*Jordbruksmarken är en livsnödvändig och begränsad resurs som vi främst behöver för att kunna producera livsmedel, foder till djuren, samt material och energi som vi är beroende av för vår överlevnad och beredskap. *Artskyddet är viktigt och det behöver utredas ordentligt innan beslut kan tas.  *Barnen, våra barn måste kunna ta sig till skola, fritidsaktiviteter och kompisar utan att riskera att utsättas för fara till följd av ökad trafik. *Buller, påverkar de närboendes hälsa och alla djur som tillhör landsbygden, hästar, kor, får och höns som bor i direkt anslutning till det blivande fabriksområdet. *Elintensiv verksamhet kommer påverka allas elförsörjning med högre elpriser.

Den lilla skogen är en viktig del av Bagarmossens gröna miljö och används dagligen av barn och boende i området. Det är en skog dit områdets barn kan ta sig själva och som ger plats för spontan lek, naturupplevelser och återhämtning och utgör en grön buffert mellan bostäderna och Sockenvägen. Det finns dessutom starkt stöd för att just denna del av planen bör utgå. Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet) har uttryckligen avstyrkt bebyggelse i kvarter D. Även planens egna underlag visar att området har naturvärden och att exploateringen innebär konsekvenser för den befintliga grönstrukturen. Vi är inte emot utvecklingen av Bagarmossen eller nya bostäder i sig. Men vi anser att kvarter D är fel plats att bebygga och att den lilla skogen har ett större långsiktigt värde för området om den får finnas kvar. Barns fria lek i naturmiljö är något annat än en anlagd lekplats. Ingen anlagd lekplats kan fullt ut ersätta den typen av spontan och självständig lek. Vi har på nära håll sett vilken särskild betydelse platsen har för barn i området. Det är en av de platser dit barn kan gå själva, utan att en vuxen behöver följa med och organisera vad de ska göra. Där finns ingen färdig lek som talar om för barnen hur platsen ska användas. Det som är särskilt värdefullt med just denna plats är att den ligger så nära bostäderna att barn från området faktiskt kan få gå till skogen själva. För barn innebär det en ovanlig kombination av frihet och närhet: möjligheten att stegvis bli mer självständiga, samtidigt som de befinner sig mitt i sitt eget bostadsområde. Bagarmossens sparade natur är en del av stadsdelens identitet Den lilla skogen och berghällarna vid Ätravägen bör inte betraktas som en tom yta som återstår att exploatera. De är en del av den stadsplanering och landskapsstruktur som gör Bagarmossen till Bagarmossen. Kvarter D består av värdefull naturmark Artskyddsutredningen konstaterar att områden med påtagliga naturvärden tas i anspråk i kvarter D och beskriver de berörda miljöerna som gammal tallskog och skogsbryn med gamla och skyddsvärda träd samt hålträd som utgör häckplatser för fåglar. Ekologiutredningen redovisar dessutom förekomst av svart praktbagge i kvarter D samt skogsalm, klassad som akut hotad, i kvarter D. Utredningen framhåller särskilt behovet av att skydda förekomsten av svart praktbagge och att göra särskilda ansträngningar för områdets gamla tallar. Sammantaget förstärker detta Skönhetsrådets bedömning. Det handlar inte enbart om upplevelsevärden eller om att bevara grönska i största allmänhet, utan om en befintlig naturmiljö med dokumenterade ekologiska värden som försvinner permanent om kvarteret exploateras. Rödlistade fåglars livsmiljöer berörs av kvarter D Även artskyddsutredningen för fågel visar att kvarter D är en del av livsmiljön för flera naturvårdsrelevanta arter. Revir för grönfink, klassad som starkt hotad (EN), omfattar kvarter D, och björktrast förekommer också i kvarteret. Gröngöling har dessutom observerats mellan kvarter D. För både grönfink och björktrast bedömer utredningen att detaljplanen innebär påverkan på livsmiljö och risk för påverkan på den lokala populationen. Särskilt betydelsefullt är att utredningen själv konstaterar att man inte kan utgå från att fåglar som trängs undan helt enkelt kan flytta till någon annan liknande naturmiljö. Om en art har etablerat ett revir på en plats visar det att förhållandena där är gynnsamma. Andra lämpliga områden i närheten kan redan vara upptagna, och en förflyttning till ett sämre revir kan leda till minskad häckningsframgång och därmed påverka den lokala populationen negativt. Närheten till Nackareservatet kan inte användas som skäl för att betrakta mindre skogsområden inne i Bagarmossen som utbytbara. Den tätortsnära naturen fyller egna ekologiska funktioner och utgör redan etablerade livsmiljöer. När naturen väl har sprängts bort och marken bebyggts går dessa värden inte att återskapa genom nyplantering eller andra kompensationsåtgärder. Det går inte att bygga en ny liten skog som barnen upplever som sin egen. Det är ett värde som har vuxit fram över tid och som, när det väl försvinner, inte kan ersättas. Vi uppmanar därför Stockholms stad, Stockholms stadsbyggnadsnämnd och Skarpnäcks stadsdelsnämnd att låta kvarter D utgå ur detaljplanen och bevara skogen vid Ätravägen/Sockenvägen.

Sveriges skogar är en gemensam naturresurs och en viktig del av vårt natur- och kulturarv. De spelar också en viktig roll i klimatarbetet genom att ta upp och lagra koldioxid. Hur skogen förvaltas påverkar därför Sveriges möjligheter att minska nettoutsläppen och nå sina klimatmål. Stora förändringar av markanvändningen behöver bedömas även utifrån följderna för skogens kollager och upptag av koldioxid. Mycket stora markköp kan påverka hur marken används, vilka möjligheter lokalsamhällen har att nyttja den och hur natur, djurliv och vattenmiljöer förvaltas. När ett köp genomförs via ett bolag kan det vara svårt för allmänheten att förstå vem som ytterst äger, kontrollerar eller gynnas av affären. Tydliga krav på insyn gör det möjligt att se vem som står bakom stora markköp och att granska hur de prövas. Betydande förändringar av markanvändningen ska bedömas öppet innan de genomförs. Miljöpåverkan ska utredas och förebyggas, och lagar och tillstånd ska följas. Berörda människor ska få relevant information i tid och kunna framföra sina synpunkter. Med tydligare transparens, ansvarsutkrävande och miljöprövning kan vi värna Sveriges skogar, klimat, vatten och lokalsamhällen, samtidigt som samma regler gäller för alla som köper och använder mark.

SWE När nöden är framme i jordskred, tyfoner, krig och jordbävningar samt etc där krisen är framme. Kan man få filtar från hjälporganisationer och andra produkter i plast/polyester. Plast är en bra produkt när den används på korrekt sätt. Men det kommer studie efter studie om hur plast inte bryts ner som naturliga produkter gör när de lämnas ute i naturen. Hjälporganisationer kan bli grönare än vad de är idag. De har även ett ansvar att ta hand om denna jord, även om krisen är framme.  Innan polyester blev populäriserat som textil använde man ull. Ull är ett material som kan komposteras utan att behöva gräva ner den eller bli mikroplast som förstör ekosystem.  Vill vi verkligen förstöra platser på våran jord, endast för du eller någon annan behövde hjälp?  För oftast är det inte 1 (en) människa som behöver en filt. utan typ 50 (femtio), 100 (hundra) eller över 1000 (tusen) på en plats. Oftast samlas inte en filt in för att återanvändas när man beger sig till nästa plats utan lämnas kvar. Oftast så går man inte tillbaka och städar efter sig. Utan det är någon annan städar upp eller så lämnas det. I normala fall kallas det nedskräpning och man får böter för det i många länder, om man gör det som privatperson. Vi alla bor på samma jord. Vi måste ta hand om våran jord även när krisen är framme. Är det saker som statistiskt sätt lämnas kvar, så kan det inte vara skadligt för våran jord och ekologi/naturen. ENG (coming soon)

Ett mer sammanhållet Sverige Direkt demokrati handlar inte bara om att ge människor mer makt. Det kan också handla om att skapa ett mer sammanhållet samhälle. När människor får möjlighet att påverka konkreta frågor direkt behöver politiken inte alltid handla om vilket parti som ska få hela makten. Människor från olika politiska läger kan vara oense om mycket men ändå enas kring enskilda frågor. Vi tror att ett demokratiskt system där människor får möjlighet att göra sin röst hörd även mellan valen kan bidra till en större känsla av delaktighet och ansvar. Ett Sverige där människor inte bara väljer vilka som ska representera dem, utan också får möjlighet att själva påverka viktiga beslut. Målet är inte att alla ska tycka lika. Målet är att människor med olika åsikter ska kunna vara oense, men ändå känna att de har en verklig plats i demokratin.

Blåbergaskogen är viktig både för den biologiska mångfalden och för människors hälsa och livskvalitet. Hallsbergs kommun har tydliga mål om att bevara tätortsnära natur, stärka den biologiska mångfalden och värna skogens betydelse för friluftsliv och folkhälsa. Även Region Örebro län lyfter behovet av att bevara skog med höga naturvärden för att stärka den biologiska mångfalden. Att vistas i naturen främjar fysisk aktivitet, psykiskt välbefinnande och social gemenskap. När en stor sammanhängande skogsmiljö tas i anspråk för en storskalig exploatering förloras därför inte bara livsmiljöer för växter och djur, utan också en viktig natur och rekreationsmiljö för oss i kommunen. Vi som bor nära den planerade solcellsparken känner stor oro för brand och säkerhetsriskerna, särskilt med ett storskaligt batterilager så nära våra bostäder och skog. 

Att skogen redan är hårt ansatt av järnvägsbygget är en stor orsak att låta bli solparksbygget! Vi är många som får energi och kraft av skogen och alla djur och växter som behövs och frodas! Vi får inte förstöra mer av moder jords unika skapelser!

Hjälp mig att Rädda Uppsala-Ödlan – Stoppa Länsstyrelsens avlivningsbeslut! 🦎💚 En sällsynt och utrotningshotad tejuödla har hittats lösgående i Uppsala. Nu har Länsstyrelsen tagit beslutet att avliva den – enbart för att det saknas en färdig placering just i stunden. Varje djur har ett högt värde. Det är helt oacceptabelt att ett oskyldigt djur ska mista livet på grund av tidsbrist eller byråkrati, när det finns djurparker, godkända reservat och erfarna herpetologer som skulle kunna ge den ett tryggt och livslångt hem. Det är dessutom väldigt många privatpersoner som skrivit till mig att de vill och KAN ta hand om den, under HELT korrekta förhållanden. Ödlan är absolut inte dödssjuk, den behöver bara vår hjälp att hitta rätt trygghet: och det är enkelt med tanke på alla privatpersoner som skrivit till mig att de kan ta den, att de har helt rätt saker och erfarenheter för att fylla hela ödlans behovsmätare. Vi kräver att Länsstyrelsen i Uppsala län:  * Pausear avlivningsbeslutet omedelbart.  * Ger kunniga aktörer och föreningar rimlig tid att hitta en godkänd, permanent placering. Inget djur ska behöva dö i onödan när det finns andra utvägar. Skriv under namninsamlingen idag och hjälp oss att rädda Uppsala-ödlans liv! ✍️✨ Snälla snälla!

Idag finns kvällar då sista möjliga anslutning till ön sker för tidigt, vilket begränsar möjligheten att delta i arbete, kultur-, idrotts- och föreningsaktiviteter i Stockholm utan egen båt.  Åtgärden skulle: • öka tillgängligheten för boende året runt, • stärka tryggheten vid sena resor, • minska behovet av båtresor, • bidra till ett mer hållbart och attraktivt ö-samhälle. Vi uppmanar därför Region Stockholm att utreda och genomföra denna mindre men betydelsefulla förbättring.

Täby kommun vill förändra stora delar av Sjöflygparken i Hägernäs strand - hur påverkar det mig som boende? - Gräsmattor, äng, skog hela vägen till stranden ersätts med parkeringsplatser, ishall och inhägnad fotbollsplan  - Höga ljudnivåer dagligen och långt in på kvällarna  - Mycket mer biltrafik med stor trängsel  Läs yttrandet från Brf Parkhöjden här Läs kommunens handlingar här Acceptera inte stillatigande förslaget! 

Öresundskraft riskerar förluster på över 6 miljarder om priserna på utsläpp fortsätter på nuvarande nivå. Öresundskraft räknar själva med att köra systemet med förlust till 2040 för att sedan, om priserna stiger som förväntat, ta igen förlusterna och göra vinst mellan 2040 och 2055. Öresundskraft kan pausa investeringen i minst 10 år utan att äventyra möjligheten att fortsätta elda avfall. Öresundskraft har allt att vinna och inget att förlora på en sådan paus. Öresundskraft har inte gett politiker och medborgarna tillgång till den ekonomiska information som gör det möjligt att med öppna ögon göra ett informerat beslut eller bedriva en seriös och saklig diskussion. Detta måste ske innan ett sådant långtgående beslut kan tas. 

Snön som tippas i våra centrala vatten är inte ren nederbörd. Det är vägslask fullt av: • Tungmetaller: Koppar från bromsbelägg, zink från däck och bly. • Miljögifter: Oljerester, PAH och mikroplaster. Tusentals ton av detta vägslask tippas rakt i Riddarfjärden – som utgör en del av dricksvattentäkten för över två miljoner människor. Staden har dispens att vräka ner upp till 800 000 kubikmeter per år fram till 2031, trots att dumpning av avfall i vatten varit förbjuden i svensk lag sedan 1972. Samtidigt gör staden det motsatta med samma vatten: • Den bygger ny badbrygga för 5,7 miljoner kronor med strömbildare för vinterbad vid Norr Mälarstrand, och liknande badbrygga har byggts vid Söder Mälarstrand.  • Den lägger över 18 miljoner kronor på kemisk fosforfällning för att rädda Riddarfjärdens botten. Och några månader senare rullar lastbilarna in och tippar giftig gatusnö på samma plats. Vi betalar alltså för att rena vattnet på sommaren och för att förorena det på vintern. Lösningarna finns redan Problemet är löst i våra grannländer. I Oslo har en smältpråm renat all bortforslad snö sedan 2012 – snön smälts med sjövattenvärme och över 90 procent av tungmetaller, däckpartiklar och skräp filtreras bort. Stockholm har själv testat att smälta snö med returvärme från fjärrvärmenätet med gott resultat. Tekniken finns, är beprövad och redo att beställas. Runt om i Sverige kontrolleras och avgiftsbeläggs medborgare som källsorterar sina förpackningar fel. I samma samhälle beviljas en kommun undantag efter undantag för att tippa orenat gatuavfall i sitt eget dricksvatten. Det är svårt att förklara för ett barn, och det borde vara omöjligt att försvara för en politiker. “Det är helt tokigt att de dumpar i vattnet vi dricker och badar i. De har lovat gång på gång att de ska sluta. Jag har bott här i 30 år och de bara fortsätter. Det är bara dumt.                                                   — Birgitta Marking, 86 år, Kungsholmen” Skriv under om du tycker att Stockholm ska sluta söka undantag och i stället rena snön. För mer information, källor, tekniska alternativ och fördjupning: stoppa-snodumpningen.nu