Sedan några år tillbaka har Kv. Valand i Kungsbacka kommit att bli en tom grusplan och därmed också ett ogästvänligt fritidsområde. Under den tiden har också fastighetsägaren Aranäs Fastighets AB splittrats i två; Ernst Rosén och Ivar Kjellberg Fastighets AB varav den senare har sina plakat just på området i fråga. Det var mycket snack om att länka ihop Innerstaden med Kungsmässan den vägen, något som ännu inte infriats. Flera restauranger och kaféer har varit tvungna att stänga som ett resultat av det. Stora ord om specifika kvarterslösningar som den om huset Oasen har heller inte blivit av. Gula huset står där utan sin mikropark.  Det som måste hända nu är att Kungsbacka Kommun och Ivar Kjellberg Fastighets AB fullföljer projektet så som det var tänkt. 

Detta är viktigt eftersom effektavgifter i nuvarande form kan leda till höga och oförutsägbara kostnader för vanliga hushåll, utan att det finns en verklig möjlighet att påverka sin elanvändning.  Under de senaste åren har effektavgifter införts i flera elnätsområden i Sverige. I vissa fall har dessa avgifter utformats så att de tas ut dygnet runt – både dag och natt – vilket gör att hushåll inte har någon möjlighet att påverka sin kostnad genom att flytta sin elanvändning. Det innebär att kunder betalar effektavgift oavsett när elen används, trots att systemet är tänkt att vara styrbart.  I praktiken har detta lett till mycket höga kostnader för vanliga hushåll, särskilt under vintermånader då el behövs för uppvärmning och inte kan minskas. Samtidigt har dessa modeller inte införts överallt i Sverige, vilket skapar stora skillnader mellan olika regioner och hushåll. Energimarknadsinspektionen har konstaterat att nuvarande regelverk ger elnätsföretagen stort handlingsutrymme och att nya regler behöver tas fram. Regeringen har också uttalat att effektavgifter i vissa fall drabbat hushåll oskäligt.  Vi anser därför att:  - hushåll som redan drabbats måste få kompensation eller stöd  - effektavgifter som inte är möjliga att påverka inte ska tillåtas i sin nuvarande form  - staten måste ta ansvar när regelverket visat sig vara otillräckligt  Det är inte rimligt att hushåll ska bära konsekvenserna av ett regelverk som nu ifrågasätts och ses över.  Vi uppmanar därför regeringen att säkerställa rättvisa villkor, införa tydligare regler och ge kompensation till de hushåll som redan har drabbats.

Public service är som oberoende media en grundbult i vår demokrati och med ett ansvar att stå extra stadigt i händelse av kris och krig. Klimatkrisen, artdöden och angränsande miljökriser är de värsta kriser mänskligheten någonsin skådat men det osynliggörs av public service genom att kraftigt underrapportera om sådana nyheter och blunda för dessa samband i nyhetsrapportering om exempelvis ekonomi, extremväder, livsmedelspriser, migration, krig och så vidare. Nu har vi dessutom en valrörelse med en majoritet av politiker som inte tar upp dessa kriser självmant trots att väljarna rankar dem högt och trots att de har det största tänkbara allmänintresset och samhällsdito. Här måste public service ta sitt ansvar och ge oss väljare möjlighet att förstå vad partierna ser för andra lösningar än enbart kärnkraft och bränslepriser. Forskning efter valet 2022 visade att medier följde politikers agendor utan att ta hänsyn till väljarnas. Upprepa inte det misstaget!  Public service ska inte spegla det politiska trycket. Public service ska stå emot det. I en tid präglad av desinformation, polarisering och kortsiktiga politiska utspel är behovet av saklig, faktabaserad och modig journalistik större än någonsin. Det handlar inte om en marginell fråga. Det handlar om vår tids mest avgörande kris: klimatet och de sammanflätade miljöhot som redan påverkar våra liv.  Vad vi kräver är systematisk rapportering som motsvarar krisens omfattning.

Västertorps simhall är en viktig del av stadsdelens identitet och innehåller betydande arkitektoniska, konstnärliga och kulturhistoriska värden. Samtidigt finns behov av modernisering och utveckling. Initiativet stöds av boende, simhallsbesökare och kulturmiljöintresserade.

Busslinje 144 är idag en viktig direktförbindelse mellan Älvsjö Station och Gullmarsplan. Den används varje dag av pendlare, skolelever, äldre och andra som behöver ta sig till arbete, skola, vård och kollektivtrafikens större knutpunkter. Linjen knyter också samman områden som Östberga, Örby Slott och Liseberg, där många delar skola, barnavårdscentral och vårdcentral. Det föreslagna beslutet innebär att delar av linjen dras om, att hållplatser försvinner och att många resenärer tvingas till fler byten och längre restider. Området Örby Slott–Liseberg riskerar att förlora sin direkta koppling till Gullmarsplan, Tvärbanan och Årsta. För många innebär förändringen 10–20 minuter längre restid per resa. På ett år motsvarar det en betydande förlust av tid och tillgänglighet. För äldre resenärer får förändringen särskilt stora konsekvenser. Boende på Blomsterfonden får svårare att ta sig till Gullmarsplan, och resor till exempelvis Brännkyrka kyrka blir mer komplicerade. Även tryggheten påverkas eftersom buss 144 idag är det mest direkta och trygga sättet att resa hem från Gullmarsplan på kvällstid. Samtidigt planeras fler bostäder i området med begränsade parkeringsmöjligheter. Då behövs bättre kollektivtrafik, inte sämre. Remissyttrandena från stadens stadsdelsförvaltningar visar dessutom att förslaget påverkar olika områden på olika sätt. Medan vissa stadsdelar lyfter möjliga förbättringar pekar andra på behovet av ytterligare konsekvensanalyser innan förändringarna genomförs. Det visar att förslaget skapar både vinnare och förlorare. Vi anser därför att en välfungerande direktlinje inte ska försämras innan konsekvenserna för boende, pendlare, äldre och andra berörda resenärer har utretts ordentligt, redovisats öppet och vägts in i det slutliga beslutet.

När riksdagen 2010 fattade beslut om en avreglering av järnvägsunderhållet såg man framför sig att en effektiv marknad skulle växa fram. Nu har 16 år gått och marknaden lider av betydande brister. Få aktörer, få anbud och snedvridna incitament genererar en lägre kvalitet på drift- och trafiksäkerhet än väntat, i relation till de medel som finns anslagna till järnvägsunderhåll. Dessutom ökar Trafikverkets kostnader och byråkrati – samtidigt som järnvägsunderhållet minskar.  Det finns idag ingen aktör med samlad koll på järnvägen. Förseningar inom järnvägstrafiken kostar samhället 9 miljarder kronor per år (2024). Den största delen av förseningarna (omkring 33 procent) beror på fel i järnvägsanläggningen. Eftersatt underhåll ökar också risken för driftstopp. Varken resenärer eller gods till industrin och handeln kommer fram i tid, och utan en fungerande järnväg sinkas den gröna omställningen.  Fackförbundet Seko organiserar 80 procent av all personal vid järnvägen och har vid flertalet kongresser fattat beslut om att förbundet ska verkar för ett förstatligande av järnvägen. Det innebär ett återtagande av banunderhåll, reinvesteringar, fordonsunderhåll, trafik och egen personal.  Vill du också att tågen ska gå i tid? Vill du minska risken för olyckor och påskynda den gröna omställningen? Gör skillnad genom att skriva under namninsamlingen.

Vi tycker att konsumenter har rätt att veta vad deras kläder innehåller, hur de produceras och vad för påverkan de har på miljö såväl som på sin egen och andras hälsa.  Greenpeace har granskat ultra fast fashion-företaget Shein och resultatet är mycket alarmerande. Av 56 testade plagg innehöll 18 av dessa farliga kemikalier över de gränsvärden som är lagliga i EU, däribland barnkläder.   Bland dessa ämnen hittades exempelvis:  • PFAS (evighetskemikalier) kopplade till cancer, hormonstörningar och miljöförstöring  • Ftalater som kan påverka fertilitet samt barns utveckling  • Bly och Kadmium som är giftiga för nervsystem och organ  Samtidigt fortsätter ultra fast fashion-företag att driva överkonsumtion genom aggressiv reklam, sociala medier och influencermarknadsföring riktad mot unga.  Miljöministern Romina Pourmokhtari har flera gånger kritiserat företag som Shein och Temu och nu behöver orden följas av handling.  Frankrike har redan tagit stora steg för begränsning av ultra fast fashion. Vi anser att Sverige också måste agera och bli ett föregångsland för en trygg och hållbar konsumtion. Skriv under för rätten till säkra, transparenta och hållbara kläder! IN ENGLISH BELOW We believe that consumers have the right to know what their clothes contain, how they are produced, and what impact they have on the environment as well as on their own and others’ health.  Greenpeace has investigated the ultra fast fashion company Shein, and the results are highly alarming. Out of 56 tested garments, 18 contained hazardous chemicals above the legal limits allowed within the EU, including children’s clothing.  Among the substances found were:  • PFAS (“forever chemicals”) linked to cancer, hormone disruption, and environmental destruction  •  Phthalates that may affect fertility and children’s development  • Lead and cadmium, which are toxic to the nervous system and organs  At the same time, ultra fast fashion companies continue to drive overconsumption through aggressive advertising, social media, and influencer marketing aimed at young people.  Sweden’s Minister for Climate and the Environment, Romina Pourmokhtari, has repeatedly criticized companies such as Shein and Temu, and now those words must be followed by action.  France has already taken major steps to limit ultra fast fashion. We believe Sweden must act as well and become a leading example of safe and sustainable consumption.  Sign the petition for safe, transparent, and sustainable clothing!   

Det är svårt att sätta ord på hur mycket detta betyder för mig, men det handlar om hela mitt liv. Sverige är mitt hem. Jag kom hit som ensamkommande barn när jag var 11 år gammal och har bott här i 13 år. Det är här jag har vuxit upp, gått i skolan, lärt mig språket och byggt allt jag har idag. Jag har ingen familj kvar i Irak – hela mitt liv finns här i Sverige. Min sambo är den enda familj jag har. Vi har varit tillsammans i fyra år. Hon är svårt sjuk och jag finns vid hennes sida varje dag, i allt hon går igenom. Hon är min livskärlek, mitt stöd och min trygghet – och jag är hennes. Tanken på att skiljas från henne känns outhärdlig, eftersom vi båda är beroende av varandra i vår vardag och i vårt liv. Under mina år i Sverige har jag rotat mig, hittat min plats och skapat ett liv. Det är här jag har mina vardagsminnen, min trygghet och min framtid. Det här är mitt hem. Jag har studerat här, gått bygglinjen och arbetat inom vården i tre år.  Att nu riskera att bli utvisad känns som att allt jag har byggt upp håller på att raderas. Inte bara mitt hem, utan också min trygghet, min framtid och den enda familj jag har kvar. Jag ber inte om något annat än att få stanna i det land som är mitt hem – och få fortsätta leva mitt liv tillsammans med den person jag älskar och tar hand om varje dag.

Grytsvägen är idag en väg där många människor känner sig otrygga till fots eller på cykel. Vägen används av boende, barnfamiljer, äldre, motionärer och turister, samtidigt som trafiken under stora delar av året är tät och ofta snabb. När människor inte vågar gå eller cykla längs vägen påverkar det både tryggheten, folkhälsan och möjligheten att leva och vistas i området på ett hållbart sätt. Många väljer bilen även för korta sträckor eftersom alternativen känns för osäkra. Det påverkar också turismen i Gryts skärgård. Besökare ska kunna uppleva vår natur och kust på ett tryggt och välkomnande sätt. Förra sommaren mötte vi två turister som valde att ta bussen tillbaka till Valdemarsvik efter att ha cyklat till Gryt, eftersom de upplevde Grytsvägen som livsfarlig. Den känslan vill vi inte att människor ska bära med sig härifrån. En gång- och cykelväg skulle göra stor skillnad för både boende och besökare — och göra det tryggare att uppleva och röra sig längs Grytsvägen året om.”

Lax, ål och torsk är rödlistade arter i Östersjön. Strömmingen håller också på att ta slut på grund av överfiske.  Kommande generationer kommer att prata om ålagillen eller rökt nyfångad sill som kuriosa från förr i tiden, eftersom de själva inte kommer att få uppleva detta. Efter många års överfiske från de enorma industriella trålarna som dammsuger Östersjön på all slags fisk i jakt på strömming, har vi nu fått en möjlighet att stoppa detta vansinne och dessutom få till en vettigare förvaltning av Östersjön! I morgon 21/5 sker omröstning i EU-parlamentet om ett förslag som kan bli början på Östersjöns möjlighet att återhämta sig. Bland annat föreslås att det storskaliga  industriella fisket ska pausas tills fiskbestånden hunnit återhämta sig. MEN nu börjar M och KD prata om att de inte vill gå med på den delen av förslaget, utan de vill att det industriella fisket ska fortsätta.  Det storskaliga trålfisket gynnar enbart några få fiskare. Ett tillfälligt stopp av det fisket, skulle ge de olika fiskbestånden möjlighet att växa till sig, och det skulle gynna det småskaliga, kustnära fisket. M och KD måste övertygas om hur viktigt det är att Östersjön får en chans att återhämta sig från det industriella fisket! Strömming, lax, ål, torsk och allt annat levande i havet behöver politiska beslut som hjälper dem i stället för att utrota dem.  Så, torsdag 21/5 kan vara sista chansen att rädda Östersjön!  EU-omröstningen är bara några timmar bort. Därför hoppas jag att denna namninsamling ska på rekordkort tid få massor av underskrifter för att visa de svenska EU-politikerna att vi är många i Sverige som vill stoppa det industriella fisket så att fiskbestånden kan återhämta sig i Östersjön! Skriv under och dela! Tack på förhand från Östersjön!❤️🐟

Vi vill se en stadsutveckling i Hökis som tar större hänsyn till människor, natur och områdets långsiktiga utveckling. Beslut som påverkar stadsdelen behöver bygga på en helhetssyn – inte på att grönområden försvinner bit för bit. Läs mer om detaljplanen här. 

Kollektivtrafiken mellan Laxne, Mariefred och kringliggande orter fungerar idag inte tillräckligt bra för människors faktiska behov. Frågan har visat sig beröra långt fler än endast skolpendling. Efter att frågan lyfts lokalt har många invånare beskrivit problem kopplade till: * barns möjlighet att ta sig till skolan, * gymnasiependling, * arbetspendling, * kvälls- och helgtrafik, * anslutningar till tåg, * samt möjligheten att leva på landsbygden utan att vara helt beroende av bil. Människor beskriver att de: * behöver skjutsa barn varje dag, * tackar nej till arbeten, * har svårt att ta sig till aktiviteter och service, * eller blir helt begränsade om bilen går sönder. Frågan påverkar också äldre, ungdomar och hushåll utan bil. Det har dessutom framkommit ett stort lokalt engagemang från boende i bland annat Laxne, Mariefred, Skottvång och andra delar av området. Många beskriver att kollektivtrafiken försämrats över tid och att dagens lösningar inte motsvarar dagens behov. Bättre bussförbindelser skulle inte bara underlätta vardagen för boende utan också bidra till: * minskad klimatpåverkan, * starkare landsbygdsutveckling, * bättre tillgänglighet, * ökad möjlighet att bo kvar på landsbygden, * samt stärkt besöksnäring och lokal utveckling i området.