• Ge motstånd mot den vidriga och onödiga massjakten på djur i sveriges skogar!
    Jägare rättfärdigar det här främst med att populationerna annars blir för stora, och att ett av motiven till jakt är miljöhänsyn. Visst är det sant att populationer måste hållas i fas, men detta borde göras naturligt av rovdjur istället, i dag hålls rovdjurspopulationer på mycket låga nivåer genom jakten. Vargar som kan kontrollera alla populationer jägarna jagar är idag endast 340 stycken och jagas varje år för att de ej ska bli fler. Denna alldelles för lilla population hotas dessutom av inavel och det diskuteras av vissa att göra den ännu mindre. Att det vore bra om rovdjur får göra jobbet istället är förutom den etiska aspekten även evolutionen. Rovdjur tar de individer som är svaga eller skadade, så att starkare individer med bra gener får fortplanta sig vilket driver på evolutionen frammåt. Jägare tar istället individer oberoende av deras hälsa, och detta driver därmed inte på någon evolution. Tvärtom går det åt fel håll ifall jägare satsar på stora individer med fina horn så att de svagare istället överlever. För att minska risken för konflikter mellan människor och rovdjur är större satsningar på stängsel i exempelvis fårhagar en bra ide, vilket rovdjursföringen jobbar med. Ett annnat argument jägare använder är att djuren ställer skada på skog och åkrar, vilket inte är konstigt med dagens skogsbruk där enorma ytor blomstrande skog blir till livlösa kalhyggen, som sedan blir till artfattiga granplantager. Detta leder till att djuren finner lite naturlig mat i skogarna och vildsvin tvingas därmed finna mat i böndernas åkrar, och älgar tvingas äta från skogsägarnas granplantor. Därmed vore det bättre att ställa om till hyggesfritt skogsbruk som bevarar dess biologiska värden istället för jakten. Ett till argument jag ofta hör från jägare är att det är bättre att äta viltkött än kött från köttindustrin och att de därmed gör naturen en känst genom sin jakt. Eftersom att de påstår sig bry sig om naturen förstår jag inte varför de istället inte kan bli vegetarianer samt kämpa för mer vegetarism i samhället, då slipper vi ju även massakern på vilda djur. Sanningen är att många jägare antingen tror på sina argument jag nyss tagit upp, eller att de jagar för andra orsaker som spänning, gemenskap och att det känns naturligt som människa, alltså nöjesrelaterade orsaker. Detta stödjs av en undersökning som tydde på att majoriteten av jägare jagar för gemenskap. Det är helt oförsvarbart att beröva hundratusentals djur på deras liv för nöje vilket många jägare tyvärr ej bryr dig om. Istället ycker jag att de kan gå med i exempelvis friluftsfrämjandet, där finner man lätt andra människor med naturintressen. Så om ni bryr er om dessa tusetals oskyldiga djurliv och tror på lösningar utan blod och död, skriv under denna namninsamling! Blir den framgångsrik ska jag skicka den till de som beslutar över jakten. Varmt tack för ditt engagemang.
    8 av 100 Underskrifter
    Skapad av Gustav Lilliehöök
  • stoppa import av rysk olja/gas
    Ja, det blir stora personliga uppoffringar men jag tror och hoppas att vi inte är för bekväma för att på riktigt stoppa morden av människorna i Ukraina. Dagens Nyheter, 26 feb 2022: "Nu har det blivit för sent också för den sortens politiker som går genom livet med ett fuktat finger i luften. För att rädda freden i Europa krävs det ledare som vågar sätta sin framtid i pant, som Winston Churchill den gången. Någon som förmår att appellera till både hjärna och hjärta, till stoltheten och modet, göra klart för oss vad som står på spel och varför priset är nödvändigt att betala."
    92 av 100 Underskrifter
    Skapad av Jonas Nermyr
  • Ja till vindkraftsutbyggnad - Nej till kärnkraftsutbyggnad
    Vi har ingen partipolitiskt obunden folkomröstning som visar din och min vilja! Jag säger ja till havsbaserad vindkraftsutbyggnad och nej till kärnkraftsutbyggnad!
    8 av 100 Underskrifter
    Skapad av Anneli Wiberg
  • Bygg laddplatser i Nacka
    Inrikes transporter står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Ska vi mildra klimatkrisen krävs en fossilfri fordonsflotta.
    14 av 100 Underskrifter
    Skapad av Daniel Hirsch
  • Låt regeringen ta fram ett nytt, rättvist elprisstöd
    Regeringens förslag till ett elprisstöd i samband med de skenande elpriserna vi sett under hösten och vintern kommer att innebära att endast de som har en månadskonsumtion på över 2000 kWh blir berättigade ett bidrag på 2000 kronor i månaden under en tremånadersperiod årligen, en summa som inte på långa vägar ens täcker de extra kostnader som ett hushåll boendes i en mindre lägenhet drabbats av till följd av vinterns elprischock. Att gränsen för att berättigas ett månatligt bidrag på 2000 kr ligger på denna nivå innebär samtidigt att i praktiken enbart villaägare kommer att kunna ta del av ett sådant bidrag, medan bidraget för hyresgäster eller bostadsrättsägare blir avsevärt lägre om inte icke-existerande. Låginkomsttagare, sjuka, pensionärer, ungdomar och studenter får med andra ord obetydlig hjälp, trots att deras elräkningar äter upp en lika stor, om inte större, andel av inkomsten. Man sparkar alltså i vanlig ordning främst på de som redan ligger. SE4, det elområde som innefattar de sydligaste delarna av Sverige, är värst drabbat av elprischocken. Elektriciteten produceras till största delen i norra Sverige, och överföringen till södra Sverige är ineffektiv. Detta i kombination med andra faktorer såsom en tidig och kall vinter samt att älvarna i norra Sverige varit frusna under längre perioder än vanligt i vinter, vilket minskat den betydande vattenkraftsproduktionen, har lett till att elpriset i södra Sverige är högre än någonsin. Oavsett om man vill skylla denna kris på nedregleringen av den svenska kärnkraften, Sveriges samarbete med resten av den europeiska elmarknaden eller på vädret kvarstår det faktum att elpriset i SE4 i december 2021 var nästan 400% högre än samma månad året innan. Den senaste tiden har många debattartiklar och ledarsidor med förslag på hur man bör lösa de bakomliggande orsakerna till denna kris skrivits. Oavsett vilken strategi man i slutändan väljer har vinterns extrema elpriser redan skuldsatt många svenskar, och fortsätter göra betydande skada på folks ekonomi och levnadsstandard. Elpriserna är dock inte det enda som kommer att göra hål i hushållens plånböcker i en kris som denna. Den senaste tidens enorma höjningar av elpriserna får även mer långtgående och oroväckande konsekvenser, såsom att livsmedel blir dyrare. Enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet 2021 är indexvärdena för företagens kostnader på den högsta nivån de varit under de tolv år konjunkturmätningarna gjorts, något som de ökade elpriserna är en viktig anledning till. Till följd av detta kan konsumenterna “vänta sig tydligare prishöjningar senast i början av 2022”. Vissa livsmedel där produktionen främst finns i södra Sverige, såsom tomater där så mycket som 60% av den närodlade produktionen i landet sker utanför Trelleborg i Skåne, kommer att bli särskilt dyra. Trots att frågan om orsakerna bakom elkrisen också är en stor och betydande fråga behövs det således ett elprisstöd, ett rättvist sådant, nu. Regeringens förslag avser ett elprisstöd som kommer att gälla konsumenter i hela Sverige, utan att ta hänsyn till de enorma skillnaderna i elpriser mellan de olika elområdena. Huruvida ett hushåll blir bidragsberättigat eller inte kommer, som det ser ut än så länge, att bero endast på elförbrukningen och inte på den faktiska kostnaden för elförbrukningen. Detta medför att regeringens stöd blir oerhört skevt fördelat, där hushåll som förbrukar lika mycket elektricitet får samma storlek på sina bidrag trots stora skillnader i deras elräkningar. I skrivande stund, den 18:e januari 2022, är spotpriset på el i SE4 över 730% högre än i norra Sverige (SE1 och SE2). Ovanpå detta tillhör näst intill alla kommuner där hushållskunderna har reducerad energiskatt (samtliga kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt ett antal andra kommuner), vilket medför en lägre total elkostnad, SE1 eller SE2. Läget i södra Sverige är nu mycket allvarligt. De sydliga delarna av landet har drabbats oproportionerligt hårt av den nuvarande elkrisen. Således är det hushållen i dessa områden som borde kompenseras mest. Allt detta sker samtidigt som energiskatten inklusive moms för närvarande uppgår till 0,45 öre per kWh för de allra flesta konsumenterna i Sverige. Energiskatten för påföljande år bestäms varje år i november, och har tredubblats sedan 1996. För den typiska svenska elkonsumenten innebär detta att ungefär hälften av elräkningen idag går till staten. Enbart under 2021 kan detta resultera i drygt tjugo miljarder kronor som staten tjänar på de skyhöga elpriserna. Endast sex miljarder av dessa kommer användas som ett elprisstöd åt hushållen. Det finns med andra ord mycket goda förutsättningar att besluta om ett nytt elprisstöd som inte bara är rättvist fördelat utan även har en rättvis storlek. Källor: Elbruk. 2022. Spotpriser för elområde SE4 - Malmö. https://www.elbruk.se/timpriser-se4-malmo (Hämtad 2022-01-18). Finansdepartementet, Infrastrukturdepartementet. (2022). Sex miljarder i elpriskompensation till hushållen [pressmeddelande]. 12 januari. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/01/sex-miljarder-i-elpriskompensation-till-hushallen/ (Hämtad 2022-01-18). Energimarknadsbyrån. 2021. Höjd energiskatt från 1 januari 2021. (https://www.energimarknadsbyran.se/nyheter/nyhetsarkiv/2020/hojd-energiskatt-fran-1-januari-2021/ (Hämtad 2022-01-20). Jönsson Silfversparre, Cecilia. 2021. Tomatodlarens elnota har dubblerats – till två miljoner i månaden. SVT Nyheter. 29 oktober. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/tomatodlarens-elnota-tva-miljoner-kronor-i-manaden (Hämtad 2022-01-20). Livsmedelsföretagen. 2021. Konjunkturbrev. https://www.livsmedelsforetagen.se/app/uploads/2021/11/livsmedelsfoxxretagen-konjunkturbrev-q3-2021.pdf (Hämtad 2022-01-20). Söderlund, Ola. 2022. Analys: Staten stor vinnare på höga elpriser. Dagens PS. 13 januari. https://www.dagensps.se/privatekonomi/bostad/analys-staten-stor-vinnare-pa-hoga-elpriser/ (Hämtad 2022-01-20).
    70 av 100 Underskrifter
    Skapad av Emma Johansson
  • LÅT BARNEN FÅ BEHÅLLA BIGÅRDEN I HAGALUND, SOLNA
    Bikuporna är en utmärkt modell för social samarbete, vi kan lära oss mycket av bin. Vi kan lära barnen om förtroende, engagemang, lojalitet, stolthet och andra kritiska livets komponenter som omedelbart kan tillämpas för att göra deras personlighet som individer och i en grupp mer effektiv och givande strategier för att möta mänskliga utmaningar. I en bisamhälle har varje enskild bi en väsentlig roll för bikupans överlevnad, från arbetsbina som skyddar bikupan och tar hand om dess mat till de bina som tar hand om ungarna, varje medlem av bisamhället är viktigt eftersom varje uppgift är lika viktigt. Att skydda bin är att ta hand om den biologiska mångfalden och att leva i harmoni med naturen, de är en del av vårt ekosystem och hjälper oss att bevara det. DET ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV LIVET!
    537 av 600 Underskrifter
    Skapad av Hagalunds Bigård
  • Stoppa slamdumpningen. Pausa Lynetteholm. Skydda Öresund, och Östersjön.
    Vi citerar här olika personer från artiklar i Sydsvenska Dagbladet som uttalat sig offentlig och som har en djupare kunskap; Michael Palmgren på Marint Kunskapscenter i Malmö räknar med att ålgräs bestånd som suger upp koldioxid och producerar syre, försvinner när den konstgjorda ön Lynetteholm byggs. "-Det är förödande. Man tar förorenad mark som man grävt upp inne i Köpenhamn och slänger den på ett av de viktigaste områden som vi har på vår planet: våra grunda havsområden med tumlare, fiskbestånd och fantastiska ålgräsängar. Riskerna med dumpningen av sediment i Kögebukten är ett av skälen till att länsstyrelsen, och även Naturvårdsverket, har motsatt sig Lynetteholmprojektet. - Carl Lindqvist som ingår i samrådsgruppen klargör att länsstyrelsens kritik kvarstår: övervakningsprogrammet som By og Havn har formulerat, som ska säkra att förorenat sediment inte sprids, är för svagt. – Jag anser inte att det är färdig diskuterat, säger Carl Lindqvist. Vad som händer när man dumpar förorenat havsslam är dokumenterar och denna video på youtube är talande; https://www.youtube.com/watch?v=5A9htZ9rA1A Vad den holländska oberoende firman som fått uppdraget att utreda havsströmningen, och riskerna med minskade syrehalter kommit fram till vet vi inte än. - I detta fall är det oerhört viktigt även för Östersjön. I Östersjön som har 7 av 10 av världens största döda zoner, varav 1 är världens största, så är det helt avgörande att havsströmningen och syrehalterna inte minskar. Sist men inte minst, även sand kommer att användas för att bygga upp fundamentet. Från Extrakt; "– Öresunds sandbotten är en väldigt produktiv och viktig miljö för yngel, att ta upp sand därifrån innebär att man suger upp en hel livsmiljö, säger Peter Göransson, marinbiolog och ordförande i den ideella miljöorganisationen Öresundsfonden som arbetar för att Öresund ska bli en marin nationalpark." Det viktiga i en kommande framtid med ökande klimatförändringar är att vi skyddar haven, och vi har bråttom med det. - 2 av 3 andetag är syre som kommer från livet i haven, och likaså är livet i haven också det som lagrar mest koldioxid.
    3 114 av 4 000 Underskrifter
    Skapad av Felicia Konrad
  • Fri kollektivtrafik för Bollebygd
    Fri kollektivtrafik är rättvist Med fri kollektivtrafik får alla åka med, alla betalar efter förmåga och ingen tvingas stanna hemma eller planka. Från fattigpensionären som får rörelsefrihet till barnfamiljen som minskar sina transportkostnader är det rättvist att kollektivtrafiken finansieras gemensamt. Fri kollektivtrafik räddar klimatet Klimatmålet om att minska utsläppen med 70% till 2030 kräver att vi förändrar resandet – särskilt i storstäderna. Istället för att bilpendla måste kollektivt, cykel och gång öka. Ett sätt att göra detta är att befria kollektivtrafiken från avgifter. Fri kollektivtrafik är effektivt Under coronapandemin har det visat sig hur bräcklig avgiftsfinansieringen är. Helt plötsligt var bolagen tvungna att köra full trafik fast med färre resenärer. En stabil finansieringsmodell via skatten klarar sig undan såna kriser.
    28 av 100 Underskrifter
    Skapad av Freddie Svedjekrans
  • Fri kollektivtrafik för Örebro
    Under Mars 2021 så införde Länstrafiken ytterligare höjda priser för kollektivtrafiken i Örebro, och idag ligger en biljett på 37 kronor respektive 25 kronor vid förköp för en vuxen. Det går inte att förneka att det för varje år blir dyrare och svårare att åka kollektivt i Örebro, och ifall en är någon som helt och hållet är beroende av att åka buss dagligen så är det "ekonomiska" alternativet ett månadskort på 615 kronor per månad. Detta är givetvis helt fel riktning för Örebros kollektivtrafik. Kommunen behöver visa att de är seriösa i klimatfrågan, och de behöver framhäva de miljövänliga alternativ som vi har, vilket många städer redan gjort. Örebro är idag en studentstad, och studenterna bör också betraktas som att de bor i en. Idag har studenterna inga som helst förmåner inom kollektivtrafiken, och att betala ett minimum på 615 kronor per månad för ett busskort är en utgift som ingen student ska behöva betala på sin redan väldigt begränsade budget. Studenterna i Örebro uppmuntras till att cykla, men detta kan bara appliceras till de områdena närmast till universitetet. De stora satsningarna på studentbostäder har bidragit till att många studenter idag bor på långt avstånd från universitetet, vilket innebär att de mer än ofta är helt beroende av kollektivtrafiken. Rent ekonomiskt så skulle inte nolltaxa i Örebro betyda en särskild belastning för kommunbudgeten. Givetvis så kommer ju inkomsten från biljettpriserna att försvinna, vilket egentligen är själva syftet. Men med biljettinkomster så tillkommer även administrativt arbete och biljettkontroller – utgifter som skulle försvinna med dessa avgifter. Givetvis kan detta medföra en höjning av kommunalskatten, men dessa höjningar rör sig om ören, och det är något som skulle gynna varenda Örebroare som åker buss minst en gång i månaden. Kollektivtrafiken ska inte behöva kosta, varken för pensionärer, barn, studenter eller vuxna.
    62 av 100 Underskrifter
    Skapad av William Ulff
  • Bevara Rifallets öppna kulturlandskap
    Om det kvarvarande öppna natur- och kulturlandskapet i Rifallet planteras igen med skog. Så försvinner det unika landskap som finnarna skapade på 1600-talet, högt beläget långt ute i skogen. Utblickarna tas bort samtidigt som livsmiljöerna för en mängd växter och djur utplånas. Platsen övergår från att vara en gammal by med ett imponerande landskap till en samling hus utmed en väg i skogen. Det öppna landskapet i form av gammal ängsmark, hagmark, åkermark, vall, betesmark mm. är den landskapstyp som hastigast försvinner i Sverige idag. En enskild markägares intresse av att få plantera igen 2HA jordbruksmark med skog, kan inte anses överväga det allmänna intresset att bevara kulturmiljön och landskapet på platsen.
    435 av 500 Underskrifter
    Skapad av Henrik Jonestrand
  • Fri kollektivtrafik för Stockholm
    Fri kollektivtrafik är rättvist Med fri kollektivtrafik får alla åka med, alla betalar efter förmåga och ingen tvingas stanna hemma eller planka. Från fattigpensionären som får rörelsefrihet till barnfamiljen som minskar sina transportkostnader är det rättvist att kollektivtrafiken finansieras gemensamt. Segregationen är stor nog utan att vi medvetet behöver bygga murar mellan våra förorter och stadsdelar! Biljettkontroller som tillsammans med ordningsvakter eller polis tar i med hårdhandskarna är ett onödigt våld som vi helt kan slippa, tillsammans med de klämspärrar som finns på våra tunnelbane- och pendeltågsstationer. Fri kollektivtrafik räddar klimatet Klimatmålet om att minska utsläppen med 70% till 2030 kräver att vi förändrar resandet – särskilt i storstäderna. Istället för att bilpendla måste kollektivt, cykel och gång öka. Ett sätt att göra detta är att befria kollektivtrafiken från avgifter. Elbilar kan få en viss påverkan också men de fossila bilarna kommer dominera länge än. Dessutom är våra tunnelbanor och pendeltåg också elfordon – fast mycket mer effektiva än bilar. För att elen ska användas rätt måste fler åka kollektivt. Bilisterna som måste fortsätta köra kommer därmed få mer utrymme på vägarna, och det behövs inga dyra utbyggnader av motorvägar (dessa pengar kan gå till kollektivtrafik istället). Den bilist som betalar mer skatt när kollektivtrafiken blir fri, betalar därmed för utrymmet. Och får, som alla andra, fri tillgång till kollektivtrafiken alla dagar hen inte kör. Fri kollektivtrafik är effektivt Under coronapandemin visade det sig hur bräcklig avgiftsfinansieringen är. Helt plötsligt var SL tvungna att köra full trafik fast med färre resenärer. En stabil finansieringsmodell via skatten klarar sig undan såna kriser. Biljettsystem, -spärrar och -kontroller. Det finns en lång lista med kostnader förknippat med avgiftssyftemet. Det är inte bara dyrt, utan sinkar ofta ner trafikflödena rejält – särskilt på bussar. Med skattefinansiering blir det fritt att köra, och inga speciella åtgärder krävs för att trycka biljetter eller säkra intäkter. Ett effektivare och säkrare system. Enligt en opinionsundersökning från 2020 (Miti/Novus) vill 49% av Stockholmarna redan ha fri kollektivtrafik. Förutom de skäl vi nämnt ovan finns det säkert tusentals till. Nu är det dags att denna stora opinion får genomslag i politiken. Inga fler avgiftshöjningar, och hög tid att växla in på rätt spår – det som leder till fri kollektivtrafik. Men bryr sig politikerna om namninsamlingar? De bryr sig om de blir tvungna. Många namn kan vara viktigt, men ännu viktigare är att du prenumererar på våra mejl så bygger vi en folkrörelse som inte går att ignorera.
    760 av 800 Underskrifter
    Skapad av Hanna Thessén
  • Öppet brev till Sveriges politiker
    Vi behöver få politikerna att agera i klimatkrisen.
    352 av 400 Underskrifter
    Skapad av Mårten Falk