Upprop mot surrogathandeln

En statlig utredning kom 2016 fram till att surrogatmoderskap inte är förenligt med kvinnors och barns rättigheter och inte bör tillåtas i Sverige. Utredningen menade att myndigheter bör motverka att svenskar ingår surrogatarrangemang i andra länder genom att informera om riskerna för utnyttjande. Men trots utredningens tydliga slutsatser har ingenting gjorts för att stoppa den växande reproduktiva handeln.

Varje år kommer över 200 barn som tillkommit genom surrogatmoderskap till Sverige. Några av de vanligaste destinationerna dit svenskar vänder sig just nu är Ukraina, Georgien, Colombia och USA. Den reproduktiva industrin söker sig till länder där kvinnors rättigheter har svagt rättsligt skydd och där det finns många utsatta kvinnor som kan förmås bära barn åt välbeställda svenskar och andra västerlänningar. Ofta är länderna också drabbade av konflikter och kvinnor som flyr löper stor risk att bli utnyttjade. När de skriver på ett surrogatkontrakt säger de upp rätten att bestämma över sin egen kropp och göra abort.

Surrogatmoderskap medför stora hälsorisker kopplade till hormonbehandlingar, graviditet, förlossning samt det trauma det kan innebära att separeras från det barn en burit inom sig. Forskning visar vilket psykiskt lidande surrogatmödraskap innebär för kvinnorna, men även hur deras egna barn påverkas. Även barnen som föds genom surrogatmoderskap påverkas av att skiljas från den kvinna vars röst och rörelser de känt i nio månader inne i magen.

Föräldrabalken säger att adoptioner bara får godkännas om ersättning inte utlovats och om samtycke inhämtas efter att mamman har återhämtat sig efter förlossningen. Surrogatmoderskap, som ofta innebär att en av de beställande föräldrarna måste adoptera barnet, strider per definition mot dessa principer, som etablerats för att minska riskerna för barnhandel.