveån. Läs mer om detta genom att söka på ”fördjupad översiktsplan för Partille södra centrum”. Agera genom att skriva under, tala med andra Partillebor, kontakta lokala politiker i styret på kommunens hemsida finns kontaktuppgifter, skriv insändare till lokalpressen och inlägg i sociala media. Din röst spelar roll! Miljöpartiet i Partille kommer att göra allt vad vi kan för att bevara naturområdet Björnekulla.

Alla som anser att det är orimligt att straffas ekonomiskt för att man har ett människovårdande yrke: Vi ber er att skriva under vår kampanj och stötta oss!

I dagsläget saknas det en lämplig skolform i vår kommun (närområde) med rätt typ av lokaler, mindre grupper/klasser, många npf-kunniga lärare/pedagoger och där eleverna kan uppleva en meningsfull social samvaro utifrån deras behov. Kunskaper kring npf (autism, adhd, add, tourettes och språkstörning) är bristfällig i de flesta av kommunens grundskolor. I grundsärskolan (anpassad grundskola) finns både pedagogiken, rätt tempo, mycket kunskap om anpassning, mindre grupper och undervisningen är ofta både individanpassad och personaltät. Allt detta behöver många elever med NPF för att inte dagligen misslyckas. Men målgruppen för grundsärskolan/anpassad grundskola är enbart för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Alla elever med NPF som inte har en intellektuell funktionsnedsättning hamnar mellan stolarna. Därför behövs en resursskola med inriktning mot NPF som ett alternativ.

Elisa – femton år Att återvända till Kosovo skulle innebära stora hälsorisker för Elisas liv. Hon har diagnostiserats för intellektuell funktionsnedsättning och epilepsi samt Dandy Walker syndrom. Elisa är i behov av daglig hjälp då hon förutom inlärningssvårigheter även har svårt med tal- och hörselförmåga men så även motorik. Hon intar närmare nio olika mediciner på daglig basis. Mediciner som inte finns att tillgå i hemlandet men som för Elisa är livsnödvändiga och som man inte kan göra uppehåll ifrån. I Kosovo är varken habilitering eller sjukvård anpassad för en människa som har funktionsnedsättningar. I framtiden kan även Elisa vara i behov av hjärtoperation. Läkarna i Kosovo har genom intyg bekräftat att detta inte är genomförbart i hemlandet. Ornela – tio år Hon var endast två år när hon kom till Sverige. Ornela går i skola och talar flytande svenska och kan ej albanska. Hennes enda anknytning som hon känner till är till det svenska samhället. En ung tjej med talang både för sång och att teckna. Omtyckt av både sina vänner och lärare. Ornela berättar att hon inte vill lämna Sverige. Arton – fem år Som är född i Sverige är familjens yngsta barn. Han har därmed vistats i Sverige hela sitt liv i väldigt formativa år. Han går i förskola och drömmer om att till sommaren vara tillräckligt gammal för att få börja träna fotboll. Barnen har rätt till ett hälsosamt liv och en trygg uppväxt i Sverige. I en proportionalitetsbedömning där familjen Gjinovics uppehållstillstånd vägs mot statens intresse att efterleva migrationslagstiftningen. Finns lagstöd för att detta är ingrepp i barnens rätt. Detta enligt artikel 8 EKMR samt Barnkonventionen. Vad kan du göra som läser detta? Gör din röst hörd och dela inlägget och skriv under i namninsamlingen – på så vis hjälper du familjen. Tack för att du tog dig tid att läsa. Vill du läsa en fördjupad artikel om familjen? https://www.smp.se/tingsryd/familjen-utvisas-trots-deras-svart-sjuka-dotter-antingen-stannar-vi-illegalt-eller-sa-riskerar-hon-att-do-aff94e50/

I en värld där tekniken utvecklas i en exponentiell takt har barns användning av skärmar blivit ett ämne som oroar både föräldrar och forskare. Skärmanvändning med tillhörande sociala medier och internet har blivit en del av människors vardag. I dagens samhälle blir man inte förvånad om en femåring äger en egen mobiltelefon. Vad många föräldrar inte vet är att skärmanvändning kan vara skadligt för små barns kognitiva och språkliga utveckling. Forskare är också överens om att depression, ätstörningar och låg självkänsla kryper neråt i åldrarna - ett mönster som är starkt kopplat till internet och sociala medier. Att barn förr eller senare kommer att introduceras för en skärm är säkert. Som förälder kan man inte stoppa denna utveckling, men genom tydliga rekommendationer och riktlinjer kan föräldrar bättre veta hur de ska tänka när de introducerar en skärm. Rekommendationerna bör tala om för föräldrar hur mycket skärmtid som rekommenderas beroende på barnets ålder samt vilken typ av innehåll barnet bör exponeras för. Det är en stor skillnad på bra och dålig skärmtid. Folkhälsomyndighetens uppgift blir därför att lägga all fakta på bordet och sätta tydliga riktlinjer och rekommendationer framåt. Som med alla rekommendationer är det upp till varje enskild individ att bestämma hur man önskar gå vidare - men då är man åtminstone medveten om riskerna.

Den 1 januari 2020 lades Hjälplinjen ner. Den gav stöd till människor i psykisk kris och bemannades av legitimerade psykologer. Året före inkom 30 000 samtal till Hjälplinjen, varav endast hälften kunde besvaras. Trots det uppenbara behovet lades Hjälplinjen ändå ner. Läget är särskilt allvarligt mot bakgrund av de dramatiska förändringar som skett i vår omvärld. Pandemin har redan slagit hårt mot utsatta grupper och de kraftigt ökande priserna och lågkonjunktur tenderar att driva upp den psykiska ohälsan och självmordstalen. I frånvaron av en nationell stödlinje har ett flertal ideella organisationer behövt utöka sin kapacitet. Dessa verksamheter, som ofta drivs av volontärer med medmänskligt stöd som grund, gör ett livsviktigt arbete. Men det räcker inte. Flera av dessa organisationer vittnar om ett allt högre tryck på sina stödlinjer. I veckan kom det besked om ytterligare medel till ideella organisationer som ger medmänskligt stöd till människor i kris, vilket är väldigt positivt. Vår farhåga är dock att regeringen tycker att de gjort tillräckligt i frågan. Det stöd som ges via ideell sektor är i många fall livsviktigt – men när det handlar om frågor på liv och död måste det offentliga ta ett större ansvar. Det är därför mer angeläget än någonsin att den ideella sektorns arbete kompletteras med en nationell stödlinje med legitimerad personal. En sådan hjälplinje skulle - tillsammans med den ideella sektorns förebyggande och stödjande arbete - rädda många liv varje år. Initiativtagare till detta upprop är Nationell samverkan för psykisk hälsa - NSPH, Suicide Zero och Funktionsrätt Sverige.

Tycker du också att det politiska beslutet att medvetet sänka kompetensnivån på 112 i Västra Götaland känns som helt fel väg att gå? Skriv då under (och dela!) denna protestlista - och kontakta gärna dina politiker och ifrågasätt beslutet! Regionpolitiker som tagit beslutet: Janette Olsson (S), ordförande strategisk hälso- och sjukvårdsnämnden [email protected] Pär Lundqvist (L), ordförande politiska styrgruppen [email protected]

Assistansen är livsnödvändig, utan den stannar livet. Är det rätt att straffas för att du vill leva ett aktivt liv och arbeta? Vad har hänt med människors lika värde i dagens Sverige? Marias fall är ett bland många. Nedskärningarna inom assistansen måste få ett slut! Maria är en ostoppbar naturkraft som brinner för en jämlik scenkonst och ett jämställt samhälle, låt inte Försäkringskassan underminera hennes kämpaglöd! Bidra med din röst och stötta henne i kampen.

Över 70 miljoner människor världen över drabbas av någon form av Dysautonomi. Den drabbade kan påverkas till den grad att hon behöver hjälpmedel, rullator, rullstol odyl. och arbetsförmågan kan bli kraftigt nedsatt. POTS drabbar framför allt unga kvinnor i ålder 12-40 år. Dysautonomi/POTS är klassat som ett kroniskt syndrom. I Sverige är kunskapen om Pots generellt VÄLDIGT LÅG och det är svårt att få diagnos och en bra anpassad vård. Det finns till och med läkare i Sverige som är så dåligt uppdaterade inom Autonoma sjukdomar att dom inte ens tror att diagnosen finns. Vi behöver en bättre och tryggare vård för Dysautonomi i Sverige.

Vi som använder hjälpmedel gör inte det för nöjes skull utan för att vi behöver dem. Hjälpmedel är en nödvändig förutsättning för många av oss för att vi på lika villkor som andra ska kunna delta i samhället, i vardagen, i skolan, i arbetslivet och på fritiden. Men utan hjälpmedel tas rörelsefriheten ifrån oss. Utan hjälpmedel blir vi, personer med funktionsnedsättning, avskurna från samhället. Att ta ut avgifter på hjälpmedel är inte värdig ett välfärdsland som Sverige. Vi riktar oss till följande regionråd: Talla Alkurdi, Region Stockholm Emilie Orring, Region Uppsala Lars Lundqvist, Region Sörmland Marie Morell, Region Östergötland Rachel De Basso, Region Jönköpings län Mikael Johansson, Region Kronoberg Mattias Adolfson, Region Kalmar län Meit Fohlin, Region Gotland Christina Mattisson, Region Blekinge Mikaela Waltersson, Region Halland Helen Eliasson, Västra Götalandsregionen Carl Johan Sonesson, Region Skåne  Åsa Johansson, Region Värmland Andreas Svahn, Region Örebro län Mikael Andersson Elfgren, Region Västmanland Elin Norén, Region Dalarna Patrik Stenvard, Region Gävleborg Bengt Bergqvist, Region Jämtland Härjedalen Peter Olofsson, Region Västerbotten Beatrice Öhman, Region Norrbotten