• Stoppa slamdumpningen. Pausa Lynetteholm. Skydda Öresund, och Östersjön.
    Vi citerar här olika personer från artiklar i Sydsvenska Dagbladet som uttalat sig offentlig och som har en djupare kunskap; Michael Palmgren på Marint Kunskapscenter i Malmö räknar med att ålgräs bestånd som suger upp koldioxid och producerar syre, försvinner när den konstgjorda ön Lynetteholm byggs. "-Det är förödande. Man tar förorenad mark som man grävt upp inne i Köpenhamn och slänger den på ett av de viktigaste områden som vi har på vår planet: våra grunda havsområden med tumlare, fiskbestånd och fantastiska ålgräsängar. Riskerna med dumpningen av sediment i Kögebukten är ett av skälen till att länsstyrelsen, och även Naturvårdsverket, har motsatt sig Lynetteholmprojektet. - Carl Lindqvist som ingår i samrådsgruppen klargör att länsstyrelsens kritik kvarstår: övervakningsprogrammet som By og Havn har formulerat, som ska säkra att förorenat sediment inte sprids, är för svagt. – Jag anser inte att det är färdig diskuterat, säger Carl Lindqvist. Vad som händer när man dumpar förorenat havsslam är dokumenterar och denna video på youtube är talande; https://www.youtube.com/watch?v=5A9htZ9rA1A Vad den holländska oberoende firman som fått uppdraget att utreda havsströmningen, och riskerna med minskade syrehalter kommit fram till vet vi inte än. - I detta fall är det oerhört viktigt även för Östersjön. I Östersjön som har 7 av 10 av världens största döda zoner, varav 1 är världens största, så är det helt avgörande att havsströmningen och syrehalterna inte minskar. Sist men inte minst, även sand kommer att användas för att bygga upp fundamentet. Från Extrakt; "– Öresunds sandbotten är en väldigt produktiv och viktig miljö för yngel, att ta upp sand därifrån innebär att man suger upp en hel livsmiljö, säger Peter Göransson, marinbiolog och ordförande i den ideella miljöorganisationen Öresundsfonden som arbetar för att Öresund ska bli en marin nationalpark." Det viktiga i en kommande framtid med ökande klimatförändringar är att vi skyddar haven, och vi har bråttom med det. - 2 av 3 andetag är syre som kommer från livet i haven, och likaså är livet i haven också det som lagrar mest koldioxid.
    3 120 av 4 000 Underskrifter
    Skapad av Felicia Konrad
  • Fri kollektivtrafik för Bollebygd
    Fri kollektivtrafik är rättvist Med fri kollektivtrafik får alla åka med, alla betalar efter förmåga och ingen tvingas stanna hemma eller planka. Från fattigpensionären som får rörelsefrihet till barnfamiljen som minskar sina transportkostnader är det rättvist att kollektivtrafiken finansieras gemensamt. Fri kollektivtrafik räddar klimatet Klimatmålet om att minska utsläppen med 70% till 2030 kräver att vi förändrar resandet – särskilt i storstäderna. Istället för att bilpendla måste kollektivt, cykel och gång öka. Ett sätt att göra detta är att befria kollektivtrafiken från avgifter. Fri kollektivtrafik är effektivt Under coronapandemin har det visat sig hur bräcklig avgiftsfinansieringen är. Helt plötsligt var bolagen tvungna att köra full trafik fast med färre resenärer. En stabil finansieringsmodell via skatten klarar sig undan såna kriser.
    30 av 100 Underskrifter
    Skapad av Freddie Svedjekrans
  • Fri kollektivtrafik för Örebro
    Under Mars 2021 så införde Länstrafiken ytterligare höjda priser för kollektivtrafiken i Örebro, och idag ligger en biljett på 37 kronor respektive 25 kronor vid förköp för en vuxen. Det går inte att förneka att det för varje år blir dyrare och svårare att åka kollektivt i Örebro, och ifall en är någon som helt och hållet är beroende av att åka buss dagligen så är det "ekonomiska" alternativet ett månadskort på 615 kronor per månad. Detta är givetvis helt fel riktning för Örebros kollektivtrafik. Kommunen behöver visa att de är seriösa i klimatfrågan, och de behöver framhäva de miljövänliga alternativ som vi har, vilket många städer redan gjort. Örebro är idag en studentstad, och studenterna bör också betraktas som att de bor i en. Idag har studenterna inga som helst förmåner inom kollektivtrafiken, och att betala ett minimum på 615 kronor per månad för ett busskort är en utgift som ingen student ska behöva betala på sin redan väldigt begränsade budget. Studenterna i Örebro uppmuntras till att cykla, men detta kan bara appliceras till de områdena närmast till universitetet. De stora satsningarna på studentbostäder har bidragit till att många studenter idag bor på långt avstånd från universitetet, vilket innebär att de mer än ofta är helt beroende av kollektivtrafiken. Rent ekonomiskt så skulle inte nolltaxa i Örebro betyda en särskild belastning för kommunbudgeten. Givetvis så kommer ju inkomsten från biljettpriserna att försvinna, vilket egentligen är själva syftet. Men med biljettinkomster så tillkommer även administrativt arbete och biljettkontroller – utgifter som skulle försvinna med dessa avgifter. Givetvis kan detta medföra en höjning av kommunalskatten, men dessa höjningar rör sig om ören, och det är något som skulle gynna varenda Örebroare som åker buss minst en gång i månaden. Kollektivtrafiken ska inte behöva kosta, varken för pensionärer, barn, studenter eller vuxna.
    65 av 100 Underskrifter
    Skapad av William Ulff
  • Bevara Rifallets öppna kulturlandskap
    Om det kvarvarande öppna natur- och kulturlandskapet i Rifallet planteras igen med skog. Så försvinner det unika landskap som finnarna skapade på 1600-talet, högt beläget långt ute i skogen. Utblickarna tas bort samtidigt som livsmiljöerna för en mängd växter och djur utplånas. Platsen övergår från att vara en gammal by med ett imponerande landskap till en samling hus utmed en väg i skogen. Det öppna landskapet i form av gammal ängsmark, hagmark, åkermark, vall, betesmark mm. är den landskapstyp som hastigast försvinner i Sverige idag. En enskild markägares intresse av att få plantera igen 2HA jordbruksmark med skog, kan inte anses överväga det allmänna intresset att bevara kulturmiljön och landskapet på platsen.
    438 av 500 Underskrifter
    Skapad av Henrik Jonestrand
  • Fri kollektivtrafik för Stockholm
    Fri kollektivtrafik är rättvist Med fri kollektivtrafik får alla åka med, alla betalar efter förmåga och ingen tvingas stanna hemma eller planka. Från fattigpensionären som får rörelsefrihet till barnfamiljen som minskar sina transportkostnader är det rättvist att kollektivtrafiken finansieras gemensamt. Segregationen är stor nog utan att vi medvetet behöver bygga murar mellan våra förorter och stadsdelar! Biljettkontroller som tillsammans med ordningsvakter eller polis tar i med hårdhandskarna är ett onödigt våld som vi helt kan slippa, tillsammans med de klämspärrar som finns på våra tunnelbane- och pendeltågsstationer. Fri kollektivtrafik räddar klimatet Klimatmålet om att minska utsläppen med 70% till 2030 kräver att vi förändrar resandet – särskilt i storstäderna. Istället för att bilpendla måste kollektivt, cykel och gång öka. Ett sätt att göra detta är att befria kollektivtrafiken från avgifter. Elbilar kan få en viss påverkan också men de fossila bilarna kommer dominera länge än. Dessutom är våra tunnelbanor och pendeltåg också elfordon – fast mycket mer effektiva än bilar. För att elen ska användas rätt måste fler åka kollektivt. Bilisterna som måste fortsätta köra kommer därmed få mer utrymme på vägarna, och det behövs inga dyra utbyggnader av motorvägar (dessa pengar kan gå till kollektivtrafik istället). Den bilist som betalar mer skatt när kollektivtrafiken blir fri, betalar därmed för utrymmet. Och får, som alla andra, fri tillgång till kollektivtrafiken alla dagar hen inte kör. Fri kollektivtrafik är effektivt Under coronapandemin visade det sig hur bräcklig avgiftsfinansieringen är. Helt plötsligt var SL tvungna att köra full trafik fast med färre resenärer. En stabil finansieringsmodell via skatten klarar sig undan såna kriser. Biljettsystem, -spärrar och -kontroller. Det finns en lång lista med kostnader förknippat med avgiftssyftemet. Det är inte bara dyrt, utan sinkar ofta ner trafikflödena rejält – särskilt på bussar. Med skattefinansiering blir det fritt att köra, och inga speciella åtgärder krävs för att trycka biljetter eller säkra intäkter. Ett effektivare och säkrare system. Enligt en opinionsundersökning från 2020 (Miti/Novus) vill 49% av Stockholmarna redan ha fri kollektivtrafik. Förutom de skäl vi nämnt ovan finns det säkert tusentals till. Nu är det dags att denna stora opinion får genomslag i politiken. Inga fler avgiftshöjningar, och hög tid att växla in på rätt spår – det som leder till fri kollektivtrafik. Men bryr sig politikerna om namninsamlingar? De bryr sig om de blir tvungna. Många namn kan vara viktigt, men ännu viktigare är att du prenumererar på våra mejl så bygger vi en folkrörelse som inte går att ignorera.
    786 av 800 Underskrifter
    Skapad av Hanna Thessén
  • Öppet brev till Sveriges politiker
    Vi behöver få politikerna att agera i klimatkrisen.
    353 av 400 Underskrifter
    Skapad av Mårten Falk
  • Greenwashing av fossilgas? Nej tack!
    Inspirerade av diskussioner om en Green New Deal, eller en grön ny giv, i USA påbörjade EU arbetet med en grön ny giv under coronapandemin. Som en del av EU:s nya gröna giv satsar man på att styra investeringar mot hållbara mål. Ett medel för detta är den så kallade gröna taxonomin, som är en form av klassificering i syfte att guida investerare i form av exempelvis fonder till hållbara verksamheter. Det mycket märkliga är att somliga fossilberoende länder vill rättfärdiga sitt fossilberoende genom att försöka lägga till fossilgas (under namnet “naturgas”) i denna taxonomi, för att ersätta kolkraft som har högre utsläpp än fossilgas. Det är ingen ursäkt med tanke på att fossilgas är ett fossilt bränsle som inte borde höra till framtidens energiförsörjning. Det minsta man kan begära är att fossilt ska inte ersättas med fossilt! Vad detta innebär är att EU kan begå ett historiskt misstag genom att rättfärdiga och bana väg för långtgående greenwashing, som kan få inverkan i dina och mina pensionsfonder och hela finansmarknaden. Sveriges regering måste säga ifrån mot dessa bakvända planer och göra allt i sin makt för att strypa fossilgasens framtid!
    144 av 200 Underskrifter
    Skapad av Fältbiologerna Riks Picture
  • Rädda strömming
    Att kvoten minskas till 50 000 ton!!! Att strömmingen kan fortplanta och återhämta sig!!! Så det inte blir ett dött hav!!!!! Att bevara kustnära fiskare längs kusten,så kunder och turism kan köpa fisk av en lokal yrkesfiskare!!!! Att surströmming inläggningar blir kvar så att man kan köpa surströmming,den som är så god,Norrlands dilekates!!!
    841 av 1 000 Underskrifter
    Skapad av Manjula Gulliksson Picture
  • För levande kultur och ren natur i ett gruvfritt Jokkmokk
    Deklarationen om urfolks rättigheter antogs 2007 av Förenta Nationerna. I deklarationen sägs bland annat att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån och att urfolk har rätt att bestämma vad som är bäst för dem och deras samhällen. Urfolket samerna måste också få råda över de här gruvplanerna. Laponias status som världsarv hotas. Samma renar som på somrarna betar i Sarek och Badjelánnda är de renar som också betar i och vid det planerade gruvområdet. Renarna och renskötseln i Laponia var en lika viktig del som naturvärdena för att Laponia alls kunde bli världsarv. UNESCO anser att gruvan i stor grad kommer påverka världsarvet. Laponias status som världsarv kan mycket väl komma att upphöra om gruvan blir verklighet. Byn Björkholmen, som ligger knappt två kilometer från det planerade dagbrottet, tvingas att evakueras om gruvan kommer. Marker som byborna brukat i generationer blir då bortsprängda. Lokalbefolkningens försörjning av kött, fisk, örter, bär och svamp saboteras för all framtid och möjligheterna till rekreation i den enda kvarlämnade gammelskogen i området, på berglandet Roavvoajvve, spolieras. Jokkmokks trovärdighet som natur- och kulturkommun urholkas. Många av de idag återkommande jokkmokksbesökarna kommer troligen att hitta sig andra besöksmål. Gruvan riskerar att förgifta Lilla Lule älv, som är vattentäkt för Bodens och Luleås cirka 100 000 invånare . Om gruvans damm rämnar dras alla vattenkraftsdammar som finns nedströms med i översvämningen. Många människor riskerar att dö. Jokkmokks luftkvalité kommer att dramatiskt försämras. I den förhärskande västliga vinden kommer fina dammpartiklar att spridas två-tre mil från gruvområdet. Damm som hamnar i vattnet, i fiskarna, på lavar som renarna äter, på gräs, bär, örter och svampar. En 90-tons lastbil som var 90 sekund kör på kvikkjokksvägen (väg 805) ger ökat buller och ökar risken för olyckor för bofasta, stugägare, semesterfirare, turister, renar och annat vilt. De effekter på klimatet all denna dieselsdrivna trafik medför måste också beaktas. Mineraler är ändliga resurser. Det är egoistiskt och kortsynt att generationer som nu lever ska tömma det mesta som finns av kända malmkroppar. Istället för nya gruvor i gruvfria kommuner måste rejäla satsningar göras på att återvinna mineraler som redan är uppbrutna.
    84 390 av 100 000 Underskrifter
    Skapad av Tor Tuorda
  • Jag behöver er hjälp att bevara en unik kustnära skog från exploatering!
    Genom att bidra till att skydda en kustnära skog med höga naturvärden och som är av riksintresse! Området är viktigt att bevara både för den biologiska mångfalden,det rika fågellivet,området är även mycket viktigt för flyttfåglar och är del av en spridningskorridor som riskerar att förstöras! Området är även viktigt för rekreation och friluftsliv!
    490 av 500 Underskrifter
    Skapad av Anders Westergren
  • Stoppa ohållbart fiske!
    Havet och det marina livet är viktigt för att alla andra ekosystem ska fungera samt att det hjälper till att fånga upp koldioxid. Det är därför viktigt att fisket blir hållbart då det är en del i att kunna rädda klimatet. Havslivet håller just nu på att dö ut mycket på grund av det ohållbara fisket.
    127 av 200 Underskrifter
    Skapad av Agnes Hases
  • Rädda ädellövskogen vid Årsta gård!
    Årsta växer så det knakar och naturmark försvinner i ett snabbt tempo (Långhalsvägen, Tavelsjövägen, m.fl.). Detta är en icke-reversibel utveckling där staden genom kortsiktiga beslut bygger bort långsiktiga ekosystemtjänster som annars under lång tid kommer finnas till för stadens invånare. Fakta: det går inte att upphandla naturskogar eller ekosystem i efterhand – de kan bara bevaras. Vi är fullt medvetna om att boendefrågan är högt upp på agendan för många av stadens politiker och det finns sannerligen mycket att säga om bostadsfrågan. Men har vi satt upp bostadsmål som ovillkorat tvingar fram exploatering av platser som dessa är det vår skyldighet att ifrågasätta, såväl målen som våra prioriteringar. Parkeringsplatser och lagerlokaler stirrar oss i ansiktet när vi sitter i kollektivtrafiken. Vill vi verkligen det här? Hur prioriterar vi egentligen? År 2018 (innan pandemin!) noterade Stockholms län för första gången på 15 år ett negativt flyttnetto. År 2020 slogs ett nytt rekord, -8 495 invånare nettoutflyttar från Stockholms kommun, och trenden är särskilt stark i familjebildande ålder (4). Urbanisering möts av ruralisering i digitaliseringens spår. För politiker som oroar sig över dessa siffror kan det vara värt att fundera över Årstaskogens roll i att undvika utflyttning av människor i familjebildande ålder. Oaktat ovanstående uppger Exploateringskontoret att det redan nu (feb 2022) planeras 15 895 nya bostäder (motsvarande ca 31 790 personer) i Årsta och till skogen närliggande stadsdelar Östberga (bl.a. Årstafältet), Västberga Västra och Liljeholmen (5). Besökstrycket på skogen kommer öka drastiskt under kommande år. I en tid av mer utmanande klimat fyller stadsnära skogar en allt viktigare funktion. De fungerar som temperatur- och fuktreglerare vid värmeböljor, agerar buffert vid skyfall och renar grundvatten (innan det rinner ut i den redan förorenade Årstaviken) (6). Stockholm har ambitionen att vara en modern smart stad och låt oss då vara tydliga – det smartaste och modernaste man kan göra det tjugoförsta århundradet är att vårda de kvarvarande naturområden och ekosystem som finns. Ett ändrat beslut som innebär att ädellövskogen inte exploateras utan får förbli orörd, skulle bidra till Stockholms stad möjligheter att leva upp till den s k 3-30-300-regeln, där staden blir mer motståndskraftig både mot nuvarande och kommande klimatförändringar, samt förbättrar hälsan för stockholmarna. I nuläget har Stockholm en hel del att jobba på bl.a. när det gäller krontäckning där staden endast når upp till 21 % av de rekommenderade 30 procenten (7). Att exploatera ädellövskogen skulle tillsammans med övrigt naggande på naturmark minska denna andel ytterligare. Vi menar att staden riskerar att hamna i otakt med sin samtid. Det går inte att motivera avverkning av skogar som både agerar kolsänkor och har höga naturvärden genom att hänvisa till att de fastigheter man bygger är klimatsmarta. Det är en argumentation som är oärlig eller i bästa fall okunnig. Sist, staden har inte bara ett ansvar för de människor som bor i den utan också ett ansvar för alla växter och djur som precis som vi ser detta som sitt hem. Dessa arter trycks mer och mer tillbaka samtidigt som de spridningskorridorer de använder för att förflytta sig försvinner. Över 70 träd har avverkats eller kommer avverkas i närområdet pga exploateringarna vid Tavelsjövägen, Långhalsvägen/Kolsnarsvägen samt expansionen av seniorboendet vid Årstavägen (10, 11, 12). Därutöver har det i Årsta under senaste tre åren tvingats att fällas över hundra almar till följd av almsjukan (8, 9). Kompensatoriska åtgärder på andra platser hjälper inte ekosystemet här och vi eftersöker en helhetssyn snarare än att bedöma varje projekt för sig. - - - - - - - - - - - - - - - - Referenser: (1) Exploateringskontoret Stockholms stad, Naturmiljöutredning norra Årsta, 2020-07-06 Granskningsversion 2, Framställt av: Ekologigruppen AB, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2021-04-01, Dnr 2020-04418 https://drive.google.com/file/d/1XL6HY6YjjqGg3dTo9S4TeFgkhDyDV9Kk/view?usp=sharing (2) Kulturarv Stockholm, Stockholm, https://www.kulturarvstockholm.se/kulturmiljo/dammar/dammar-kommunvis/stockholm/ [hämtad 2022-03-20] (3) Exploateringskontoret, Tjänsteutlåtande Dnr E2020-04768 2020-11-10 https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1995576 [hämtad 2022-03-20] (4) Dagens Industri, Fler flyttar från Stockholm – hit går flyttlassen, https://www.di.se/nyheter/fler-flyttar-fran-stockholm-hit-gar-flyttlassen/#:~:text=F%C3%B6r%20tredje%20%C3%A5ret%20i%20rad,och%20p%C3%A5%20andra%20plats%20Uppsala [hämtad 2022-03-20] (5) E-post Marija Pavlovic, Projektledare Exploateringskontoret Projektutveckling Söderort, https://drive.google.com/file/d/1ysMJa86umUuhH0sKx5gD6y2rU6Hhttwb/view?usp=sharing (6) IPCC WGII Sixth Assessment Report. Climate Change 2022: Impact, Adaptation, and Vulnerability, Kap. 6, s. 57–63. (7) DN Debatt. ”Fler träd behövs i städer när somrarna blir varmare”, Dagens Nyheter 2021-12-31, https://www.dn.se/debatt/fler-trad-behovs-i-stader-nar-somrarna-blir-varmare/ [hämtad 2022-03-20]. (8) Pdf från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, ”Årstaskogen almsjuka almar 2021-11-17 reservat”, https://drive.google.com/file/d/1bgoSxOt8J_wxBJmp0NFhDX82yhpOL6sZ/view?usp=sharing (9) Pdf från Trafikkontoret: ”Almfällningar 2011-2021 EÅV & HÄG-LIH”, https://drive.google.com/file/d/10_TRn3CcWavHTI1u-p1MLWRRvCpO169R/view?usp=sharing (10) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Siljan 5 m fl, Plankarta laga kraft Dp 2017-06795-54 (11) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Årsta 1:1 vid kv Tvären, Plankarta laga kraft, Dp 2013-00468-54 (12) Stockholms stadsbyggnadskontor, Samrådshandling Förslag, Detaljplan för fastigheten Ånn 7 m.fl., Plankarta, S-Dp 2017-15931-54
    1 574 av 2 000 Underskrifter
    Skapad av Einar Persson Picture