Ystad står inför ett avgörande vägval. Beslut som nu fattas i hamnområdet riskerar att bli oåterkalleliga. I jakten på en ”modern” Hamnstad håller kommunen på att riva byggnader som inte bara berättar om stadens historia – utan som också kan spela en avgörande roll i framtidens hållbara och levande stadsutveckling. Sedan 2019 har flera unika industribyggnader försvunnit ur Ystads hamn. Nu hotas några av de allra sista spåren av stadens industriella arv: Sorteringsverket (Kokscentralen) och Sockersilon. Sockersilon – ett oersättligt landmärke Sockersilon från 1935 är ett av Ystads mest karaktäristiska landmärken. Den ovanliga Weibullsilon med sin nitade stålkonstruktion för tankarna till ett båtskrov och rymmer en interiör med fantastisk akustik, bevarat maskineri och stark teknikhistorisk betydelse. Det finns bara en likadan byggnad i hela Sverige – i Visby. Det här är kvaliteter som inte går att återskapa. När de rivs, är de borta för alltid. Ett hus som redan är byggt – och fullt av möjligheter Det mest hållbara huset är det som redan finns. Med relativt små insatser – nödutgångar och takreparation – kan Sockersilon öppnas som en kulturarena för konserter, festivaler, utställningar och föreläsningar. Under Ystad Kulturnatt har det redan blivit tydligt vilket enormt intresse som finns när silon öppnas för allmänheten. Här finns potential att skapa en unik mötesplats för kultur, människor och idéer – mitt i hamnen. Kultur, historia och trovärdighet Ystad lyfter gärna fram sin historiska och kulturella identitet. I översiktsplanen FÖP 2030 beskrivs kulturmiljön som en resurs. Då kan man inte samtidigt riva de sista spåren av stadens industriella historia. Att bevara Sockersilon handlar inte om att vara bakåtsträvande. Det handlar om att vara kreativ, ansvarstagande och framtidsorienterad. Om att se starka, redan färdigbyggda strukturer som möjligheter – inte som hinder. Sockersilon är en symbolisk länk mellan landsbygd och stad, mellan råvara och förädling, mellan dåtid och framtid. Den ger Hamnstaden identitet, djup och förankring i platsens historia. Skriv under – för Ystads framtid Genom att skriva under denna namninsamling visar du att du vill se en hållbar stadsutveckling där historien ses som en styrka, inte ett problem. Där kultur får ta plats. Där Ystad vågar gå före istället för att riva bort det som gör staden unik. Stoppa rivningen. Bevara Sockersilon. Ge Ystad en framtid med minne, mening och kultur. Kulturföreningen Sugarbox

Priset på bussbiljetter bara höjs och höjs och vi unga behöver billigare (helst gratis) kollektivtrafik! Det ska inte vara en lyx att ta bussen till fotbollsträningen, skolan eller jobbet. I en stor stad som Umeå ska det vara en självklar rättighet att kunna ta sig mellan olika stadsdelar. Förutom detta är det också bra för klimatet med minskat bilberoende. Vår kommun har tidigare pratat om att satsa på kollektivtrafik och nyligen har man pratat om att introducera spårvagn för minskad bilanvändning. Men det enklaste sättet för både arbetare, barnfamiljer och ensamstående är att ge oss billigare priser på bussbiljetter! Ett månadskort för barn 7-19 år kostar idag 400 kr, vilket är en tredjedel av CSN. Efter du fyller 20 eller är student höjs priset till 530 kr. Hur många studenter har råd med det? Hur många pensionärer har råd med det? Nu ska priserna i Ultra-appen höjas igen och allt fler kommer välja bort bussen. Vi vet att nolltaxa, alltså att göra kollektivtrafiken gratis med hjälp av skattemedel, funkar. Det har städer och länder som Tallinn, Luxemburg och Malta bevisat. Om ni politiker inte vill göra bussen gratis än, sänk i så fall priserna! Vi har inte råd!

 Det är ofattbart att det fortfarande förekommer i sådan stor utsträckning som det gör idag, med tanke på skadan folk orsakar på både husdjur och vilda djur. Trots rekommendationer och lokala regler skjuts fyrverkerier av i flera dagar och nätter. Det gör det omöjligt för djurägare att skydda sina djur, och jag har själv sett och hört hur fyrverkerier används för att skrämma, snarare än att fira. Jag menar att detta inte är rimligt i ett modernt och djurvänligt samhälle. Fyrverkerier för privat bruk är inte en nödvändig tradition, och det finns säkrare och mer hänsynsfulla alternativ. Därför kräver jag ett nationellt förbud mot privat fyrverkerianvändning i Sverige. Flera europeiska länder och regioner har redan infört förbud eller mycket strikta begränsningar för privat fyrverkerianvändning, bland annat i Brysselregionen, delar av Belgien, Nederländerna och Irland. Sverige bör ta samma ansvar.

Behålla grönskan för människor. Vöstertorps har förtätast mycket sedan sitt urprung. Det är av alkra största vikt flr barns utveckling och kreativitet. Parken är till flr alla och grattis!!

Det finns ett behov av ett klorfritt badhus i Umeå, både för personer med allergier och astma och för alla som vill minska exponeringen för skadliga ämnen och värna om en giftfri inomhus- och utomhusmiljö. Klor kan dessutom bidra till negativa hälsoeffekter och orsaka slitage på byggnader. För att möta behovet föreslås att kommunen antingen omvandlar ett befintligt centralt badhus – exempelvis Navet eller Hemgården – eller bygger ett nytt klorfritt badhus på Teg. Detta skulle göra det möjligt att bada och simma året runt i en klorfri miljö, både inomhus och utomhus. Idag är tillgången till centrala badhus begränsad, vilket gör det svårt för sjukpensionärer, äldre och personer med funktionsnedsättning att ta sig till mer avlägsna badhus som Ersboda, Sävar, Holmsund, Hörnefors och Obbola. Ett centralt placerat klorfritt badhus skulle göra det betydligt lättare för fler att ta sig dit utan långa resor eller bussbyten. Förslaget är att börja med ett centralt klorfritt badhus och på sikt omvandla även övriga badhus i kommunen till klorfria alternativ.  Mvh Marie Johansson (Umeå)

Vi vill värna om Hebys nära skog. Där vi har spår och stigar lättillgängligt nära byn. Vi vet att skogen är viktig och används av både skolan, föreningar och privatpersoner. Det har blivit ett viktigt rekreationsområde för många av oss med dess rika naturliv med både kärr, flertalet olika djur- och fågelarter, bär och svamp i mängder och rik och mångfaldig växtlighet.  Vi har förstått att många av de som tagit fram planen inte är från Heby och har därav inte kännedom om vad denna skog innebär för oss här. Vi vill med den här namninsamlingen påvisa för politikerna att det här inte är vilket område som helst och att vi vill ha vår Vedkalleskog kvar. 

I befintligt läge har järnvägen Stångådals- och Tjustbanan anslutning till järnvägsstationen. Det är viktigt för att resenärerna ska kunna kliva av centralt i Linköping utan att behöva byta till stadsbuss i Hackefors. Linköpings nuvarande resecentrum ligger på bekvämt gångavstånd i det största arbetsställeområdet, Centrala Staden. En flyttad station minskar attraktiviteten för tågresandet och riskerar att detta upphör på Stångådals- och Tjustbanorna. Detta skulle drabba kommunerna längs banorna; Linköping, Åtvidaberg, Västervik, Kinda, Vimmerby, Hultsfred, Berga, Högsby och Kalmar.  Dessutom medför en flytt av järnvägsstationen en kostnadsökning om ca 100 000 kr per skattebetalare i Linköping, dvs 4000 kronor per år i 25 år. Totalkostnaden för flytten av stationen beräknas till ca 15 miljarder kronor. Dessa pengar skulle göra större nytta om de används för upprustning av våra olika regionbanor i Sverige, bland andra Stångådals- och Tjustbanorna.

Skogarna i Fagersta är ovärderlig för många av oss. Kottmosseskogen, skogen vid Eskiln och vid Hedkärrabadet hotas idag av avverkning. Dessa tre områden är några av de populäraste friluftsområdena i kommunen och är tätortsnära med badplatser samt vandringsstigar. Både barn och vuxna utnyttjar dessa skogar dagligen, skolor flyttar ut sin undervisning i skogen i utbildningssyfte. Fagerstas skogar, de som ligger nära våra bostadsområden som Kottmosseskogen, men även de som ligger i populära friluftsområden som Eskiln och Hedkärrabadet, är mer än bara träd – de är en livlina för både natur och människa. När dessa skogar kalhuggs förstörs inte bara vackra naturområden, utan ni tar även bort Fagerstabornas viktigaste plats för återhämtning och motion. Att vistas i skogen sänker vår stress och är avgörande för en god folkhälsa. Dessa etablerade skogsekosystem fungerar som en viktig kolsänka som binder koldioxid och hjälper till i kampen mot klimatförändringarna. Kalhuggning slår sönder dessa funktioner och förstör de livsmiljöer som har hunnit byggas upp för många djur och växter. Många arter är beroende av att skogen får stå kvar för att kunna överleva. En skog som kalhuggs tar tiotals år på sig att återhämta de sociala och ekologiska värden som går förlorade vid ett ögonblickligt ingrepp. Genom att skriva under den här namninsamlingen sänder du en tydlig signal: Vi värnar vår natur, vår hälsa och vårt klimat! Vi uppmanar beslutsfattarna att skydda dessa värdefulla naturområden permanent. Gör Fagersta känt för sin närhet och möjlighet till naturen runt knuten, inte för kalhyggen!

 Den här namninsamlingen är viktig därför att beslutet om en av de största industri- och energisatsningarna i Sveriges historia håller på att drivas fram utan att invånarna fått en reell chans att påverka.  En AI-hub med ett elbehov på 750 megawatt, enorm markåtgång och stora konsekvenser för både miljö och energipriser är inte ett lokalt rutinärende – det är ett strategiskt samhällsbeslut som borde kräva bred demokratisk förankring.  Ändå har varken kommuninvånare, boende i området eller elkunder på nationell nivå fått säga sin mening om de är beredda att stå för kostnaderna och riskerna som följer. Istället pågår beslutsprocessen bakom stängda dörrar, med exklusiva markreservationer och löften till en internationell aktör som ingen väljare haft möjlighet att godkänna.  När projekt av den här storleken genomförs utan dialog, folkomröstning eller oberoende konsekvensutredningar urholkas tilliten till både kommunens och statens demokratiska processer.  Den här namninsamlingen handlar därför inte bara om ett datacenter – den handlar om rätten att som medborgare få bli informerad, få delta och få säga ja eller nej innan beslut som påverkar vår framtida energi, ekonomi och miljö fattas över våra huvuden. 

Bygg med hänsyn till naturen i Ekensberg! Naturområdet är en plats med högt naturvärde (klass 3) vilket innebär att det är särskilt betydelsefullt för att bevara den biologiska mångfalden. Här samsas hundraåriga träd med ett rikt djurliv. Platsen utgör en grön korridor vilket är livsviktigt för djurs möjligheter att häcka, hitta föda och föröka sig. 27 fågelarter har registrerats varav flera rödlistade.  Dessa byggplaner sker samtidigt som Stockholms stad har som mål att vara klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Att då hugga ned träd som är över 100 år och hem för tusentals organismer verkar minst sagt ogenomtänkt. Grönstrukturen är central för stadens klimatmål genom att fungera som en viktig kolsänka och öka stadens resiliens mot klimatförändringar, då den både skapar svalka och utgör skyddsbarriärer mot allt mer frekventa skyfall (till exempel i utsatta områden som Gröndalsvägen, enligt skyfallskartan). Vi protesterar mot alla husplaner både i område B och C som gör våld på skogsområdet som har ett högt naturvärde. Vi kräver att inga hus byggs på naturområdet! Bygg med hänsyn till kulturhistoriska värden i Ekensberg! Det föreslagna höghuset i område C är ett grovt ingrepp i en kulturhistorisk miljö skapad av David Helldén, en av landets mest betydelsefulla arkitekter. Området har övervägande skyddsklass grön vilket betyder att det är särskilt värdefullt ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det finns dokumenterat i text och bild i ett eget kapitel i boken ”David Helldén: modernistisk visionär på traditionens grund”.  Boende i husen får inte göra minsta utbyggnad med hänvisning till K-märkning men i förslaget ska ett höghus byggas på ett av de gamla husen på ett sätt som helt överskuggar den befintliga miljön och drabbar omkringboende som får synfält och ljusinsläpp dramatiskt blockerade av höghuset. Vi protesterar mot höghusbygget i området C som är ett brutalt ingrepp i ett område med högt natur- och kulturvärde. Vi kräver att bygget av höghuset stoppas helt med hänsyn till natur, kultur och närboende! Bygg med hänsyn till boende i Ekensberg! Ekensberg har en tradition av varierad bebyggelse med övervägande låga hus som öppnar upp för de boende att ta del av Mälaren och den magnifika naturen och ljuset österut. De föreslagna höghusen blockerar många närboendes tillgång till det vilket många med rätta är upprörda över eftersom man sökt sig till Ekensberg just för att få tillgång till öppen natur. Det behövs inte fler höghus i Ekensberg. De höghusbyggen som görs i Liljeholmen och Gröndal räcker gott för att ge plats för fler och möta storstaden västerut. Vi protesterar mot att höghusbyggena i område A och C inte tar hänsyn till boende och byggnadstraditioner i Ekensberg. Vi kräver att byggena görs i nivå med den befintliga bebyggelsen i Ekensberg och därmed bibehåller tillgången till naturen österut för de boende.  Bygg på redan exploaterad mark! Bygg med hänsyn till natur, kultur och boende i Ekensberg! Det är inte bara boende i området som reagerat. Flera ledamöter och instanser reserverade sig redan när det första förslaget röstades igenom i nämnden, då med hänsyn till natur- och kulturminnesvärden, trots att det förslaget visade mer hänsyn än det som nu ligger för beslut. Även Stadsmuseet har uttalat sig negativt och Skönhetsrådet anser att höghusdelen i förslaget är ”storvulen” och tycker att det borde ”övervägas om det grönområde som tas i anspråk för detta istället borde bevaras”. Att inte ta hänsyn till alla dessa reaktioner finner vi tondövt och odemokratiskt.  Ta ett steg tillbaka och bygg hänsynsfullt i så stor utsträckning som möjligt på redan exploaterad mark! Det finns plats för det.

Kollektivtrafiken är mer än bara ett sätt att ta sig från punkt A till B. Den är avgörande för att människor ska kunna arbeta, studera och leva – oavsett inkomst. När priserna höjs tvingas fler ta bilen eller stanna hemma. Det drabbar både klimat och människa.  👉 Skriv under vår namninsamling!  Tillsammans kan vi sätta press på moderatledda högeroppositionen i Västra Götaland att stoppa prisökningen och stå upp för en kollektivtrafik som är till för alla! 

Det öppna brevet, skrivet av Föreningen för Den GULLIGA Folkrörelsen (DGF), riktar sig till Stockholms stad och allmänheten med en begäran om att omedelbart stoppa avhysningen av Hjulsta ekoodling. Odlingen, som började 2014, har vuxit till cirka 5000 kvm och hotas nu av avhysning från politiker och tjänstemän med argument som föreningen hävdar är ogrundade ("olovlig odling," "svart bygge"). Föreningen betonar att odlingen är ett viktigt verktyg för klimatomställningen och ett hållbart matsystem. De nämner konkret nytta som produktion av uppskattningsvis 5000 kg ekogrönsaker och hjälp till sommarjobbare, m.fl. Dessutom hävdas att avhysningen strider mot stadens egna riktlinjer gällande stadsodling, samverkan med civilsamhället och målen i Miljöprogram 2030. Mer information omkring ämnet finns i själva öppna brevet: som kan läsas i gulliga.se eller i Hjulstaodlingens hemsida: hjulstaodling.gulliga.se eller ring Rafael på 0703411142