Under flera år har allt fler lekplatser i Sunne försvunnit eller lämnats att förfalla. Centrumlekplatsen vid Mejerigatan är flera decennier gammal, och det enda som hände förra året var att ett nytt stängsel sattes upp. Den lilla lekplatsen bjuder varken in till fantasi eller lek och saknar helt anpassning för både de allra minsta och de lite äldre barnen. Det är en fantastisk mötesplats med enorm potential, en potential som i dagsläget kastas bort. Även den nyare parken vid Magasinsgatan har alla förutsättningar att bli en underbar lekplats för barn mellan 0 och 14 år, men där ligger i stället en gammal trasig betongyta kvar. Sunne kommun, som stolt profilering sig med kultur, turism, utveckling och framtidstro, brister på lekparker för de allra viktigaste: våra barn. När forskning tydligt visar att barn rör på sig allt mindre, sitter mer framför skärmar och får sämre motorik, måste kommunen ta sitt ansvar och skapa miljöer som lockar till rörelse, uteliv och gemenskap. Sunne har en unik chans att bygga en temalekplats som väcker barnens fantasi och som samtidigt blir en ny turistmagnet för familjer: En temalekplats baserad på Selma Lagerlöf och Nils Holgerssons underbara resa. Vårt förslag: Vi kräver att Sunne kommun satsar på mångsidiga och moderna lek- och aktivitetsytor för alla åldrar: • Zon för de allra minsta (0–4 år): Säkra och anpassade lekelement såsom sandlåda, vattenlek, mindre rutschbanor och låga klätterställningar. • Zon för barn 4–8 år: Utmanande lek som stimulerar motorik och balans – större rutschbana, klätterställning, liten studsmatta och gungor. • Aktivitetszon för äldre barn och ungdomar (8–14 år): En nedsänkt skatepark i betong, basketplan, fotbollsyta, hög rutschbana och en rejäl klättervägg/klätterställning. • Mötesplats för hela lokalsamhället: Ett välutrustat område med picknickbord, bänkar och öppna gräsytor där föräldrar och familjer kan mötas, umgås och stanna länge. Varför är detta så viktigt för Sunnes framtid? Forskning och nationella rapporter visar tydligt att dagens barn rör på sig allt mindre, sitter mer framför skärmar och får sämre grovmotorik än tidigare generationer. Men konsekvenserna stannar inte vid den fysiska hälsan. När barn inte längre möts på lekplatser förlorar de en livsviktig arena för social träning. Fri utelek lär barn att samarbeta, lösa konflikter, visa hänsyn och bygga vänskapsrelationer. När skärmar ersätter denna naturliga samvaro ser vi en ökning av ofrivillig ensamhet och psykisk ohälsa bland unga. Att investera i trygga och lockande utemiljöer har en stark positiv långtidseffekt på hela samhället: • Bättre fysisk och psykisk hälsa: Regelbunden rörelse i kombination med frisk luft förbättrar både motorik, sömn och koncentration i skolan. • Minskad utanförskap och kriminalitet: En välbesökt, central mötesplats skapar trygghet och tillhörighet. När barn och ungdomar har meningsfulla platser att vara på minskar risken för skadegörelse, uttråkning och att hamna i destruktiva miljöer. • Ett starkare lokalsamhälle: En lekplats är inte bara till för barnen, det är en mötesplats för föräldrar, mor- och farföräldrar och grannar. Det bygger den lokala gemenskap som gör Sunne till en trygg och attraktiv plats att växa upp på. • Möten tvärs över skolgränserna: På fritiden behöver barn platser där de kan träffas utanför sin vanliga klass- och skolmiljö. En central och attraktiv lekplats blir en naturlig samlingspunkt där barn från olika skolor och stadsdelar lär känna varandra, vilket bryter barriärer och skapar en starkare sammanhållning i hela kommunen. • Sätt skärmarna i skuggan: Dagens mobiler och digitala skärmar tävlar konstant om barnens uppmärksamhet med snabba kickar. Om en lekplats är tråkig eller föråldrad förlorar den kampen mot skärmen varje gång. För att ge barnen ett hälsosamt alternativ till mobilsittandet behöver vi utemiljöer som verkligen utmanar, lockar till äventyr och väcker nyfikenhet, platser där mobilen helt enkelt blir kvar i fickan eller lämnas hemma. Källor: https://www.arvikanyheter.se/barn-ror-sig-for-lite-har-ar-deras-egna-losningar/ https://omni.se/rapport-atta-av-tio-barn-ror-pa-sig-for-lite/a/AP8Ak5 https://www.doktorn.com/artikel/rapport-svenska-barn-ror-sig-for-lite-och-ater-for-daligt/ https://www.gu.se/som-institutet/andra-projekt/pep-rapporten https://www.friluftsframjandet.se/skola-och-samhalle/friluftsliv-i-skolan/pedagogik/vad-sager-forskningen-om-barns-rorelse/ https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/fysisk-aktivitet-och-stillasittande/om-fysisk-aktivitet-och-stillasittande/riktlinjer-och-rekommendationer-for-fysisk-aktivitet-och-stillasittande/

Sveriges flagga hade fram till 1906 års flagglag ingen lagstadgad färgnyans, utöver blå och guld (det senare återges av naturliga skäl som gult på flaggan). Nyanserna på olika flaggor kunde därför skilja sig åt beroende på tillverkare, men gemensamt var att nyanserna av blått och guld var mörkare och djupare än dagens färger. De mörkare nyanserna är djupt förankrade med Sveriges historia, upplevs som seriösare än de ljusare nyanserna, och behåller sin identitet som Sveriges flagga bättre vid slitage och exempelvis solblekning. Flera andra länder har i närtid genomfört liknande och uppskattade förändringar av färgen blå i sina respektive flaggor (exempelvis Frankrike). Eftersom standardisering av färger inte existerade vid tiden finns det ingen exakt färgkod att återgå till, men efter grundliga undersökningar föreslås att Sveriges flagga ska ha följande koder (hex): Mörkblå: #002868 Guld: #FFCD00

När EU:s nya förpackningsförordning (PPWR) och kraven på utökat producentansvar (EPR) införs, slår reglerna hårt mot fel målgrupp. I stället för att bara träffa miljöbovar och storföretag tvingas nu enskilda konstnärer, frilansare, konventförsäljare och mikroföretagare att betala tusentals kronor per år för lokala representanter och register i varje enskilt EU-land de vill skicka paket till. Detta får allvarliga konsekvenser: • Svenska mikroföretag slås ut: Enskilda skapare och hantverkare som säljer prints, böcker eller hantverk har inte råd med de tusentals kronor i årsavgifter som krävs för att skicka enstaka paket till t.ex. Tyskland, Frankrike eller Österrike. • Handelsstopp och blockerade leveranser: Många skapare tvingas helt sluta skicka paket över gränserna inom EU, vilket krossar idén om den fria inre marknaden. • Kulturutbytet stryps: Småskaliga kulturskapare och nischade communities drabbas hårt när det blir i praktiken omöjligt att köpa och sälja verk, merch och oberoende litteratur mellan EU-länder. Vi stödjer målet om en hållbar miljö och minskat avfall, men miljölagstiftning får inte utformas så att den kväver de minsta aktörerna. Det krävs rimliga regler och ett undantag för mikroföretag!

Fotografiska Stockholm är en av Sveriges största platser för samtida konst och fotografi. Sedan 2010 har museet visat utställningar av stora som små konstnärer och fotografer och varit en stor spelare i den kulturella världen i Sverige och Stockholm. Man lär sig redan i grundskolan att plagiera inte är okej, trots detta verkar Fotografiska tycka att plagiat är okej så vidare det görs med hjälp av ai. Att kalla en person som skapar bilder med hjälp av ai ”konstnärer” är helt absurt och jag anser att detta går emot deras egna värderingar.  Fotografiska Stockholm is one of the biggest art museums and cultural hubs in Sweden. Since 2010 the museum has hosted a huge number of exhibitions featuring smaller and bigger artists and photographers and played a big role in the cultural scene in Stockholm and in Sweden as a whole. You learn early in school that plagiarism is not okay, despite this it seems that Fotografiska finds plagiarism to be okay so long as it’s done with the help of ai. To call someone making images with ai an “artist” is totally absurd and I think this also goes against their values.  Länk till utställningen/link to exhibition: https://stockholm.fotografiska.com/sv/exhibitions/maskinens-oga-i-manniskans-hand 

Slottet är ett viktigt kulturarv som ska vara tillgängligt för alla. Det är ett värdefullt besöksmål som bidrar till att behålla en levande landsbygd. Eftersom det saknar skydd som byggnadsminne riskerar det att stängas för allmänheten om det hamnar i orätta händer.

Varför är det viktigt? Snösätra är inte bara ett område med graffiti. Det är ett av Sveriges mest unika exempel på hur människor tillsammans kan skapa en levande kulturplats genom ideellt engagemang, kreativitet och gemenskap. Under mer än ett decennium har konstnärer, volontärer, föreningar och entreprenörer investerat tusentals timmar för att göra ett bortglömt industriområde till en internationellt uppmärksammad mötesplats för konst och kultur. Samtidigt har Stockholms stad uttryckt en ambition att utveckla Snösätra som kulturplats. Men visioner räcker inte. Idag har föreningen fått besked att den inte får bedriva kulturverksamhet på platsen inom ramen för dagens förutsättningar. Området omfattas dessutom av en detaljplan som inte är anpassad för kultur, och flera byggnader som skulle kunna bli framtida ateljéer, verkstäder och mötesplatser hotas av rivning. Vi menar att detta visar på ett glapp mellan den politiska ambitionen och de praktiska förutsättningarna. Om Stockholm vill att Snösätra ska fortsätta utvecklas som kulturplats måste staden också ge kulturaktörerna långsiktiga förutsättningar att lyckas. Det handlar inte bara om Snösätra. Det handlar om hur Stockholm ser på kultur som växer fram underifrån. Ska ideellt engagemang uppmuntras – eller motarbetas av regler som aldrig varit anpassade för den verklighet som människor har skapat? Vi tror att Snösätra är en resurs för hela Stockholm. Nu behöver politiken visa att den tror det också.

​Vi kräver och förväntar oss att fotbollsplanen bevaras utifrån följande skäl: ​Klass- och socioekonomiskt perspektiv:  Det finns en enorm ekonomisk skillnad mellan sporterna. Ishockey är en extremt kostsam idrott som kräver dyr utrustning och höga avgifter, vilket väldigt många familjer i Skarpnäck helt enkelt inte har råd med. Att ersätta en gratis fotbollsplan med en dyr ishall är att prioritera en sport för de som redan har pengar, på bekostnad av de som har det tufft ekonomiskt. ​Den livsviktiga gratisytan för barnen:  Planen fungerar idag som en öppen, trygg och helt kostnadsfri samlingsplats där barnen som faktiskt bor i trakten möts varje dag året runt för att bara spela lite boll tillsammans. För många barn i området är detta den enda chansen till en aktiv fritid. Man kan inte ta bort en fungerande och gratis mötesplats som bygger gemenskap och trygghet i närområdet. ​Ingen acceptabel kompensation:  Stadens förslag att flytta fotbollsverksamheten till Kärrtorp som "kompensation" är en ohållbar lösning. Det skapar långa avstånd för de barn i Skarpnäck och Bagarmossen som idag har sportfältet som sin naturliga och trygga mötesplats. ​Ishallen hör hemma på en annan plats: Vi ställer oss bakom att en ishall ska byggas, men den måste placeras på en annan ort där den faktiskt passar och där infrastrukturen fungerar. Att klämma in den på Skarpnäcksfältet alldeles intill bostadshusen kommer bara leda till dygnet-runt-buller från kylanläggningen och en ohållbar trafiksituation på Vinggatan. ​Bygg smartare – utnyttja höjden: Vi är positiva till att området får en efterlängtad simhall, men staden måste planera smartare. Det går utmärkt att bygga simhallen i två våningar– ex. med en stor inomhushall i botten och simhallen på nästa plan. På så sätt förlorar vi inte heller inomhushallen som för övrigt också används flitigt. Genom att bygga ishallen förslagsvis i Tallkrogens gamla IP, så sparar vi fältets fria ytor och slipper förstöra fotbollsplanen. ​Det är valår i år, och vi förväntar oss att våra folkvalda politiker och stadens tjänstemän lyssnar på oss som faktiskt bor här och värnar om våra barns trygghet och rätt till en meningsfull fritid. ​Fotbollsplanen ska vara kvar!

Västertorps simhall är en viktig del av stadsdelens identitet och innehåller betydande arkitektoniska, konstnärliga och kulturhistoriska värden. Samtidigt finns behov av modernisering och utveckling. Initiativet stöds av boende, simhallsbesökare och kulturmiljöintresserade.

Om Sveriges Radio börjar skapa en kultur där hat är acceptabelt, vart kommer det att sluta? Agnes Wolds sade att hon skulle göra ALLT i sin makt för att ”omvandla” sitt barnbarn om det vore trans även om det betyder att åka till fängelse i fyra år. Ska ett en person som blir betalt av VÅRA skattepengar få säga att psykisk-tortyr mot transpersoner är acceptabelt? 

Gratis SL för unga handlar om mer än bara transporter. Det handlar om att minska klyftorna i samhället, ungdomar kan inte rå för vilken ekonomisk situation deras familj är i.  Kollektivtrafik är en förutsättning för att unga ska kunna ta sig till skolan och delta i samhället. När ungdomar kan röra sig fritt ökar också tryggheten, gemenskapen och den psykiska hälsan.  Idag är redan SL kort gratis under loven för ungdomar, det finns ingen bättre känsla än när man inser att man kan åka gratis överallt på loven, och vi vill göra det till vardag.  Ungdomar hinner ej arbeta och tjäna egna pengar, därför är det endast en klassfråga och vilken familjesituation man har! 

Programmet har funnits i 16 år och spridt odlarglädje på olika nivåer som passar alla , återbruk, "man tager vad man haver", tips på hur man kan odla och glädjas oavsett hur stor eller liten yta och hur mycket pengar man har att tillgå. För mig och många med mig har Trädgårdstider varit ljuset i mörkret när man längtat som mest efter vår och sommar. Programmets arkiv hjälpte även många att ta sig igenom det första utbrottet av Covid, då man antingen var sjuk, i karantän eller var permitterad från arbete. Jag tycker att svenska folket borde ha ett medbestämmande i vad som sänds i SVT (vi betalar ju faktiskt) och Trädgårdstiders tittarsiffror borde påverka deras beslut. Så för den svenska folkhälsan, SVT tänk om!

För oss som bor i Simrishamns kommun är det viktigt att vi blir fler, då får vi ännu bättre samhällsservice och behålla alla våra fantastiska företag och affärer