Varför? Det är viktigt att vi alla har förtroende för att vad som sker är korrekt. Vi länsbor är "ägare" till Regionens verksamheter och vi har genom val röstat fram styrelsens sammansättning. Vi vill veta att våra skatter inte används på fel sätt - inte bara för framtiden utan även för den tid som varit.  När det gäller "spökläkarna" finns det klara indikationer på att felaktiga löner utbetalats till så stora belopp som 20-30 miljoner kronor. Det är värt att få klarhet i!  Vill ni läsa om "Spökläkarna" så sök i NAs arkiv.

Att värna ungas integritet i vården är oerhört viktigt. Det finns goda, genomtänkta skäl till att 13-årsgränsen infördes - att ge tonåringar ett tryggt och enskilt utrymme att söka hjälp, exempelvis vid psykisk ohälsa eller frågor om kroppen som för barnen kan upplevas som "pinsamma". Detta är ett skydd som vi anser ska finnas kvar och respekteras. Samtidigt har den generella åldersgränsen skapat en oavsiktlig och svår situation för en annan grupp barn, nämligen de med funktionsnedsättningar, både lindrigare samt mer omfattande. Min son har flerfunktionsnedsättningar och kommer själv aldrig kunna hantera sin vård eller föra sin egen talan. När han fyllde 13 år i april 2026 försvann min och hans pappas möjlighet att logga in och följa hans vårdkedja via 1177. Från att ha haft en samlad bild för att kunna samordna hans medicinska behov, måste vi nu vända oss till varje enskild vårdenhet för att be om information och ändå är det svårt att få tillgång till helheten. För familjer med barn som har stora vårdbehov fungerar vårdnadshavaren ofta som länken mellan sjukvårdspersonal, kliniker och behandlingar. När vi tappar den digitala överblicken blir det svårare att hålla ihop informationen och säkerställa att ingenting faller mellan stolarna. Denna namninsamling handla varken om att kritisera vården eller att montera ner integritetsskyddet för våra ungdomar. Vi vädjar helt enkelt om att IT-systemet ska utvecklas så att det även rymmer de barn som är beroende av sina vårdnadshavares stöd genom hela livet. Hjälp oss att trygga vården för de barn som inte själva kan göra sin röst hörd. Skriv gärna under för att ge regionerna och Inera stöd i att skapa en mer anpassad och inkluderande lösning på 1177. Med förhoppning om en mer anpassad vård, Anna Heed, mamma till tre och distriktssköterska inom elevhälsovården

Det är viktigt eftersom studenten är en stor händelse som bara händer en gång i livet, och vi vill kunna fira den tillsammans med våra vänner. När skolavslutningen ligger så sent riskerar vi att missa flera av våra vänners studentfiranden, vilket känns väldigt tråkigt efter alla år tillsammans. Genom att korta ner jullovet kan vi skapa ett mer balanserat skolår och ge fler elever möjlighet att vara med och fira varandra. Ett onödigt långt jullov ska inte behöva gå ut över en så viktig del av studenttiden.

Vår studentdag infaller på ett datum då halva stockholms gymnasieskolor tar studenten. Detta är ett stort problem. Dina vänner kommer inte kunna komma, din familj kanske behöver välja din kusins student över din egna, och värst av allt: du kommer förmodligen behöva hoppa över din bästa väns student för att du tar studenten samma dag. Det här behöver vi ändra på! 

Vi som arbetar i hemtjänsten och på särskilda boenden går många steg varje arbetsdag och arbetar i olika miljöer, både inomhus och utomhus. Arbetet innebär fysisk belastning och kan medföra risk för halkolyckor och andra belastningsskador som i sin tur kan leda till sjukskrivningar och ökade kostnader. Arbetsskor är en viktig del av arbetsmiljön. Vi anser att personalen ska ha tillgång till lämpliga skor som ger bra stöd, grepp och komfort under hela arbetsdagen.

För att ett av våra absolut viktigaste trygghetssystem håller på att urholkas.

Vi som undertecknar denna namninsamling kräver att Luleå kommun våra politiker och Trafikverket omgående agerar för att säkerställa en trygg och säker skolväg för barnen som vistas efter hela sträckan mellan Persön-Bensbyn.  Idag hänvisas barn till att promenera längs en väg med hastighetsgräns 80 km/h för att ta sig till skolbussen och skolan. Vägen saknar både vägren, belysning, tillräckligt med hållplatser. Under vinterhalvåret gör höga plogvallar att fotgängare tvingas gå direkt i körbanan. Samtidigt förekommer tung trafik på sträckan, och kommunens projekt i området innebär att ytterligare tung trafik ökar kommande år enligt kommunens egna utskick.   Det handlar om barn som dagligen ska promenera/cykla efter vägen. Under vintern i mörker och vinterväglag på en väg som många upplever som direkt trafikfarlig. Vi anser att detta inte är en rimlig eller säker skolväg och kräver därför att ansvariga myndigheter: • genomför en ordentlig trafiksäkerhetsbedömning av sträckan, • Säkerställer en trygg lösning för barn att vistas efter vägen. • Säkerställer säker skolväg • Vidtar åtgärder för att förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter längs vägen. Barn ska inte behöva gå efter, eller korsa en körbana på en 80-km väg i bäcksvart mörker flera kilometer och utan möjlighet att kliva åt sidan för att ta sig till skolan/bussen. Barn och vuxna ska uppmuntras att röra på sig men då behöver trafikförhållandena vara säkrade innan kommunen skickar ut kampanjer om att cykla mer!

 Bakom varje beslut finns en människa Vi är människor som kom till Sverige för att söka trygghet och möjligheten att bygga en stabil framtid. Sverige gav oss skydd och en chans att börja om. Den möjligheten har vi tagit på stort allvar, med tacksamhet och ansvar. Vi har lärt oss svenska, studerat, arbetat och byggt våra liv här. Bland oss finns vårdpersonal som tar hand om sjuka och äldre, busschaufförer, industriarbetare, ingenjörer, tekniker, universitetsstudenter, företagare, barn som växt upp i svenska skolor samt äldre och sjuka. Vi har olika livsberättelser, men förenas av att vi under flera år har byggt våra liv i Sverige. Sverige är inte längre enbart landet där vi fick skydd. Det är också platsen där vi bor, arbetar och studerar, har våra vänner och familjer och planerar vår framtid. Vi har försökt bidra till samhället som en gång gav oss trygghet. När skyddsbehovet förändras finns livet kvar I dag riskerar vissa av oss utvisning efter att behovet av internationellt skydd har omprövats mot bakgrund av förändrade förhållanden i hemlandet. Andra lever i osäkerhet om sin framtid. Vi respekterar Sveriges rätt att reglera invandringen och att pröva om skyddsbehovet kvarstår. Men för den som under lång tid har arbetat, utbildat sig och byggt relationer kan ett utvisningsbeslut också innebära att lämna sitt arbete, avbryta studier och skiljas från en vardag som blivit ett hem. Ett förändrat skyddsbehov innebär inte att åren i Sverige försvinner eller att de mänskliga band som byggts upp förlorar sin betydelse. Därför efterfrågar vi en rättslig möjlighet att få vår etablering prövad även när villkoren för internationellt skydd inte längre är uppfyllda. Integration har betydelse för både människan och samhället Integration är mer än språkkunskaper eller en anställning. Den handlar om deltagande i samhället, utbildning, ansvarstagande, familj och relationer. För många av oss har den krävt år av målmedvetet arbete. Sverige har satsat resurser på språkundervisning, utbildning och etableringsinsatser. Vi har samtidigt investerat vår tid och våra krafter. Om människor som redan är etablerade lämnar landet kan det även påverka arbetsgivare, kollegor, skolor och dem som behöver deras tjänster. Inkomst ska aldrig avgöra en människas rätt till en rättvis prövning. Arbete är ett av flera belägg för integration, vid sidan av språk, utbildning, familjeband, barns skolgång, social förankring och laglydnad. Barn, studerande, sjuka, äldre och personer som inte kan arbeta ska bedömas efter samma principer. När samhället uppmuntrar integration är det rimligt att lagstiftaren också prövar vilken rättslig betydelse den kan få. Rättssäkerhet och mänsklig värdighet Utlänningslagen (2005:716) anger på vilka grunder uppehållstillstånd kan ges. Internationellt skydd avser risker i ursprungslandet, medan integration beskriver de band en person etablerat i Sverige. Integration ger i dag inte någon generell, självständig rätt till uppehållstillstånd. Det är denna möjlighet vi vill att lagstiftaren ska införa. Artikel 8 i Europakonventionen skyddar rätten till respekt för privat- och familjeliv. Vistelsetid och starka personliga band kan vara relevanta vid en proportionalitetsbedömning, men artikeln ger inte någon automatisk rätt att stanna. Sverige ska också respektera reglerna om internationellt skydd och principen om non-refoulement. Skyddsbehov ska bedömas individuellt utifrån tillämplig rätt. Ett särskilt etableringsspår skulle göra det möjligt att skilja mellan prövningen av fortsatt skyddsbehov och prövningen av andra grunder för uppehållstillstånd. Tydliga villkor och individuella beslut kan stärka förutsebarhet och rättssäkerhet utan att skapa en ovillkorlig rätt att stanna. Vår vädjan till Sveriges riksdag och regering Bakom varje ärendenummer finns en människa med relationer, ansvar och framtidsplaner. Det kan vara undersköterskan som vårdar äldre, industriarbetaren som går till sitt skift, barnet som växt upp i svensk skola eller studenten som lägger år på sin utbildning. Vi ber inte Sverige att bortse från sina lagar. Vi ber våra folkvalda att överväga hur lagarna kan utvecklas så att även dokumenterad integration kan få en självständig rättslig betydelse. Vi vill fortsätta leva, arbeta, studera och bidra där våra kunskaper behövs. Vi begär inga särskilda privilegier eller en automatisk rätt att stanna. Vi begär en rättvis möjlighet att få vår etablering prövad enligt lag, utifrån en individuell bedömning där inkomst inte är ett krav. Sverige gav oss möjligheten att börja om. Det vi ber om i dag är en rättvis möjlighet att fortsätta det vi har påbörjat. Ge integrationen ett verkligt rättsligt värde. Ge etablerade människor en rättvis möjlighet att stanna och fortsätta bidra till Sverige.

Namninsamling: Stoppa statens vinstjakt på vår el – ändra Vattenfalls uppdrag nu! Till: Energi- och näringsministern, finansministern och Sveriges riksdag. Svenska folket betalar idag ett skyhögt pris för en av våra mest grundläggande samhällsfunktioner: elen. Samtidigt som vanliga hushåll, barnfamiljer och företag dignar under tunga elräkningar, skyhöga nätavgifter och hårda skatter, levererar det statligt ägda elbolaget Vattenfall miljardvinster på sista raden. Det här är inte klokt. Vattenfall ägs till 100 procent av oss – det svenska folket.  Ändå drivs bolaget idag som ett vinstmaskineri där målet är att maximera avkastningen till statskassan, istället för att säkra billig och stabil el till medborgarna. Vi betalar i praktiken en dold extra skatt genom våra elräkningar. Vi kräver därför att regeringen och riksdagen: • Ändrar Vattenfalls ägarpolicy: Bolagets primära uppdrag måste vara att leverera billigast möjliga el och nätkapacitet till svenska konsumenter och företag – inte att maximera utdelningen. • Öronmärker vinsten till infrastrukturen: Allt ekonomiskt överskott och framtida vinster ska oavkortat gå till att utveckla, bygga ut och bredda det svenska elnätet och energiinfrastrukturen, istället för att slussas bort till statskassan. • Sänker avgifterna: Att investeringar i nätet finansieras av Vattenfalls egna vinster, så att vanliga konsumenter slipper drabbas av ständigt höjda nätavgifter. • Slutar använda elen som en vinstmaskin: El är inte en lyxvara, det är en livsnödvändig infrastruktur. Staten ska inte tjäna pengar på att medborgare kämpar med att betala sina räkningar. Svensk el ska bygga svensk välfärd och underlätta för hushållen – inte mjölka oss på pengar. Skriv under för att kräva ett stopp på statens vinstjakt på vår el!

*Jordbruksmarken är en livsnödvändig och begränsad resurs som vi främst behöver för att kunna producera livsmedel, foder till djuren, samt material och energi som vi är beroende av för vår överlevnad och beredskap. *Artskyddet är viktigt och det behöver utredas ordentligt innan beslut kan tas.  *Barnen, våra barn måste kunna ta sig till skola, fritidsaktiviteter och kompisar utan att riskera att utsättas för fara till följd av ökad trafik. *Buller, påverkar de närboendes hälsa och alla djur som tillhör landsbygden, hästar, kor, får och höns som bor i direkt anslutning till det blivande fabriksområdet. *Elintensiv verksamhet kommer påverka allas elförsörjning med högre elpriser.

Lyft kulturen: Ger lokala artister en ny scen och gör musik tillgänglig för alla! Bryt ensamheten: Skapar naturliga tillfällen för möten, samtalsstartare och ett leende i vardagen. Öka tryggheten: Mänsklig närvaro, glädje och gemenskap skapar en mjukare och tryggare miljö ombord. Ett öppnare Stockholm: Visar att vår stad satsar på medmänsklighet och nya kreativa idéer.

Västerås stad beskriver själva i planuppdraget för dp2044 att området är en välanvänd rekreationsskog och konstaterar att en exploatering kommer att minska Irstabornas tillgång till rekreationsskog. Planen avviker dessutom delvis från kommunens egen översiktsplanering. Jag anser därför att kommunen bör bevara skogen och pröva alternativa lokaliseringar för bostäder och om just denna omfattning av bebyggelse behövs.  Nya bostäder, förskola, omsorgsboende samt eventuell ny lokaltrafik kommer att öka trafiken i området, vilket leder till mer buller, olycksrisker för barn i området och köbildning som påverkar hela Irsta.  Naturvärde och miljöpåverkan måste utredas klart och undersökningarna behöver ge en samlad bild av hur en exploatering påverkar naturvärden, ekosystem, dagvatten och kulturmiljö och vad som går förlorat, innan beslut kan fattas.