Vi tycker att konsumenter har rätt att veta vad deras kläder innehåller, hur de produceras och vad för påverkan de har på miljö såväl som på sin egen och andras hälsa.  Greenpeace har granskat ultra fast fashion-företaget Shein och resultatet är mycket alarmerande. Av 56 testade plagg innehöll 18 av dessa farliga kemikalier över de gränsvärden som är lagliga i EU, däribland barnkläder.   Bland dessa ämnen hittades exempelvis:  • PFAS (evighetskemikalier) kopplade till cancer, hormonstörningar och miljöförstöring  • Ftalater som kan påverka fertilitet samt barns utveckling  • Bly och Kadmium som är giftiga för nervsystem och organ  Samtidigt fortsätter ultra fast fashion-företag att driva överkonsumtion genom aggressiv reklam, sociala medier och influencermarknadsföring riktad mot unga.  Miljöministern Romina Pourmokhtari har flera gånger kritiserat företag som Shein och Temu och nu behöver orden följas av handling.  Frankrike har redan tagit stora steg för begränsning av ultra fast fashion. Vi anser att Sverige också måste agera och bli ett föregångsland för en trygg och hållbar konsumtion. Skriv under för rätten till säkra, transparenta och hållbara kläder! IN ENGLISH BELOW We believe that consumers have the right to know what their clothes contain, how they are produced, and what impact they have on the environment as well as on their own and others’ health.  Greenpeace has investigated the ultra fast fashion company Shein, and the results are highly alarming. Out of 56 tested garments, 18 contained hazardous chemicals above the legal limits allowed within the EU, including children’s clothing.  Among the substances found were:  • PFAS (“forever chemicals”) linked to cancer, hormone disruption, and environmental destruction  •  Phthalates that may affect fertility and children’s development  • Lead and cadmium, which are toxic to the nervous system and organs  At the same time, ultra fast fashion companies continue to drive overconsumption through aggressive advertising, social media, and influencer marketing aimed at young people.  Sweden’s Minister for Climate and the Environment, Romina Pourmokhtari, has repeatedly criticized companies such as Shein and Temu, and now those words must be followed by action.  France has already taken major steps to limit ultra fast fashion. We believe Sweden must act as well and become a leading example of safe and sustainable consumption.  Sign the petition for safe, transparent, and sustainable clothing!   

Det är viktigt eftersom klimatförändringarna redan påverkar miljön och människors liv. Utsläppen från transporter är en stor del av problemet, särskilt från bensin- och dieselbilar. Om kommunen satsar mer på klimatsmarta transporter kan utsläppen minska, luften bli renare och det bli bättre för både människor och natur. Det hjälper också framtida generationer och visar att kommunen tar ansvar för en hållbar utveckling.

Gratis SL för unga handlar om mer än bara transporter. Det handlar om att minska klyftorna i samhället, ungdomar kan inte rå för vilken ekonomisk situation deras familj är i.  Kollektivtrafik är en förutsättning för att unga ska kunna ta sig till skolan och delta i samhället. När ungdomar kan röra sig fritt ökar också tryggheten, gemenskapen och den psykiska hälsan.  Idag är redan SL kort gratis under loven för ungdomar, det finns ingen bättre känsla än när man inser att man kan åka gratis överallt på loven, och vi vill göra det till vardag.  Ungdomar hinner ej arbeta och tjäna egna pengar, därför är det endast en klassfråga och vilken familjesituation man har! 

Region Östergötland diskriminerar mina - och många andras barn Skrivet 25 maj 2026 Rehab, vård och habilitering för alla barn och ungdomar i Region Östergötland har medvetet raderats ur vårduppdraget för en utpekad grupp barn. Resonemanget bakom visar en anmärkningsvärd okunskap om hur samhället faktiskt fungerar för de barn som vården nu har lämnat i sticket högst medvetet. Det är skillnad på barn och barn. Det blir allt tydligare för de östgötska familjer som drabbas. Köläget till BUP har länge varit ett ständigt inslag i våra lokala medier, oavsett politiskt styre. Men det som sällan diskuteras är vad som väntar när du väl når fram i kön. Att vara tyst om det är ohederligt, eftersom det skapar falska förväntningar. Det vi kallar NPF omfattar ett brett spektrum av ärftliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll, aktivitetsnivå, socialt samspel, inlärning, minne, språk och motorik. Det innebär en sårbarhet i olika livssituationer – och skolstarten är en av de mest kritiska. Men behoven är inte alltid lätta att upptäcka. Funktion och förmåga varierar över dygn och vecka, och uttrycken skiljer sig åt beroende på ålder, kön och personlighet. Diagnosmanualerna ligger efter, särskilt när det gäller flickor. Skola och vård behöver möta barn med NPF-profil med kunskap och tvärprofessionell kompetens för att kunna se ADHD, autism, Tourettes, DLD/språkstörning, dyslexi och dyskalkyli – men också förstå kopplingarna till trotssyndrom, PDA, ARFID, överrörlighet och bindvävsproblematik (EDS/HSD), OCD, dysautonoma tillstånd (POTS, MCAS) och autoimmuna NPF-tillstånd som PANS/PANDAS. Och då har vi inte ens berört den psykiska ohälsa som riskerar att följa i spåren, trötthetssyndrom och smärtproblematik. Trots detta har vård och habilitering för barn över 7 år utan intellektuell funktionsnedsättning organisatoriskt lagts på BUP. Problemet är att de team som tidigare arbetade kring dessa barn är fullkomligt utraderade. Kvar finns en medicinsk kärna – läkare och sjuksköterskor – medan habiliteringen reducerats till generella gruppinsatser riktade främst till föräldrar. För ett barn utan samtidig psykisk sjukdom återstår i praktiken medicinering och uppmaningen att skolan ska erbjuda anpassningar. NPF är inte en psykisk sjukdom. När regionen fokuserar på psykiatriska diagnoser – BUP:s kärnuppdrag – utestängs en växande grupp barn från sin rätt till vård och habilitering. Vi kommer aldrig att komma till rätta med vårdköerna om vi inte tar tag i detta. Socialstyrelsen har riktlinjer, och det finns nationella vård- och insatsprogram för ADHD, men Region Östergötland hävdar att skolan ska lösa stödet genom särskilt stöd och anpassningar – utan att säkerställa att skolan faktiskt har förutsättningar att göra det. Skollagen är lätt att hänvisa till, men var tog Hälso- och sjukvårdslagen vägen? Ett barn tillbringar 15–20 procent av sin vakna tid i skolan. Resten av tiden är vårdnadshavarens ansvar – men det är inte rimligt att vi ska agera vikarier för ett helt vårdteam bara för att regionen har sparat bort det som fanns kvar.   Region Östergötland bygger upp en regional skuld där ett slaktat vårduppdrag ger ett tillfälligt plus i kassan medan människors privatekonomi blöder. Det är ett högt spel med unga människors liv och hälsa. Antalet självmord bland unga flickor ökar. Deras skolresultat sjunker. Samtidigt talas det om beredskap – men hur rustad är regionen egentligen? Konsekvenserna av detta kommer att slå hårt mot varje kommunbudget i länet: skolgång, måluppfyllelse, ökade behov av skolsociala team, närvarokoordinatorer, förstärkta elevhälsoteam, övergångtstal, fler platser på IM och allt annat som kommunstyrelser tvingas hantera när regionen kliver av sin del av samhällskontraktet. Och det värsta av allt.  Politikerna bakom detta vågar inte ens prata om vilka konsekvenser besluten får. De bara tiger.

Varje år utsätts miljontals grisar i Sverige för koldioxidgasning vid slakt, en metod som orsakar extrem panik och kvävningskänslor. Forskning från SLU visar att djuren kämpar desperat för att få luft, med maximal aktivering av sina överlevnadsinstinkter. Veterinärer vittnar om hjärtskärande skrik och ångest som skär genom luften i gaschaktet.

(in English below) Att öka friskvårdsersättningen är viktigt för att förebygga och minska stress och för välmående och hälsa i bredare bemärkelse. Även om alla inte använder det skickar det en signal från arbetsgivaren att de uppmuntrar till, och tycker det är viktigt med, fysisk aktivitet bland de anställda. - SLUs friskvårdsbidrag ligger under genomsnittet och lägst bland de lärosäten som inte har friskvårdstimmar SLU's nuvarande friskvårdsbidrag på 2000 kr ligger under genomsnittet (2550 kr) för svenska statliga myndigheter (Akademikerförbundet 2025). SACO (2025) visar att bland 17 universitet/högskolor, har SLU lägst friskvårdsbidrag bland de fyra lärosäten som inte heller har friskvårdstimmar. Exempelvis har Försäkringskassan ökat sitt bidrag från 3000 till 5000 kr (2026). SLU tog dessutom bort friskvårdstimmen för ett antal år sedan, medan 139 av landets myndigheter erbjuder både friskvårdsbidrag och friskvårdstimme enligt kartläggningen, inklusive Uppsala universitet.  - Många anställda på SLU upplever stress och brist på återhämtning i arbetet Enligt den senaste medarbetarundersökningen (2024, s. 27), har 54 procent av SLU-anställda vissa eller stora problem att koppla av från arbetet när de är lediga och 49 % upplever någon grad av sömnsvårigheter på grund av sitt arbete. Det framgår också att 64 % upplever att möjligheten till återhämtning efter en intensiv period är otillräcklig och bland dessa tycker 87 % att förbättringar eller åtgärder behövs. - Träning är en billig och effektiv åtgärd för att både förebygga och hantera stress och en god, hållbar mental och fysisk hälsa. Undersökningsföretaget Nepa (2024) visade att 65 procent av anställda i Sverige skulle vilja ha möjlighet att träna på arbetstid, men att endast 33 procent gör det. Deras undersökning visar också att endast friskvårdsbidrag inte är tillräckligt, då brist på tid att träna och närhet till träningsplatser är de största hindren, samt att friskvårdstimmen är viktig för att skapa en kultur där det är OK att träna under arbetstid. Sveriges arbetsgivare spelar alltså en viktig roll i för en utveckling där fler anställda är fysiskt aktiva. Även en liten ökning i träningsmängd får stora positiva hälsoeffekter. Mot denna bakgrund önskar vi att SLU ökar sitt friskvårdsbidrag till minst 3000 kr och återinför friskvårdstimmen.   To increase the wellness allowance is important to prevent and reduce stress and wellbeing and health in a broader sense. Even if not all employees use it, it sends an important signal that SLU cares about its employees wellbeing. - SLU currently offers a wellness allowance below the average of Swedish public agencies and has the lowest allowance among the universities that offer no paid training time.   SLU's current wellness allowance at 2000 kr/year, is below the national average of 2550 SEK, according to a mapping by the union Akademikerförbundet (2025). For instance, the Swedish Social Insurance Agency increased their allowance from 3000 to 5000 SEK (in 2026) in just a few years. In addition, SLU removed its allowance for one paid hour of physical training/week a few years ago, while 139 of Sweden's public agencies offer both wellness allowance and 1 paid hour of physical training/week1, including Uppsala University. Thus, SLU has the lowest allowance among the universities that offer no paid training time (SACO 2025). SLU objectives include being “an attractive university” and “conducting ambitious internal sustainability work that includes all sustainability perspectives.  - Stress and lack of recovery are serious issues at SLU According to the latest SLU survey, 54% of SLU employees percent find it slightly or severely difficult to relax from work outside work hours; 49 % had light or severe work-related sleeping problems during the 6 months preceding the survey and 64% perceived the possibility for recovery after an intense period of work, as inadequate. Among those, 87 % recommends SLU to take measures to improve such possibilities (p. 27).  - Physical training is a cheap and efficient measure to both prevent and manage stress and to support a sustainable mental and physical health of the staff. According to a study by the survey company Nepa (2024), 65 percent of Swedish employees would like to have the possibility to train during work hours, while only 33 percent does so. The survey also shows that only allowance is not enough, rather, time and distance to a training facility are key limiting, and that a free hour of training/week is important to create a culture where exercising e.g. during lunch is OK. For some employees, the money is key, for others the time. Swedish public agencies play a key role in increasing physical exercise and wellbeing among its employees. Therefore, we hereby ask SLU to increase its wellness allowance to at least 3000 SEK per year and reinstate the paid weekly hour for physical training.    Referenser/References: Akademikerförbundet SSR. 2025-07-18. ”Myndighetslotteri i friskvård”. https://akademssr.se/post/myndighetslotteri-i-friskvard Hellerup och Pettersson, 2024-04-10. ”Träning på arbetstid ett vinnande koncept”. Nepas undersökning av svenska anställdas träningsvanor på uppdrag av Friskis och Svettis. SACO 2025, SLU:s friskvård halkar efter – dags för förändring. SACOs nyhetsbrev October 2025. SLU Medarbetarundersökning 2024. https://internt.slu.se/globalassets/mw/min-anst/min-anst/rapport-medarbetarundersokningen-2024.pdf SLU internwebb/internal website: https://internt.slu.se/Organisation-och-styrning/verksamhetside-vision-och-strategiska-mal/

Just för att ökad transparens ger mer tillit och utan tillit hade det lett till ett minskande röstande eftersom tilliten som finns inom kommunen förstörs om politikerna inte är ärliga med medborgarna. Samtidigt som en enklare granskning hade gjort det enklare för var och en i kommunen kan göra sin egen gransking inom kommunen.

Just nu kämpar 6-årige Albin för sin trygghet. Efter ett domstolsbeslut riskerar han att tvingas flytta till en pappa som myndigheter tidigare har bedömt utövat våld. Att separera Albin från sin mamma, sin bror och hela hans trygga vardag strider mot barnets bästa.  Läs mer på följande källor: [1, 2, 3, 4] Vi som skriver under detta kräver att berörda myndigheter, politiker och rättsväsende tar sitt ansvar. Systemfel och bristande kommunikation mellan myndigheter får inte leda till att barn far illa. Ett barns liv och säkerhet får aldrig bli en chansning. [1, 2] Skriv under för att: 1. Säkerställa att Albins (och andra fall) skyddsbehov tas på allvar och prioriteras. 2. Stoppa beslutet som tvingar honom till en otrygg miljö. 3. Kräva att socialtjänsten och berörda instanser agerar enligt Barnkonventionen. [1, 2, 3] Skriv under och dela för att rädda Albin! ENGLISH below: Right now, 6-year-old Albin is fighting for his safety. Following a recent court decision, he risks being forced to move to a father whom authorities have previously determined to have subjected him to violence. Separating Albin from his mother, his brother, and his entire secure everyday life goes against the child's best interests. Read more about the case through these sources: [1, 2, 3, 4] We, the undersigned, demand that the relevant authorities, politicians, and the judicial system take responsibility. Systemic failures and a lack of communication between agencies must not lead to children suffering. A child's life and safety can never be a gamble. [1, 2] Sign to: 1. Ensure that Albin's (and future children’s) need for protection is taken seriously and prioritized. 2. Halt the decision that forces him into an unsafe environment. 3. Demand that social services and relevant authorities act in accordance with the UN Convention on the Rights of the Child. [1, 2, 3] Please sign and share to save Albin!

Programmet har funnits i 16 år och spridt odlarglädje på olika nivåer som passar alla , återbruk, "man tager vad man haver", tips på hur man kan odla och glädjas oavsett hur stor eller liten yta och hur mycket pengar man har att tillgå. För mig och många med mig har Trädgårdstider varit ljuset i mörkret när man längtat som mest efter vår och sommar. Programmets arkiv hjälpte även många att ta sig igenom det första utbrottet av Covid, då man antingen var sjuk, i karantän eller var permitterad från arbete. Jag tycker att svenska folket borde ha ett medbestämmande i vad som sänds i SVT (vi betalar ju faktiskt) och Trädgårdstiders tittarsiffror borde påverka deras beslut. Så för den svenska folkhälsan, SVT tänk om!

Utöver Sergios alla rättigheter och det inhumana i att slita upp någons livs på detta sätt, så kan inte ett 1,5 årigt barn vara utan sin pappa i minst 2 år. Detta beslut drabbar en hel familj som kommer att få svåra konsekvenser, och det strider inte minst mot barnkonventionen där ett barns rätt till sin familj är lag.   Vad är meningen med att sära på en småbarnsfamilj i flera år när kraven redan är uppfyllda? Vilken funktion fyller det och framförallt vilken skada gör det? Det är frågor vi önskar att Migrationsverket och ansvariga politiker svarar på.   Utrikesdepartementet avråder sedan den 12 februari 2026 resor till Kuba, “med anledning av den allvarliga situationen på Kuba”. Sergio har också uttryckt kritik gentemot regimen i Kuba och deltagit i demonstrationer här i Sverige – därför finns en risk att staten kommer att arrestera, förhöra och i värsta fall sätta Sergio i fängelse (detta går at läsa om hos Amnesty eller Human Rights Watch till exempel).  Tack för att ni skriver under, vänligen flera hjärtekrossade vänner. 

Grytsvägen är idag en väg där många människor känner sig otrygga till fots eller på cykel. Vägen används av boende, barnfamiljer, äldre, motionärer och turister, samtidigt som trafiken under stora delar av året är tät och ofta snabb. När människor inte vågar gå eller cykla längs vägen påverkar det både tryggheten, folkhälsan och möjligheten att leva och vistas i området på ett hållbart sätt. Många väljer bilen även för korta sträckor eftersom alternativen känns för osäkra. Det påverkar också turismen i Gryts skärgård. Besökare ska kunna uppleva vår natur och kust på ett tryggt och välkomnande sätt. Förra sommaren mötte vi två turister som valde att ta bussen tillbaka till Valdemarsvik efter att ha cyklat till Gryt, eftersom de upplevde Grytsvägen som livsfarlig. Den känslan vill vi inte att människor ska bära med sig härifrån. En gång- och cykelväg skulle göra stor skillnad för både boende och besökare — och göra det tryggare att uppleva och röra sig längs Grytsvägen året om.”

För oss som bor i Simrishamns kommun är det viktigt att vi blir fler, då får vi ännu bättre samhällsservice och behålla alla våra fantastiska företag och affärer