Region Östergötland diskriminerar mina - och många andras barn Skrivet 25 maj 2026 Rehab, vård och habilitering för alla barn och ungdomar i Region Östergötland har medvetet raderats ur vårduppdraget för en utpekad grupp barn. Resonemanget bakom visar en anmärkningsvärd okunskap om hur samhället faktiskt fungerar för de barn som vården nu har lämnat i sticket högst medvetet. Det är skillnad på barn och barn. Det blir allt tydligare för de östgötska familjer som drabbas. Köläget till BUP har länge varit ett ständigt inslag i våra lokala medier, oavsett politiskt styre. Men det som sällan diskuteras är vad som väntar när du väl når fram i kön. Att vara tyst om det är ohederligt, eftersom det skapar falska förväntningar. Det vi kallar NPF omfattar ett brett spektrum av ärftliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll, aktivitetsnivå, socialt samspel, inlärning, minne, språk och motorik. Det innebär en sårbarhet i olika livssituationer – och skolstarten är en av de mest kritiska. Men behoven är inte alltid lätta att upptäcka. Funktion och förmåga varierar över dygn och vecka, och uttrycken skiljer sig åt beroende på ålder, kön och personlighet. Diagnosmanualerna ligger efter, särskilt när det gäller flickor. Skola och vård behöver möta barn med NPF-profil med kunskap och tvärprofessionell kompetens för att kunna se ADHD, autism, Tourettes, DLD/språkstörning, dyslexi och dyskalkyli – men också förstå kopplingarna till trotssyndrom, PDA, ARFID, överrörlighet och bindvävsproblematik (EDS/HSD), OCD, dysautonoma tillstånd (POTS, MCAS) och autoimmuna NPF-tillstånd som PANS/PANDAS. Och då har vi inte ens berört den psykiska ohälsa som riskerar att följa i spåren, trötthetssyndrom och smärtproblematik. Trots detta har vård och habilitering för barn över 7 år utan intellektuell funktionsnedsättning organisatoriskt lagts på BUP. Problemet är att de team som tidigare arbetade kring dessa barn är fullkomligt utraderade. Kvar finns en medicinsk kärna – läkare och sjuksköterskor – medan habiliteringen reducerats till generella gruppinsatser riktade främst till föräldrar. För ett barn utan samtidig psykisk sjukdom återstår i praktiken medicinering och uppmaningen att skolan ska erbjuda anpassningar. NPF är inte en psykisk sjukdom. När regionen fokuserar på psykiatriska diagnoser – BUP:s kärnuppdrag – utestängs en växande grupp barn från sin rätt till vård och habilitering. Vi kommer aldrig att komma till rätta med vårdköerna om vi inte tar tag i detta. Socialstyrelsen har riktlinjer, och det finns nationella vård- och insatsprogram för ADHD, men Region Östergötland hävdar att skolan ska lösa stödet genom särskilt stöd och anpassningar – utan att säkerställa att skolan faktiskt har förutsättningar att göra det. Skollagen är lätt att hänvisa till, men var tog Hälso- och sjukvårdslagen vägen? Ett barn tillbringar 15–20 procent av sin vakna tid i skolan. Resten av tiden är vårdnadshavarens ansvar – men det är inte rimligt att vi ska agera vikarier för ett helt vårdteam bara för att regionen har sparat bort det som fanns kvar.   Region Östergötland bygger upp en regional skuld där ett slaktat vårduppdrag ger ett tillfälligt plus i kassan medan människors privatekonomi blöder. Det är ett högt spel med unga människors liv och hälsa. Antalet självmord bland unga flickor ökar. Deras skolresultat sjunker. Samtidigt talas det om beredskap – men hur rustad är regionen egentligen? Konsekvenserna av detta kommer att slå hårt mot varje kommunbudget i länet: skolgång, måluppfyllelse, ökade behov av skolsociala team, närvarokoordinatorer, förstärkta elevhälsoteam, övergångtstal, fler platser på IM och allt annat som kommunstyrelser tvingas hantera när regionen kliver av sin del av samhällskontraktet. Och det värsta av allt.  Politikerna bakom detta vågar inte ens prata om vilka konsekvenser besluten får. De bara tiger.

Varje år utsätts miljontals grisar i Sverige för koldioxidgasning vid slakt, en metod som orsakar extrem panik och kvävningskänslor. Forskning från SLU visar att djuren kämpar desperat för att få luft, med maximal aktivering av sina överlevnadsinstinkter. Veterinärer vittnar om hjärtskärande skrik och ångest som skär genom luften i gaschaktet.

Detta är viktigt för att förebygga och minska stress och för välmående och hälsa i bredare bemärkelse. Även om alla inte använder det skickar det en signal från arbetsgivaren att de uppmuntrar till, och tycker det är viktigt med, fysisk aktivitet bland de anställda.

Just för att ökad transparens ger mer tillit och utan tillit hade det lett till ett minskande röstande eftersom tilliten som finns inom kommunen förstörs om politikerna inte är ärliga med medborgarna. Samtidigt som en enklare granskning hade gjort det enklare för var och en i kommunen kan göra sin egen gransking inom kommunen.

Just nu kämpar 6-årige Albin för sin trygghet. Efter ett domstolsbeslut riskerar han att tvingas flytta till en pappa som myndigheter tidigare har bedömt utövat våld. Att separera Albin från sin mamma, sin bror och hela hans trygga vardag strider mot barnets bästa.  Läs mer på följande källor: [1, 2, 3, 4] Vi som skriver under detta kräver att berörda myndigheter, politiker och rättsväsende tar sitt ansvar. Systemfel och bristande kommunikation mellan myndigheter får inte leda till att barn far illa. Ett barns liv och säkerhet får aldrig bli en chansning. [1, 2] Skriv under för att: 1. Säkerställa att Albins (och andra fall) skyddsbehov tas på allvar och prioriteras. 2. Stoppa beslutet som tvingar honom till en otrygg miljö. 3. Kräva att socialtjänsten och berörda instanser agerar enligt Barnkonventionen. [1, 2, 3] Skriv under och dela för att rädda Albin! ENGLISH below: Right now, 6-year-old Albin is fighting for his safety. Following a recent court decision, he risks being forced to move to a father whom authorities have previously determined to have subjected him to violence. Separating Albin from his mother, his brother, and his entire secure everyday life goes against the child's best interests. Read more about the case through these sources: [1, 2, 3, 4] We, the undersigned, demand that the relevant authorities, politicians, and the judicial system take responsibility. Systemic failures and a lack of communication between agencies must not lead to children suffering. A child's life and safety can never be a gamble. [1, 2] Sign to: 1. Ensure that Albin's (and future children’s) need for protection is taken seriously and prioritized. 2. Halt the decision that forces him into an unsafe environment. 3. Demand that social services and relevant authorities act in accordance with the UN Convention on the Rights of the Child. [1, 2, 3] Please sign and share to save Albin!

Programmet har funnits i 16 år och spridt odlarglädje på olika nivåer som passar alla , återbruk, "man tager vad man haver", tips på hur man kan odla och glädjas oavsett hur stor eller liten yta och hur mycket pengar man har att tillgå. Programmets arkiv hjälpte många att ta sig igenom det första utbrottet av Covid, då man antingen var sjuk, i karantän eller var permitterad från arbete. Jag tycker att svenska folket borde ha ett medbestämmande i vad som sänds i SVT (vi betalar ju faktisk ) och Trädgårdstiders tittarsiffror borde påverka deras beslut. Så för den svenska folkhälsan, tänk om!

Utöver Sergios alla rättigheter och det inhumana i att slita upp någons livs på detta sätt, så kan inte ett 1,5 årigt barn vara utan sin pappa i minst 2 år. Detta beslut drabbar en hel familj som kommer att få svåra konsekvenser, och det strider inte minst mot barnkonventionen där ett barns rätt till sin familj är lag.   Vad är meningen med att sära på en småbarnsfamilj i flera år när kraven redan är uppfyllda? Vilken funktion fyller det och framförallt vilken skada gör det? Det är frågor vi önskar att Migrationsverket och ansvariga politiker svarar på.   Utrikesdepartementet avråder sedan den 12 februari 2026 resor till Kuba, “med anledning av den allvarliga situationen på Kuba”. Sergio har också uttryckt kritik gentemot regimen i Kuba och deltagit i demonstrationer här i Sverige – därför finns en risk att staten kommer att arrestera, förhöra och i värsta fall sätta Sergio i fängelse (detta går at läsa om hos Amnesty eller Human Rights Watch till exempel).  Tack för att ni skriver under, vänligen flera hjärtekrossade vänner. 

Grytsvägen är idag en väg där många människor känner sig otrygga till fots eller på cykel. Vägen används av boende, barnfamiljer, äldre, motionärer och turister, samtidigt som trafiken under stora delar av året är tät och ofta snabb. När människor inte vågar gå eller cykla längs vägen påverkar det både tryggheten, folkhälsan och möjligheten att leva och vistas i området på ett hållbart sätt. Många väljer bilen även för korta sträckor eftersom alternativen känns för osäkra. Det påverkar också turismen i Gryts skärgård. Besökare ska kunna uppleva vår natur och kust på ett tryggt och välkomnande sätt. Förra sommaren mötte vi två turister som valde att ta bussen tillbaka till Valdemarsvik efter att ha cyklat till Gryt, eftersom de upplevde Grytsvägen som livsfarlig. Den känslan vill vi inte att människor ska bära med sig härifrån. En gång- och cykelväg skulle göra stor skillnad för både boende och besökare — och göra det tryggare att uppleva och röra sig längs Grytsvägen året om.”

För oss som bor i Simrishamns kommun är det viktigt att vi blir fler, då får vi ännu bättre samhällsservice och behålla alla våra fantastiska företag och affärer

Lax, ål och torsk är rödlistade arter i Östersjön. Strömmingen håller också på att ta slut på grund av överfiske.  Kommande generationer kommer att prata om ålagillen eller rökt nyfångad sill som kuriosa från förr i tiden, eftersom de själva inte kommer att få uppleva detta. Efter många års överfiske från de enorma industriella trålarna som dammsuger Östersjön på all slags fisk i jakt på strömming, har vi nu fått en möjlighet att stoppa detta vansinne och dessutom få till en vettigare förvaltning av Östersjön! I morgon 21/5 sker omröstning i EU-parlamentet om ett förslag som kan bli början på Östersjöns möjlighet att återhämta sig. Bland annat föreslås att det storskaliga  industriella fisket ska pausas tills fiskbestånden hunnit återhämta sig. MEN nu börjar M och KD prata om att de inte vill gå med på den delen av förslaget, utan de vill att det industriella fisket ska fortsätta.  Det storskaliga trålfisket gynnar enbart några få fiskare. Ett tillfälligt stopp av det fisket, skulle ge de olika fiskbestånden möjlighet att växa till sig, och det skulle gynna det småskaliga, kustnära fisket. M och KD måste övertygas om hur viktigt det är att Östersjön får en chans att återhämta sig från det industriella fisket! Strömming, lax, ål, torsk och allt annat levande i havet behöver politiska beslut som hjälper dem i stället för att utrota dem.  Så, torsdag 21/5 kan vara sista chansen att rädda Östersjön!  EU-omröstningen är bara några timmar bort. Därför hoppas jag att denna namninsamling ska på rekordkort tid få massor av underskrifter för att visa de svenska EU-politikerna att vi är många i Sverige som vill stoppa det industriella fisket så att fiskbestånden kan återhämta sig i Östersjön! Skriv under och dela! Tack på förhand från Östersjön!❤️🐟

Bakgrund Boden är en stark idrottskommun med ett levande föreningsliv där ishockey och issporter spelar en central roll. Idag finns två ishallar som delas av flera föreningar och hundratals aktiva barn, ungdomar och vuxna. Det finns nu planer på att avveckla en av dessa isytor. Ett sådant beslut skulle få mycket allvarliga konsekvenser för både föreningslivet, folkhälsan och kommunens attraktivitet. Istället för att minska kapaciteten föreslår vi att kommunen tar ett framtidsinriktat beslut och bygger en permanent ishall i Boden där Airdome tidigare funnits.   Förslag Vi föreslår att Bodens kommun: • Avbryter planerna på att avveckla befintlig is. • Planerar och investerar i byggandet av en andra permanent ishall där Airdome står.   Motivering 1. Behovet av istider överstiger redan dagens kapacitet Boden Hockey har cirka 300 aktiva spelare (totalt cirka 600 medlemmar) och behöver omkring 50 istider per vecka för sin verksamhet. Därutöver tillkommer cirka 15-20 timmar från andra föreningar där allmänhetens åkning inte finns med i den beräkningen. Totalt delar fem föreningar på befintliga isytor samt flertalet företag från näringslivet. Redan idag är trycket på istider mycket högt. En minskning skulle göra det omöjligt att bedriva verksamheten i nuvarande form. En ny ishall skulle: • Säkerställa att alla föreningar får rimlig tillgång till istider • Möjliggöra utveckling av barn- och ungdomsverksamhet • Skapa utrymme för spontanidrott och allmänhetens åkning • Säkerställa förutsättningar till ”Is-fritids” och läxhjälps möjligheter.     2. Säkrar föreningslivets överlevnad och utveckling Föreningar som Boden Hockey är en grundpelare i kommunen. De erbjuder inte bara idrott utan också gemenskap, struktur och en meningsfull fritid. Brist på istider leder till: • Färre aktiva barn och ungdomar • Risk att spelare lämnar kommunen för andra föreningar • Minskade intäkter från cuper och arrangemang En ny ishall skulle istället: • Möjliggöra fler arrangemang och turneringar • Stärka föreningarnas ekonomi • Göra Boden mer attraktiv som idrottsort   3. Stärker folkhälsa och social hållbarhet I en tid där barns stillasittande och ohälsa ökar är tillgång till idrottsanläggningar viktigare än någonsin. En säkerställning av två ishallar skulle bidra till: • Ökad fysisk aktivitet för barn och unga • Förbättrad psykisk hälsa och social gemenskap • Möjlighet till integration genom föreningslivet • Tillgång till spontanidrott för alla åldrar Att minska tillgången till is går i motsatt riktning mot vad forskning och riktlinjer kring fysisk aktivitet indikerar att man behöver prioritera.   4. Positiva effekter för näringsliv och attraktivitet Cuper, matcher och evenemang drar besökare till Boden som bidrar till: • Hotellnätter • Restaurangbesök • Handel i kommunen En ytterligare ishall skulle öka möjligheten att arrangera större event och därmed ge positiva ekonomiska effekter även utanför föreningslivet. 5. En framtidssatsning för Boden Att investera i idrottsinfrastruktur är att investera i framtiden. En ny ishall signalerar att Boden satsar på: • Barn och unga • Föreningsliv • Hälsa och livskvalitet • Tillväxt och attraktivitet   Sammanfattning Att avveckla en ishall riskerar att slå hårt mot föreningslivet och försämra livskvaliteten för många invånare. Behovet av istider är redan stort – och kommer att öka. Därför föreslår vi att Bodens kommun istället: satsar på att bygga en ytterligare ishall för att möta dagens och framtidens behov.

För att skolan är en av Göteborgs absolut bästa och tryggaste skolor, 100 % av eleverna blir behöriga till gymnasiestudier.  En nedläggning drabbar 336 barn och deras familjer i Gårdstensområdet. Att byta skola är en mycket stor förändring för ett barn, det skapar otrygghet och bryter relationer och gemenskap som jobbats fram under lång tid.  Lägg inte ner en skola som fungerar – det är ett svek mot alla som bor i Gårdsten!