Sveriges skogar är en gemensam naturresurs och en viktig del av vårt natur- och kulturarv. De spelar också en viktig roll i klimatarbetet genom att ta upp och lagra koldioxid. Hur skogen förvaltas påverkar därför Sveriges möjligheter att minska nettoutsläppen och nå sina klimatmål. Stora förändringar av markanvändningen behöver bedömas även utifrån följderna för skogens kollager och upptag av koldioxid. Mycket stora markköp kan påverka hur marken används, vilka möjligheter lokalsamhällen har att nyttja den och hur natur, djurliv och vattenmiljöer förvaltas. När ett köp genomförs via ett bolag kan det vara svårt för allmänheten att förstå vem som ytterst äger, kontrollerar eller gynnas av affären. Tydliga krav på insyn gör det möjligt att se vem som står bakom stora markköp och att granska hur de prövas. Betydande förändringar av markanvändningen ska bedömas öppet innan de genomförs. Miljöpåverkan ska utredas och förebyggas, och lagar och tillstånd ska följas. Berörda människor ska få relevant information i tid och kunna framföra sina synpunkter. Med tydligare transparens, ansvarsutkrävande och miljöprövning kan vi värna Sveriges skogar, klimat, vatten och lokalsamhällen, samtidigt som samma regler gäller för alla som köper och använder mark.

Trygghet och säkerhet i mörkret: Utan belysning blir rastgården oanvändbar och otrygg under höst- och vinterhalvåret. Ljus minskar risken för olyckor, gör det lättare att hålla rent och avskräcker otrygga tillhåll i parkområdet. Tillgänglighet för alla: Fungerande, lättmanövrerade grindar och en säkerhetssluss gör att även äldre, personer med svagare handstyrka och ensambesökare kan nyttja gården tryggt utan att hundar smiter ut mot cykelbanorna. Samhällsnytta och levande park miljö: Hundägare är ute under dygnets alla tider. Genom att göra gården funktionell skapas en naturlig närvaro, social kontroll och en varm mötesplats som ökar tryggheten för hela Skytteholm.

Vi kräver att regeringen och riksdagen: • inför en möjlighet för personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet att ansöka om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning från Sverige, • säkerställer att familjer inte tvingas lämna Sverige för att ansöka i ett land där de saknar trygghet eller laglig vistelserätt, • beaktar barns bästa och rätten till familjeliv i alla beslut, • skapar en rättssäker och jämlik ordning för familjeåterförening, • utreder och åtgärdar de ojämlika konsekvenserna av att vissa tillstånd kan sökas inifrån Sverige, medan familjeanknytning inte omfattas. Att leva i trygghet innebär också att få leva tillsammans med sin familj. Ingen ska behöva separeras från sin partner eller sina barn på grund av regler som inte tar hänsyn till krig, skyddsbehov och verkliga möjligheter att resa. Skriv under namninsamlingen och uppmana regeringen att ge personer med tillfälligt skydd en verklig möjlighet till familjeåterförening i Sverige.

Vi vill att rädda personlig assistansen och ge den rätt ersättning. För oss som anhöriga och brukare betyder insatsen mänskliga rättigheter och att vi kan leva ett fungerande självständigt liv. 

Sundspärlan är en mötesplats där generationer av helsingborgare har dansat, firat och skapat minnen. När det 2019 fanns planer på att riva den för att ge plats åt bostäder bidrog en stark opinion till att planerna stoppades. Helsingborg behöver Sundspärlan för dans, kultur, föreningsliv och skolarrangemang. Om den avvecklas förlorar staden en oersättlig del av sitt kultur- och nöjesliv. Ett sådant beslut får inte fattas över huvudet på helsingborgarna. Låt oss rösta om Sundspärlans framtid! Skriv under både här på nätet och på Helsingborgspartiets fysiska namnlista. Underskriften här visar ditt stöd. För att räknas i det formella folkomröstningsinitiativet behöver du också skriva på den fysiska listan. Mejla [email protected] så hjälper vi dig att skriva på.

Vi förstår problemet. Tågen ska fungera för alla, och när det är trångt måste personer med rullstol och barnvagnar prioriteras. Men innan ett förbud införs är det viktigt att ställa en fråga: Varför tar människor med sig cykeln på tåget? Det är knappast för att det är roligt att ta med en cykel ombord i rusningstid. Istället är det för att kunna ta sig till eller från stationen, särskilt för den som saknar bil eller bor där kollektivtrafiken inte fungerar tillräckligt bra. Cykeln är många gånger den första eller sista delen av resan. Att förbjuda cyklar under rusning riskerar att göra det svårare att kombinera cykel och kollektivtrafik – som tillsammans kan minska utsläppen och bidra till bättre folkhälsa.  Om de politiker som har makten i Region Skåne vill minska antalet cyklar ombord bör de först se till att det finns bra alternativ: säker cykelparkering vid stationen där resan börjar och hyrcyklar där den slutar. Då kan resenärerna cykla till stationen, parkera sina cyklar tryggt, ta tåget och fortsätta med en hyrcykel utan att behöva ta med sin cykel ombord. Cykling är inte bara ett sätt för människor att transportera sig. Det är en samhällsekonomisk investering i folkhälsa, miljö och ett mer robust transportsystem. En rapport från Cykelfrämjandet, framtagen av konsultbolagen Trivector och Sweco, visar att en fördubbling av cyklingen till 2035 skulle kunna innebära omkring 1 100 räddade liv per år. Rapporten visar också att ökad cykling kan ge stora positiva effekter för människors hälsa. I ett scenario med kraftigt ökade cykelinvesteringar uppskattas värdet av det till omkring tio miljarder kronor per år. Signera, hör av dig till politikerna och protestera! Vill du göra mer? Påverka cyklingen lokalt genom att svara på enkäten Cyklistvelometern och berätta i fritextsvaret i slutet vad du tycker. Har du redan svarat? Sprid namninsamlingen och enkäten till fler lokal! 

Den privata välfärdsindustrin omsätter 250 miljarder kronor per år. Den har därmed ett stort inflytande på det svenska samhället. Kapitalägarnas vinstintressen är alltid överordnade människors individuella behov av utbildning, omsorg och vård. Affärsidén för privata aktörer i välfärden är att tjäna pengar på det allmänna. En demokratisk samhällsutveckling kräver ett demokratiskt ägande av skolan, omsorgen och vården. Det är förankrat hos 70 procent av befolkningen. Senast omfattande förbättringar infördes för den arbetande befolkningen var på 1970-talet: fyrtio timmars arbetsvecka kom 1973, föräldraförsäkringen infördes 1974, pensionsåldern sänktes från 67 till 65 år 1976 (men höjdes tillbaka till 67 år 2006), en femte semestervecka infördes fick vi 1978. Därefter har produktiviteten tredubblats, men huvuddelen av överskottet har gått till kapitalet. Nu är det dags för en ny förbättring – en arbetstidsförkortning med sikte på 30 timmars arbetsvecka år 2030. Förkortad arbetstid är ett starkt önskemål hos folkmajoriteten och inte minst hos kvinnor i vården och handeln. Förkortad arbetstid måste lagstadgas för att kunna gälla alla arbetande. Arbetstidsförkortning ligger högt på listan hos alla fackföreningar och den skall inte betalas genom lägre löner. Kollektivtrafiken är inte bara en transporttjänst utan är oumbärlig för arbetsmarknad, klimat och landsbygd, med tydlig inriktning på folkets gemensamma behov. Därför skall biljettpriserna hållas på en nivå som gör att så många som möjligt kan resa. Kostnaden bör täckas genom statliga anslag. Målet är en helt avgiftsfri och väl utbyggd kollektivtrafik över hela landet.

SWE När nöden är framme i jordskred, tyfoner, krig och jordbävningar samt etc där krisen är framme. Kan man få filtar från hjälporganisationer och andra produkter i plast/polyester. Plast är en bra produkt när den används på korrekt sätt. Men det kommer studie efter studie om hur plast inte bryts ner som naturliga produkter gör när de lämnas ute i naturen. Hjälporganisationer kan bli grönare än vad de är idag. De har även ett ansvar att ta hand om denna jord, även om krisen är framme.  Innan polyester blev populäriserat som textil använde man ull. Ull är ett material som kan komposteras utan att behöva gräva ner den eller bli mikroplast som förstör ekosystem.  Vill vi verkligen förstöra platser på våran jord, endast för du eller någon annan behövde hjälp?  För oftast är det inte 1 (en) människa som behöver en filt. utan typ 50 (femtio), 100 (hundra) eller över 1000 (tusen) på en plats. Oftast samlas inte en filt in för att återanvändas när man beger sig till nästa plats utan lämnas kvar. Oftast så går man inte tillbaka och städar efter sig. Utan det är någon annan städar upp eller så lämnas det. I normala fall kallas det nedskräpning och man får böter för det i många länder, om man gör det som privatperson. Vi alla bor på samma jord. Vi måste ta hand om våran jord även när krisen är framme. Är det saker som statistiskt sätt lämnas kvar, så kan det inte vara skadligt för våran jord och ekologi/naturen. ENG (coming soon)

Ett mer sammanhållet Sverige Direkt demokrati handlar inte bara om att ge människor mer makt. Det kan också handla om att skapa ett mer sammanhållet samhälle. När människor får möjlighet att påverka konkreta frågor direkt behöver politiken inte alltid handla om vilket parti som ska få hela makten. Människor från olika politiska läger kan vara oense om mycket men ändå enas kring enskilda frågor. Vi tror att ett demokratiskt system där människor får möjlighet att göra sin röst hörd även mellan valen kan bidra till en större känsla av delaktighet och ansvar. Ett Sverige där människor inte bara väljer vilka som ska representera dem, utan också får möjlighet att själva påverka viktiga beslut. Målet är inte att alla ska tycka lika. Målet är att människor med olika åsikter ska kunna vara oense, men ändå känna att de har en verklig plats i demokratin.

Najib och Aliya är mina syskon. Jag kan inte föreställa mig vår familj utan dem. De har sin mamma, sina syskon och hela sitt liv här i Sverige. Att se dem sitta i förvar och veta att vi kan förlora dem gör fruktansvärt ont. Najib behöver vård och medicin som han inte kan få i Somalia, och ett återvändande innebär en allvarlig fara för hans liv. Aliya är en ung kvinna utan släkt eller tryggt nätverk där. Jag vill bara få ha mina syskon kvar hos oss och veta att de är trygga. Därför ber jag, vår familj och deras kollegor Sara, Amir och Fatma Migrationsverket att låta Najib och Aliya stanna i Sverige.

Blåbergaskogen är viktig både för den biologiska mångfalden och för människors hälsa och livskvalitet. Hallsbergs kommun har tydliga mål om att bevara tätortsnära natur, stärka den biologiska mångfalden och värna skogens betydelse för friluftsliv och folkhälsa. Även Region Örebro län lyfter behovet av att bevara skog med höga naturvärden för att stärka den biologiska mångfalden. Att vistas i naturen främjar fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande och social gemenskap. När en stor sammanhängande skogsmiljö tas i anspråk för en storskalig exploatering förloras därför inte bara livsmiljöer för växter och djur, utan också en viktig natur och rekreationsmiljö för oss i kommunen. Vi som bor nära den planerade solcellsparken känner stor oro för brand och säkerhetsriskerna, särskilt med ett storskaligt batterilager så nära våra bostäder och skog. 

Vatten och avlopp är inget lyxproblem. Rent vatten och fungerande avlopp är en självklar del av ett tryggt boende och något som människor ska ha möjlighet att ha råd med. Vi vill kunna bo kvar i Vansbro kommun. Vi ifrågasätter inte att VA-verksamheten har kostnader som måste finansieras. Men vi anser att avgiftsnivån måste vara rimlig och långsiktigt hållbar för dem som faktiskt bor och verkar här. Därför startar vi en namninsamling med ett tydligt krav: ✍️ SÄNK DEN FASTA VA-AVGIFTEN! Vi vill att kommunen och Dala Vatten och Avfall tar frågan på allvar, ser över avgiftsnivån och arbetar för en kostnad som människor har möjlighet att bära. Vatten ska inte vara en lyxvara. Vi ska kunna bo kvar. Vi vill ha en levande landsbygd även i framtiden.