Detta riskerar att drabba cirka 240 barn i åldrarna 5–10 år, som hotas av splittrade klasser, tillfälliga lokaler och bruten kontinuitet i sin skolgång.

Stoppa de stora barngrupperna – ge våra barn trygghet och fler pedagoger! Trosa kommun hävdar att pga demografi samt ekonomi så skulle 3 förskolor stängas... detta har i praktiken lett till att fler barn trängs ihop på färre förskolor. Detta har resulterat i att Trosa kommuns förskolor bryter mot de flesta av skolverkets riktvärden och barnens trygget, rättigheter och behov nu inte uppfylls. Likaså är arbetsmiljön för våra pedagoger under all kritik. Vi som skriver under reagerar starkt på den utveckling vi ser i Trosa kommuns förskolor. Barngrupperna har blivit så stora att barnens trygghet, lärande och välmående riskeras varje dag. I vissa grupper är det fler barn än Skolverkets riktmärken tillåter, och ofta finns för få pedagoger för att skapa en lugn och trygg miljö. När barngrupper slås ihop, när vikarier ersätter fasta pedagoger och när personalen går på knäna drabbas barnen hårdast. Många är små. De behöver stabila relationer, närvarande vuxna och en miljö där de kan leka, utvecklas och känna sig trygga. Vi accepterar inte: • stökiga och stressiga miljöer • för många barn på samma yta • för få utbildade pedagoger • otrygghet och bristande kontinuitet Barnen förtjänar bättre. Pedagogerna förtjänar bättre. Trosa förtjänar bättre. För mer ingående information samt siffror från skolverkets riktvärden m.m. kan läsas nedan ___________________________________________________________________ Mer ingående information med siffror 1. Barngrupperna överskrider Skolverkets riktmärken 1. Skolverket anger tydliga riktmärken för vad som anses vara trygga och utvecklingsmässigt lämpliga gruppstorlekar: 1. 12 barn i grupper med yngre barn (1–3 år) 2. 15 barn i grupper med äldre barn (3–5 år) 2. I flera av Trosa kommuns förskolor har grupper nu 10–50 % fler barn än riktmärkena, ibland med ännu fler barn när avdelningar slås ihop på grund av personalbrist. Detta ökar risken för stress, konflikter, otrygghet och sämre förutsättningar för lärande. 3. Skolverket är tydliga: stora barngrupper påverkar både barns trygghet och personalens arbetsmiljö negativt. 2. För låg personaltäthet strider mot nationella rekommendationer  1. Skolverket rekommenderar dessutom att bemanningen bör ligga runt: • 1 pedagog per 5 barn i grupper med yngre barn • 1 pedagog per 6–7 barn i grupper med äldre barn 2. När grupper slås ihop och fasta pedagoger ersätts av vikarier eller lämnas utan ersättning, hamnar bemanningen i praktiken ofta betydligt sämre än dessa nivåer. Det innebär att barn inte får tillräcklig vuxennärvaro, att pedagogerna tvingas prioritera “akuta behov” framför pedagogiskt arbete, och att kvaliteten sjunker oavsett personalens kompetens och engagemang. 3. Stökiga och otrygga miljöer påverkar både barn och personal 1. När många barn vistas på samma yta, särskilt om personalgruppen är ny eller varierande, ökar risken för: 1. hög ljudnivå och stress 2. Konflikter och oro 3. Olyckor (min son hade rymt utanför staketet en dag, aldrig hänt tidigare. Vad hade hänt om inte ett annat barn sagt till, vart var pedagogerna?) 4. Att barn inte blir sedda eller hörda 5. Att trygghet och relationer bryts när personal byts ut 2. Det är inte en arbetsmiljö som någon pedagog vill eller kan arbeta långsiktigt i, och det är inte en miljö där små barn kan utvecklas tryggt. 4. Förskolan ska utgå från barnens bästa – inte anpassas till nedskärningar Skollagen kräver att utbildningen ska vara trygg, likvärdig och utformas så att varje barn får det stöd det behöver.  När barngrupperna blir för stora och personalstyrkan för liten blir detta omöjligt, oavsett hur professionell personalen är.

I Hässleholm finns något unikt Hörselförskolan Syrsan, en del av Silviaskolan, har under lång tid byggt upp en verksamhet med djup kunskap och stor erfarenhet inom hörselpedagogik. Verksamheten leds av en rektor med specialiserad hörselkompetens, och här får barn med nedsatt hörsel det stöd de behöver i rätt tid och på rätt sätt. Nu har Hässleholms kommun beslutat att Syrsan inte längre ska tillhöra Silviaskolan. Vi föräldrar menar att detta riskerar att få allvarliga konsekvenser för barnens utveckling, av flera skäl: Tidigt stöd är avgörande Barn med nedsatt hörsel behöver tidiga insatser för att utveckla språk, samspel och trygghet. Utan rätt stöd i förskoleåldern riskerar barnen en försenad språkutveckling som kan påverka både skolgång och välmående. Expertis riskerar att gå förlorad Syrsan och Silviaskolan har tillsammans byggt upp en helhet av kunskap och erfarenhet som är mycket ovanlig. Om verksamheten delas upp försvagas stödet till de barn som är i störst behov av särskild pedagogik för sin språkliga och sociala utveckling. Barnen har rätt till specialiserad kompetens Forskning visar att barn med hörselnedsättning behöver rätt pedagogiskt stöd, en anpassad miljö och tillgång till teckenspråk. En ny ledning utan hörselspecifik kompetens kan enligt vår mening inte säkerställa den omsorg och det stöd som barnen har rätt till enligt skollagen.

Det finns ett behov av ett klorfritt badhus i Umeå, både för personer med allergier och astma och för alla som vill minska exponeringen för skadliga ämnen och värna om en giftfri inomhus- och utomhusmiljö. Klor kan dessutom bidra till negativa hälsoeffekter och orsaka slitage på byggnader. För att möta behovet föreslås att kommunen antingen omvandlar ett befintligt centralt badhus – exempelvis Navet eller Hemgården – eller bygger ett nytt klorfritt badhus på Teg. Detta skulle göra det möjligt att bada och simma året runt i en klorfri miljö, både inomhus och utomhus. Idag är tillgången till centrala badhus begränsad, vilket gör det svårt för sjukpensionärer, äldre och personer med funktionsnedsättning att ta sig till mer avlägsna badhus som Ersboda, Sävar, Holmsund, Hörnefors och Obbola. Ett centralt placerat klorfritt badhus skulle göra det betydligt lättare för fler att ta sig dit utan långa resor eller bussbyten. Förslaget är att börja med ett centralt klorfritt badhus och på sikt omvandla även övriga badhus i kommunen till klorfria alternativ.  Mvh Marie Johansson (Umeå)

För att våra barn ska få vara trygga och få gå kvar på sina skolor de har sin trygghet på.  Vi föräldrar bör ha rätt att få välja skola till våra barn.

4H-gården ger en närhet till det lantliga i staden. Den ger barn en plats där ansvar känns på riktigt, där vardagen får andas och där relationer till djur och vuxna byggs utan krav på perfekta prestationer.  Att låta 4H-gården vara kvar är ett strategiskt beslut för framtiden.  Det ger en attraktiv, fungerande stadsdel och skapar en livsviktig miljö för våra barn som behöver mer än klassrum och skärmar för att må bra. Skriv under du också och hjälp oss se till att politikerna tar rätt beslut! 

Namninsamling mot nedläggning av allmän linje på Folkhögskolan i Lycksele och i Vindeln. Hela landet ska leva och hela landet ska ha lika tillgång till välfärd och utbildning! Varför är det dem längst ner som ofta får stå tillbaka när det ska prioriteras om? Jag kommer att spara namnen i min mobil och sedan skicka namnen till Västerbottens region 31 december. Efter det raderar jag samtliga personuppgifter, jag följer självklart GDPR.  Jag heter Stina Fjellström och ni når mig på [email protected]  eller 0730975183. Tack för ditt stöd! 

Vi måste FÖRST rädda barnens och personalens arbetsmiljö genom att minska barngruppernas storlek (följa skolverkets riktlinjer för barngruppernas storlek) och öka personaltätheten. Vi behöver också se till att barn i behov av särskilt stöd får de resurser som krävs.  Våra politiker behöver se till att få en hållbar situation på förskolorna i landet angående barngruppernas storlek, lokalernas utformning, personalens möjlighet till planeringstid, uppdragets komplexitet, läroplanens förändringar, antal barn/pedagog över dagen, möjligheten till kompetenta vikarier och budget i balans över en lång tid. De behöver också förstå att snabba skiftningar i politiken påverkar det som är vår framtid - barnen! Skriv under om du håller med! https://www.mittskifte.org/events/rikstackande-manifestation

För att barnen ska orka med skoldagen måste de få i sig tillräckligt med mat och näring. Många föräldrar vittnar om att deras barn klagar på skolmaten, går hungriga och ibland behöver ta med sig mackor eller annat hemifrån för att bli mätta. Skolmåltiden är en viktig del av barnens hälsa, trivsel och förutsättningar att kunna koncentrera sig och lära sig under dagen. Det handlar inte bara om att maten ska vara näringsriktig, utan också om att den ska vara tillräcklig i mängd och aptitlig så att barnen faktiskt vill äta den.

Ca 70% av Sveriges kommuner erbjuder redan veganskt till barn i förskola och skola (1), därför anser jag att Gävle också borde hänga med i utvecklingen och göra detsamma. Varken Livsmedelsverket, Kost och Näring eller Rikshandboken för barnhälsovård har några invändningar mot vegansk kost (2, 3, 4) så det finns inget som säger att små barn inte skulle kunna äta helt veganskt/växtbaserat. Flera av de kommuner som hängt med i utvecklingen har just dessa rekommendationer som grund för sina riktlinjer och serverar därför veganskt till de som äter det hemma. Det står på flera av förskolorna i Gävles hemsida att de serverar specialkost av ”etiska skäl”. Många äter veganskt just av etiska skäl, så den skrivningen tolkar jag absolut som att veganskt bör innefattas, men i min kontakt med rektorer, kommun, kostsamordnare och kockar så är det tvärnej - veganskt erbjuds INTE. Att tvingas byta kost för sina barn, som under hela sitt liv ätit veganskt, för att kunna vara på förskolan tycker jag som förälder är helt orimligt. Det finns dessutom en överhängande risk att barnen är allergiska/överkänsliga mot mjölk och ägg (som är allergener) eftersom de aldrig ätit det. Att riskera allergiska reaktioner för att Gävle kommun inte kan tillgodose en kost som barnen är vana vid känns ofattbart.  Många familjer behöver förskolorna för att få ekonomin att gå ihop och det känns extremt illa att bli tvingade det när vi inte kan få våra kostbehov tillgodosedda. Att välja mellan att gå emot sina värderingar (och dessutom riskera allergiska reaktioner), flytta till annan kommun eller avstå att jobba för att kunna slippa ha barnen på förskolan känns inte som rimliga alternativ, när det enda som krävs är att Gävle kommun ändrar sina riktlinjer. Jag välkomnar ett nytt, välgrundat beslut fattat på uppdaterade rekommendationer och information från bland annat Livsmedelsverket och Kost och Näring. /Malin Olsson  Länkar 1. Djurens Rätts undersökning om djurvänliga kommuner  https://djurensratt.se/vad-vi-gor/politisk-paverkan/djurvanlig-kommun/djurvanlig-kommun-2025?fbclid=IwdGRleAN5IB5leHRuA2FlbQIxMQBzcnRjBmFwcF9pZAo2NjI4NTY4Mzc5AAEedkp3q9ejzSe4te3ras_KY4J4PiRixHNiUzlfX-ygJ_CgdS_w-tbgZB7W2Dg_aem_ud8nYw4zji6mOyTDaMpjvw#atgaerder-foer-att-oeka-andelen-vaextbaserat 2. Livsmedelsverket  https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/barn-och-ungdomar/vegansk-mat-till-barn/ https://www.livsmedelsverket.se/4aa8a8/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/riktlinjer-for-maltider-i-forskolan.pdf 3. Kost och Näring  https://www.kostochnaring.se/content/uploads/2023/03/2023-rek-specialkoster-uppslag.pdf 4. Rikshandboken för barnhälsovård  https://www.rikshandboken-bhv.se/amning-och-nutrition/mat-och-dryck---oversikt/vegetariska-koster-till-barn/ Bonus: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/smabarn-ater-for-mycket-kott-och-for-lite-gront

I Kortedala, ett område med socioekonomiska utmaningar, är välfungerande skolor avgörande för trygghet, framtidstro och jämlikhet. När skolor fungerar skapas stabilitet, motivation och resultat som gynnar hela samhället. Att montera ner detta är att spara på fel ställe. Den samhälleliga kostnaden för försämrad skolgång, i form av sämre studieresultat, otrygghet och risk för utanförskap, är långt högre än några tillfälliga utgifter för lokaler. Talldungeskolan (F–3) har hög måluppfyllelse, engagerad personal och en trygg miljö. Skolan ligger avskilt med närhet till naturen och har lokaler som är anpassade för just de yngsta elevernas behov, en lugn och trygg start på skolgången. Den visar att det går att lyckas i ett område där förutsättningarna inte alltid är enkla. Utmarksskolan (4–9) är en nationell framgångssaga. De har stabil personal och goda resultat, men saknar miljöer anpassade för lågstadiet. Skolan är inte inhägnad och lokalerna är byggda för äldre elever. Att flytta de yngsta barnen hit vore ett steg bort från den trygghet och struktur som krävs i början av skolåren.  Att ta bort högstadiet på Utmarksskolan splittrar dessutom elever och arbetslag och hotar just den kontinuitet som gjort skolan framgångsrik. Samtidigt innebär förslaget att samla alla högstadieelever på Gärdsåsskolan att flera hundra ungdomar trängs på en enda skola. Storskalighet skapar anonymitet, sämre relationer och otrygghet. I socioekonomiskt utsatta områden är närhet och relationer extra viktiga. Forskning visar att mindre skolor med stabil personal ger bättre resultat.  Förslaget vilar också på en bristfällig utredning och svag dialog. När kommunen i juni bjöd in vårdnadshavare till möte slumpades en inbjudan ut till en vårdnadshavare per klass, endast fem personer deltog. Det kan inte kallas representativt. Innan beslut tas krävs en ny, öppen dialog med föräldrar, elever och personal.  Vi vet att barnkullarna minskar, men det får inte ske på bekostnad av barnen i Kortedala. Färre elever kan ge möjlighet till bättre kvalitet, inte vara ett skäl att lägga ner fungerande skolor. Behåll Talldungeskolan.  Behåll högstadiet på Utmarksskolan. Låt Gärdsåsskolan vara ett av flera alternativ, inte det enda. Att investera i skolor i Kortedala är att investera i hela Göteborgs framtid. 

Jag har bott i Sverige i 16 år. Sverige är mitt hem. Här växer också mina två barn upp – de är 11 och 15 år gamla (födda och uppväxta i Sverige) och har permanent uppehållstillstånd. Efter att jag skilde mig från barnens Pappa återkallade Migrationsverket mitt tillfälliga uppehållstillstånd och beslutade om utvisning. Jag överklagade beslutet till domstolen.Efter 12 månader domstolen återförvisade ärendet till Migrationsverket. Sedan dess har det gått 5 månader och jag har inte fått något svar. Jag har gemensam vårdnad på mina barn. Men varje dag lever jag i ovisshet och rädsla. Jag är orolig för att Migrationsverket ska fatta ett nytt utvisningsbeslut – vilket skulle skilja mig från mina barn. Jag ber inte om något orimligt. Jag ber bara om rättvisa – att Migrationsverket ser mig som den jag är: en mamma, en arbetande människa, en del av det svenska samhället. Jag hade rätt att skilja mig. Eftersom jag valde det ska inte betyda att förlora sitt hem, sitt liv och sina barn. 👉 Skriv under denna namninsamling för att be Migrationsverket behandla mitt ärende rättvist och låta mig stanna i Sverige. Tillsammans kan vi visa att mänsklighet, familjeband och rättvisa ska stå i centrum för svensk migrationspolitik.