Lax, ål och torsk är rödlistade arter i Östersjön. Strömmingen håller också på att ta slut på grund av överfiske.  Kommande generationer kommer att prata om ålagillen eller rökt nyfångad sill som kuriosa från förr i tiden, eftersom de själva inte kommer att få uppleva detta. Efter många års överfiske från de enorma industriella trålarna som dammsuger Östersjön på all slags fisk i jakt på strömming, har vi nu fått en möjlighet att stoppa detta vansinne och dessutom få till en vettigare förvaltning av Östersjön! I morgon 21/5 sker omröstning i EU-parlamentet om ett förslag som kan bli början på Östersjöns möjlighet att återhämta sig. Bland annat föreslås att det storskaliga  industriella fisket ska pausas tills fiskbestånden hunnit återhämta sig. MEN nu börjar M och KD prata om att de inte vill gå med på den delen av förslaget, utan de vill att det industriella fisket ska fortsätta.  Det storskaliga trålfisket gynnar enbart några få fiskare. Ett tillfälligt stopp av det fisket, skulle ge de olika fiskbestånden möjlighet att växa till sig, och det skulle gynna det småskaliga, kustnära fisket. M och KD måste övertygas om hur viktigt det är att Östersjön får en chans att återhämta sig från det industriella fisket! Strömming, lax, ål, torsk och allt annat levande i havet behöver politiska beslut som hjälper dem i stället för att utrota dem.  Så, torsdag 21/5 kan vara sista chansen att rädda Östersjön!  EU-omröstningen är bara några timmar bort. Därför hoppas jag att denna namninsamling ska på rekordkort tid få massor av underskrifter för att visa de svenska EU-politikerna att vi är många i Sverige som vill stoppa det industriella fisket så att fiskbestånden kan återhämta sig i Östersjön! Skriv under och dela! Tack på förhand från Östersjön!❤️🐟

Bakgrund Boden är en stark idrottskommun med ett levande föreningsliv där ishockey och issporter spelar en central roll. Idag finns två ishallar som delas av flera föreningar och hundratals aktiva barn, ungdomar och vuxna. Det finns nu planer på att avveckla en av dessa isytor. Ett sådant beslut skulle få mycket allvarliga konsekvenser för både föreningslivet, folkhälsan och kommunens attraktivitet. Istället för att minska kapaciteten föreslår vi att kommunen tar ett framtidsinriktat beslut och bygger en permanent ishall i Boden där Airdome tidigare funnits.   Förslag Vi föreslår att Bodens kommun: • Avbryter planerna på att avveckla befintlig is. • Planerar och investerar i byggandet av en andra permanent ishall där Airdome står.   Motivering 1. Behovet av istider överstiger redan dagens kapacitet Boden Hockey har cirka 300 aktiva spelare (totalt cirka 600 medlemmar) och behöver omkring 50 istider per vecka för sin verksamhet. Därutöver tillkommer cirka 15-20 timmar från andra föreningar där allmänhetens åkning inte finns med i den beräkningen. Totalt delar fem föreningar på befintliga isytor samt flertalet företag från näringslivet. Redan idag är trycket på istider mycket högt. En minskning skulle göra det omöjligt att bedriva verksamheten i nuvarande form. En ny ishall skulle: • Säkerställa att alla föreningar får rimlig tillgång till istider • Möjliggöra utveckling av barn- och ungdomsverksamhet • Skapa utrymme för spontanidrott och allmänhetens åkning • Säkerställa förutsättningar till ”Is-fritids” och läxhjälps möjligheter.     2. Säkrar föreningslivets överlevnad och utveckling Föreningar som Boden Hockey är en grundpelare i kommunen. De erbjuder inte bara idrott utan också gemenskap, struktur och en meningsfull fritid. Brist på istider leder till: • Färre aktiva barn och ungdomar • Risk att spelare lämnar kommunen för andra föreningar • Minskade intäkter från cuper och arrangemang En ny ishall skulle istället: • Möjliggöra fler arrangemang och turneringar • Stärka föreningarnas ekonomi • Göra Boden mer attraktiv som idrottsort   3. Stärker folkhälsa och social hållbarhet I en tid där barns stillasittande och ohälsa ökar är tillgång till idrottsanläggningar viktigare än någonsin. En säkerställning av två ishallar skulle bidra till: • Ökad fysisk aktivitet för barn och unga • Förbättrad psykisk hälsa och social gemenskap • Möjlighet till integration genom föreningslivet • Tillgång till spontanidrott för alla åldrar Att minska tillgången till is går i motsatt riktning mot vad forskning och riktlinjer kring fysisk aktivitet indikerar att man behöver prioritera.   4. Positiva effekter för näringsliv och attraktivitet Cuper, matcher och evenemang drar besökare till Boden som bidrar till: • Hotellnätter • Restaurangbesök • Handel i kommunen En ytterligare ishall skulle öka möjligheten att arrangera större event och därmed ge positiva ekonomiska effekter även utanför föreningslivet. 5. En framtidssatsning för Boden Att investera i idrottsinfrastruktur är att investera i framtiden. En ny ishall signalerar att Boden satsar på: • Barn och unga • Föreningsliv • Hälsa och livskvalitet • Tillväxt och attraktivitet   Sammanfattning Att avveckla en ishall riskerar att slå hårt mot föreningslivet och försämra livskvaliteten för många invånare. Behovet av istider är redan stort – och kommer att öka. Därför föreslår vi att Bodens kommun istället: satsar på att bygga en ytterligare ishall för att möta dagens och framtidens behov.

För att skolan är en av Göteborgs absolut bästa och tryggaste skolor, 100 % av eleverna blir behöriga till gymnasiestudier.  En nedläggning drabbar 336 barn och deras familjer i Gårdstensområdet. Att byta skola är en mycket stor förändring för ett barn, det skapar otrygghet och bryter relationer och gemenskap som jobbats fram under lång tid.  Lägg inte ner en skola som fungerar – det är ett svek mot alla som bor i Gårdsten!

Sverige och EU ska snart förhandla med talibanerna (!) för att öka utvisningarna till Afghanistan. Nu står det klart att talibanernas förhandlingsledare kommer vara islamisten Abdul Qahar Balkhi. Det är ingen neutral diplomat. Det är talibanregimens välpolerade PR-man. En person som försvarat att flickor inte får gå i afghanska skolor, som har avfärdat FN:s kritik mot talibanernas brott mot mänskliga rättigheter och som insisterar på att talibanerna ska betraktas som en normal regering trots alla deras terrordåd.  Men det finns något mer som borde få varningsklockorna att ringa högt. Historiskt har Balkhi gång på gång krävt att västvärlden ska öppna plånboken för talibanerna. Han har krävt att frysta tillgångar ska släppas fria utan villkor, att sanktioner ska hävas och att väst ska normalisera relationerna med regimen.  Talibanerna har med andra ord velat ha pengar, legitimitet och samarbete utan att behöva respektera grundläggande mänskliga rättigheter. Och nu ska samma person förhandla med Sverige och EU om utvisningar. Är det någon som på allvar tror att talibanerna kommer göra detta gratis?  Vi har redan sett hur Tidöregeringen varit beredda att göra upp med auktoritära regimer för att få fler deportationer. De gav 100 miljoner av våra skattepengar till Somalias antisemitiska premiärminister för att utvisningarna av somalier skulle öka: https://www.dn.se/sverige/har-ar-den-hemliga-uppgorelsen-om-somaliapengarna/  100 miljoner till en extremist som hyllar Hamas och hävdar att judar är djävulens barn.  Nu vill Tidö samtala med bokstavliga terrorister där människor som flytt kvinnoförtryck, religiös förföljelse och talibanernas våld används som förhandlingsbrickor. Enligt jurister vid Fridh advokatbyrå kan Sveriges förhandlingar med talibanerna utgöra brott mot de mänskliga rättigheterna. De påpekar även att Ulf Kristersson kan komma att bli dömd som talibansk medbrottsling i internationell domstol om det här genomförs: https://www.gp.se/debatt/om-sverige-utvisar-afghaner-mojliggor-vi-manniskorattsbrott.51287d49-5dbe-48fd-958e-8d258ee64294  Migrationsminister Johan Forssell har själv förtydligat att det inte bara handlar om utvisningar av kriminella, utan av alla afghaner som har fått avslag: https://www.sverigesradio.se/artikel/debatt-bor-sverige-samtala-med-talibanerna-om-utvisningar-hur-tjockt-ar-kuvertet  Inklusive kristna konvertiter som riskerar förföljelse.  Inklusive kvinnor som i praktiken hamnar i slaveri om de utvisas.  Inklusive minoriteter som redan lever i skräck. Och Sverige sätter sig vid förhandlingsbordet med deras förtryckare. Det är ett moraliskt haveri.

Varför är detta viktigt?  Digitalt utanförskap: Alla har inte möjlighet, teknik eller kunskap att strömma program via SVT Play eller UR Play. Den linjära kanalen säkrar att äldre och digitalt oerfarna inte stängs ute från public service.  Folkbildning för alla: I en tid av desinformation och snabba budskap behövs en dedikerad kanal för fakta, eftertanke och fördjupning mer än någonsin. Tillgänglighet: Kunskapskanalen har varit en lättillgänglig källa till lärande i över 20 år. Att flytta allt till digitala plattformar minskar kanalens synlighet och räckvidd. Vårt krav: Vi uppmanar ledningen för SVT och UR samt Kulturdepartementet att Bevara Kunskapskanalen som en linjär tv-kanal. Säkerställa att folkbildningsuppdraget förblir brett och tillgängligt för hela befolkningen. Visa ditt stöd för svensk folkbildning och skriv under digitalt idag!

Vi som bor i Vänersborgs kommun känner oss utstötta då våra grannkommuner (Trollhättan, Lilla-Edet och Grästorp) delar ut gratis ABC-zon biljetter under sommaren till studerande ungdomar. Alltså till barn födda 2007 - 2012 (åk 7-9 samt gymnasieelever). Vi i Vänersborgs kommun borde få en sådan möjlighet att resa fritt under sommarlovet, speciellt för oss som är i extra behov av kollektivtrafiken och varken har körkort eller bil.  Vi som bor utanför tätbebyggt område och som vill ha ett socialt fungerande liv under sommarlovet förtjänar också chansen att kunna ha det, utan att spendera våra pengar på biljetter hit och dit. En resa till Göteborg kostar 84 kr, gäller 180 minuter. Sedan måste man köpa en biljett tillbaka vilket gör att summan blir totalt 168 kr endast för att dra ut till stan och sen hem igen. Så borde det inte behöva vara, åtminstone inte under sommarlovet då vi ska roa oss och njuta av ledigheten.

Vätterslundsskolan är en liten välfungerande skola i lokalområdet där barnen går från förskola till tredje klass. Här känner barnen sina lärare, sina kompisar och sin väg till skolan. Att avveckla skolan innebär längre resor, mer stress och en betydligt osäkrare trafikmiljö för små barn. • Vätterslundsskolan ligger vägg i vägg med Vätterslunds förskola, vilket ger en stark trygghet för både barn och föräldrar, och en smidig vardagslogistik där lämning och hämtning av barn i olika åldrar sker på samma plats. Övergången från förskola till skola blir naturlig och lugn eftersom barnen redan känner miljön, de äldre barnen och många av de vuxna.  • Små barn i F–3 behöver trygghet och kontinuitet. Mindre skolmiljöer är bra för alla barn, men framförallt för barn med speciella behov. Detta är något som gör Vätterslundsskolan unik, vilket också är anledningen till att flertalet familjer utanför det ordinarie upptagningsområdet söker sig till skolan. • Till Vätterslundsskolan går, cyklar eller åker barnen pulka på säkra gång- och cykelvägar, något som stärker barnens självständighet och tro på sin egen förmåga. • Barnen på Vätterslundsskolan har en mycket god utomhusmiljö med tillgång till en riktig skolskog, långt från kraftigt trafikerade gator med en bra buller- och luftmiljö till följd, friytan för Vätterslundsskolans skolgård uppgår till >40 m2. • Skolan har en välfungerande, kompetent och positiv personalgrupp som, trots det överhängande hotet om att deras arbetsplats ska lägga ner, kämpar varje dag och tar hand om våra barn på ett fantastiskt sätt.  En avveckling påverkar trafiken runt mottagande skolor vilket betyder större risker. Fler lämningar, fler hämtningar, fler bilar. Det påverkar både säkerheten och framkomligheten. Många familjer får längre dagar och svårare logistik. • Många familjer kommer övergå till att skjutsa sina barn i större utsträckning eftersom den ev. nya skolvägen inte upplevs som trygg för barnen. Detta kommer att leda till ökat bilanvändande i rusningstrafik, på vägar som redan är hårt trafikerade. • Barn som inte blir skjutsade till skolan kommer i framtiden behöva följa huvudgång- och cykelstråk som då antingen går via Kortebovägen med sin omfattande trafikbelastning eller Hallmansvägen för att sedan använda kvartersgator för att ta sig fram, något som ökar risken för olyckor med dolda utfarter och döda vinklar.  • Familjer som valt att bosätta sig nära förskola och skola har aktivt valt att inte ha bil, de går eller cyklar med barnen till skolan, för att därefter fortsätta till sina arbeten. Avståndet till skolan är avgörande här.  En nedläggning gör också området mindre attraktivt. En närliggande skola är en av de viktigaste faktorerna när familjer väljer bostadsområde. Försvinner skolan tappar området både värde, trygghet och den sociala gemenskap som byggts upp kring skolmiljön. • Många barnfamiljer har redan investerat i bostad i områdena runt Vätterslundsskolan, tack vare närheten till förskola och skola, med tron om att ha gjort en klok investering för många år framöver. En nedläggning förändrar förutsättningarna i efterhand. • Vardagslogistiken försämras kraftigt för familjer med barn i olika åldrar. Familjer med små barn måste resa till två adresser, i motsatta riktningar, på några av Jönköpings mest belastade vägar, i rusningstrafik. Det ökar stressen, restiderna och riskerna i trafiken för små barn. • Skolan är en naturlig mötesplats. Här knyts vänskaper mellan barn, föräldrar och grannar. Den dagliga kontakten vid lämning och hämtning skapar relationer som håller ihop området och gör det tryggare för alla. En flytt splittrar dessa nätverk och gör vardagen mer isolerad för många barn. Enligt kommunen och politikerna är bakgrunden till den föreslagna avvecklingen den väntade demografiska utvecklingen i området och att förskolans nuvarande lokaler har underhållsbehov.  • Prognoserna som presenterats som underlag är baserade på antaganden, saknar buffert och har inte tagit höjd för varken generationsväxling i området, annan inflyttning eller nybyggnation i närområdet. • Området kring Talavid, Vätterslund och Hisingstorp har historiskt haft en hög andel barn. Enligt prognosen minskar behovet av lågstadieplatser endast från 550 (2026) till ca 530 (2034) - en skillnad på 20 barn i hela området.  • Samtidigt visar samma prognos att behovet av förskoleplatser ökar från cirka 640 till 700 under samma period, en ökning med 60 barn. Den utvecklingen innebär att fler barn kommer att behöva grundskoleplatser några år senare. • Kommunen utreder i dag inga andra alternativ än att avveckla Vätterslundsskolan, trots att flera rimliga lösningar finns. Det är fullt möjligt att i stället utreda renovering av förskolans lokaler, kapacitet i närliggande förskolor eller en tillfällig paviljong - precis som skolan nyligen haft bygglov för. • Att avveckla en välfungerande skola baserat på en prognos som samtidigt visar ett växande behov av förskoleplatser, och därmed ett framtida ökat behov av skolplatser, utan att ens utreda alternativa lösningar framstår som både förhastat och onödigt.

Kommunens skolor, äldreboenden och andra viktiga verksamheter ska finnas kvar i kommunens egen kontroll – inte säljas ut till privata aktörer för att sedan hyras tillbaka till ökade kostnader. Erfarenheter från flera svenska kommuner visar att så kallade sale and lease back-affärer kan bli mycket dyra på sikt och leda till att kommunen tappar både handlingsfrihet och kontroll över sina egna lokaler. Både Sveriges Kommuner och Regioner och Kommuninvest har varnat för riskerna med denna typ av upplägg. I många fall har det visat sig både tryggare och billigare för kommuner att själva äga sina fastigheter. Det finns flera exempel där kommuner sålt ut lokaler för att sedan behöva hyra tillbaka dem till höga kostnader, bland annat i Härnösand, Nacka och Uppvidinge. Konsekvenserna har blivit ökade kostnader och minskad möjlighet att själva styra över viktiga samhällsfunktioner. Om kommunfullmäktige driver igenom detta förslag riskerar kommunen att försvaga en redan ansträngd ekonomi och samtidigt göra sig mer beroende av privata fastighetsägare i framtiden.

Vi konsumenter älskar den svenska mjölken och den bild av öppna landskap och glada djur som den representerar. Men bakom de vackra bilderna av kosläpp i maj döljer sig en verklighet där den absoluta majoriteten av svenska mjölkkor lever hela sitt vinterhalvår bakom stängda dörrar – ofta utan möjlighet att ens ta en nypa frisk luft eller känna snö under klövarna. Vi anser att det är dags att modernisera den svenska mjölkstandarden. Vi kräver en tydlig märkning av mjölk, likt den som finns för ägg, som visar hur mycket frihet kon faktiskt har haft. Varför behövs en ny märkning? 1. Djurvälfärd är inte en säsongsfråga: En ko slutar inte ha behov av naturligt beteende, dagsljus och frisk luft bara för att kalendern säger november. Många gårdar har redan idag system (rastgårdar och ligghallar) som tillåter korna att gå ut och in som de vill året om. Dessa bönder bör belönas, inte osynliggöras. 2. Lera är ett designval, inte ett hinder: Argumentet att svenska vintrar är för leriga håller inte längre. Med rätt investeringar i hårdgjorda ytor och dränerade rastgårdar kan kor vistas ute utan att kompromissa med hygienen. 3. Konsumentens rätt att välja: Idag blandas mjölk från gårdar med högsta djurvälfärd med mjölk från gårdar där korna står instängda hela vintern. Vi vill kunna välja att betala de extra kronor som krävs för att ge bonden möjlighet att investera i en modern, öppen gård. 4. Inspiration från äggindustrin: Genom att införa en siffermärkning (t.ex. 0–3) baserad på utevistelse och rörelsefrihet, skapade äggindustrin en marknad där konsumentkraften kunde fasa ut burarna. Vi vill göra detsamma för mjölken.

Syrien är ett väldigt ostabilt land som UD avråder andra resenärer och aktörer att resa in i. Det är därför helt orimligt att skicka ett välintegrerat barn till så otrygga omständigheter. Det är viktigt att Alin får stanna för att det handlar om liv och hälsa hos ett barn, som dessutom har byggt upp goda förutsättningar till ett stabilt liv i Sverige.   📷Inslag från SVT om Alin och hennes skolklass:  https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/alin-12-ska-utvisas-skolan-kampar-for-att-hon-ska-fa-stanna-i-umea

Detta är viktigt då samtliga barn och unga ska ha samma förutsättningar i sin utbildning oavsett de omständigheter som äger rum i kommunen.  En målsättning som (antagligen) samtliga partier delar är att Arboga ska bli "Sveriges bästa skola". Detta mål kan därför inte uppfyllas utan resurspedagoger som kan hjälpa elever som på flera olika grunder kan behöva stöd i sin undervisning. 

Området saknar förutsättningar för den ökade belastning som en offentlig badplats skulle medföra i form av trafik, parkeringsproblem, buller, nedskräpning och ökat slitage på natur och vattenmiljö. Sjön är liten och känslig, med begränsad kapacitet att hantera ett stort antal besökare utan negativa konsekvenser för ekosystemet och vattenkvaliteten. Även närliggande bostadsområden riskerar att drabbas av försämrad trygghet, ökad genomfartstrafik och störningar under stora delar av året. Det är också viktigt att bevara områdets nuvarande tillgänglighet och användning. En kommunal badplats innebär normalt nya ordningsregler och restriktioner, vilket sannolikt skulle leda till förbud mot bad med hundar och andra djur. För många boende och besökare är möjligheten att vistas i naturen och bada tillsammans med sina djur en viktig del av områdets värde och funktion idag. Vi undertecknade motsätter oss etableringen av en kommunal badplats vid sjön. Området saknar förutsättningar för den ökade belastning som en offentlig badplats skulle medföra i form av trafik, parkeringsproblem, buller, nedskräpning och ökat slitage på natur och vattenmiljö. Kommunen bör prioritera långsiktigt hållbara lösningar och värna både naturvärden och boendemiljö istället för att exploatera ett redan känsligt område. Vi kräver därför att planerna på en kommunal badplats stoppas och att alternativa platser utreds.