Vi vill att rädda personlig assistansen och ge den rätt ersättning. För oss som anhöriga och brukare betyder insatsen mänskliga rättigheter och att vi kan leva ett fungerande självständigt liv. 

Sundspärlan är en mötesplats där generationer av helsingborgare har dansat, firat och skapat minnen. När det 2019 fanns planer på att riva den för att ge plats åt bostäder bidrog en stark opinion till att planerna stoppades. Helsingborg behöver Sundspärlan för dans, kultur, föreningsliv och skolarrangemang. Om den avvecklas förlorar staden en oersättlig del av sitt kultur- och nöjesliv. Ett sådant beslut får inte fattas över huvudet på helsingborgarna. Låt oss rösta om Sundspärlans framtid! Skriv under både här på nätet och på Helsingborgspartiets fysiska namnlista. Underskriften här visar ditt stöd. För att räknas i det formella folkomröstningsinitiativet behöver du också skriva på den fysiska listan. Mejla [email protected] så hjälper vi dig att skriva på.

Den privata välfärdsindustrin omsätter 250 miljarder kronor per år. Den har därmed ett stort inflytande på det svenska samhället. Kapitalägarnas vinstintressen är alltid överordnade människors individuella behov av utbildning, omsorg och vård. Affärsidén för privata aktörer i välfärden är att tjäna pengar på det allmänna. En demokratisk samhällsutveckling kräver ett demokratiskt ägande av skolan, omsorgen och vården. Det är förankrat hos 70 procent av befolkningen. Senast omfattande förbättringar infördes för den arbetande befolkningen var på 1970-talet: fyrtio timmars arbetsvecka kom 1973, föräldraförsäkringen infördes 1974, pensionsåldern sänktes från 67 till 65 år 1976 (men höjdes tillbaka till 67 år 2006), en femte semestervecka infördes fick vi 1978. Därefter har produktiviteten tredubblats, men huvuddelen av överskottet har gått till kapitalet. Nu är det dags för en ny förbättring – en arbetstidsförkortning med sikte på 30 timmars arbetsvecka år 2030. Förkortad arbetstid är ett starkt önskemål hos folkmajoriteten och inte minst hos kvinnor i vården och handeln. Förkortad arbetstid måste lagstadgas för att kunna gälla alla arbetande. Arbetstidsförkortning ligger högt på listan hos alla fackföreningar och den skall inte betalas genom lägre löner. Kollektivtrafiken är inte bara en transporttjänst utan är oumbärlig för arbetsmarknad, klimat och landsbygd, med tydlig inriktning på folkets gemensamma behov. Därför skall biljettpriserna hållas på en nivå som gör att så många som möjligt kan resa. Kostnaden bör täckas genom statliga anslag. Målet är en helt avgiftsfri och väl utbyggd kollektivtrafik över hela landet.

SWE När nöden är framme i jordskred, tyfoner, krig och jordbävningar samt etc där krisen är framme. Kan man få filtar från hjälporganisationer och andra produkter i plast/polyester. Plast är en bra produkt när den används på korrekt sätt. Men det kommer studie efter studie om hur plast inte bryts ner som naturliga produkter gör när de lämnas ute i naturen. Hjälporganisationer kan bli grönare än vad de är idag. De har även ett ansvar att ta hand om denna jord, även om krisen är framme.  Innan polyester blev populäriserat som textil använde man ull. Ull är ett material som kan komposteras utan att behöva gräva ner den eller bli mikroplast som förstör ekosystem.  Vill vi verkligen förstöra platser på våran jord, endast för du eller någon annan behövde hjälp?  För oftast är det inte 1 (en) människa som behöver en filt. utan typ 50 (femtio), 100 (hundra) eller över 1000 (tusen) på en plats. Oftast samlas inte en filt in för att återanvändas när man beger sig till nästa plats utan lämnas kvar. Oftast så går man inte tillbaka och städar efter sig. Utan det är någon annan städar upp eller så lämnas det. I normala fall kallas det nedskräpning och man får böter för det i många länder, om man gör det som privatperson. Vi alla bor på samma jord. Vi måste ta hand om våran jord även när krisen är framme. Är det saker som statistiskt sätt lämnas kvar, så kan det inte vara skadligt för våran jord och ekologi/naturen. ENG (coming soon)

Ett mer sammanhållet Sverige Direkt demokrati handlar inte bara om att ge människor mer makt. Det kan också handla om att skapa ett mer sammanhållet samhälle. När människor får möjlighet att påverka konkreta frågor direkt behöver politiken inte alltid handla om vilket parti som ska få hela makten. Människor från olika politiska läger kan vara oense om mycket men ändå enas kring enskilda frågor. Vi tror att ett demokratiskt system där människor får möjlighet att göra sin röst hörd även mellan valen kan bidra till en större känsla av delaktighet och ansvar. Ett Sverige där människor inte bara väljer vilka som ska representera dem, utan också får möjlighet att själva påverka viktiga beslut. Målet är inte att alla ska tycka lika. Målet är att människor med olika åsikter ska kunna vara oense, men ändå känna att de har en verklig plats i demokratin.

Najib och Aliya är mina syskon. Jag kan inte föreställa mig vår familj utan dem. De har sin mamma, sina syskon och hela sitt liv här i Sverige. Att se dem sitta i förvar och veta att vi kan förlora dem gör fruktansvärt ont. Najib behöver vård och medicin som han inte kan få i Somalia, och ett återvändande innebär en allvarlig fara för hans liv. Aliya är en ung kvinna utan släkt eller tryggt nätverk där. Jag vill bara få ha mina syskon kvar hos oss och veta att de är trygga. Därför ber jag, vår familj och deras kollegor Sara, Amir och Fatma Migrationsverket att låta Najib och Aliya stanna i Sverige.

Blåbergaskogen är viktig både för den biologiska mångfalden och för människors hälsa och livskvalitet. Hallsbergs kommun har tydliga mål om att bevara tätortsnära natur, stärka den biologiska mångfalden och värna skogens betydelse för friluftsliv och folkhälsa. Även Region Örebro län lyfter behovet av att bevara skog med höga naturvärden för att stärka den biologiska mångfalden. Att vistas i naturen främjar fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande och social gemenskap. När en stor sammanhängande skogsmiljö tas i anspråk för en storskalig exploatering förloras därför inte bara livsmiljöer för växter och djur, utan också en viktig natur och rekreationsmiljö för oss i kommunen. Vi som bor nära den planerade solcellsparken känner stor oro för brand och säkerhetsriskerna, särskilt med ett storskaligt batterilager så nära våra bostäder och skog. 

Vatten och avlopp är inget lyxproblem. Rent vatten och fungerande avlopp är en självklar del av ett tryggt boende och något som människor ska ha möjlighet att ha råd med. Vi vill kunna bo kvar i Vansbro kommun. Vi ifrågasätter inte att VA-verksamheten har kostnader som måste finansieras. Men vi anser att avgiftsnivån måste vara rimlig och långsiktigt hållbar för dem som faktiskt bor och verkar här. Därför startar vi en namninsamling med ett tydligt krav: ✍️ SÄNK DEN FASTA VA-AVGIFTEN! Vi vill att kommunen och Dala Vatten och Avfall tar frågan på allvar, ser över avgiftsnivån och arbetar för en kostnad som människor har möjlighet att bära. Vatten ska inte vara en lyxvara. Vi ska kunna bo kvar. Vi vill ha en levande landsbygd även i framtiden.

Vängåvan är mer än bara en verksamhet - det är en viktig del av livet på ön. Det är en plats där människor kan mötas, känna gemenskap och vara delaktiga i det lokala samhället. För många betyder Vängåvan trygghet, gemenskap och tillhörighet. Den skapar möjligheter för människor i olika åldrar att mötas och bidrar till ett levande och sammanhållet samhälle på ön. När en sådan mötesplats försvinner är det inte bara en verksamhet som försvinner, utan också en viktig del av öns sociala gemenskap. Därför är det viktigt att Vängåvan får finnas kvar och att Stockholms stad tar hänsyn till den betydelse verksamheten har för öns invånare.

Den 4 september 2026 förändrades vår familjs liv. Mina två barn, som jag här kallar M och L, placerades med stöd av LVU. Syskonen placerades på olika håll och vår familj splittrades. Jag är deras mamma. Jag förstår att samhället har ett ansvar att skydda barn när barn behöver skydd, men ett så ingripande beslut måste bygga på ett så korrekt, aktuellt och fullständigt underlag som möjligt. När ny information eller nya omständigheter framkommer måste även dessa tas på allvar. Det är därför jag startar denna namninsamling. Jag vill uppmärksamma hur vårt ärende har hanterats och få ansvariga att säkerställa att aktuell information, dokumentation och barnens individuella behov verkligen beaktas i de fortsatta bedömningarna. L är ett litet barn med selektiv mutism och särskilda behov. Hon talar inte med människor utanför den trygga hemmiljön. För henne är trygghet, kontinuitet, kommunikation och hur stora förändringar genomförs därför särskilt viktiga frågor. M är tonåring. Även hans skolgång, mående, relationer och egna upplevelser behöver tas på allvar. Barnen har dessutom skilts från varandra och kontakten mellan mig och L har blivit mycket begränsad. Som mamma är saknaden efter mina barn obeskrivlig. Men den här namninsamlingen handlar inte enbart om min sorg. Den handlar om barnens situation och om rättssäkerheten när samhället gör ett av de mest ingripande ingreppen som kan göras i en familjs liv. Vårt ärende är fortfarande föremål för juridisk prövning. Jag ber därför inte den som skriver under att avgöra de juridiska frågorna eller bedöma material som man inte har tillgång till. Jag ber om stöd för något mycket grundläggande: Att ärendet granskas sakligt och rättssäkert. Att aktuell och relevant information beaktas. Att varje barns individuella behov står i centrum. Att konsekvenserna av separation från förälder och syskon tas på allvar. Att barnens situation följs upp och att beslut som påverkar deras framtid grundas på ett så fullständigt underlag som möjligt. Bakom alla dokument, utredningar och beslut finns två barn. M och L. Hjälp oss att uppmärksamma Fallet Syskonen M & L och visa att deras situation förtjänar att tas på största allvar. ❤️‍🩹 #FalletSyskonenML

De nuvarande visualiseringarna för Strålen 7 visar på en byggnad på sex-sju våningar, fasaden främst i mörkare tegeltoner.  Efter ombyggnaden av järnvägsområdet och tillkomsten av Vikentunneln har de färgglada husen längs Vikengatan blivit mer synliga. Husen blir för många resenärer ett första välkomnande när de anländer till Karlstad med tåg. Strålen 7 kommer därför att få stor betydelse både för upplevelsen av nya besökare samt för anländande hemresenärer. Genom färgval som speglar de andra färgstarka huset på gatan, möjligtvis med anspelning på det tidigare "Blå Huset", med detaljer som knyter ann till omliggande byggnader så skulle Strålen 7 bättre kunna samspela med Vikengatan och det nya järnvägsområdet. Det kan också bli ett fint inslag i stadsbilden med en estetik som står sig i längden. Det finns många lyckade nybyggen där man valt att bygga med större hänsyn till omliggande arkitektur så som Gretas Glänta i Sigtuna, Sigtuna Stadsängar, församlingshemmet i Nora, Ekmansgatan 5 i Göteborg samt det planerade nya Backaplan och Frihamnen, även planerade nybygget vid Lorensbergparken där man tar inspiration från omliggande områdets arkitektur. Men det handlar inte enbart om att anspela på äldre arkitektur. Modern arkitektur behöver inte vara ett dåligt alternativ, arkitekturstilar utvecklas. Det handlar mer om att tänka på att integrera en byggnad i den nuvarande miljön med hänsyn till den historiska stadsmiljön.  Stadsarkitektur har stor påverkan på den människors tillvaro, hur väl människor trivs i ett område. Boverket framhåller vikten av stads- och landskapsbild, kulturvärden, god helhetsverkan samt god form-, färg- och materialverkan vid utformningen av nya byggnationer. En omsorgsfullt planerad byggnad vid stationen som utvecklar området och samtidigt tar till vara på identiteten som området redan har kan därför bli ett bra tillskott. 

Som det är nu fungerar Haldor uruselt. Lärare har ingen möjlighet att kontakta sina elever vid sjukdom eftersom det inte finns något sätt att skicka ut notiser. Detta har lett till att lärare tvingas använda andra tjänster som Snapchat och Whatsapp för att skicka ut information till elever, vilket motverkar säkerhetstänket. Säkerhetstänket som är anledningen till att Haldor infördes. Dessutom är sidan komplicerad att använda, både för lärare och elever. Den komplicerade strukturen och det faktum att allting är utspritt på olika ställen gör undervisningen rörig och osammanhängande. Man kan dessutom inte ha en app, utan måste öppna sidan i en webbläsare varje gång man vill komma åt Haldor. Ett till argument för att byta ut Haldor är att sidan är kopplad till teams. Teams är ett redan etablerat system som skolor i Sverige använder i detta nu. Alltså borde Karlskrona kommun slumpa Haldor och åtminstone byta till Teams, något som kan skicka ut notiser, informera om uppgifter och faktiskt fungerar.