Nyhetsrapportering vid brott rörande sexuellt våld lämnar ofta ute gärningsmannen ur rubriken och beskriver brottet som misstänkt. Det framstår som osanningsenligt och speglar inte annan nyhetsrapportering om brott. Exempelvis: ”Misstänkt våldtäkt på hotell i Norrköping”. Sedan i texten framkommer det att våldtäkten är ett faktum och att det är en man i 40-års åldern som är misstänkt gärningsman. (SVT.se 2026-09-26) Problemet är att det skiftar tyngdpunkten av nyheten mot brottsoffren istället för brottet eller gärningsmännen vilket trotsar det brottsförebyggande arbete som behöver göras. Samt att rubrikerna är osanningsenliga i jämförelse med innehållet i nyhetsinslaget.

Gotlandsfärjan är hutlöst dyr – vår enda landsväg! Priserna ska inte avgöra hur ofta vi kan träffa våra barn, föräldrar och vänner eller om vi har råd att finnas där för varandra. Det gör de i dag. År efter år kämpar människor för en fungerande färjetrafik. Kampen nöter, skapar ilska, besvikelse och uppgivenhet. Även ensamhet. En färjeresa måste fungera hela vägen: hemifrån till hamnen, över Östersjön och hem efter ankomst, så att vardagen fungerar både före och efter. Det gör den inte med det nya avtalet 1/2-27, färre upphandlade turer och försämrad turlista på Nynäshamns- och Oskarshamnslinjen. Svart på vitt hur reskedjan brister: vissa morgonbussar på Gotland når Visby för sent för morgonfärjan, och vissa kvällsfärjor anländer efter midnatt, så människor kommer hem mitt i natten och några timmar senare väntar en ny arbets- eller skoldag. Färjetrafiken över Östersjön är en livsnerv som förbinder Gotland med resten av Sverige. Staten ska ta fullt ansvar för landsvägen över Östersjön – i pris, tidtabell och kapacitet. Vi medborgare ska kunna resa på lika ekonomiska villkor på alla våra landsvägar – även till och från Gotland. Detta rättvisekrav ska staten säkerställa i färjeavtalet från 2035. Med vägpris menar vi att färjepriset för person och fordon motsvarar kostnaden för att köra en motsvarande sträcka på fastlandets landsvägar. Det nya avtalet börjar i februari 2027. Senast den 31 december 2026 ska Trafikverket redovisa regeringsuppdraget om färjetrafiken från 2035. Därför ställer vi kraven nu.  Skriv under för ett Sverige på lika villkor – till och från Gotland. Dela! Avsändare: GotlandsUpproret⚓ https://www.facebook.com/groups/395922987126447/ Kontakt: Gunhild Jonsson  ·  [email protected]  Facebook: GotlandsUpproret

Sveriges skogar är en gemensam naturresurs och en viktig del av vårt natur- och kulturarv. De spelar också en viktig roll i klimatarbetet genom att ta upp och lagra koldioxid. Hur skogen förvaltas påverkar därför Sveriges möjligheter att minska nettoutsläppen och nå sina klimatmål. Stora förändringar av markanvändningen behöver bedömas även utifrån följderna för skogens kollager och upptag av koldioxid. Mycket stora markköp kan påverka hur marken används, vilka möjligheter lokalsamhällen har att nyttja den och hur natur, djurliv och vattenmiljöer förvaltas. När ett köp genomförs via ett bolag kan det vara svårt för allmänheten att förstå vem som ytterst äger, kontrollerar eller gynnas av affären. Tydliga krav på insyn gör det möjligt att se vem som står bakom stora markköp och att granska hur de prövas. Betydande förändringar av markanvändningen ska bedömas öppet innan de genomförs. Miljöpåverkan ska utredas och förebyggas, och lagar och tillstånd ska följas. Berörda människor ska få relevant information i tid och kunna framföra sina synpunkter. Med tydligare transparens, ansvarsutkrävande och miljöprövning kan vi värna Sveriges skogar, klimat, vatten och lokalsamhällen, samtidigt som samma regler gäller för alla som köper och använder mark.

Trygghet och säkerhet i mörkret: Utan belysning blir rastgården oanvändbar och otrygg under höst- och vinterhalvåret. Ljus minskar risken för olyckor, gör det lättare att hålla rent och avskräcker otrygga tillhåll i parkområdet. Tillgänglighet för alla: Fungerande, lättmanövrerade grindar och en säkerhetssluss gör att även äldre, personer med svagare handstyrka och ensambesökare kan nyttja gården tryggt utan att hundar smiter ut mot cykelbanorna. Samhällsnytta och levande park miljö: Hundägare är ute under dygnets alla tider. Genom att göra gården funktionell skapas en naturlig närvaro, social kontroll och en varm mötesplats som ökar tryggheten för hela Skytteholm.

Vi kräver att regeringen och riksdagen: • inför en möjlighet för personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet att ansöka om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning från Sverige, • säkerställer att familjer inte tvingas lämna Sverige för att ansöka i ett land där de saknar trygghet eller laglig vistelserätt, • beaktar barns bästa och rätten till familjeliv i alla beslut, • skapar en rättssäker och jämlik ordning för familjeåterförening, • utreder och åtgärdar de ojämlika konsekvenserna av att vissa tillstånd kan sökas inifrån Sverige, medan familjeanknytning inte omfattas. Att leva i trygghet innebär också att få leva tillsammans med sin familj. Ingen ska behöva separeras från sin partner eller sina barn på grund av regler som inte tar hänsyn till krig, skyddsbehov och verkliga möjligheter att resa. Skriv under namninsamlingen och uppmana regeringen att ge personer med tillfälligt skydd en verklig möjlighet till familjeåterförening i Sverige.

Vi vill att rädda personlig assistansen och ge den rätt ersättning. För oss som anhöriga och brukare betyder insatsen mänskliga rättigheter och att vi kan leva ett fungerande självständigt liv. 

Sundspärlan är en mötesplats där generationer av helsingborgare har dansat, firat och skapat minnen. När det 2019 fanns planer på att riva den för att ge plats åt bostäder bidrog en stark opinion till att planerna stoppades. Helsingborg behöver Sundspärlan för dans, kultur, föreningsliv och skolarrangemang. Om den avvecklas förlorar staden en oersättlig del av sitt kultur- och nöjesliv. Ett sådant beslut får inte fattas över huvudet på helsingborgarna. Låt oss rösta om Sundspärlans framtid! Skriv under både här på nätet och på Helsingborgspartiets fysiska namnlista. Underskriften här visar ditt stöd. För att räknas i det formella folkomröstningsinitiativet behöver du också skriva på den fysiska listan. Mejla [email protected] så hjälper vi dig att skriva på.

Vi förstår problemet. Tågen ska fungera för alla, och när det är trångt måste personer med rullstol och barnvagnar prioriteras. Men innan ett förbud införs är det viktigt att ställa en fråga: Varför tar människor med sig cykeln på tåget? Det är knappast för att det är roligt att ta med en cykel ombord i rusningstid. Istället är det för att kunna ta sig till eller från stationen, särskilt för den som saknar bil eller bor där kollektivtrafiken inte fungerar tillräckligt bra. Cykeln är många gånger den första eller sista delen av resan. Att förbjuda cyklar under rusning riskerar att göra det svårare att kombinera cykel och kollektivtrafik – som tillsammans kan minska utsläppen och bidra till bättre folkhälsa.  Om de politiker som har makten i Region Skåne vill minska antalet cyklar ombord bör de först se till att det finns bra alternativ: säker cykelparkering vid stationen där resan börjar och hyrcyklar där den slutar. Då kan resenärerna cykla till stationen, parkera sina cyklar tryggt, ta tåget och fortsätta med en hyrcykel utan att behöva ta med sin cykel ombord. Cykling är inte bara ett sätt för människor att transportera sig. Det är en samhällsekonomisk investering i folkhälsa, miljö och ett mer robust transportsystem. En rapport från Cykelfrämjandet, framtagen av konsultbolagen Trivector och Sweco, visar att en fördubbling av cyklingen till 2035 skulle kunna innebära omkring 1 100 räddade liv per år. Rapporten visar också att ökad cykling kan ge stora positiva effekter för människors hälsa. I ett scenario med kraftigt ökade cykelinvesteringar uppskattas värdet av det till omkring tio miljarder kronor per år. Signera, hör av dig till politikerna och protestera! Vill du göra mer? Påverka cyklingen lokalt genom att svara på enkäten Cyklistvelometern och berätta i fritextsvaret i slutet vad du tycker. Har du redan svarat? Sprid namninsamlingen och enkäten till fler lokal! 

Den privata välfärdsindustrin omsätter 250 miljarder kronor per år. Den har därmed ett stort inflytande på det svenska samhället. Kapitalägarnas vinstintressen är alltid överordnade människors individuella behov av utbildning, omsorg och vård. Affärsidén för privata aktörer i välfärden är att tjäna pengar på det allmänna. En demokratisk samhällsutveckling kräver ett demokratiskt ägande av skolan, omsorgen och vården. Det är förankrat hos 70 procent av befolkningen. Senast omfattande förbättringar infördes för den arbetande befolkningen var på 1970-talet: fyrtio timmars arbetsvecka kom 1973, föräldraförsäkringen infördes 1974, pensionsåldern sänktes från 67 till 65 år 1976 (men höjdes tillbaka till 67 år 2006), en femte semestervecka infördes fick vi 1978. Därefter har produktiviteten tredubblats, men huvuddelen av överskottet har gått till kapitalet. Nu är det dags för en ny förbättring – en arbetstidsförkortning med sikte på 30 timmars arbetsvecka år 2030. Förkortad arbetstid är ett starkt önskemål hos folkmajoriteten och inte minst hos kvinnor i vården och handeln. Förkortad arbetstid måste lagstadgas för att kunna gälla alla arbetande. Arbetstidsförkortning ligger högt på listan hos alla fackföreningar och den skall inte betalas genom lägre löner. Kollektivtrafiken är inte bara en transporttjänst utan är oumbärlig för arbetsmarknad, klimat och landsbygd, med tydlig inriktning på folkets gemensamma behov. Därför skall biljettpriserna hållas på en nivå som gör att så många som möjligt kan resa. Kostnaden bör täckas genom statliga anslag. Målet är en helt avgiftsfri och väl utbyggd kollektivtrafik över hela landet.

I Sverige saknas det idag en differentierad och ändamålsenlig vård vid psykisk ohälsa. Behovet av en ny vårdmodell med utgångspunkt i olika kvalificerade psykoterapier är nödvändigt, både för att minska samhällets kostnader och för att mer långsiktigt och genomgripande kunna hjälpa människor med psykiatrisk problematik. En Psykoterapireform är nödvändig och vi föreslår därför att ett nationellt initiativ tas till en sådan som ger alla som bedöms ha behov möjligheten till kvalificerad psykoterapi och det oberoende av egna ekonomiska resurser. En Psykoterapireform som i enlighet med gällande lagstiftning, ger möjlighet till val mellan olika psykoterapimetoder utifrån behov och preferenser. Ett initiativ som motsvarar internationell standard för psykoterapi, avseende utbildning, kompetens, kontinuitet och professionalism, i linje med modeller i andra länder, där Finland och Tyskland kan ses som inspirerande föregångare. Dagens vård är snäv och ineffektiv och kräver en förändring I Sverige omfattar vården vid psykiatrisk problematik mestadels olika psykofarmaka samt i viss mån korta insatser, ofta utan insatser av tillräckligt kvalificerade vårdgivare. Den samlade effekten av dessa behandlingar är nedslående, vilket framgår av en rad aktuella forsknings- och myndighetsrapporter (Regeringskansliet, 2025; Riksrevisionen, 2015; SOU 218:90). Den psykiatriska problematiken i Sverige har, trots kraftigt ökad medicinförskrivning och satsning på korta insatser, fortsatt att öka. Förutom begränsad effekt har denna vård medfört ett ökat medicinberoende och allt fler sjukskrivna. (Försäkringskassan, 2024, Socialstyrelsen, 2025, Marx, A. 2024). Bristen på effektiv och relevant vård har inneburit att både primärvård, som betecknas som första linjens psykiatri, och den psykiatriska specialistvården blivit alltmer överbelastad. Dagens vård är ett extremt dyrt alternativ - och kan göras annorlunda Satsningen på snabba effekter har paradoxalt nog visat sig vara extremt dyr i ett längre perspektiv. Korta insatser är i många fall otillräckliga och ger ofta förnyade vårdbehov och ökade kostnader. Psykofarmakabehandling blir ofta långvarig, med cirka 60 procent av patienterna kvar i medicinering i mer än nio år (Socialstyrelsen, 2019). Till detta kommer kostnader för medicinberoende, vårdskador och långa sjukskrivningsperioder. Brist på effektiv vård vid psykiska svårigheter leder till vårdkostnader: 84 miljarder kronor/år, sociala ersättningar: 112 miljarder kronor/år, förlorade arbetsintäkter: 124 miljarder kronor/år: Summa 320 miljarder kronor/år, en ökning med 100 miljarder kronor på 10 år. (Regeringskansliet, 2025) En Psykoterapireform skulle radikalt förändra vården vid psykiska svårigheter I kontrast till vårdprogrammens strukturerade och manualiserade insatser, förespråkar vi att personcentrerad och individualiserad behandling utifrån varje behövandes specifika behov och sammanhang skulle bli tillgänglig för alla. Hög kompetens, kontinuitet och en bredd av olika behandlingsalternativ skulle karaktärisera vården. Medicinering och sjukskrivning skulle minska i omfattning. Primärvård och psykiatrisk specialistvård skulle avlastas till förmån, och kunna ersättas av kostnadseffektiva och relevanta samtalsmottagningar, exempelvis som i Finland där rehabiliterande psykoterapi knyts till motsvarigheten till Försäkringskassan. Samhällets kostnader för psykiatrisk problematik skulle radikalt minska - liksom det individuella lidandet - då möjligheten till mer stabil och långsiktig förändring erbjuds. Vi anser att alla i Sverige ska ha möjlighet att fritt välja vård vid psykiatrisk problematik, i enlighet med de modeller för psykoterapi som finns i övriga Norden och i Tyskland. Sverige inte har råd med dagens ineffektiva och extremt dyra vård. Sverige behöver en genomgripande nationell Psykoterapireform samt att regeringen snarast tillsätter en kommitté eller utredning för att belysa och bereda vägen för en sådan reform. PsykoterapiStiftelsen Följande föreningar som ingår i Samrådsforum för psykoterapi: Sällskapet för existentiell psykoterapi (SEPT), Svenska föreningen för familjeterapi – SFFT, Svenska föreningen för Gruppsykoterapi och Grupputveckling (SFGG), Svenska föreningen för klinisk hypnos – SFKH, Svenska psykoanalytiska föreninger (Spaf), Psykoterapicdentrum, Svenska Föreningen för Relationell Psykoterapi (SFRP), Svenska föreningen för Visualiserande Psykoterapi/Symboldrama. Associerad medlem Stiftelsen Institutet för Social Utveckling (SISU) samt adjungerad organisation Psykoterapeutföreningen - Akademikerförbundet SSR Referenser:  - Psykisk hälsa och suicidprevention. Regeringens handlingsplan för genomförandet av den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention för perioden 2025–2026. Regeringskansliet, 2025.  - Rehabiliteringsgarantin fungerar inte – tänk om eller lägg ner. Riksrevisionen (2015:19).  - För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt. Förslag för en långsiktigt hållbar styrning inom området psykisk hälsa. Slutbetänkande av Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. SOU 2018:90. - Försäkringskassans lägesrapport 2024:1 - Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv, Försäkringskassan 2024. - Statistikdatabas för läkemedel 2006-2024, Socialstyrelsen, 2025.  - Marx, A. Älskade hatade Antidepp. En djupdykning i ett av vår tids mest mytomspunna läkemedel.  Modial, 2024. - Nationella Riktlinjer –Utvärdering. Vård vid depression och ångest. Socialstyrelsen (2019. s. 24). OBS! Initiativtagarna till kampanjen är politiskt obundna. Vi delar inte de ståndpunkter som framförs i de mail som Mitt Skifte sänder ut, alla är välkomna att bidra till namninsamlingen oavsett politisk hemvist.

SWE När nöden är framme i jordskred, tyfoner, krig och jordbävningar samt etc där krisen är framme. Kan man få filtar från hjälporganisationer och andra produkter i plast/polyester. Plast är en bra produkt när den används på korrekt sätt. Men det kommer studie efter studie om hur plast inte bryts ner som naturliga produkter gör när de lämnas ute i naturen. Hjälporganisationer kan bli grönare än vad de är idag. De har även ett ansvar att ta hand om denna jord, även om krisen är framme.  Innan polyester blev populäriserat som textil använde man ull. Ull är ett material som kan komposteras utan att behöva gräva ner den eller bli mikroplast som förstör ekosystem.  Vill vi verkligen förstöra platser på våran jord, endast för du eller någon annan behövde hjälp?  För oftast är det inte 1 (en) människa som behöver en filt. utan typ 50 (femtio), 100 (hundra) eller över 1000 (tusen) på en plats. Oftast samlas inte en filt in för att återanvändas när man beger sig till nästa plats utan lämnas kvar. Oftast så går man inte tillbaka och städar efter sig. Utan det är någon annan städar upp eller så lämnas det. I normala fall kallas det nedskräpning och man får böter för det i många länder, om man gör det som privatperson. Vi alla bor på samma jord. Vi måste ta hand om våran jord även när krisen är framme. Är det saker som statistiskt sätt lämnas kvar, så kan det inte vara skadligt för våran jord och ekologi/naturen. ENG (coming soon)

Ett mer sammanhållet Sverige Direkt demokrati handlar inte bara om att ge människor mer makt. Det kan också handla om att skapa ett mer sammanhållet samhälle. När människor får möjlighet att påverka konkreta frågor direkt behöver politiken inte alltid handla om vilket parti som ska få hela makten. Människor från olika politiska läger kan vara oense om mycket men ändå enas kring enskilda frågor. Vi tror att ett demokratiskt system där människor får möjlighet att göra sin röst hörd även mellan valen kan bidra till en större känsla av delaktighet och ansvar. Ett Sverige där människor inte bara väljer vilka som ska representera dem, utan också får möjlighet att själva påverka viktiga beslut. Målet är inte att alla ska tycka lika. Målet är att människor med olika åsikter ska kunna vara oense, men ändå känna att de har en verklig plats i demokratin.