Till: Sollentuna kommuns politiska ledning och ansvariga för utbildningsfrågor
Medveten skärmanvändning i Sollentunas skolor
Föräldrar från över nio skolor i Sollentuna upplever att skärmar används i stor utsträckning – utan tydligt pedagogiskt syfte – och att varken skolledningar eller kommunen vill svara på enkla frågor om hur och varför. Samtidigt visar ny forskning att för mycket skärmtid påverkar barns koncentration, empati och sociala utveckling negativt.
Skriv under och kräv transparens och utvärdering av hur digitaliseringen används i Sollentunas skolor – för barnens bästa!
Skriv under och kräv transparens och utvärdering av hur digitaliseringen används i Sollentunas skolor – för barnens bästa!
Vi vill förstå vad kommunens digitaliseringsstrategi innebär och hur den tar sig uttryck och efterlevs i skol- och fritidsverksamheten. Vi vill att utbildningsnämnden initierar utredningar kring följande frågor och återrapporterar till invånarna:
- Hur används skärmar och digitala hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten och i vilket syfte?
Vi vill veta vad digitaliseringsstrategin säger, hur den följs upp, och vad det har för praktiska konsekvenser i Sollentunas skolor. T.ex hur mycket skärmtid som används per åldersgrupp, i vilket syfte, och hur det motiveras utifrån aktuell forskning och läroplanens krav. - Hur används skärmar på fritidshem och i vilket syfte?
Vi vill veta vilka riktlinjer som gäller, hur de tillämpas i praktiken, och hur kommunen säkerställer att fritids inte ökar barnens totala skärmtid utan pedagogisk motivering. - Hur kommer Sollentunas skolor att följa upp det nya mobilförbudet?
Vi vill veta vilka konkreta rutiner som tas fram, hur de kommuniceras till vårdnadshavare, och hur kommunen säkerställer att lagen efterlevs på alla kommunala skolor från hösten 2026.
Detta är ett upprop från engagerade föräldrar i Sollentuna, i samverkan med Sollentunas FöräldraNätverk.
Varför är det viktigt?
Vi är många föräldrar som känner oro
På flera skolor i Sollentuna vittnar föräldrar om att de upplever att skärmar används i stor utsträckning, både i undervisningen och på fritids, och att det är svårt att få svar eller gehör när man tar upp frågan. Det handlar inte om en enskild skola eller ett enskilt incident. Föräldrar från Gärdesskolan, Kärrdalsskolan, Runbackaskolan, Sofielundsskolan, Stallet, Tegelhagens skola, Töjnaskolan, Vaxmoraskolan och Vibyskolan beskriver samma mönster: mycket skärmtid, lite reflektion kring syftet med att använda skärmen, och en upplevelse av att inte bli lyssnad på av skolledningen.
Det här uppropet är ett samlat uttryck för den oron och en önskan om transparens och en kommunal digitaliseringsstrategi som är för våra barns bästa.
Vad vi ser på våra barns skolor
Föräldrar i kommunen berättar om barn som hämtas på fritids där projektorn är igång med TV-serier – inte som del av ett pedagogiskt upplägg, utan för att barnen "är trötta". Materialet är inte alltid åldersanpassat, och föräldrar vittnar om barn som blivit rädda och skrämda eller haft mardrömmar av vad de sett på fritids. Det handlar också om barn som spelar TV-spel eller digitala fotbollsspel, ibland på personalens mobiler, och om spel med reklaminslag.
Ett genomgående mönster är att skärmar verkar användas som ett enkelt sätt att hålla barnen sysselsatta, snarare än som ett medvetet pedagogiskt val som utgår ifrån barnens bästa.
I den pedagogiska verksamheten väcker exemplen liknande frågor. Sjuåringar tränar "skrivande" genom att skriva på ipads istället för att hålla i en penna. Högläsning, en av de viktigaste grunderna för barns läsutveckling, har ersatts av en skärm och en uppläsningsröst istället för en pedagog som läser högt. Hur ska barn motiveras att läsa på egen hand när de inte ser vuxna göra det?
I de ipads som kommunen sett till att skolorna köpt in så “belönas” beteenden när man gjort klart uppgifter på sätt som inte är olikt speldesign och påverkar barns hjärnor. Barn kan även “belönas” när de gjort klart pedagogiska uppgifter genom att få spela vissa spel, tex lägga digitala pärlplattor, som till skillnad mot riktiga pärlplattor, inte tränar finmotoriken. Skolböcker genomgår en noggrann redaktionell kvalitetsgranskning på ett förlag innan de ges ut. Vem granskar apparna som används i undervisningen?
Flera föräldrar har försökt få svar på enkla frågor såsom: Vad är den pedagogiska tanken? Hur mycket skärmtid är det per dag? Vad skulle man kunna göra istället? Svaren har varit vaga, undvikande, eller uteblivit helt.
Föräldrar möts av tystnad – på skolan och i kommunen
När föräldrar tagit upp frågan direkt med personal, på föräldramöten, i möten med rektorer och i brev till skolledningen har reaktionerna varierat från ett bemötande som knappast uppmuntrar till fortsatt engagemang, till skolledningar som aktivt undvikit att ge konkreta svar trots upprepade försök.
En förälder som frågat om rutiner för skärmanvändning redan inför skolvalet fick ett defensivt bemötande redan i det första samtalet. Föräldrar på en annan skola beskriver hur rektorn vid upprepade kontakter inte vidtog några åtgärder. Andra fick besked att just deras barn kunde hållas borta från skärmrummet, men att det inte var något som gällde för alla, något som i praktiken är ogenomförbart eller skapar exkludering.
Det genomgående svaret, när ett svar alls givits, har varit att hänvisa till kommunens digitaliseringsstrategi. Så när frågan inte fick gehör på skolnivå vände sig vissa föräldrar till kommunen för att förstå:
- Vad innebär kommunens digitaliseringsstrategi?
- Har effekterna av digitaliseringen i skolan utvärderats?
- Bör vårdnadshavare få information om principer, syfte och arbetssätt med skärmanvändning?
Utbildningsnämnden har meddelat att man inte utvärderat digitaliseringssatsningen, att man inte kommer att prioritera information till vårdnadshavare och hänvisat tillbaka till skolornas rektorer. För föräldrar blir detta en rundgång som lämnar alla frågor obesvarade.
Ny forskning ifrågasätter Sollentunas tidiga strategi och hur den efterlevs
Sollentuna var tidigt ute med att digitalisera sina skolor. Det var en vision som många trodde på. Men forskningen har sedan dess hunnit ifatt och bilden är dyster.
Sollentuna var tidigt ute med att digitalisera sina skolor. Det var en vision som många trodde på. Men forskningen har sedan dess hunnit ifatt och bilden är dyster.
Jonathan Haidt, socialpsykolog och författare till Den ängsliga generationen, beskriver hur skärmar tränger undan de upplevelser som är avgörande för barns utveckling – varje timme vid en skärm är en timme som inte ägnas åt lek, rörelse, sociala interaktioner eller kreativt tänkande. Forskning visar att återkommande sensorisk stimulering från skärmar stimulerar hjärnans belöningssystem på ett sätt som skapar tillvänjning och undergräver barns koncentration, motivation och uthållighet.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar högst 1–2 timmars skärmtid per dag utanför skoltid. Karolinska institutet har visat kopplingar mellan hög skärmtid och försämrad sömn och ökad depression. Alternativkostnaden är konkret: rörelse och fysisk aktivitet som uteblir, den fria leken som försvinner, handstilen som aldrig övas in, och de sociala interaktionerna ansikte mot ansikte som tränar barns förmåga att läsa känslor och utveckla empati.
Ny lag kring privat mobilförbud i höst
Riksdagen har beslutat om ett nationellt mobilförbud som träder i kraft den 1 juli 2026 och gäller från skolstart hösten 2026. Förbudet omfattar grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Om elever har privata mobiltelefoner ska de lämna in dem vid skoldagens början och få tillbaka dem vid skoldagens slut.
Det är ett steg i rätt riktning, men förbudet löser inte frågan om hur skärmar används i den pedagogiska verksamheten, eller hur fritids organiseras. De frågorna är fortfarande obesvarade.
Det är ett steg i rätt riktning, men förbudet löser inte frågan om hur skärmar används i den pedagogiska verksamheten, eller hur fritids organiseras. De frågorna är fortfarande obesvarade.
AI accelererar behovet av utvärdering och en ny strategi
Vi befinner oss nu i en tid då AI förändrar allt. I den världen är det inte mest brådskande att barn exponeras för ännu mer skärm. Tvärtom, det som kommer att skilja nästa generation åt är förmågan till koncentration, kritiskt tänkande, självreglering och förmågan att använda teknik utan att styras av den.
Vi befinner oss nu i en tid då AI förändrar allt. I den världen är det inte mest brådskande att barn exponeras för ännu mer skärm. Tvärtom, det som kommer att skilja nästa generation åt är förmågan till koncentration, kritiskt tänkande, självreglering och förmågan att använda teknik utan att styras av den.
En digitaliseringsstrategi som inte reviderats i ljuset av ny forskning och ett nytt teknologiskt landskap är en föråldrad strategi, oavsett hur välmenande den en gång var.
