*Jordbruksmarken är en livsnödvändig och begränsad resurs som vi främst behöver för att kunna producera livsmedel, foder till djuren, samt material och energi som vi är beroende av för vår överlevnad och beredskap. *Artskyddet är viktigt och det behöver utredas ordentligt innan beslut kan tas.  *Barnen, våra barn måste kunna ta sig till skola, fritidsaktiviteter och kompisar utan att riskera att utsättas för fara till följd av ökad trafik. *Buller, påverkar de närboendes hälsa och alla djur som tillhör landsbygden, hästar, kor, får och höns som bor i direkt anslutning till det blivande fabriksområdet. *Elintensiv verksamhet kommer påverka allas elförsörjning med högre elpriser.

Lyft kulturen: Ger lokala artister en ny scen och gör musik tillgänglig för alla! Bryt ensamheten: Skapar naturliga tillfällen för möten, samtalsstartare och ett leende i vardagen. Öka tryggheten: Mänsklig närvaro, glädje och gemenskap skapar en mjukare och tryggare miljö ombord. Ett öppnare Stockholm: Visar att vår stad satsar på medmänsklighet och nya kreativa idéer.

Västerås stad beskriver själva i planuppdraget för dp2044 att området är en välanvänd rekreationsskog och konstaterar att en exploatering kommer att minska Irstabornas tillgång till rekreationsskog. Planen avviker dessutom delvis från kommunens egen översiktsplanering. Jag anser därför att kommunen bör bevara skogen och pröva alternativa lokaliseringar för bostäder och om just denna omfattning av bebyggelse behövs.  Nya bostäder, förskola, omsorgsboende samt eventuell ny lokaltrafik kommer att öka trafiken i området, vilket leder till mer buller, olycksrisker för barn i området och köbildning som påverkar hela Irsta.  Naturvärde och miljöpåverkan måste utredas klart och undersökningarna behöver ge en samlad bild av hur en exploatering påverkar naturvärden, ekosystem, dagvatten och kulturmiljö och vad som går förlorat, innan beslut kan fattas.

Kristianstads kommun har föreslagit att Slättängsskolan ska sluta ta emot barn i förskoleklass till årskurs 3. Skolan skulle då bara ha elever i årskurs 4–9. Det innebär att de yngre barnen kan behöva gå i en annan skola. Vi tycker att barnens trygghet och skolgång måste komma först. Därför vill vi att kommunen lyssnar på barn och föräldrar och undersöker hur förändringen skulle påverka dem innan beslut fattas. Vi vill att Slättängsskolan ska få behålla sina årskurser från förskoleklass till årskurs 9.

Tjänstemännens förslag, som det ska fattas beslut om i nämnden redan den 27 okt, är att fasa ut - med mål att helt lägga ned - Bild & form åk 4-6. Det är totalt ogrundat då de varken har besökt skolan, pratat med elever och personal eller kan ha tittat på fakta gällande tex. elevunderlag, närvaro, trivsel, trygghet, ordning i klasserna och betyg i jämförelse med andra jämnåriga. Det strider mot all logik och ansvarskänsla och är inte baserat på fakta utan endast tyckande - tvärt emot vad ordförande i barn-och utbildningsnämnden, Monika Åängasköld (M), hävdar i pressmeddelandet. Hon säger att “värna kvaliteten för barn och elever är viktigare än att hålla fast vid en organisation som inte längre motsvarar verkligheten" - något som inte gäller Bild-och form på Nosaby! Där finns inget sviktande elevunderlag, de har aldrig haft problem att fylla klasserna. När Åängasköld vidare säger att de har ett ansvar att “fatta beslut som är långsiktigt hållbara och som säkrar hög kvalitet i undervisningen även i framtiden” och att deras “ansvar är att använda skattebetalarnas pengar klokt och se till att varje barn får de bästa möjliga förutsättningarna att lyckas i skolan” så är detta förslag raka motsatsen till det hon säger! Bild & form är en verksamhet med 20 år av framgång och beprövad erfarenhet.  Dessa klasser har sedan starten varit en framgångssaga med över 3 000 elever som genom åren har fått möjlighet att utveckla sin kreativitet, självkänsla, sina sociala färdigheter och sin förmåga att tänka utanför ramarna.  Bild och form ger många barn en väg in i lärandet som inte alltid finns i de traditionella teoretiska ämnena. För elever som uttrycker sig bäst genom skapande, problemlösning och visuellt arbete kan profilen vara avgörande för trygghet, engagemang och utveckling. Om profilen försvinner riskerar eleverna att få en smalare skolgång och färre möjligheter att lyckas. Enligt forskning är detta speciellt viktigt i just mellanstadiet, då hjärnans formbarhet är som störst - en kritisk period för hjärnans utveckling. Att under denna period rita, skulptera och skapa stimulerar synapser som förbättrar det logiska tänkandet, spatial förmåga och språkinlärning. Det ökar även fokus i andra ämnen; elever som får utlopp för sin kreativitet och rör på sig/skapar under skoldagen ofta får bättre koncentrationsförmåga och resultat i teoretiska ämnen som matematik och läsförståelse. I dagens samhälle är det precis vad fler barn och unga behöver, inte färre.  Genom att ha profilklasser i bild och form skapar vi kreativt problemlösare, då barnen här får träning i innovativt tänkande och förmågan att se lösningar ur olika perspektiv – en nyckelkompetens för framtiden. En annan viktig aspekt är att Bild och form-profilen för många barn har blivit en trygghet - här får man vara precis den man är. För barn med olika diagnoser, oro eller bara ett stort behov av att få skapa är det avgörande. Vi är övertygade om att flera av dessa barn hade blivit hemmasittare om de inte hade haft möjligheten att få gå här.  Bild och form ger många barn en väg in i lärandet som inte alltid finns i de traditionella teoretiska ämnena. För inom denna profil är bild och form inte bara ett ämne, det kreativa är integrerat i alla ämnen. Att lägga ned nu, utan att ha undersökt verksamhetens värde eller elevunderlaget, är ett oansvarigt och ogrundat beslut som riskerar att skada många barns utveckling och framtid.  Avslutningvis, en vädjan till kommunen om ansvar och framsyn. Beslutet att lägga ned profilklasserna bild & form åk 4-6 är kortsiktigt och dåligt underbyggt. Det strider mot all forskning om barns utveckling, likvärdighet och framtida möjligheter. Vi uppmanar er att lyssna på eleverna, föräldrarna och lärarna – de som ser verksamhetens värde varje dag. Låt oss tillsammans säkerställa att alla barn i kommunen får möjlighet att utvecklas, må bra och känna sig sedda - och ha kvar möjligheten att gå i en profilklass som inte har samma arbetssätt som de andra kommunala skolorna.  Tillsammans kan vi göra skillnad! Bild & Form är unikt och för många finns inget annat alternativ! Vi hoppas att alla som delar vår oro vill skriva under detta brev och på så sätt visa sitt stöd för att rädda profilklasserna Bild & form för mellanstadiet. Ju fler namn vi samlar, desto starkare blir vår röst! Med vänliga hälsningar, Rebecka Trolleryd och Hermine Wendt Linder,  föräldrar till elever i 7BF

Darvin och hennes familj har byggt hela sitt liv i Sverige. Darvin är 20 år och studerar Naturvetenskapligt basår vid Linnéuniversitetet i Växjö, med målet att senare utbilda sig till läkare. Samtidigt arbetar hon som undersköterska på Växjö lasarett, på hjärtavdelningen/hjärtintensiven. Hennes två yngre systrar är 14 och 16 år gamla. Den ena går i årskurs 8 på högstadiet och den andra har precis börjat gymnasiet. Hennes föräldrar arbetar i ett eget företag, en pizzeria. Familjen har dessutom sin släkt, sina vänner och sitt sociala nätverk i Sverige. En utvisning skulle innebära att hela familjen tvingas lämna det liv, den trygghet och den framtid som de har skapat här. Familjen kom till Sverige den 8 december 2019 och har nu bott här i nästan sju år. Under dessa år har de skapat ett hem, etablerat sig i samhället och byggt upp sin vardag och framtid här. Trots detta har hela familjen nu fått beslut om att utvisas till Irak. En utvisning skulle innebära att de på kort tid tvingas lämna det liv de har skapat under nästan sju år och börja om i ett land där deras nuvarande utbildning, arbete och sociala nätverk inte finns. Situationen är akut. Familjen har fått beslut om utvisning till Irak och kommer nu att överklaga beslutet tillsammans med sin advokat. Vi vill samla så många underskrifter som möjligt för att visa det stora stöd som finns för Darvin och hennes familj och för att deras situation ska prövas på nytt.  Om utvisningsbeslutet skulle få laga kraft anger Migrationsverket att familjen ska lämna Sverige senast fyra veckor därefter.

Vi lever i ett samhälle där arbetslivets krav och stressrelaterad ohälsa ökar stadigt. Sjukskrivningarna på grund av utbrändhet och stress kostar både individer och samhället miljarder varje år. Det nuvarande heltidskravet på 40 timmar i veckan fastställdes för över 50 år sedan – en tid då förutsättningarna på arbetsmarknaden såg helt annorlunda ut. Trots enorma teknologiska framsteg och ökande effektivitet arbetar vi fortfarande lika mycket. Det är dags att modernisera det svenska arbetslivet. Vi kräver att: 1. Införa en stegvis sänkning av den lagstadgade arbetstiden från 40 till 35 timmar i veckan med bibehållen lön. 2. Prioritera offentliga sektorer och tunga yrkesgrupper i det första skedet för att minska sjukskrivningar och förbättra arbetsmiljön. 3. Stödja pilotprojekt och initiativ för förkortad arbetstid i både privat och offentlig sektor. Att förkorta arbetstiden är inte bara en fråga om återhämtning – det är en investering i folkhälsan, en mer jämställd fördelning av det obetalda hemarbetet och ett effektivare, mer hållbart arbetsliv.

Den lilla skogen är en viktig del av Bagarmossens gröna miljö och används dagligen av barn och boende i området. Det är en skog dit områdets barn kan ta sig själva och som ger plats för spontan lek, naturupplevelser och återhämtning och utgör en grön buffert mellan bostäderna och Sockenvägen. Det finns dessutom starkt stöd för att just denna del av planen bör utgå. Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet) har uttryckligen avstyrkt bebyggelse i kvarter D. Även planens egna underlag visar att området har naturvärden och att exploateringen innebär konsekvenser för den befintliga grönstrukturen. Vi är inte emot utvecklingen av Bagarmossen eller nya bostäder i sig. Men vi anser att kvarter D är fel plats att bebygga och att den lilla skogen har ett större långsiktigt värde för området om den får finnas kvar. Barns fria lek i naturmiljö är något annat än en anlagd lekplats. Ingen anlagd lekplats kan fullt ut ersätta den typen av spontan och självständig lek. Vi har på nära håll sett vilken särskild betydelse platsen har för barn i området. Det är en av de platser dit barn kan gå själva, utan att en vuxen behöver följa med och organisera vad de ska göra. Där finns ingen färdig lek som talar om för barnen hur platsen ska användas. Det som är särskilt värdefullt med just denna plats är att den ligger så nära bostäderna att barn från området faktiskt kan få gå till skogen själva. För barn innebär det en ovanlig kombination av frihet och närhet: möjligheten att stegvis bli mer självständiga, samtidigt som de befinner sig mitt i sitt eget bostadsområde. Bagarmossens sparade natur är en del av stadsdelens identitet Den lilla skogen och berghällarna vid Ätravägen bör inte betraktas som en tom yta som återstår att exploatera. De är en del av den stadsplanering och landskapsstruktur som gör Bagarmossen till Bagarmossen. Kvarter D består av värdefull naturmark Artskyddsutredningen konstaterar att områden med påtagliga naturvärden tas i anspråk i kvarter D och beskriver de berörda miljöerna som gammal tallskog och skogsbryn med gamla och skyddsvärda träd samt hålträd som utgör häckplatser för fåglar. Ekologiutredningen redovisar dessutom förekomst av svart praktbagge i kvarter D samt skogsalm, klassad som akut hotad, i kvarter D. Utredningen framhåller särskilt behovet av att skydda förekomsten av svart praktbagge och att göra särskilda ansträngningar för områdets gamla tallar. Sammantaget förstärker detta Skönhetsrådets bedömning. Det handlar inte enbart om upplevelsevärden eller om att bevara grönska i största allmänhet, utan om en befintlig naturmiljö med dokumenterade ekologiska värden som försvinner permanent om kvarteret exploateras. Rödlistade fåglars livsmiljöer berörs av kvarter D Även artskyddsutredningen för fågel visar att kvarter D är en del av livsmiljön för flera naturvårdsrelevanta arter. Revir för grönfink, klassad som starkt hotad (EN), omfattar kvarter D, och björktrast förekommer också i kvarteret. Gröngöling har dessutom observerats mellan kvarter D. För både grönfink och björktrast bedömer utredningen att detaljplanen innebär påverkan på livsmiljö och risk för påverkan på den lokala populationen. Särskilt betydelsefullt är att utredningen själv konstaterar att man inte kan utgå från att fåglar som trängs undan helt enkelt kan flytta till någon annan liknande naturmiljö. Om en art har etablerat ett revir på en plats visar det att förhållandena där är gynnsamma. Andra lämpliga områden i närheten kan redan vara upptagna, och en förflyttning till ett sämre revir kan leda till minskad häckningsframgång och därmed påverka den lokala populationen negativt. Närheten till Nackareservatet kan inte användas som skäl för att betrakta mindre skogsområden inne i Bagarmossen som utbytbara. Den tätortsnära naturen fyller egna ekologiska funktioner och utgör redan etablerade livsmiljöer. När naturen väl har sprängts bort och marken bebyggts går dessa värden inte att återskapa genom nyplantering eller andra kompensationsåtgärder. Det går inte att bygga en ny liten skog som barnen upplever som sin egen. Det är ett värde som har vuxit fram över tid och som, när det väl försvinner, inte kan ersättas. Vi uppmanar därför Stockholms stad, Stockholms stadsbyggnadsnämnd och Skarpnäcks stadsdelsnämnd att låta kvarter D utgå ur detaljplanen och bevara skogen vid Ätravägen/Sockenvägen.

Av alla smaker och drycker som kan vara alkoholhaltiga - kan dessa stora företag låta julmusten vara alkoholfritt?

Tiotusentals barn står idag utan en fungerande skolgång på grund av att deras funktionsnedsättningar gör den vanliga grundskolan övermäktig. För många av dessa barn är resursskolan nödvändig för att få den utbildning de har rätt till.  Kommunen är enligt skollagen inte skyldiga att tillhandahålla resursskolor trots att behovet är uppenbart. Det fria skolvalet möjliggör att barnen kan gå på en fristående resursskola även om den egna kommunen inte erbjuder en plats.  Som lagen är utformad idag hamnar barnen med störst behov i kläm. Även om de har turen att få en plats på en fristående resursskola betyder det inte att den är tillgänglig. Resursskolan och  rätten till utbildning förblir en dröm om barnet inte kan åka kollektivt eller har föräldrar som står redo att vara taxitjänst under sin arbetsdag… Skollagen och rättspraxis är tydlig. Kommunen har ingen skyldighet att erbjuda skolskjuts till en friskola om det innebär en merkostnad eller organisatorisk svårighet. Detta gäller alltså även barn med omfattande funktionsnedsättningar som behöver en resursskola för en fungerande skolgång.

Sveriges natur och vilda djurliv är en ovärderlig tillgång som vi måste förvalta med största respekt och försiktighet. Trots detta har det återigen godkänts att vilda tjädrar fångas in i svenska skogar för att transporteras levande till Tyskland. Det sägs ske i syfte att återintroducera arten, men i praktiken innebär projekten ett enormt lidande. [1, 2, 3, 4] En dödsdom i den tyska biotopen Tjädern är en utpräglad stannfågel som är genetiskt och miljömässigt anpassad till våra vidsträckta nordiska barrskogar. Att rycka upp dessa stationära fåglar och släppa ut dem i en helt annan, fragmenterad och förstörd centraleuropeisk natur är biologiskt feltänkt. Erfarenhet och kritik från ortsbor och experter pekar på en dyster verklighet: dödligheten bland de utsläppta tjädrarna i Tyskland är extremt hög i jämförelse med deras naturliga överlevnad i Sverige. De tyska skogarna lider brist på lämpliga habitat, har en skev rovdjursbalans och saknar rätt förutsättningar. Istället för att bygga en hållbar population skickar vi i princip de svenska fåglarna rakt i döden för att hålla liv i misslyckade projekt som pågått i över ett decennium. [1, 2, 3] Ett grovt brott mot etiken under häckningssäsongen Inte nog med att slutstationen innebär en hög dödsrisk – infångningen sker dessutom under våren i anslutning till parningen. Det innebär att man medvetet jagar och håvar tjäderhönor under den perioden då de bär på ägg. Att utsätta en äggbärande höna för den extrema stress som en brutal infångning, hantering och dygnslång transport innebär är djupt oetiskt. Den fysiska påfrestningen riskerar inte bara hönans liv utan gör att äggläggningen avbryts och att hela den kommande kullen går förlorad. Metoden slår därmed brutalt mot nästa generation. [1] Det är inte rimligt att Sverige fungerar som en biologisk bank som dräneras på vilda populationer för att maskera det faktum att andra länder misskött sina egna ekosystem. Om livsmiljön i Tyskland inte håller måttet måste resurserna läggas på att återställa naturen där – inte på att hämta vilda, dräktiga fåglar från de svenska skogarna. [1]

Gunnarstorp är ett område där möjligheterna att resa kollektivt är mycket begränsade. För den som inte har körkort eller tillgång till bil blir det därför svårt att på egen hand ta sig till och från området – exempelvis för arbete, skola, vård, inköp och fritidsaktiviteter. Det påverkar inte bara oss som bor i Gunnarstorp. Även personer som arbetar här, besöker familj och vänner eller av andra anledningar behöver ta sig till Gunnarstorp är beroende av bil eller av att någon kan hämta och lämna dem. Bristen på kollektivtrafik påverkar särskilt barn och ungdomar, äldre och personer som av olika anledningar inte kan eller har möjlighet att köra bil. Även hushåll med endast en bil kan bli väldigt beroende av skjuts. En busshållplats med fungerande trafik skulle ge människor större frihet och självständighet, samtidigt som Gunnarstorp blir mer tillgängligt och attraktivt – både för dem som bor här och för dem som behöver ta sig hit. Dessutom är kollektivtrafik en viktig del av ett hållbart samhälle. När bussen inte är ett alternativ blir bilen i praktiken det enda valet. Det ska vara möjligt att både ta sig från och till Gunnarstorp utan att vara beroende av bil.