Till: Socialminister Jakob Forssmed, socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, justitieminister Gunnar Strömmer, SKR samt socialnämnderna i landets 290 kommuner.

Demokratisera barnavården – utredningsmetodik ska styras av lag, inte avtal

Vi kräver att riksdagen och regeringen:

  1. Formaliserar BBIC genom förordning och föreskrifter – så att den metod som avgör vilka barn som omhändertas styrs av demokratiskt beslutade regler, inte privaträttsliga licensavtal.
  2. Inför bindande kompetenskrav för handläggare som genomför barnavårdsutredningar – inklusive grundläggande juridik och utredningsmetodik.
  3. Säkerställer att utredningsplaner kommuniceras till berörda parter innan utredningen inleds – för att förhindra hypoteslåsning och säkra rättssäkerheten.

Varför är det viktigt?

Varje år genomför Sveriges kommuner tusentals barnavårdsutredningar. Dessa utredningar avgör om barn ska omhändertas, separeras från sina föräldrar eller få stanna hemma. Det är bland de mest ingripande beslut en myndighet kan fatta.

Men det finns inga bindande regler för hur utredningarna ska genomföras.

Varför? Inte för att lagarna är felaktiga – utan för att det saknas bindande krav på hur utredningarna ska genomföras.

Den dominerande utredningsmetoden BBIC används av samtliga kommuner – men styrs genom privaträttsliga licensavtal, inte genom lag eller förordning. Socialstyrelsen kan ensidigt ändra metodens innehåll utan riksdagsbeslut, utan remissförfarande, utan normkontroll.

Samtidigt säger Socialstyrelsen själv att BBIC "är således ingen utrednings- eller behandlingsmetod". Vad ska då styra hur utredningarna faktiskt genomförs?

Det är skillnaden mellan formell rättssäkerhet (lagen finns) och materiell rättssäkerhet (lagen efterlevs). Sverige har det första. Vi saknar det andra.

I praktiken genomförs utredningar ofta som standardiserade enkäter – inte som faktiska utredningar som klargör vad som hänt. Vanliga metodfel:

  • "Hur före om" – handläggningen utgår från att våld förekommit innan detta är utrett
  • Definitorisk glidning – "höjd röst" blir till "psykiskt våld" utan konkretisering
  • Bristande källkritik – en enskild uppgift bär beslutet medan andra källor utelämnas
  • Hypoteslåsning – alternativa förklaringar prövas aldrig
Samtidigt saknas krav på att handläggare ska kunna grundläggande juridik. De som utreder familjer behöver inte förstå rättssäkerhetens grundprinciper – objektivitet, proportionalitet, rätten att bli hörd. JO har vid upprepade tillfällen kritiserat socialtjänstens bristande objektivitet och kompetens.

Resultatet ser vi i fall som Lilla hjärtat och Fallet Adam: barn som far illa av systemet som skulle skydda dem. Familjer som splittras på bristfälliga underlag.

Vi kräver konkreta förändringar:

  • Formalisera BBIC genom förordning – utredningsmetodik ska styras av lag, inte privaträttsliga avtal
  • Bindande kompetenskrav – handläggare ska ha dokumenterad utbildning i juridik och utredningsmetodik
  • Utredningsplaner ska kommuniceras i förväg – berörda ska kunna lämna synpunkter innan utredningen inleds
  • Transparens – utredningar ska innehålla uppgifter om handläggarens kompetens och nedlagd tid
  • Kommunal revision med särskilt uppdrag – att granska om socialtjänsten faktiskt utreder, inte bara kartlägger
Vad du kan göra:

  1. Skriv under detta upprop
  2. Kontakta förtroendevalda i din kommun – särskilt ledamöter i socialnämnden. Kontaktuppgifter finns via Troman Publik: https://[kommun].tromanpublik.se (ersätt [kommun] med din kommuns namn)
  3. Kontakta dina riksdagsledamöter – kräv att frågan lyfts i socialutskottet
  4. Dela uppropet – använd #RättssäkerBarnavård
Vi har lagar som skyddar barn. Nu behöver vi regler som säkerställer att lagarna följs.