Stöd Eritreanska Ortodoxa Tewahdo Kyrkan i Sverige- för rättssäkerhet, religionsfrihet och sann bild Eritreanska Ortodoxa Tewahdo Kyrkan i Sverige (EOTK) är ett självständigt, demokratiskt och icke‑politiskt trossamfund som i nära 30 år har bedrivit religiös och social verksamhet i Sverige, byggd på frivillighet, pastoral omsorg och respekt för människors värdighet. Trots detta har kyrkan blivit föremål för en myndighetsgranskning där Säkerhetspolisen (Säpo) uttryckt hypotetiska risker- inte bevisade fakta om att kyrkan skulle kunna påverkas av Eritreas statliga regim eller på något sätt kränka individers fri‑ och rättigheter i Sverige. Denna riskbedömning saknar konkreta belägg och baseras på spekulationer om möjliga framtida risker, inte på dokumenterad verksamhet eller handlingar från kyrkan.  Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har därför beslutat att dra in kyrkans ansökan om statsbidrag, trots att kyrkan uppfyllde de formella kriterierna vad gäller medlemsantal och verksamhetens omfattning. Beslutet bygger i huvudsak på det yttrande som lämnats av Säpo, vilket kyrkan själv har förklarat sig kunna bemöta och klargöra genom dialog och transparens.  Detta beslut innebär att kyrkan förlorar omkring 800 000 kronor i årligt statligt stöd, vilket allvarligt påverkar dess möjlighet att fortsätta bedriva verksamhet, ge stöd till nyanlända och skapa social gemenskap. Kyrkans krav och syfte med namninsamlingen: Kyrkan vill visa den sanna bilden av sin gemenskap, sin sociala verksamhet och sitt demokratiska och icke-politiska arbete. Genom denna namninsamling vill de säkerställa att myndigheter, media och allmänheten får en korrekt förståelse av deras arbete och värderingar. Vi vill: • Visa den sanna bilden av kyrkans gemenskap: Kyrkan har aldrig deltagit i politiska aktiviteter, styrts av utländsk stat eller kränkt någon människas rättigheter. • Stå upp för rättssäkerhet: Myndighetsbeslut måste baseras på fakta, bevis och saklig prövning — inte på hypotetiska farhågor. • Försvara religionsfrihet: Alla trossamfund i Sverige ska kunna utöva sin tro fritt utan orättvisa anklagelser. • Skydda ett viktigt socialt stöd: Kyrkan är en trygg plats för tusentals medlemmar och en källa till gemenskap, stöd och andlig vägledning. Skriv under för att stå upp för ett trossamfund som verkar för människors värdighet, social trygghet och ett demokratiskt och rättssäkert Sverige.

För ett lagom land i en extrem värld Varje år ställer vi om klockan. Varje år undrar vi varför. Och varje år fortsätter vi ändå. Samtidigt diskuterar EU standardtid, USA kör sitt race och världen verkar överens om att man måste välja: antingen eller. Men vi i Sverige vet bättre. Vi är ett folk som gillar lagom. Vi kompromissar. Vi möts på mitten. Vi står i kö, fikar och säger ”nja, mittemellan funkar väl”. Därför föreslår vi något radikalt rimligt: Inför Medeltid i Sverige. Inte vintertid. Inte sommartid. Utan en stabil, kompromissvillig halvtimme mitt emellan. En tid som: ·       inte är för mörk ·       inte är för ljus ·       inte stressar någon i onödan ·       och inte anpassar sig slaviskt efter EU-beslut Medeltid är: ·       en kompromiss vi kan stå för ·       ett mjukt men tydligt nej till klockhysterin ·       ett ja till svensk självständighet, på vårt sätt Sverige ska inte ledas av ytterligheter. Inte i politiken. Inte i klimatet. Och definitivt inte på urtavlan. Vi säger inte att det är perfekt. Vi säger att det är tillräckligt bra. Och är det inte det mest svenska som finns? Skriv under för Medeltid. För ett land som vägrar välja sida – men ändå menar allvar.

Här är de fyra främsta anledningarna till varför denna förändring är avgörande och viktig: 1. Hur kunskap formar vår logik Människor drar slutsatser baserat på den information de har tillgång till. Om historien vi lär oss i skolan och ser i media alltid placerar västvärlden som "läraren" och resten av världen som "eleven", skapas en omedveten logik om att vissa folk är naturligt mer kapabla än andra. Genom att visa på mörkhyade människors, muslimska lärdas och ursprungsbefolkningars faktiska uppfinningar och samhällsbyggen, ändrar vi själva grunden för hur vi värderar varandra. 2. Att bryta idén om "vi och dem" När en grupp osynliggörs i historien blir de främlingar i nutiden. Om vi däremot förstår att till exempel modern medicin, matematik eller arkitektur är resultatet av ett globalt samarbete över årtusenden, kan vi inte längre påstå att en kultur är "bättre" eller mer "ursprunglig". Det blir tydligt att vi alla har byggt det här samhället tillsammans, vilket gör rasistiska argument om att "vissa inte hör hit" sakligt felaktiga. 3. Representation som ett verktyg för självkänsla Det är svårt att se sig själv som en framtida ledare eller innovatör om man aldrig får se människor som ser ut som en själv i den rollen i historieböckerna. Genom att bredda historieskrivningen ger vi alla individer, oavsett bakgrund, en historisk förankring. Det handlar inte om att vara "snäll", utan om att ge alla en rättvis bild av vad deras förfäder har åstadkommit. 4. Skydd mot politisk manipulation Idag används historien ofta som ett politiskt vapen för att splittra människor. Genom att utbilda befolkningen i en mer komplett och global historia, ger vi dem ett försvar mot förenklad retorik. En person som vet hur sammanflätad världen alltid har varit är mycket svårare att lura med påståenden om att en grupp utgör ett hot mot en annans kultur eller existens. Varför ska du skriva under? När vi ser varandra i historien, ser vi varandra i nuet. Om vi förstår att vår moderna värld är ett gemensamt bygge, blir det svårare för extremister att hävda att någon grupp är sämre än majoritetsbefolkningen. Genom att skriva under denna namninsamling kräver du en utbildning som förenar istället för att splittra. Du kräver en sanning som är större än de senaste decenniernas politiska gränser. Skriv under för en historieskrivning som speglar oss alla!

Coop här i smyge är inte bara en Affär det är en samlings plats där man möter vänner . Bekanta och pratar med den underbara personalen som gör alltid sitt bästa för att hjälpa oss kunder.man blir vänner med dem som jobbar  Vi som inte har bil här i smyge vänder oss till coop . Här lånar vi kundvagnar för att gå hem med ved på hösten och matjord på våren.  Man handlar inte bara man pratar man får vänliga ord till sig man får stöttning mini terapi och man pratar med varandra  Vi har Instabox på plats och möjlighet till ombud för Systembolaget. Pant maskinen. När coop brunnit så var det kämpigt för oss att ta oss runt... Vi stöttar varandra och ställer upp för varandra  På coop här i smyge som jag nämnde samlings plats. För att sälja biljetter  till olika evenemang i hamnen .  Och resten av smyge Gör  oss inte strandsatta  utan bevara våran älskade coop  denna klenod  och Sveriges sydligaste butik  Smyge har alltid haft mycket folk på Sommaren dvs turister och våra. Orts befolkningen på vintern.. Och nu med så många nya hushåll är  som har byggs här i smyge och många till som är på väg att byggas.  Och då är det bra med en liten coop butik. Säljer för lite. Kanske det beror på allt är så dyrt  idag i samhället  Gör  oss inte strandsatta  utan bevara våran älskade coop  denna klenod  och Sveriges sydligaste butik

Efter år av planering har utformningen av det nya Nobel Center vid Slussen nu presenterats och bekräftats (https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/klart-sa-blir-nya-nobel-center-vid-slussen/). För många stockholmare är reaktionen entydig: detta är ett djupt otillfredsställande resultat för en av stadens mest betydelsefulla platser. Slussen är nämligen inte bara en trafikknutpunkt. Det är Stockholms inlopp, mötet mellan Gamla stan och Södermalm, mellan stad, vatten och historia. Här fanns möjligheten att skapa en byggnad som i framtiden skulle kunna räknas till stadens klassiska landmärken – en självklar bakgrund till tusentals bilder över vattenspegeln, ett arkitektoniskt uttryck för bildning, nyfikenhet och mänsklig strävan. Det föreslagna Nobel Center upplevs i stället som kargt, tungt, slutet och försiktigt intetsägande. Gestaltningen domineras av staplade, fyrkantiga volymer som snarare för tankarna till 1970-talets institutionella monumentalitet än till ett öppet, generöst och intellektuellt modigt hus för vår tid. Ambitionen står inte i proportion till vare sig platsens känslighet eller Nobelprisets internationella och kulturella betydelse. Redan inom någon timme efter att utseendet hade offentliggjorts hade det förslagna huset kallats för ”ett dåligt skämt”, ”totalt ointegrerat”, ”heron city”, ”kommunalt fjärrvärmeverk” med mera, av hundratals internetanvändare. Kritiken från allmänheten handlar varken om ett motstånd mot byggande i sig, eller enkom sågande av modern arkitektur. Inte heller ställes det nödvändigtvis krav på historiserande pastischer, ehuru snyggt utförda sådana vore mycket välkomnade och uppskattade på den sagda platsen.  Tvärtom efterfrågas antingen en verkligt djärv, samtida gestaltning, eller en mer omsorgsfull och harmonisk arkitektur som verkligen samspelar med stadens siluett och topografi. Det som nu föreslås uppfattas ju som varken eller! Varför så kargt, varför så lite grönska, varför sådan brutal och tråkig utformning på fasaderna? Även själva projekteringsprocessen väcker allvarliga frågor. Den har i huvudsak präglats av ett toppstyrt förfarande, där professionella och institutionella perspektiv har varit ledande, utan att stadens invånare i någon meningsfull utsträckning har bjudits in till dialog om hur byggnaden bör gestaltas. Vi som undertecknar denna namninsamling uppmanar därför Nobelstiftelsen och Stockholms stad att: • Pausa genomförandet av nuvarande förslag omedelbart • Ompröva byggnadens gestaltning i faktisk dialog med stadens invånare eller med hjälp av en folkomröstning med flera olika alternativ att välja bland! • Säkerställa att ett framtida Nobel Center håller den arkitektoniska och symboliska nivå som platsen och Nobelpriset förtjänar och som projektledarna ideligen påstår att byggnaden gör - trots tusentals stockholmares uppror och motstånd.  • Föra in mer grönska i planen och minska mängden hårdgjorda ytor, såväl runt som på byggnaden i fråga. Stockholm har råd med eftertanke. Beslut som formar stadens mest centrala vyer bör präglas av mod, kvalitet och respekt – inte av kompromisser som riskerar att bli permanenta. Slussen förtjänar mer. Nobelpriset förtjänar mer. Stockholm förtjänar mer. Gör om gör rätt!

Ystad står inför ett avgörande vägval. Beslut som nu fattas i hamnområdet riskerar att bli oåterkalleliga. I jakten på en ”modern” Hamnstad håller kommunen på att riva byggnader som inte bara berättar om stadens historia – utan som också kan spela en avgörande roll i framtidens hållbara och levande stadsutveckling. Sedan 2019 har flera unika industribyggnader försvunnit ur Ystads hamn. Nu hotas några av de allra sista spåren av stadens industriella arv: Sorteringsverket (Kokscentralen) och Sockersilon. Sockersilon – ett oersättligt landmärke Sockersilon från 1935 är ett av Ystads mest karaktäristiska landmärken. Den ovanliga Weibullsilon med sin nitade stålkonstruktion för tankarna till ett båtskrov och rymmer en interiör med fantastisk akustik, bevarat maskineri och stark teknikhistorisk betydelse. Det finns bara en likadan byggnad i hela Sverige – i Visby. Det här är kvaliteter som inte går att återskapa. När de rivs, är de borta för alltid. Ett hus som redan är byggt – och fullt av möjligheter Det mest hållbara huset är det som redan finns. Med relativt små insatser – nödutgångar och takreparation – kan Sockersilon öppnas som en kulturarena för konserter, festivaler, utställningar och föreläsningar. Under Ystad Kulturnatt har det redan blivit tydligt vilket enormt intresse som finns när silon öppnas för allmänheten. Här finns potential att skapa en unik mötesplats för kultur, människor och idéer – mitt i hamnen. Kultur, historia och trovärdighet Ystad lyfter gärna fram sin historiska och kulturella identitet. I översiktsplanen FÖP 2030 beskrivs kulturmiljön som en resurs. Då kan man inte samtidigt riva de sista spåren av stadens industriella historia. Att bevara Sockersilon handlar inte om att vara bakåtsträvande. Det handlar om att vara kreativ, ansvarstagande och framtidsorienterad. Om att se starka, redan färdigbyggda strukturer som möjligheter – inte som hinder. Sockersilon är en symbolisk länk mellan landsbygd och stad, mellan råvara och förädling, mellan dåtid och framtid. Den ger Hamnstaden identitet, djup och förankring i platsens historia. Skriv under – för Ystads framtid Genom att skriva under denna namninsamling visar du att du vill se en hållbar stadsutveckling där historien ses som en styrka, inte ett problem. Där kultur får ta plats. Där Ystad vågar gå före istället för att riva bort det som gör staden unik. Stoppa rivningen. Bevara Sockersilon. Ge Ystad en framtid med minne, mening och kultur. Kulturföreningen Sugarbox

Behålla grönskan för människor. Vöstertorps har förtätast mycket sedan sitt urprung. Det är av alkra största vikt flr barns utveckling och kreativitet. Parken är till flr alla och grattis!!

4H-gården ger en närhet till det lantliga i staden. Den ger barn en plats där ansvar känns på riktigt, där vardagen får andas och där relationer till djur och vuxna byggs utan krav på perfekta prestationer.  Att låta 4H-gården vara kvar är ett strategiskt beslut för framtiden.  Det ger en attraktiv, fungerande stadsdel och skapar en livsviktig miljö för våra barn som behöver mer än klassrum och skärmar för att må bra. Skriv under du också och hjälp oss se till att politikerna tar rätt beslut! 

Vid årsskiftet är Herman Bergmans 130-åriga konstgjuteri uppsagt från huset de arbetar i, trots att fastigheten är klassad som kulturhistoriskt intressant. Fastighetsvärdens rivningsplaner har avslagits två gånger, men de ligger fortfarande på bordet. Samtidigt har de inte erbjudits en ersättningslokal som kan bära de tekniska krav som ett konstgjuteri ställer. Eller ekonomisk ersättning för att starta om på ny plats. Alla på gjuteriet arbetar på som vanligt – men under en osäkerhet som inte borde finnas i ett samhälle som säger sig värna kulturarv och yrkeskunnande. Att en fullt fungerande och efterfrågad verksamhet lämnas i limbo är svårt att förstå. Alla som känner till gjuteriet vet att det arbete de gör, är beroende av miljön de arbetar i. Ugnarna, smältan, arbetsflödena – allt finns där för att kunna hantera ett hantverk som är analogt, fysiskt och kräver närvaro. Det är inget man kan flytta runt hur som helst. Det bygger på samarbete, tajming och den erfarenhet som sitter i människorna och i rummen de arbetar i. Det här är inte en fråga om att rädda ett ”gammalt hus”. Det handlar om att rädda en kulturverksamhet och den enda byggnaden i Stockholm som är byggd som ett konstgjuteri från början. Gjuteriets mål är att överleva som företag, behålla personal och kunna bevara hantverkskunskaperna, vilket skulle vara möjligt om de får vara kvar i de lokalerna de har idag. Om detta inte visar sig vara möjligt, så behöver de resurser för att bygga upp ett gjuteri i en annan lokal. Om dessa resurser inte erbjuds så riskerar företaget att gå i graven.  Det är en fråga om att ge en etablerad och fortfarande aktiv kulturverksamhet rimliga förutsättningar att fortsätta bidra. Varje år skapas här offentlig konst som människor möter i parker, torg och offentliga rum. Det är ett arbete som angår fler än de på gjuteriet. Det är därför vi vänder oss till er som är konst- och kulturmedvetna. För att göra det uppenbart att det här är en situation som bör diskuteras öppet. När en så pass central del av svensk konstproduktion riskerar att tryckas undan utan genomtänkt plan, bör det uppmärksammas. Om du tycker att kulturarv, yrkeskunnande och fungerande kreativa miljöer är värda att försvara – prata om det här. Dela informationen. Fråga varför vi gång på gång river sådant som fortfarande fungerar och betyder något. Konstgjutarna vill fortsätta göra sitt arbete.  Det enda vi begär är rimliga förutsättningar för dom att göra det. Nu behöver vi er röst! Vänligen, Leif Schölin Vänföreningen Herman Bergman  [email protected]

Bygg med hänsyn till naturen i Ekensberg! Naturområdet är en plats med högt naturvärde (klass 3) vilket innebär att det är särskilt betydelsefullt för att bevara den biologiska mångfalden. Här samsas hundraåriga träd med ett rikt djurliv. Platsen utgör en grön korridor vilket är livsviktigt för djurs möjligheter att häcka, hitta föda och föröka sig. 27 fågelarter har registrerats varav flera rödlistade.  Dessa byggplaner sker samtidigt som Stockholms stad har som mål att vara klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Att då hugga ned träd som är över 100 år och hem för tusentals organismer verkar minst sagt ogenomtänkt. Grönstrukturen är central för stadens klimatmål genom att fungera som en viktig kolsänka och öka stadens resiliens mot klimatförändringar, då den både skapar svalka och utgör skyddsbarriärer mot allt mer frekventa skyfall (till exempel i utsatta områden som Gröndalsvägen, enligt skyfallskartan). Vi protesterar mot alla husplaner både i område B och C som gör våld på skogsområdet som har ett högt naturvärde. Vi kräver att inga hus byggs på naturområdet! Bygg med hänsyn till kulturhistoriska värden i Ekensberg! Det föreslagna höghuset i område C är ett grovt ingrepp i en kulturhistorisk miljö skapad av David Helldén, en av landets mest betydelsefulla arkitekter. Området har övervägande skyddsklass grön vilket betyder att det är särskilt värdefullt ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det finns dokumenterat i text och bild i ett eget kapitel i boken ”David Helldén: modernistisk visionär på traditionens grund”.  Boende i husen får inte göra minsta utbyggnad med hänvisning till K-märkning men i förslaget ska ett höghus byggas på ett av de gamla husen på ett sätt som helt överskuggar den befintliga miljön och drabbar omkringboende som får synfält och ljusinsläpp dramatiskt blockerade av höghuset. Vi protesterar mot höghusbygget i området C som är ett brutalt ingrepp i ett område med högt natur- och kulturvärde. Vi kräver att bygget av höghuset stoppas helt med hänsyn till natur, kultur och närboende! Bygg med hänsyn till boende i Ekensberg! Ekensberg har en tradition av varierad bebyggelse med övervägande låga hus som öppnar upp för de boende att ta del av Mälaren och den magnifika naturen och ljuset österut. De föreslagna höghusen blockerar många närboendes tillgång till det vilket många med rätta är upprörda över eftersom man sökt sig till Ekensberg just för att få tillgång till öppen natur. Det behövs inte fler höghus i Ekensberg. De höghusbyggen som görs i Liljeholmen och Gröndal räcker gott för att ge plats för fler och möta storstaden västerut. Vi protesterar mot att höghusbyggena i område A och C inte tar hänsyn till boende och byggnadstraditioner i Ekensberg. Vi kräver att byggena görs i nivå med den befintliga bebyggelsen i Ekensberg och därmed bibehåller tillgången till naturen österut för de boende.  Bygg på redan exploaterad mark! Bygg med hänsyn till natur, kultur och boende i Ekensberg! Det är inte bara boende i området som reagerat. Flera ledamöter och instanser reserverade sig redan när det första förslaget röstades igenom i nämnden, då med hänsyn till natur- och kulturminnesvärden, trots att det förslaget visade mer hänsyn än det som nu ligger för beslut. Även Stadsmuseet har uttalat sig negativt och Skönhetsrådet anser att höghusdelen i förslaget är ”storvulen” och tycker att det borde ”övervägas om det grönområde som tas i anspråk för detta istället borde bevaras”. Att inte ta hänsyn till alla dessa reaktioner finner vi tondövt och odemokratiskt.  Ta ett steg tillbaka och bygg hänsynsfullt i så stor utsträckning som möjligt på redan exploaterad mark! Det finns plats för det.

Det öppna brevet, skrivet av Föreningen för Den GULLIGA Folkrörelsen (DGF), riktar sig till Stockholms stad och allmänheten med en begäran om att omedelbart stoppa avhysningen av Hjulsta ekoodling. Odlingen, som började 2014, har vuxit till cirka 5000 kvm och hotas nu av avhysning från politiker och tjänstemän med argument som föreningen hävdar är ogrundade ("olovlig odling," "svart bygge"). Föreningen betonar att odlingen är ett viktigt verktyg för klimatomställningen och ett hållbart matsystem. De nämner konkret nytta som produktion av uppskattningsvis 5000 kg ekogrönsaker och hjälp till sommarjobbare, m.fl. Dessutom hävdas att avhysningen strider mot stadens egna riktlinjer gällande stadsodling, samverkan med civilsamhället och målen i Miljöprogram 2030. Mer information omkring ämnet finns i själva öppna brevet: som kan läsas i gulliga.se eller i Hjulstaodlingens hemsida: hjulstaodling.gulliga.se eller ring Rafael på 0703411142

Kulturvärd är deras yrkestitel i Agora Café men de är de första man träffar när man har ärende i lokalen.  De är ansiktet utåt som välkomnar med ett leende och som gör reklam för events, hjälper de som vill boka lokaler för studier eller musikskapande, tillhandahåller biljetter och hoppar in för att hjälpa till med det tekniska. De har den språkliga och kulturella kompetensen som behövs i Skäggetorp eftersom majoriteten av de som bor här inte har svenska som modersmål.  Sedan har de det som man inte kan köpa för pengar, nämligen passionen för vad de gör och lokalkännedom. De löser eventuella konflikter, tröstar barn och ser till att äldre seniorer känner sig sedda där många endast har Agorafiket som sin mötesplats där de kan träffa andra från flera generationer.  Utan dem befarar vi att cafét kommer att drabbas av sämre öppetider, om det ens kommer att finnas kvar. Vi vet att den service som vi får som bor i Skäggetorp eller verkar på Agora kommer även drabbas av ett helt annat bemötande än det vi är vana vid. Det kommer även drabba våra möjligheter att anordna events eftersom det kommer öka otryggheten och riskera att dessa events helt enkelt inte blir av. Det kommer också skapa en onödig belastning på övrig personal på Agora.  Utan Agora Cafés personal kommer vi förlora tilltron, känslan av trygghet och det kommer att garanterat minska besöken till Agora och öka otryggheten. Kommunens medborgarlöfte för området riskeras med detta beslut så det enda rätta och riktiga är att låta dem vara kvar!