SWE När nöden är framme i jordskred, tyfoner, krig och jordbävningar samt etc där krisen är framme. Kan man få filtar från hjälporganisationer och andra produkter i plast/polyester. Plast är en bra produkt när den används på korrekt sätt. Men det kommer studie efter studie om hur plast inte bryts ner som naturliga produkter gör när de lämnas ute i naturen. Hjälporganisationer kan bli grönare än vad de är idag. De har även ett ansvar att ta hand om denna jord, även om krisen är framme.  Innan polyester blev populäriserat som textil använde man ull. Ull är ett material som kan komposteras utan att behöva gräva ner den eller bli mikroplast som förstör ekosystem.  Vill vi verkligen förstöra platser på våran jord, endast för du eller någon annan behövde hjälp?  För oftast är det inte 1 (en) människa som behöver en filt. utan typ 50 (femtio), 100 (hundra) eller över 1000 (tusen) på en plats. Oftast samlas inte en filt in för att återanvändas när man beger sig till nästa plats utan lämnas kvar. Oftast så går man inte tillbaka och städar efter sig. Utan det är någon annan städar upp eller så lämnas det. I normala fall kallas det nedskräpning och man får böter för det i många länder, om man gör det som privatperson. Vi alla bor på samma jord. Vi måste ta hand om våran jord även när krisen är framme. Är det saker som statistiskt sätt lämnas kvar, så kan det inte vara skadligt för våran jord och ekologi/naturen. ENG (coming soon)

Ett mer sammanhållet Sverige Direkt demokrati handlar inte bara om att ge människor mer makt. Det kan också handla om att skapa ett mer sammanhållet samhälle. När människor får möjlighet att påverka konkreta frågor direkt behöver politiken inte alltid handla om vilket parti som ska få hela makten. Människor från olika politiska läger kan vara oense om mycket men ändå enas kring enskilda frågor. Vi tror att ett demokratiskt system där människor får möjlighet att göra sin röst hörd även mellan valen kan bidra till en större känsla av delaktighet och ansvar. Ett Sverige där människor inte bara väljer vilka som ska representera dem, utan också får möjlighet att själva påverka viktiga beslut. Målet är inte att alla ska tycka lika. Målet är att människor med olika åsikter ska kunna vara oense, men ändå känna att de har en verklig plats i demokratin.

Najib och Aliya är mina syskon. Jag kan inte föreställa mig vår familj utan dem. De har sin mamma, sina syskon och hela sitt liv här i Sverige. Att se dem sitta i förvar och veta att vi kan förlora dem gör fruktansvärt ont. Najib behöver vård och medicin som han inte kan få i Somalia, och ett återvändande innebär en allvarlig fara för hans liv. Aliya är en ung kvinna utan släkt eller tryggt nätverk där. Jag vill bara få ha mina syskon kvar hos oss och veta att de är trygga. Därför ber jag, vår familj och deras kollegor Sara, Amir och Fatma Migrationsverket att låta Najib och Aliya stanna i Sverige.

Blåbergaskogen är viktig både för den biologiska mångfalden och för människors hälsa och livskvalitet. Hallsbergs kommun har tydliga mål om att bevara tätortsnära natur, stärka den biologiska mångfalden och värna skogens betydelse för friluftsliv och folkhälsa. Även Region Örebro län lyfter behovet av att bevara skog med höga naturvärden för att stärka den biologiska mångfalden. Att vistas i naturen främjar fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande och social gemenskap. När en stor sammanhängande skogsmiljö tas i anspråk för en storskalig exploatering förloras därför inte bara livsmiljöer för växter och djur, utan också en viktig natur och rekreationsmiljö för oss i kommunen. Vi som bor nära den planerade solcellsparken känner stor oro för brand och säkerhetsriskerna, särskilt med ett storskaligt batterilager så nära våra bostäder och skog. 

Vatten och avlopp är inget lyxproblem. Rent vatten och fungerande avlopp är en självklar del av ett tryggt boende och något som människor ska ha möjlighet att ha råd med. Vi vill kunna bo kvar i Vansbro kommun. Vi ifrågasätter inte att VA-verksamheten har kostnader som måste finansieras. Men vi anser att avgiftsnivån måste vara rimlig och långsiktigt hållbar för dem som faktiskt bor och verkar här. Därför startar vi en namninsamling med ett tydligt krav: ✍️ SÄNK DEN FASTA VA-AVGIFTEN! Vi vill att kommunen och Dala Vatten och Avfall tar frågan på allvar, ser över avgiftsnivån och arbetar för en kostnad som människor har möjlighet att bära. Vatten ska inte vara en lyxvara. Vi ska kunna bo kvar. Vi vill ha en levande landsbygd även i framtiden.

Vängåvan är mer än bara en verksamhet - det är en viktig del av livet på ön. Det är en plats där människor kan mötas, känna gemenskap och vara delaktiga i det lokala samhället. För många betyder Vängåvan trygghet, gemenskap och tillhörighet. Den skapar möjligheter för människor i olika åldrar att mötas och bidrar till ett levande och sammanhållet samhälle på ön. När en sådan mötesplats försvinner är det inte bara en verksamhet som försvinner, utan också en viktig del av öns sociala gemenskap. Därför är det viktigt att Vängåvan får finnas kvar och att Stockholms stad tar hänsyn till den betydelse verksamheten har för öns invånare.

Den 4 september 2026 förändrades vår familjs liv. Mina två barn, som jag här kallar M och L, placerades med stöd av LVU. Syskonen placerades på olika håll och vår familj splittrades. Jag är deras mamma. Jag förstår att samhället har ett ansvar att skydda barn när barn behöver skydd, men ett så ingripande beslut måste bygga på ett så korrekt, aktuellt och fullständigt underlag som möjligt. När ny information eller nya omständigheter framkommer måste även dessa tas på allvar. Det är därför jag startar denna namninsamling. Jag vill uppmärksamma hur vårt ärende har hanterats och få ansvariga att säkerställa att aktuell information, dokumentation och barnens individuella behov verkligen beaktas i de fortsatta bedömningarna. L är ett litet barn med selektiv mutism och särskilda behov. Hon talar inte med människor utanför den trygga hemmiljön. För henne är trygghet, kontinuitet, kommunikation och hur stora förändringar genomförs därför särskilt viktiga frågor. M är tonåring. Även hans skolgång, mående, relationer och egna upplevelser behöver tas på allvar. Barnen har dessutom skilts från varandra och kontakten mellan mig och L har blivit mycket begränsad. Som mamma är saknaden efter mina barn obeskrivlig. Men den här namninsamlingen handlar inte enbart om min sorg. Den handlar om barnens situation och om rättssäkerheten när samhället gör ett av de mest ingripande ingreppen som kan göras i en familjs liv. Vårt ärende är fortfarande föremål för juridisk prövning. Jag ber därför inte den som skriver under att avgöra de juridiska frågorna eller bedöma material som man inte har tillgång till. Jag ber om stöd för något mycket grundläggande: Att ärendet granskas sakligt och rättssäkert. Att aktuell och relevant information beaktas. Att varje barns individuella behov står i centrum. Att konsekvenserna av separation från förälder och syskon tas på allvar. Att barnens situation följs upp och att beslut som påverkar deras framtid grundas på ett så fullständigt underlag som möjligt. Bakom alla dokument, utredningar och beslut finns två barn. M och L. Hjälp oss att uppmärksamma Fallet Syskonen M & L och visa att deras situation förtjänar att tas på största allvar. ❤️‍🩹 #FalletSyskonenML

De nuvarande visualiseringarna för Strålen 7 visar på en byggnad på sex-sju våningar, fasaden främst i mörkare tegeltoner.  Efter ombyggnaden av järnvägsområdet och tillkomsten av Vikentunneln har de färgglada husen längs Vikengatan blivit mer synliga. Husen blir för många resenärer ett första välkomnande när de anländer till Karlstad med tåg. Strålen 7 kommer därför att få stor betydelse både för upplevelsen av nya besökare samt för anländande hemresenärer. Genom färgval som speglar de andra färgstarka huset på gatan, med detaljer som knyter ann till omliggande byggnader så skulle Strålen 7 bättre kunna samspela med Vikengatan och det nya järnvägsområdet. Det kan också bli ett fint inslag i stadsbilden med en estetik som står sig i längden. Det finns åtskilliga lyckade nybyggen där man valt att bygga med större hänsyn till omliggande arkitektur så som Gretas Glänta i Sigtuna, Sigtuna Stadsängar, församlingshemmet i Nora, Ekmansgatan 5 i Göteborg samt det planerade nya Backaplan, även planerade nybygget vid Lorensbergparken där man tar inspiration från omliggande områdets klassiska arkitektur. Men det handlar inte enbart om att bara anspela på äldre arkitektur. Modern arkitektur behöver inte vara dålig, arkitekturstilar utvecklas. Det handlar mer om att tänka på att integrera en byggnad i den nuvarande miljön med hänsyn till den historiska stadsmiljön.  Stadsarkitektur har stor påverkan på den människors tillvaro, hur väl människor trivs i ett område. Boverket framhåller vikten av stads- och landskapsbild, kulturvärden, god helhetsverkan samt god form-, färg- och materialverkan vid utformningen av nya byggnationer. Ett noga och omsorgsfullt planerad byggnad vid stationen kan därför bli ett bra tillskott som utvecklar området och samtidigt tar till vara på identiteten som området redan har. 

Som det är nu fungerar Haldor uruselt. Lärare har ingen möjlighet att kontakta sina elever vid sjukdom eftersom det inte finns något sätt att skicka ut notiser. Detta har lett till att lärare tvingas använda andra tjänster som Snapchat och Whatsapp för att skicka ut information till elever, vilket motverkar säkerhetstänket. Säkerhetstänket som är anledningen till att Haldor infördes. Dessutom är sidan komplicerad att använda, både för lärare och elever. Den komplicerade strukturen och det faktum att allting är utspritt på olika ställen gör undervisningen rörig och osammanhängande. Man kan dessutom inte ha en app, utan måste öppna sidan i en webbläsare varje gång man vill komma åt Haldor. Ett till argument för att byta ut Haldor är att sidan är kopplad till teams. Teams är ett redan etablerat system som skolor i Sverige använder i detta nu. Alltså borde Karlskrona kommun slumpa Haldor och åtminstone byta till Teams, något som kan skicka ut notiser, informera om uppgifter och faktiskt fungerar.

Att behöva bära med sig mensskydd i väskan är lika orimligt som att behöva bära med sig toapapper.  Mensskydd på offentliga toaletter är inte en norm eller självklarhet, men det var inte heller kvinnlig rösträtt fram till 1921. Vårt samhälle kan inte stå still bara för att vi har det bättre nu än för 100 år sedan. Vi i Ung Vänster vill att gratis mensskydd ska bli verklighet. Därför vill vi att det ska finnas tillgängligt på toaletterna i Vimpeln, Storken och på Solkatten. ”Men hallå, vad ska killarna få då? Det är ju jätteorättvist.” När det plötsligt börjar forsa blod från deras könsorgan, har de självklart också rätt till gratis mensskydd. Skämt åsido, mens är ett fenomen som drabbar främst kvinnor och tjejer, så för att uppnå ett jämlikt samhälle behöver vi lyfta de grupper som har ett behov.  Din kompis behöver inte ett plåster när det är du som har skrapat knäet. Om vi kollar på en annan aspekt av vilka tillgångar vi har baserat på våra kön: Pissoarer! Vad har kvinnor fått när män har fått pissoarer (som dessutom är helt onödiga då även män borde vara kapabla att använda en vanlig toalett)? Glömde nästan nämna att män alltid har haft fundamentala rättigheter, men om de hellre skulle vilja ha ett antal bomullscylindrar så kanske vi kan diskutera ett byte (vilket ändå hade resulterat i gratis mensskydd för de som behöver). Vi med mens är också mästare på att gömma undan den, den existerar liksom knappt i den verkliga världen. Ni kanske tänker att gratis mensskydd hade missbrukats om det plötsligt fanns överallt. Jag tror missbruka är fel ord. Om några tonårspojkar tycker det är kul att vifta med tamponger så får de väl göra det tills trenden har dött och mens äntligen har blivit naturligt. Det finns inte något bättre sätt att avstigmatisera menstruationen än att helt enkelt låta den finnas i det offentliga rummet. Visst kan man knyckla ihop lite toapapper i trosorna men ”Jag älskar att blöda igenom när jag inte har råd med bindor.” är nog inte en särskilt populär mening. Toapapper funkar ju också för att torka händerna men ändå är många toaletter utrustade med pappershanddukar. Vi kräver inga parfymerade bindor med snirkliga motiv på förpackningarna, bara något som fungerar. Om vi har råd med toapapper på allmänna toaletter så har vi råd att minska klumpen i magen vi får  när vi har glömt mensskydd .

Att skogen redan är hårt ansatt av järnvägsbygget är en stor orsak att låta bli solparksbygget! Vi är många som får energi och kraft av skogen och alla djur och växter som behövs och frodas! Vi får inte förstöra mer av moder jords unika skapelser!

Barnen har inget som helst skydd för väder. Dom står uppradade på en plan utan skydd och där måste man stå i väntan på bussen. Alltså INTE gå iväg och ta skydd någonstans.