Stoppa utvisningen av vår vän till Iran

Blunda och föreställ dig en flicka på 10 år. En bubbligt glad, fnissig och social flicka. En flicka som när hon var 8 år och ny i klassen var blyg till en början, men som sedan inför alla i klassen dansade och mimade inför klassen på roliga timmen. En flicka som trots motgångar i sitt liv har ett stort förtroende för vuxna och med en stor vilja att lära sig nya saker och ta kontroll över sin framtid. Föreställ dig den flickan. Ser du henne? Är det kanske ditt barns kompis, kollegans dotter, den där högljudda pre-teenen på tunnelbanan, den där flickan som står framför dig i kön på ditt lokala café eller är den flickan kanske din dotter?

Tänk dig nu samma flicka, hon går nu i årskurs 4. Hon är utåt samma glada flicka som skrattar med sina vänner. Men flickan är förändrad, hon är en flicka som gråter sig till sömns om kvällarna, som är orolig för sitt liv, sin framtid och sin mamma. Mamman har precis fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.

Flickans mamma är en kvinna som kom till Sverige 2020, då med hopp om att få leva tryggt tillsammans med sin dåvarande man. Men livet blev inte riktigt den drömmen hon hoppats på. Istället var hon fast i ett destruktivt förhållande där hon blev utsatt för våld. Hon var stark nog och lyckades lämna förhållandet och har nu bott på skyddat boende med skyddad identitet tillsammans med sin dotter. Mamman har studerat svenska, arbetat på förskola för att sedan börja arbeta inom vården. Hon utökar nu sin behörighet genom att studera till barnmorska. Mamman som alltid är i tid till utvecklingssamtal och andra avtalade möten på skolan. Dottern, som endast gått i skolan här i Sverige, har klarat av nationella proven och skapat riktigt fina kompisrelationer. Svenska är det enda språk hon behärskar i både tal och skrift. Hon dyker också alltid upp i tid till skolan, hel och ren och gör sitt allra bästa under lektionerna.

Sedan 1:a januari 2020 har barnkonventionen varit lag i Sverige. Barnkonventionen har samma status som andra lagar i Sverige. I artikel 3 så fastställs det att vi alla beslut som rör barn så ska barnets bästa beaktas. På vilket sätt beaktas flickans bästa genom att hon och hennes mamma utvisas till ett land som UD avråder all resa till. Ett land där man kan bli frihetsberövad utan att få information om vad de anklagas för. Ett land där islamsk sharia-lag utgör grunden för rättsväsendet. Ett land där Jina Masha Amini greps av moralpolisen och därefter avled. Ett land som mamman till flickan inte kommer att kunna lämna på grund av sin våldsamma ex-man. Ett land där han enkelt kan söka upp henne. Hur ska flickan kunna ha rätt att uttrycka sin åsikt och tro enligt artikel 12 och 14 i barnkonventionen, i ett land där hennes åsikter inte räknas?

Att utvisa flickan och hennes mor till Iran är att skriva under deras dödsdom.

Jin, jiyan, azadî!