Varje år genomför Sveriges kommuner tusentals barnavårdsutredningar. Dessa utredningar avgör om barn ska omhändertas, separeras från sina föräldrar eller få stanna hemma. Det är bland de mest ingripande beslut en myndighet kan fatta. Men det finns inga bindande regler för hur utredningarna ska genomföras. Varför? Inte för att lagarna är felaktiga – utan för att det saknas bindande krav på hur utredningarna ska genomföras. Den dominerande utredningsmetoden BBIC används av samtliga kommuner – men styrs genom privaträttsliga licensavtal, inte genom lag eller förordning. Socialstyrelsen kan ensidigt ändra metodens innehåll utan riksdagsbeslut, utan remissförfarande, utan normkontroll. Samtidigt säger Socialstyrelsen själv att BBIC "är således ingen utrednings- eller behandlingsmetod". Vad ska då styra hur utredningarna faktiskt genomförs? Det är skillnaden mellan formell rättssäkerhet (lagen finns) och materiell rättssäkerhet (lagen efterlevs). Sverige har det första. Vi saknar det andra. I praktiken genomförs utredningar ofta som standardiserade enkäter – inte som faktiska utredningar som klargör vad som hänt. Vanliga metodfel: • "Hur före om" – handläggningen utgår från att våld förekommit innan detta är utrett • Definitorisk glidning – "höjd röst" blir till "psykiskt våld" utan konkretisering • Bristande källkritik – en enskild uppgift bär beslutet medan andra källor utelämnas • Hypoteslåsning – alternativa förklaringar prövas aldrig Samtidigt saknas krav på att handläggare ska kunna grundläggande juridik. De som utreder familjer behöver inte förstå rättssäkerhetens grundprinciper – objektivitet, proportionalitet, rätten att bli hörd. JO har vid upprepade tillfällen kritiserat socialtjänstens bristande objektivitet och kompetens. Resultatet ser vi i fall som Lilla hjärtat och Fallet Adam: barn som far illa av systemet som skulle skydda dem. Familjer som splittras på bristfälliga underlag. Vi kräver konkreta förändringar: • Formalisera BBIC genom förordning – utredningsmetodik ska styras av lag, inte privaträttsliga avtal • Bindande kompetenskrav – handläggare ska ha dokumenterad utbildning i juridik och utredningsmetodik • Utredningsplaner ska kommuniceras i förväg – berörda ska kunna lämna synpunkter innan utredningen inleds • Transparens – utredningar ska innehålla uppgifter om handläggarens kompetens och nedlagd tid • Kommunal revision med särskilt uppdrag – att granska om socialtjänsten faktiskt utreder, inte bara kartlägger Vad du kan göra: 1. Skriv under detta upprop 2. Kontakta förtroendevalda i din kommun – särskilt ledamöter i socialnämnden. Kontaktuppgifter finns via Troman Publik: https://[kommun].tromanpublik.se (ersätt [kommun] med din kommuns namn) 3. Kontakta dina riksdagsledamöter – kräv att frågan lyfts i socialutskottet 4. Dela uppropet – använd #RättssäkerBarnavård Vi har lagar som skyddar barn. Nu behöver vi regler som säkerställer att lagarna följs.

Att bo på Furutåvägen ska innebära trygghet, inte oro. Genom att genomföra dessa punkter skapar vi en miljö där kriminella element inte trivs och där vi grannar kan ta tillbaka våra gemensamma ytor. • Säkerhetskameror: Kameror fungerar avskräckande för planerade brott som vandalisering och drogförsäljning. De fungerar också som polisens "ögon" i efterhand, vilket ökar chansen att de som förstör faktiskt åker fast. Det handlar om att bryta känslan av att man kan komma undan med vad som helst här. • Belysning minskar brottsligheten: Forskning (bland annat från Brå) visar att bättre belysning kan minska brottsligheten med upp till 14 %. Mörka hörn bjuder in till ljusskygg verksamhet, medan ett välbelyst område ökar den "sociala kontrollen" – vi ser varandra, och vi ser vad som händer. • Säkra lås stoppar otryggheten vid källan: När soprum och källare har svaga lås blir de tillhåll för obehöriga. Genom att uppgradera till moderna låssystem med t.ex. taggar kan vi säkerställa att endast boende har tillträde, vilket direkt minskar risken för anlagda bränder och skadegörelse. • Brandsäkerhet är livsviktigt: Efter de senaste bränderna är oron stor. Genom att se över brandcellsgränser och ventilation säkerställer vi att en brand i ett soprum eller en carport inte sprider sig till våra hem. Det handlar om att rädda liv och skydda vår egendom innan katastrofen är framme. • Grannsamverkan bygger framtiden: En gräsrotsrörelse handlar om oss som bor här. När vi lär känna varandra minskar anonymiteten, vilket är det absolut starkaste skyddet mot brott. En aktiv grannsamverkan kan minska inbrottsrisken med hela 36 % och skapar en starkare gemenskap där vi bryr oss om varandra. Genom att skriva under kräver du att Vidingehem investerar i vår säkerhet nu, för att förhindra att situationen förvärras ytterligare!

Gullmarsfjorden är ca 10 000 år och som mest 125 m djup. Vid mynningen finns en grundare tröskel som påverkar vattenflödet in i fjorden. Detta har gett möjlighet för en unik miljö med arter som på vissa platser inte förekommer någon annan stans än ute i stora djup i Skagerrak och i Arktis. Botten är prydd med djuplevande djur som cylinderros, större sjöpenna, dödmans hand, havsnejlika, ormstjärnor och sjögurkor. Gullmarn har även en mängd olika fiskarter och har fiskebestånd av hotade torskfiskar. Allt detta försvinner när de stora bottentrålarna kommer och ödelägger stora områden. Just detta har hänt i Sveriges enda tröskelfjord, då många områden har blivit förstörda. Detta hade aldrig hänt i ett naturreservat på land, för då hade de varit en total tragedi men eftersom de sker under ytan så märker ingen av de.  Regeringen har nu bestämt att de äntligen ska ske ett stopp för trålning i marina skyddsområden från den 1 juli 2026, men undantag får ges av Havs och vattenmyndigheten om de kan bevisas att fisket kan bedrivas utan att motverka syftet av skyddet. Runt Gullmarn finns det många krafter som kämpar för att få ha kvar trålning och vill ha ett undantag. Vi måste se till att detta undantaget inte sker! Om lokalbefolkningen trycker på och kämpar för ett totalt trålförbud så kommer lokalpolitiker och Havs och vattenmyndigheten se det och förstå hur viktigt det är att skydda fjorden. Gör skillnad och skriv under! I en film från Deep Sea reporter gjord av Tobias Dahlin, så förklaras allt ännu bättre och man kan även se bilder och videor på hur trålade bottnar faktiskt ser ut. Filmen kan du se här: https://vimeo.com/1156836379?fl=pl&fe=sh Källor: Avslöjande om botten­trålning i marint reservat – Natursidan Generellt förbud mot bottentrålning införs i marina skyddade områden - Regeringen.se Unique Images Reveal Trawled Seabeds in the Gullmarsfjorden Conservation Area - Deep Sea Reporter  

Barnets rätt till sin mamma kräver sanning – inte felaktiga journalanteckningar! Bakgrund Just nu pågår ett djupt orättfärdigt svek mot ett barn och hans mamma. Dominojouren har följt fallet med Malin (känt från Uppdrag Granskning) där en felaktig journalanteckning från en förlossning har raserat en hel familj. Trots att anteckningen om en "intellektuell funktionsnedsättning" visat sig vara helt felaktig, trots att vården bett om ursäkt och trots att nya tester bevisar att diagnosen inte finns så får inte Malin och hennes son återförenas. Barnet får bara träffa sin mamma tre timmar i veckan. Detta är inte bara ett enskilt misstag. Det är ett systemfel som hotar rättssäkerheten för alla föräldrar och barn i Sverige. När felaktiga etiketter väger tyngre än sanningen, verklig anknytning och forskning då har vårt skyddsnät gått sönder. Varför är din underskrift avgörande? Många frågar sig vad en namninsamling kan göra. Svaret är: Allt. Detta är det nästa avgörande steget i vår strategi. Genom att samla tusentals röster skapar vi ett politiskt tryck som socialtjänsten och domstolarna inte kan ignorera. Din underskrift är ett krav på att: Systemet måste börja lyssna på nya fakta. Beslutsfattare måste ställas till svars för när de vägrar rätta sina misstag. Lagstiftningen kring journalrättelse måste skärpas så att felaktiga etiketter inte kan förfölja en människa genom hela livet.

Ragunda municipality has long distances and limited travel options. Today, many residents are completely dependent on cars or buses, which makes everyday life vulnerable – especially in winter when road conditions are difficult or traffic is disrupted. The railway that passes through the municipality is already in operation and is used daily for freight traffic. In the long term, also enabling passenger train traffic could strengthen accessibility, increase safety in the transport system and give more residents an alternative for travel to work, study, healthcare and public services. The issue is also important from a long-term perspective. In order for Ragunda to be able to retain and attract residents and businesses, a functioning and robust infrastructure is required. Keeping the issue of passenger train traffic alive in planning and dialogue at an early stage increases the possibility of acting if conditions change in the future.

Angående förslag om avveckling av Vigelsjö gårds förskola: Barn- och skolnämndens förslag om avveckling av Vigelsjö gårds förskola väcker allvarliga frågor kring hur Norrtälje kommun lever upp till sina skyldigheter enligt Barnkonventionen, Skollagen och Läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Barnkonventionen, som är svensk lag, slår fast att barnets bästa ska vara en primär utgångspunkt vid alla beslut som rör barn (artikel 3). Vidare har varje barn rätt till utveckling, hälsa och utbildning som tar hänsyn till individuella behov (artiklarna 6, 23 och 28). Dessa principer är även tydligt införlivade i Skollagen. Det föreslagna beslutet motiveras med att en avveckling skulle skapa bättre pedagogiska förutsättningar och arbetsmiljö. Samtidigt saknas dokumenterad utredning som visar att den pedagogiska verksamheten eller arbetsmiljön vid Vigelsjö gårds förskola brister. Avsaknaden av en barnkonsekvensanalys strider mot kommunens ansvar att säkerställa att beslut fattas på saklig grund och med barnets bästa i fokus. Enligt Skollagen (1 kap. 4–5 §§) ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt anpassas efter barns olika förutsättningar. Likvärdig utbildning innebär inte likformighet, utan att varje barn ges förutsättningar att lyckas utifrån sina behov (1 kap. 9 §). För många barn, särskilt barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller hög känslighet för stora och röriga miljöer, är små barngrupper, kontinuitet i personal och lugna lärmiljöer avgörande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) betonar vikten av trygghet, omsorg, kontinuitet och anpassade lärmiljöer samt att barn i behov av särskilt stöd ska ges det stöd som deras situation kräver. Vigelsjö gårds förskola uppfyller i dag dessa kriterier genom sin begränsade storlek, stabila personalgrupp och sin pedagogiska miljö med nära tillgång till natur, vilket också ligger i linje med läroplanens skrivningar om utemiljöns betydelse för barns hälsa och lärande. En avveckling av Vigelsjö gårds förskola innebär i praktiken att dessa barn, som behöver en miljö utan buller från trafik och kringliggande verksamheter, placeras i större förskolor där man redan har utmaningar med barngruppernas storlek, personaltäthet och -omsättning samt icke ändamålsenliga lokaler. Detta riskerar att försämra både kvalitet och arbetsmiljö i flera förskolor samtidigt, vilket strider mot Skollagens krav på trygghet och en god utbildningsmiljö (8 kap. 2–3 §§). Det är även av vikt att beakta Barnkonventionens artikel 12, som fastslår barns rätt att komma till tals i frågor som rör dem. Barnens perspektiv och upplevelser inför ett eventuellt byte från nuvarande verksamhet har inte presenterats som en faktor man tagit i beaktande under processen med förslaget. Mot bakgrund av ovanstående uppmanas Barn- och skolnämnden att: 1. avstå från beslut om avveckling tills en grundlig barnkonsekvensanalys genomförts, 2. redovisa hur förslaget är förenligt med Barnkonventionen, Skollagen och Lpfö 18, samt 3. säkerställa att kommunen även fortsättningsvis kan erbjuda reella alternativ inom förskolan för barn med olika behov. Beslut som rör förskoleverksamhet får inte reduceras till att enbart innefatta ekonomiska överväganden. Kommunen har ett lagstadgat ansvar att säkerställa barns rätt till trygghet, utveckling och likvärdig utbildning.

Bristen på parkeringsplatser i Björkalund påverkar vardagen för både boende och besökare. Många tvingas parkera långt från sina bostäder, vilket skapar onödiga svårigheter, särskilt för barnfamiljer, äldre och personer med nedsatt rörlighet. Situationen leder även till ökad irritation, otrygghet och felparkeringar i närområdet. Ett bostadsområde bör vara planerat utifrån faktiska behov och fungera i praktiken, inte bara på ritning. En förbättrad parkeringssituation är därför viktig för att skapa en trygg, tillgänglig och fungerande boendemiljö i Björkalund.

För Zaina är Sverige hennes hem. Det är här hon har vuxit upp, gått i skola och skapat sin framtid . En utvisning skulle innebära att hon rycks bort från sin familj, sitt sociala nätverk och allt hon har byggt upp under många åt. Att ändå utvisa henne - trots att hela hennes familj har beviljats rätt att stanna är ett oproportionerligt beslut som strider mot principen om rätten till familjeliv.  Detta handlar inte bara om Zaina utan om hur Sverige behandlar människor. Ett samhälle som väntar utbildning, integration och mänskliga rättigheter måste också låta människor stanna här där deras hem och familj finns.

Med aktuell kunskap kan man undvika konflikt och stökiga situationer i klassrummet. Detta ger både bättre studiero, och ökad förståelse.  God NPF-kunskap är en proaktiv insats som både sparar tid, pengar och lidande. Insatsen går även hand i hand med SoL och övriga lagverk som ingår i Elevhälsan. 

Med ett ständigt ökande droganvändande och kriminalitet som göds av missbruket, så behöver våra folkligt valda föregå med gott exempel. För man kan väl inte stå på barrikaderna och skrika om hårdare straff kring narkotikarelaterad brottslighet och samtidigt inte föregå med gott exempel?

Bakgrunden är hans oerhörda kostnad för privatflyg inhyrda flera gånger från Försvarsmakten (1.5 miljoner skr för ett flyg i höstas som sedan behövde ställas in) Dessutom har hans fru följt med på flera av  hans affärsresor och låter oss skattebetalare stå för notan.  (13-35 resor) I somras fick både sonen och frun följa med. Kostnaden  den gången blev 524.000 skr. För att inte tala om när han bjöd japanska talmannen och dennes delegation på lunch. Kostnad: 13 120 kronor. Totalt omotiverat sett till antalet människor.  Hur kan man sitta och slösa på människors hårt förvärvade skattepengar när folk sliter som djur för att få ihop sina liv.  När skolan och vården behöver enorma pengar och "det aldrig finns pengar". Vad är det för enorm inkompetens och oansvarighet???

Lärare och elever vittnar om otrygghet, grövre trakasserier och negativa kommentarer om hbtqi-personer i skolan. Rädda Barnens Ungdomsförbund publicerade nyligen rapporten “Inte för ung för att vara mig själv – röster om att vara barn och hbtqi”, där ungdomar vittnar om en utbredd otrygghet i skolan. De beskriver hur trakasserier och mobbning kopplade till hbtqi-identitet har blivit grövre de senaste åren, samt en låg tillit till att vuxna i skolan faktiskt ingriper. Liknande erfarenheter lyfts även i MUCF:s rapport från 2024, som visar att elever möter lärare som förhåller sig passiva eller förminskande vid kränkningar, eller behandlar hbtqi-personers rättigheter som en åsiktsfråga. Fackförbundet Sveriges Lärare visar i en undersökning från förra året att var tredje mellanstadielärare och fyra av tio högstadielärare varje vecka hör negativa kommentarer om hbtqi-personer. I projektet Vi finns överallt - hbtqi på schemat! arbetar RFSL Stockholm för att öka unga hbtqi-personers trygghet i skolan genom att utveckla både kunskaper om, och representation av hbtqi i skolan - med fokus på undervisning.  Detta gör vi genom ett helt nytt, ämnesintegrerat material om hbtqi som bygger på ungdomars och lärares erfarenheter, de som med levd erfarenhet kan berätta och vittna om vad som blir relevant att fokusera på. Under projektet har vi träffat lärare från olika högstadie- och gymnasieskolor som vittnar om stora utmaningar i skolan när det gäller att prata om ämnen som riskerar att skapa konflikter i klassrummet - där hbtqi understryks. Några exempel på utmaningar är: oro för vårdnadshavares reaktioner, brist på kunskap och tid, otydliga styrdokument, osäkerhet kring både den egna kunskapen och reaktioner i klassrummet, bristande stöd från skolledning och motstånd från elever. För att göra skolan tryggare behöver vi inte hårdare tag mot problem i skolan. Vi behöver mjukare tag i klassrummet som skapar mer utrymme för de svåra samtalen. Lärare ska få kompetens och stöd att hantera konflikter och leda strukturerade samtal där olika, även polariserade, åsikter möts som en del av lärandet. Det ska ske med respekt för allas lika värde – inte enbart behandlas som ett ordningsproblem. Det är ett politiskt ansvar. Skriv under namninsamlingen och kräv att regeringen agerar för en tryggare skola för alla. En skola där lärarna har resurserna de behöver! Namninsamlingen är öppen till och med valdagen, den 13 september 2026. Lovise Brade, förbundsordförande RFSL Elias Fjellander, förbundsordförande RFSL Ungdom Jennie Graflund, ordförande RFSL Stockholm