Fotografiska Stockholm är en av Sveriges största platser för samtida konst och fotografi. Sedan 2010 har museet visat utställningar av stora som små konstnärer och fotografer och varit en stor spelare i den kulturella världen i Sverige och Stockholm. Man lär sig redan i grundskolan att plagiera inte är okej, trots detta verkar Fotografiska tycka att plagiat är okej så vidare det görs med hjälp av ai. Att kalla en person som skapar bilder med hjälp av ai ”konstnärer” är helt absurt och jag anser att detta går emot deras egna värderingar.  Fotografiska Stockholm is one of the biggest art museums and cultural hubs in Sweden. Since 2010 the museum has hosted a huge number of exhibitions featuring smaller and bigger artists and photographers and played a big role in the cultural scene in Stockholm and in Sweden as a whole. You learn early in school that plagiarism is not okay, despite this it seems that Fotografiska finds plagiarism to be okay so long as it’s done with the help of ai. To call someone making images with ai an “artist” is totally absurd and I think this also goes against their values.  Länk till utställningen/link to exhibition: https://stockholm.fotografiska.com/sv/exhibitions/maskinens-oga-i-manniskans-hand 

Slottet är ett viktigt kulturarv som ska vara tillgängligt för alla. Det är ett värdefullt besöksmål som bidrar till att behålla en levande landsbygd. Eftersom det saknar skydd som byggnadsminne riskerar det att stängas för allmänheten om det hamnar i orätta händer.

Varför är det viktigt? Snösätra är inte bara ett område med graffiti. Det är ett av Sveriges mest unika exempel på hur människor tillsammans kan skapa en levande kulturplats genom ideellt engagemang, kreativitet och gemenskap. Under mer än ett decennium har konstnärer, volontärer, föreningar och entreprenörer investerat tusentals timmar för att göra ett bortglömt industriområde till en internationellt uppmärksammad mötesplats för konst och kultur. Samtidigt har Stockholms stad uttryckt en ambition att utveckla Snösätra som kulturplats. Men visioner räcker inte. Idag har föreningen fått besked att den inte får bedriva kulturverksamhet på platsen inom ramen för dagens förutsättningar. Området omfattas dessutom av en detaljplan som inte är anpassad för kultur, och flera byggnader som skulle kunna bli framtida ateljéer, verkstäder och mötesplatser hotas av rivning. Vi menar att detta visar på ett glapp mellan den politiska ambitionen och de praktiska förutsättningarna. Om Stockholm vill att Snösätra ska fortsätta utvecklas som kulturplats måste staden också ge kulturaktörerna långsiktiga förutsättningar att lyckas. Det handlar inte bara om Snösätra. Det handlar om hur Stockholm ser på kultur som växer fram underifrån. Ska ideellt engagemang uppmuntras – eller motarbetas av regler som aldrig varit anpassade för den verklighet som människor har skapat? Vi tror att Snösätra är en resurs för hela Stockholm. Nu behöver politiken visa att den tror det också.

​Vi kräver och förväntar oss att fotbollsplanen bevaras utifrån följande skäl: ​Klass- och socioekonomiskt perspektiv:  Det finns en enorm ekonomisk skillnad mellan sporterna. Ishockey är en extremt kostsam idrott som kräver dyr utrustning och höga avgifter, vilket väldigt många familjer i Skarpnäck helt enkelt inte har råd med. Att ersätta en gratis fotbollsplan med en dyr ishall är att prioritera en sport för de som redan har pengar, på bekostnad av de som har det tufft ekonomiskt. ​Den livsviktiga gratisytan för barnen:  Planen fungerar idag som en öppen, trygg och helt kostnadsfri samlingsplats där barnen som faktiskt bor i trakten möts varje dag året runt för att bara spela lite boll tillsammans. För många barn i området är detta den enda chansen till en aktiv fritid. Man kan inte ta bort en fungerande och gratis mötesplats som bygger gemenskap och trygghet i närområdet. ​Ingen acceptabel kompensation:  Stadens förslag att flytta fotbollsverksamheten till Kärrtorp som "kompensation" är en ohållbar lösning. Det skapar långa avstånd för de barn i Skarpnäck och Bagarmossen som idag har sportfältet som sin naturliga och trygga mötesplats. ​Ishallen hör hemma på en annan plats: Vi ställer oss bakom att en ishall ska byggas, men den måste placeras på en annan ort där den faktiskt passar och där infrastrukturen fungerar. Att klämma in den på Skarpnäcksfältet alldeles intill bostadshusen kommer bara leda till dygnet-runt-buller från kylanläggningen och en ohållbar trafiksituation på Vinggatan. ​Bygg smartare – utnyttja höjden: Vi är positiva till att området får en efterlängtad simhall, men staden måste planera smartare. Det går utmärkt att bygga simhallen i två våningar– ex. med en stor inomhushall i botten och simhallen på nästa plan. På så sätt förlorar vi inte heller inomhushallen som för övrigt också används flitigt. Genom att bygga ishallen förslagsvis i Tallkrogens gamla IP, så sparar vi fältets fria ytor och slipper förstöra fotbollsplanen. ​Det är valår i år, och vi förväntar oss att våra folkvalda politiker och stadens tjänstemän lyssnar på oss som faktiskt bor här och värnar om våra barns trygghet och rätt till en meningsfull fritid. ​Fotbollsplanen ska vara kvar!

Västertorps simhall är en viktig del av stadsdelens identitet och innehåller betydande arkitektoniska, konstnärliga och kulturhistoriska värden. Samtidigt finns behov av modernisering och utveckling. Initiativet stöds av boende, simhallsbesökare och kulturmiljöintresserade.

Om Sveriges Radio börjar skapa en kultur där hat är acceptabelt, vart kommer det att sluta? Agnes Wolds sade att hon skulle göra ALLT i sin makt för att ”omvandla” sitt barnbarn om det vore trans även om det betyder att åka till fängelse i fyra år. Ska ett en person som blir betalt av VÅRA skattepengar få säga att psykisk-tortyr mot transpersoner är acceptabelt? 

Det är mycket svårt för mig att förstå hur ett demokratiskt land som Sverige kan fortsätta att frihetsberöva en människa under lång tid enbart i syfte att utvisa honom till ett land som präglas av krig, våld och osäkerhet. Jag ställer mig frågan vad mänsklighet, rättvisa och demokrati innebär om en person hålls inlåst trots att myndigheterna samtidigt vet att situationen i hemlandet är farlig och att ett återvändande inte kan genomföras på ett tryggt sätt. Jag har nu varit frihetsberövad i över fyra månader. Fyra månader av mitt liv har tagits ifrån mig – månader fyllda av rädsla, psykisk press och ovisshet. Trots att jag inte utgör någon fara för samhället och trots att jag under många år arbetat, integrerat mig och levt ett ordnat liv i Sverige, hålls jag fortfarande kvar i förvar utan att veta vad som kommer att hända med min framtid. Jag frågar därför respektfullt: var finns den rättvisa och den demokrati som Sverige är känt för? Jag önskar endast att få leva i trygghet, arbeta och fortsätta det liv som jag under många år byggt upp här.

Gratis SL för unga handlar om mer än bara transporter. Det handlar om att minska klyftorna i samhället, ungdomar kan inte rå för vilken ekonomisk situation deras familj är i.  Kollektivtrafik är en förutsättning för att unga ska kunna ta sig till skolan och delta i samhället. När ungdomar kan röra sig fritt ökar också tryggheten, gemenskapen och den psykiska hälsan.  Idag är redan SL kort gratis under loven för ungdomar, det finns ingen bättre känsla än när man inser att man kan åka gratis överallt på loven, och vi vill göra det till vardag.  Ungdomar hinner ej arbeta och tjäna egna pengar, därför är det endast en klassfråga och vilken familjesituation man har! 

Min syster har bott i Sverige i över 10 år och har blivit en del av samhället och vår familj. Mina barn ser henne som en andra mamma eftersom hon hjälper till att ta hand om dem varje dag när jag arbetar. Hon ger dem trygghet, kärlek och stöd, och de älskar henne djupt. Hon har byggt upp ett liv här med vänner, relationer och hopp om framtiden. Sverige är hennes hem. Att utvisa henne nu skulle förstöra hennes liv psykiskt och emotionellt. Hon riskerar att skickas tillbaka till Libanon, ett land som idag präglas av krig, oro och osäkerhet. Hon har nästan inget kvar där och är livrädd för att tvingas återvända. Ingen människa borde skickas tillbaka till rädsla och otrygghet efter att ha levt så länge i trygghet här. Vi ber er att visa medmänsklighet och låta henne stanna i Sverige. Varje underskrift betyder hopp för henne och vår familj. Tack från djupet av våra hjärtan.

Programmet har funnits i 16 år och spridt odlarglädje på olika nivåer som passar alla , återbruk, "man tager vad man haver", tips på hur man kan odla och glädjas oavsett hur stor eller liten yta och hur mycket pengar man har att tillgå. För mig och många med mig har Trädgårdstider varit ljuset i mörkret när man längtat som mest efter vår och sommar. Programmets arkiv hjälpte även många att ta sig igenom det första utbrottet av Covid, då man antingen var sjuk, i karantän eller var permitterad från arbete. Jag tycker att svenska folket borde ha ett medbestämmande i vad som sänds i SVT (vi betalar ju faktiskt) och Trädgårdstiders tittarsiffror borde påverka deras beslut. Så för den svenska folkhälsan, SVT tänk om!

För oss som bor i Simrishamns kommun är det viktigt att vi blir fler, då får vi ännu bättre samhällsservice och behålla alla våra fantastiska företag och affärer

Varför är detta viktigt?  Digitalt utanförskap: Alla har inte möjlighet, teknik eller kunskap att strömma program via SVT Play eller UR Play. Den linjära kanalen säkrar att äldre och digitalt oerfarna inte stängs ute från public service.  Folkbildning för alla: I en tid av desinformation och snabba budskap behövs en dedikerad kanal för fakta, eftertanke och fördjupning mer än någonsin. Tillgänglighet: Kunskapskanalen har varit en lättillgänglig källa till lärande i över 20 år. Att flytta allt till digitala plattformar minskar kanalens synlighet och räckvidd. Vårt krav: Vi uppmanar ledningen för SVT och UR samt Kulturdepartementet att Bevara Kunskapskanalen som en linjär tv-kanal. Säkerställa att folkbildningsuppdraget förblir brett och tillgängligt för hela befolkningen. Visa ditt stöd för svensk folkbildning och skriv under digitalt idag!