Det är ytterst viktigt att den biologiska mångfalden värnas. Den är starkt hotad redan nu, och alltför generösa jaktregler kommer att leda till att allt fler arter blir utrotningshotade. Det är vidare ytterst viktigt att värna djurs liv och mående. Djur är inkännande och empatiska individer precis som vi människor, och förtjänar därför rätt till liv. Naturvårdsverkets agerande visar att: - Myndigheten inte tar sitt ansvar för att miljökvalitetsmålet ska uppnås. Den biologiska mångfalden är starkt hotad redan nu, och alltför generösa jaktregler kommer att leda till att fler arter blir utrotningshotade. - Det finns ett starkt egenintresse i jakt bland några av de anställda, vilket tyder på jäv. På en myndighet ska det inte finnas några jäviga personer. Jaktintresset leder också till att miljökvalitetsmålet inte uppnås och att etik och moral gentemot djuren inte värnas. På grund av ovanstående anledningar är inte Naturvårdsverket en lämplig myndighet att ansvara för viltvårdsfrågor. Istället ska naturvårdsansvar anförtros experter som bedriver forskning inom djur- och naturvård, och värnar djurens liv och mående. Uppmaningar till regeringens politiker: - Låt biologisk mångfald och värnande om djur och natur utgöra basen för naturvårdspolitiken och premiera den före mänskliga egenintressen, som till exempel nöjesjakt! - Låt beslut styras av kunskap, etiska värderingar och omtanke om människor, djur och natur! - Visa att ni menar allvar med miljökvalitetsmålet genom att överlåta naturvårdsansvaret på de som innehar expertis inom natur- och djurvård, och värnar djurens liv och mående! Källor: Aftonbladet, hämtat den 10 november 2019 på https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/8mVonE/jagare-skjuten-under-jakt Naturvårdsverket, hämtat den 26 december 2019 på https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/remisser-och-yttranden/remisser-2019/jakttider/remissversion-jakttidsoversyn-paket-1-191216.pdf Riksdagen, hämtat den 27 februari 2020 på: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/djurskyddslag-20181192_sfs-2018-1192 Sveriges radio, hämtat 20 augusti 2019 på https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=7283573 Umeå universitet, hämtat 25 februari 2020 på: https://www.umu.se/nyheter/arter-dor-ut-i-mycket-hogre-takt-an-tidigare-kant_8687256/

I Sverige finns idag cirka 1 200 lodjur och läget är skört för Europas största kattdjur. Vi har varit nära att utrota arten från Skandinavien vid ett par tillfällen sedan slutet av 1800-talet. Den första mars 2021 startar återigen en licensjakt som pågår under hela månaden. Vi kommer med största sannolikhet att förlora över 100 lodjur under denna period, vilket är cirka 10 % av hela populationen. Just nu är tiden då lodjuren möter en partner och några av honorna kan fortfarande leva tillsammans med förra årets ungar. I denna jakt räknas bara siffror och ingen hänsyn tas till individen eller hur den har valt sin livsmiljö och sitt livsmönster. Det rör sig om djur som har valt att leva i våra skogar och vissa har aldrig någonsin varit i närheten av människor. Vi ber nu alla som tror på den biologiska mångfalden och lodjurens rätt att leva att skriva vår lista. För framtiden.

Sveaskog vill skjuta älgar från helikopter i Västerbotten, för att komma tillrätta med "skadorna" med vandringsälgar, som samlas under vintertid på områden med ungskog. Om de istället lät bli att röja bort alla lövträd från sina plantager, skulle inte älgarna behöva vara hänvisade till tall som enda återstående födokälla vintertid, när älgkorna dessutom är dräktiga. Att tillåta större andel löv förespråkas dessutom av Skogsstyrelsen, som ett sätt att klimatsäkra virkesåkrarna mot insekt- och svampangrepp, skogsbränder och stormfällning. Man skulle önska att åtminstone statliga Sveaskog tog till sig ny kunskap, istället för att sälla sig till utrotningskampanjen mot älgen, som de privata skogsbolagen bedriver. Källor: Svensk jakt, Sveaskog vill skyddsjaga älg från helikopter, https://svenskjakt.se/start/nyhet/sveaskog-vill-skyddsjaga-alg-fran-helikopter/ Folkbladet, Älgjakt med helikopter och drönare kritiseras, https://www.folkbladet.nu/2020-01-17/algjakt-med-helikopter-och-dronare-kritiseras

Nu på söndag den 16 februari är sista dagen att lämna synpunkter på Naturvårdsverkets nya förslag på jakttider i Sverige. Få av oss i allmänheten har vetat om att jakttiderna setts över. Naturvårdsverkets nya förslag vill kraftigt utöka jakt i Sverige. Nedanstående 67 vilda djur jagas och dödas årligen av jägare: Ringduvor, Rådjur, Rödrävar, Kronhjortar, Skator, Kråkor, Råkor, Morkullor, Grågäss, Vildsvin, Fältharar, Björnar, Vargar, Lodjur, Dovhjortar, Grävlingar, Skogsharar, Vildkaniner, Älgar, Mufflonfår, Illrar, Minkar, Vesslor, Alfåglar, Björktrastar, Bläsänder, Bläsgäss, Dalripor, Ejdrar, Fasaner, Fiskmåsar, Fjällripor, Gråtrutar, Gräsänder, Havstrutar, Järpe, Kajor, Kanadagäss, Knipa, Kricka, Nötskrikor, Orrar, Rapphöns, Sjöorrar, Småskrake, Storskrake, Sädgäss, Tjädrar, Vigg, Vitkindade gäss, Mårdar och Bävrar. Den förödande majoriteten av dessa djur jagas för nöjes skull. Andra dödas för att de stora skogsbolagen ser vilda djur som ett ekonomiskt hot. Många av de döda djuren slängs på soptippen. 1 000 000 vilda djur dödas i fällor eller skjuts ihjäl varje år i vårt land. Men den siffran anger endast de av jägare inrapporterade dödsoffren. I själva verket finns idag ingen tillsynsmyndighet för jakt som ser till att de få regler som finns efterlevs. Över 150 000 vilda djur skadeskjuts, varje år. Skadeskjutning innebär ett obeskrivligt lidande för djuren. På söndag vill Naturvårdsverket alltså lägga till ytterligare två vilda djur; Ekorre och Hermelin på den långa listan över djur som tillåts jagas till döds av 250 000 svenskar med jaktlicens. Att införa jakt på Ekorre och Hermelin är endast att ge fler djur att döda åt jägare som dödar djur för nöjes skull. Om 5 personer skriver under namninsamlingen så är de 5 personerna fler än de som argumenterade mot jakt när Naturvårdsverket tidigare i år, mycket lågmält, tillät allmänheten att komma med synpunkter inför att de nya jakttiderna skulle bestämmas. De nu föreslagna jakttiderna innebär ytterligare stort lidande för vilda djur i våra skogar och marker. Låt inte lidandet även drabba Ekorrar och Hermeliner. Varje namnunderskrift är viktig. Namninsamlingen skickas direkt till Naturvårdsverket på kvällen den 16 februari 2020. Tillagt 16 februari kl 23.45 Tack alla ni som engagerat er och skrivit under. Namninsamlingen är nu avslutad och inskickad till Naturvårdsverket men fortsätter att ligga uppe tills vidare.

Tusentals hundar lever i dag sina liv på gatorna i Rumänien. De är många gånger skadade, lemlästade, övergivna och svultna. Hundar sitter också fastkedjade dag ut och dag in utan skydd från varken kyla eller brännande sol. Vi vill inte bara stå och se på när detta händer utan att genom påtryckningar försöka få till en förändring i Rumäniens hantering av hundarnas situation i landet. I dag arbetar ideella organisationer, volontärer och veterinärer på plats i Rumänien för att ta hand om och kastrera hundar från gatan. De gör ett fantastiskt arbete och vi vill ytterligare hjälpa till genom att med vår namninsamling påverka Rumäniens regering att följa och utveckla lagar där hundar ska respekteras och bli väl behandlade. Din röst är oerhört viktig. Så fort coronaepidemin inte tar all uppmärksamhet kommer namninsamlingen att skickas in. Namninsamlingen kommer att sändas till Rumäniens ambassad där enbart ditt förnamn kommer att visas. STORT TACK FÖR DIN HJÄLP

För att rädda jorden och bevara naturen och ekosystemen.

The Amazon rainforest is the largest rainforest in the world. It represents over half of the planet's rainforests, and comprises the largest and most biodiverse tract of tropical rainforest in the world. More species are found here than anywhere else. Amazon is the biggest deforestation front in the world and interventions are urgently needed to prevent a large-scale, irreversible ecological disaster. The rainforests have a huge role to play in the global climate. It is a fact that trees, and plants absorb carbon dioxide in the atmosphere in order to produce oxygen. With the rapid depletion of the trees, the level of carbon dioxide is going down, which is increasing global warming. We will loose very important ecosystems, food, and even medical supplies. If they die, we die.

Om inte ens rättsväsendet står upp för djurens rättigheter, vem skall då göra de. Att utföra sådana här barbariska händelser måste ha konsekvenser. Vi måste visa att vi i samhället inte accepterar att man kan komma undan med att plåga ihjäl djur. Runt om i Sverige ökat våldet mot djur och inga konsekvenser ges, vilket gör att de bara kommer eskalera. Straffen måste skräpas! Lilla Amy måste få rättvisa, hovrätten borde ta sig ann fallet och fälla de båda männen!

Annars har vi bara regler för syns skull och byggmaffian är enda sanningen för världen! Vi har alla fakta om artskydd och ändå vill man kringgå lagen med dispens! Hisings Backa har många hotade arter som även i framtiden behöver bevaras!

Det här handlar om mer än bara en skola – det handlar om att skydda vår natur, vår framtid och vår rätt att påverka vårt närområde. Det planerade bygget hotar ett naturreservat där flera utrotningshotade arter lever. Naturreservat finns till för att bevaras, inte exploateras. När kommunen väljer att ignorera både miljöskydd, Länsstyrelsens invändningar och invånarnas protester, underminerar de det demokratiska systemet och vårt gemensamma ansvar att värna miljön. Samtidigt planeras vägar och byggnader vid ett bostadsområde, vilket kan leda till ökad trafik, buller och sänkta fastighetsvärden – något som påverkar människors vardag direkt. Det är dessutom helt orimligt att bygga nytt när flera skolor i kommunen har lagts ned nyligen, och lediga lokaler redan finns. Det här är ett dåligt beslut för miljön, ekonomin och invånarna. Om vi inte säger ifrån nu riskerar vi att förlora en unik naturmiljö och normalisera att viktiga beslut tas över huvudet på dem som faktiskt bor här.

Syftet är att öka empatin och lära barnen respekt och förståelse för andra varelser. Dessutom handlar detta om att förebygga selektiv empati, och istället lära barnen att allt levande förtjänar respekt, oavsett hur olika man verkar vara.  Detta är även nödvändigt för att djur ska kunna ha det bra i samhället och inte anses endast som något man använder sig av, utan som likvärdiga individer. Genom att införa ett lärande som syftar på att få barn att förstå hur djur är på ett närmare sätt som skapar en koppling mellan barnet och djuret, blir det så att barnen växer upp med detta i grunden av sin uppfostring, vilket kommer att göra chansen för dem att bli empatiska individer mot alla (även andra människor) större än risken att de växer upp med en känsla av överlägsenhet.  En annan sida av målet handlar om att djur ska ha det bra i samhället, för som man brukar säga;  "Hur man tar hand om djur är ett mått på hur ett samhälle mår".

Vi lever i en pågående klimatkris med stigande temperaturer och smältande glaciärer. Om vi ska kunna garantera våra barns framtid och att de får leva i en värld med biologisk mångfald måste vi agera nu! Vi vill se kommande generationer leva friska och lyckliga i en värld fri från luftföroreningar, miljögifter och med mat de blir friska av!