Vi vill ha getter till Nacka för att öka den biologiska mångfalden och starta en samlingsplats för alla i kommunen där de kan träffa och mysa med getterna. Vi vill ha din namnskrift för att visa för kommunen att det är fler som håller med oss och att det krävs en förändring.

Stoppa nedläggningen! Låt Krogen och bygden leva! Skriv på detta upprop! Fritids- och fastboende på Väddö. Lars Nylin, Lena Gidlöf, Robert och Yvonne Sjöblom, Lena Svenonius och Jan Axel Uddenfeldt.

Det är jätteviktigt att Artin jobbar kvar! Mer sprit åt folket!

Nu sluter vi upp o ger torget ett nytt namn, Santos torg.

"Giraffen" är en asfaltsyta som sedan mitten på 90-talet ockuperats av skateboardåkare. På denna plats har generationer lagt ner både tid och pengar på att bygga ett stort antal objekt i cement (av skateboardåkare - för skateboardåkare) helt enligt egna preferenser. Det är en plats som är känd och hyllad av åkare i hela landet. Sommartid kan det ses som en turistattraktion som lockar åkare från norr till söder. En symbolisk plats som satt Skellefteå på kartan i den svenska skateboardscenen. Här förs människor samman oavsett bakgrund i kombination med kreativitet och fysisk aktivitet. En viktig plats även för kommande skateboardgenerationen, att människor får en insikt i att det är ingen omöjlighet att med enkla medel skapa något liknande på egen hand.

En detaljplaneändring föröder för all framtid värden som är viktiga i en kommuns funktion.

Bikuporna är en utmärkt modell för social samarbete, vi kan lära oss mycket av bin. Vi kan lära barnen om förtroende, engagemang, lojalitet, stolthet och andra kritiska livets komponenter som omedelbart kan tillämpas för att göra deras personlighet som individer och i en grupp mer effektiv och givande strategier för att möta mänskliga utmaningar. I en bisamhälle har varje enskild bi en väsentlig roll för bikupans överlevnad, från arbetsbina som skyddar bikupan och tar hand om dess mat till de bina som tar hand om ungarna, varje medlem av bisamhället är viktigt eftersom varje uppgift är lika viktigt. Att skydda bin är att ta hand om den biologiska mångfalden och att leva i harmoni med naturen, de är en del av vårt ekosystem och hjälper oss att bevara det. DET ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV LIVET!

Min kamp är inte bara min, vi är många samer som drabbats av statens splittringspolitik. Genom att göra motstånd och belysa det här problemet hoppas jag att det kan bidra till att samer utanför samebyarna ska få tillgång till sina rättigheter.

Om det kvarvarande öppna natur- och kulturlandskapet i Rifallet planteras igen med skog. Så försvinner det unika landskap som finnarna skapade på 1600-talet, högt beläget långt ute i skogen. Utblickarna tas bort samtidigt som livsmiljöerna för en mängd växter och djur utplånas. Platsen övergår från att vara en gammal by med ett imponerande landskap till en samling hus utmed en väg i skogen. Det öppna landskapet i form av gammal ängsmark, hagmark, åkermark, vall, betesmark mm. är den landskapstyp som hastigast försvinner i Sverige idag. En enskild markägares intresse av att få plantera igen 2HA jordbruksmark med skog, kan inte anses överväga det allmänna intresset att bevara kulturmiljön och landskapet på platsen.

Att ha sådana exemplariska förutsättningar till att kunna erbjuda Uppsalastudenterna en underbar kväll, men sedan FÖRSTÖRA den genom KLAPPKASS musik borde vara rent utav OLAGLIGT. Det stora golvet och härliga folket fungerar som propaganda då det ger missvisande information om att det är roligt på det stora dansgolvet, vilket det inte är ENDAST på grund av musiken (och lite dålig belysning från och till).

Deklarationen om urfolks rättigheter antogs 2007 av Förenta Nationerna. I deklarationen sägs bland annat att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån och att urfolk har rätt att bestämma vad som är bäst för dem och deras samhällen. Urfolket samerna måste också få råda över de här gruvplanerna. Laponias status som världsarv hotas. Samma renar som på somrarna betar i Sarek och Badjelánnda är de renar som också betar i och vid det planerade gruvområdet. Renarna och renskötseln i Laponia var en lika viktig del som naturvärdena för att Laponia alls kunde bli världsarv. UNESCO anser att gruvan i stor grad kommer påverka världsarvet. Laponias status som världsarv kan mycket väl komma att upphöra om gruvan blir verklighet. Byn Björkholmen, som ligger knappt två kilometer från det planerade dagbrottet, tvingas att evakueras om gruvan kommer. Marker som byborna brukat i generationer blir då bortsprängda. Lokalbefolkningens försörjning av kött, fisk, örter, bär och svamp saboteras för all framtid och möjligheterna till rekreation i den enda kvarlämnade gammelskogen i området, på berglandet Roavvoajvve, spolieras. Jokkmokks trovärdighet som natur- och kulturkommun urholkas. Många av de idag återkommande jokkmokksbesökarna kommer troligen att hitta sig andra besöksmål. Gruvan riskerar att förgifta Lilla Lule älv, som är vattentäkt för Bodens och Luleås cirka 100 000 invånare . Om gruvans damm rämnar dras alla vattenkraftsdammar som finns nedströms med i översvämningen. Många människor riskerar att dö. Jokkmokks luftkvalité kommer att dramatiskt försämras. I den förhärskande västliga vinden kommer fina dammpartiklar att spridas två-tre mil från gruvområdet. Damm som hamnar i vattnet, i fiskarna, på lavar som renarna äter, på gräs, bär, örter och svampar. En 90-tons lastbil som var 90 sekund kör på kvikkjokksvägen (väg 805) ger ökat buller och ökar risken för olyckor för bofasta, stugägare, semesterfirare, turister, renar och annat vilt. De effekter på klimatet all denna dieselsdrivna trafik medför måste också beaktas. Mineraler är ändliga resurser. Det är egoistiskt och kortsynt att generationer som nu lever ska tömma det mesta som finns av kända malmkroppar. Istället för nya gruvor i gruvfria kommuner måste rejäla satsningar göras på att återvinna mineraler som redan är uppbrutna.

Våra barn och ungdomar måste känna att samhället ser dem och bryr sig om dem och deras framtid. Vi får inte glömma bort dem nu, när gängkriminalitet är en så stor del av nyhetsrapportering och många barns verklighet. Låt oss visa att Farsta bryr sig om sina unga! Nu i tider av stor osäkerhet med gängvåld och annan kriminalitet anser vi föräldrar att utökade öppettider för parklekarna i Farsta är en självklarhet. Lägg pengarna på personal som med sin närvaro och kunskap ger barnen meningsfull fritid i sitt eget närområde, som kan se ungdomar och barn i riskzonen. Parkleken är en naturlig mötesplats där föräldrar, barn och personal samverkar. Stockholms stad måste visa att vi ser ungdomarna och vill dem väl. Just nu stänger vi dörrarna och hänvisar dem... ja, någon annan stans. Våra barn ska kunna känna sig trygga på gatorna och torgen. Med mer öppenhet och tillgänglighet ökar alternativen och fler kommer välja den lagliga vägen.