100 underskrifter nådda
Till: Regeringen
Frånta privata banker makten att skapa pengar!
Ca 98 % av pengarna vi använder har skapats av privata banker, bara 2 % är sedlar och mynt skapade av riksbanken. För att läsa mer om hur privata banker skapa pengar, läsa Andreas Cervenkas bok "Vad gör en bank?" http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/r6xrw/sa-gor-banken-pengar-av-luft eller titta på filmen "Vad är pengar?" på riksbankens hemsida.
Att privata banker tillåts skapa pengar är inte hållbart. När bankerna tidigare i historien fick skapa sedlar, då skapade de för mycket pengar vilket ledde till finanskriser. 1904 fick riksbanken därför ensamrätt att skapa både sedlar och mynt.
I och med IT-tekniken kunde bankerna börja skapa pengar i form av digitala krediter i större skala. Under 2000-talet skapade bankerna alldeles för mycket digitala pengar vilket ledde till finanskrisen 2008. Samma sak håller på att hända nu igen. För att stoppa nästa finanskris vill vi att regeringen uppdaterar riksbankslagen från 1904 så att:
(1) Riksbanken får ensamrätt att skapa även digitala pengar
(2) Nya pengar skapas utan att någon behöver ta banklån och skuldsätta sig
(3) Nya pengar används av regeringen till viktiga investeringar så pengarna gör samhällsnytta istället för att som idag gå till att blåsa upp börs- och bostadsbubblan
Detta förslaget drivs internationellt i 27 länder av organisationer som är medlemmar i International Movement for Monetary Reform. Här är en film som presenterar förslaget kort:
https://youtu.be/eHQ7wvWzUW0
Bland annat följande kända institutioner, ekonomer och forskare vill också förbjuda privata banker att skapa pengar:
• Adair Turner, tidigare ordförande i brittiska finansinspektionen
• Martin Wolf, chefsekonomisk kommentator på Financial Times
• America Monetary Institute
• Vitor Constâncio, vece president för Europeiska centralbanken
• Richard Werner, professor i ekonomi, University of Southampton
• Jaromir Benes, Nationalekonom IMF
• Michael Kumhof, Nationalekonom IMF
• Kaoru Yamaguchi, Professor i ekonomi, Doshisha University
• Klaas van Egmond, professor vid Utrecht University, expert på finansiell ekonomi
• Bert de Vries, professor vid Utrecht University, expert på hållbar utveckling.
• Patrizio Lainà, forskare vid University of Helsinki
• Yokei Yamaguchi, forskare vid Japan Futures Research Center
• John Kay, professor i ekonomi, London School of Economics
• Laurence Kotlikoff, professor i nationalekonomi, Boston University
• Michael Schemmann, ansvarig för International Institute of Certified Public Accountants
• Ole Bjerg, Professor, Copenhagen Business School
• Victoria Chick, Emeritus Professor of Economics at University College London
• Tim Jackson, Professor of Sustainable Development, University of Surrey
• Eric Lonergan, ekonom och fondförvaltare
• Johnna Montgomerie, lektor i ekonomi, University of London
• Steve Keen, professor i nationalekonomi vid University of Western Sydney
• Joseph Huber, professor i ekonomi vid Martin Luther University of Halle-Wittenberg
Vi behöver din hjälp att uppmärksamma våra politiker på problemet, skriv på namninsamlingen för att förbjuda privata banker att skapa pengar du också!
Att privata banker tillåts skapa pengar är inte hållbart. När bankerna tidigare i historien fick skapa sedlar, då skapade de för mycket pengar vilket ledde till finanskriser. 1904 fick riksbanken därför ensamrätt att skapa både sedlar och mynt.
I och med IT-tekniken kunde bankerna börja skapa pengar i form av digitala krediter i större skala. Under 2000-talet skapade bankerna alldeles för mycket digitala pengar vilket ledde till finanskrisen 2008. Samma sak håller på att hända nu igen. För att stoppa nästa finanskris vill vi att regeringen uppdaterar riksbankslagen från 1904 så att:
(1) Riksbanken får ensamrätt att skapa även digitala pengar
(2) Nya pengar skapas utan att någon behöver ta banklån och skuldsätta sig
(3) Nya pengar används av regeringen till viktiga investeringar så pengarna gör samhällsnytta istället för att som idag gå till att blåsa upp börs- och bostadsbubblan
Detta förslaget drivs internationellt i 27 länder av organisationer som är medlemmar i International Movement for Monetary Reform. Här är en film som presenterar förslaget kort:
https://youtu.be/eHQ7wvWzUW0
Bland annat följande kända institutioner, ekonomer och forskare vill också förbjuda privata banker att skapa pengar:
• Adair Turner, tidigare ordförande i brittiska finansinspektionen
• Martin Wolf, chefsekonomisk kommentator på Financial Times
• America Monetary Institute
• Vitor Constâncio, vece president för Europeiska centralbanken
• Richard Werner, professor i ekonomi, University of Southampton
• Jaromir Benes, Nationalekonom IMF
• Michael Kumhof, Nationalekonom IMF
• Kaoru Yamaguchi, Professor i ekonomi, Doshisha University
• Klaas van Egmond, professor vid Utrecht University, expert på finansiell ekonomi
• Bert de Vries, professor vid Utrecht University, expert på hållbar utveckling.
• Patrizio Lainà, forskare vid University of Helsinki
• Yokei Yamaguchi, forskare vid Japan Futures Research Center
• John Kay, professor i ekonomi, London School of Economics
• Laurence Kotlikoff, professor i nationalekonomi, Boston University
• Michael Schemmann, ansvarig för International Institute of Certified Public Accountants
• Ole Bjerg, Professor, Copenhagen Business School
• Victoria Chick, Emeritus Professor of Economics at University College London
• Tim Jackson, Professor of Sustainable Development, University of Surrey
• Eric Lonergan, ekonom och fondförvaltare
• Johnna Montgomerie, lektor i ekonomi, University of London
• Steve Keen, professor i nationalekonomi vid University of Western Sydney
• Joseph Huber, professor i ekonomi vid Martin Luther University of Halle-Wittenberg
Vi behöver din hjälp att uppmärksamma våra politiker på problemet, skriv på namninsamlingen för att förbjuda privata banker att skapa pengar du också!
Varför är det viktigt?
Of all the many ways of organizing banking, the worst is the one we have today
– Lord Mervyn King, Governor of the Bank of England 2003-2013.
Det finns inga fördelar utan bara nackdelar med att ge privata, vinstdrivande företag monopol på att skapa pengar. Här är en lista med 10 skäl till varför vi bör förbjuda privata banker att skapa pengar:
(1) Ohållbar skuldsättning. Enda sättet att expandera penningmängden idag är att privata banker skapar mer pengar och lånar ut, men då måste någon skuldsätta sig mer. Det leder till ohållbara skuldnivåer i samhället. Baksidan av alla 2500 digitala pengar vi har i omlopp i ekonomin är 2500 miljard i räntebärande skuld till bankerna. När kunderna är för skuldsatta för att låna mer kan det utlösa en negativ deflationsspiral och finanskris. Om riksbanken istället skapar pengar och tillför ekonomin måste ingen skuldsätta sig för att penningmängden ska öka.
(2) Odemokratisk kontroll över investeringar. Bankerna har makten att välja vilka företag, projekt och organisationer som ska få del av nyskapade pengar och styr därmed vad vi i samhället ska arbeta med. Om riksbanken istället skapar nya pengar och ger till staten, då bestämmer vi demokratiskt via staten hur nyskapade pengar ska investeras.
(3) Ökade ekonomiska klyftor. Bankernas lånar främst till att köpa tillgångar. Det trissar upp priset på bostäder och aktier. Den enskilt största anledningen till den ökande ojämlikheten sedan finansavregleringarna novemberrevolutionen 1985 är värdeökningen på tillgångar. Om riksbanken får makten att skapa nya pengar kommer pengarna inte gå till börsen och köp av befintliga bostäder. Pengarna kan istället gå till bostadsbyggande, välfärden och till att bygga ett jämlikare samhälle.
(4) Improduktiva investeringar. Enligt Bank of England går bara 8 % av bankernas lån går till produktiva investeringar i företag och industri i England, liknande siffror gäller Sverige. Företag tjänar mer på blåsa upp sitt värde med stora lån än att göra något produktivt i ekonomin. Får riksbanken ensamrätt att skapa pengar kan staten välja att använda dessa för produktiva investeringar i den reella ekonomin och för att låna ut till produktiva företag.
(5) Riksbanken får svårt att kontrollera inflationen. När penningmängden växer och förstörs under privata bankers kontroll får riksbanken stora svårigheter att kontrollera inflationen. Om riksbanken istället hade full kontroll över penningmängdens storlek skulle det bli mycket lättare att kontrollera inflationen.
(6) Dyr hyra till privata banker. Staten går miste om seigniorage-vinster på uppåt 50 miljarder årligen. Vi hyr alla ca 2500 miljarder som ingår i penningmängden M1 (SCB) från privata banker till dyra räntekostnader (ca 50 miljarder årligen). Hade riksbanken istället skapat våra pengar kunde dessa pengar istället tillfalla staten!
(7) Ineffektiv och kostsam byråkrati. När bankerna har makten att skapa pengar krävs komplexa regelverk för att hindra att bankerna missbrukar denna möjlighet. När detaljregleringarna för Basel III är på plats (Ca 1000 sidor regler totalt) beräknas slutresultatet bli upp till 60 000 sidor text samt mellan 30 000 och 50 000 rutor i upp till 60 olika formulär som de privata bankerna måste fylla i och redovisa. I Europa väntas kostnaden för implementation och administration av Basel III kosta 70 000 heltidstjänster. Redan nu är ännu fler komplicerade regler (Basel IV) på väg. Får riksbanken ensamrätt på att skapa pengar slipper vi all onödig byråkrati. Bankerna behöver inte kontrolleras mer än vanliga företag utan får låna in pengar på marknaden de sedan lånar ut.
(8) Kostsam tillsyn. Nuvarande system kräver hård tillsyn från finansinspektionen för att bankerna inte ska fuska. Om riksbanken får ensamrätt på att skapa pengar och hela penningmängden är registrerad och bokförd hos riksbanken, då kan bankerna inte fuska längre. En hel del tillsyn bli överflödig. Tillsyn kommer dock ändå krävs i viss mån efter en reform för att spar- och låneverksamheten fungerar transparent och tillfredsställande.
(9) Bankerna är för stora för att låtas falla. Idag är bankerna för stora för att falla. Det beror på att hela betalningssystemet är beroende av bankernas pengar. Får bankerna problem med sina skulder och lånekontrakt kan hela penningmängden hamna i gungning och falla. Då faller hela vårt betalsystem och hela ekonomin stannar. Därför måste staten rädda bankerna vid kris. Om riksbanken får ensamrätt att skapa pengar blir penningmängden stabil och helt oberoende av privata bankers riskabla affärer. Bankerna kan då gå i konkurs utan att penningmängden eller betalsystemet faller. Sverige kommer då stå sig mycket mer robust under en internationell finanskris.
(10) Bubblor och finanskriser. Privata banker tjänar mer pengar ju mer de lånar ut och har därför alltid incitament att låna ut mer under högkonjunkturer. Då lånar de oftast ut i en snabbare takt än ekonomin växer. Då skapas börsbubblor och skyhöga bostadspriser. De upptrissade priserna kollapsar med jämna mellanrum runt om i världen och driver hela ekonomier ner i allvarliga ekonomiska kriser. Sedan måste staten rädda bankerna när de klantat sig för att inte ekonomin ska falla. Det gynnar bara de rikaste och låter fattiga och skattebetalarna stå för alla kostnader. Om riksbanken får monopol på att skapa alla pengar kommer bankerna behöva låna in först på marknaden för att ha kapital att låna ut. Hur mycket bankerna kan låna ut och vad de kan låna till avgörs då av vilka sparformer kunderna tycker är etiskt acceptabelt och hur mycket pengar riksbanken ger ut. Det leder till en mer stabil utlåning och mer stabil tillväxt.
Titta på videokursen "banking 101" om du vill veta mer om hur dagens banksystem fungerar. https://www.youtube.com/watch?v=i8LkpwzTat4
– Lord Mervyn King, Governor of the Bank of England 2003-2013.
Det finns inga fördelar utan bara nackdelar med att ge privata, vinstdrivande företag monopol på att skapa pengar. Här är en lista med 10 skäl till varför vi bör förbjuda privata banker att skapa pengar:
(1) Ohållbar skuldsättning. Enda sättet att expandera penningmängden idag är att privata banker skapar mer pengar och lånar ut, men då måste någon skuldsätta sig mer. Det leder till ohållbara skuldnivåer i samhället. Baksidan av alla 2500 digitala pengar vi har i omlopp i ekonomin är 2500 miljard i räntebärande skuld till bankerna. När kunderna är för skuldsatta för att låna mer kan det utlösa en negativ deflationsspiral och finanskris. Om riksbanken istället skapar pengar och tillför ekonomin måste ingen skuldsätta sig för att penningmängden ska öka.
(2) Odemokratisk kontroll över investeringar. Bankerna har makten att välja vilka företag, projekt och organisationer som ska få del av nyskapade pengar och styr därmed vad vi i samhället ska arbeta med. Om riksbanken istället skapar nya pengar och ger till staten, då bestämmer vi demokratiskt via staten hur nyskapade pengar ska investeras.
(3) Ökade ekonomiska klyftor. Bankernas lånar främst till att köpa tillgångar. Det trissar upp priset på bostäder och aktier. Den enskilt största anledningen till den ökande ojämlikheten sedan finansavregleringarna novemberrevolutionen 1985 är värdeökningen på tillgångar. Om riksbanken får makten att skapa nya pengar kommer pengarna inte gå till börsen och köp av befintliga bostäder. Pengarna kan istället gå till bostadsbyggande, välfärden och till att bygga ett jämlikare samhälle.
(4) Improduktiva investeringar. Enligt Bank of England går bara 8 % av bankernas lån går till produktiva investeringar i företag och industri i England, liknande siffror gäller Sverige. Företag tjänar mer på blåsa upp sitt värde med stora lån än att göra något produktivt i ekonomin. Får riksbanken ensamrätt att skapa pengar kan staten välja att använda dessa för produktiva investeringar i den reella ekonomin och för att låna ut till produktiva företag.
(5) Riksbanken får svårt att kontrollera inflationen. När penningmängden växer och förstörs under privata bankers kontroll får riksbanken stora svårigheter att kontrollera inflationen. Om riksbanken istället hade full kontroll över penningmängdens storlek skulle det bli mycket lättare att kontrollera inflationen.
(6) Dyr hyra till privata banker. Staten går miste om seigniorage-vinster på uppåt 50 miljarder årligen. Vi hyr alla ca 2500 miljarder som ingår i penningmängden M1 (SCB) från privata banker till dyra räntekostnader (ca 50 miljarder årligen). Hade riksbanken istället skapat våra pengar kunde dessa pengar istället tillfalla staten!
(7) Ineffektiv och kostsam byråkrati. När bankerna har makten att skapa pengar krävs komplexa regelverk för att hindra att bankerna missbrukar denna möjlighet. När detaljregleringarna för Basel III är på plats (Ca 1000 sidor regler totalt) beräknas slutresultatet bli upp till 60 000 sidor text samt mellan 30 000 och 50 000 rutor i upp till 60 olika formulär som de privata bankerna måste fylla i och redovisa. I Europa väntas kostnaden för implementation och administration av Basel III kosta 70 000 heltidstjänster. Redan nu är ännu fler komplicerade regler (Basel IV) på väg. Får riksbanken ensamrätt på att skapa pengar slipper vi all onödig byråkrati. Bankerna behöver inte kontrolleras mer än vanliga företag utan får låna in pengar på marknaden de sedan lånar ut.
(8) Kostsam tillsyn. Nuvarande system kräver hård tillsyn från finansinspektionen för att bankerna inte ska fuska. Om riksbanken får ensamrätt på att skapa pengar och hela penningmängden är registrerad och bokförd hos riksbanken, då kan bankerna inte fuska längre. En hel del tillsyn bli överflödig. Tillsyn kommer dock ändå krävs i viss mån efter en reform för att spar- och låneverksamheten fungerar transparent och tillfredsställande.
(9) Bankerna är för stora för att låtas falla. Idag är bankerna för stora för att falla. Det beror på att hela betalningssystemet är beroende av bankernas pengar. Får bankerna problem med sina skulder och lånekontrakt kan hela penningmängden hamna i gungning och falla. Då faller hela vårt betalsystem och hela ekonomin stannar. Därför måste staten rädda bankerna vid kris. Om riksbanken får ensamrätt att skapa pengar blir penningmängden stabil och helt oberoende av privata bankers riskabla affärer. Bankerna kan då gå i konkurs utan att penningmängden eller betalsystemet faller. Sverige kommer då stå sig mycket mer robust under en internationell finanskris.
(10) Bubblor och finanskriser. Privata banker tjänar mer pengar ju mer de lånar ut och har därför alltid incitament att låna ut mer under högkonjunkturer. Då lånar de oftast ut i en snabbare takt än ekonomin växer. Då skapas börsbubblor och skyhöga bostadspriser. De upptrissade priserna kollapsar med jämna mellanrum runt om i världen och driver hela ekonomier ner i allvarliga ekonomiska kriser. Sedan måste staten rädda bankerna när de klantat sig för att inte ekonomin ska falla. Det gynnar bara de rikaste och låter fattiga och skattebetalarna stå för alla kostnader. Om riksbanken får monopol på att skapa alla pengar kommer bankerna behöva låna in först på marknaden för att ha kapital att låna ut. Hur mycket bankerna kan låna ut och vad de kan låna till avgörs då av vilka sparformer kunderna tycker är etiskt acceptabelt och hur mycket pengar riksbanken ger ut. Det leder till en mer stabil utlåning och mer stabil tillväxt.
Titta på videokursen "banking 101" om du vill veta mer om hur dagens banksystem fungerar. https://www.youtube.com/watch?v=i8LkpwzTat4
Hur den kommer att överlämnas
Namninsamlingen kommer överlämnas fysiskt till Magdalena Andersson.