Hoppa till huvudinnehåll

Till: Riksdagen

En rättssäker väg från asyl till arbete – för människor som etablerat sig i Sverige

Namninsamling till Sveriges riksdag och regering
om en rättvis rättslig väg för personer som har byggt sina liv i Sverige och riskerar utvisning efter att deras skyddsbehov har omprövats.

Inledning
När en människas skyddsbehov förändras, är det rimligt att åren av liv, utbildning och relationer förlorar hela sin rättsliga betydelse? Vi ställer den frågan med respekt till svenska folket och dess företrädare i riksdagen och regeringen.

Vi är personer som kom till Sverige som barn eller vuxna i sökandet efter trygghet. Vi har lärt oss svenska, studerat, arbetat, följt lagen och byggt relationer och familjer. Vi respekterar statens rätt att pröva om skyddsbehovet kvarstår. Det vi ber om är inte ett åsidosättande av lagen, utan en utveckling av den, så att den erkänner ett liv som har byggts i Sverige.

1. Vilka vi är
Bland oss finns människor som arbetar inom vård, transport, industri och service, studenter, barn som har vuxit upp i svenska skolor, familjer som har slagit sig ner här, äldre och sjuka. Ingen av oss ska bedömas efter inkomst, och vi kopplar inte rätten till en rättvis prövning till lönenivå.

2. Problemet
Vissa av oss har fått utvisningsbeslut, och andra lever i ovisshet, efter att skyddet har dragits in eller omprövats. Att skyddsbehovet förändras ska inte automatiskt innebära att år av liv, utbildning, arbete och sociala band förlorar sin betydelse.

3. Rättslig ram
Internationellt skydd och integration är två olika saker. Artikel 8 i Europakonventionen skyddar rätten till privat- och familjeliv, och lång vistelse och personlig anknytning kan vara vägande omständigheter vid bedömningen av om ett utvisningsbeslut är proportionerligt. Sverige är också bundet av principen om non-refoulement. Därför kräver vi att styrkt integration ska kunna prövas som grund efter en individuell bedömning.

4. Våra krav

1. Erkänn integration som en rättslig grund för prövning av uppehållstillstånd. Vi kräver en ändring i utlänningslagen så att långvarig och styrkt integration prövas i en individuell bedömning, med hänsyn till vistelsetid, språk, utbildning, arbete eller studier, familjeband och sociala band, laglydnad samt personens hälsa och familjesituation. Arbete är ett av flera belägg för integration, inte ett krav och inte ett mått kopplat till inkomstnivå.

2. Skapa ett särskilt etableringsspår. Ett särskilt spår för personer som tidigare har fått skydd men förlorat det, där de kan ansöka om uppehållstillstånd utifrån sin faktiska integration, med tydliga villkor och individuell prövning.

3. Möjliggör spårbyte eller ett motsvarande alternativ. Vi kräver att personer som har förlorat sitt skydd ska kunna ansöka om uppehållstillstånd för arbete eller studier inifrån Sverige, på rimliga och rättvisa villkor och utifrån varje persons situation.

4. Uppehållstillstånd av humanitära skäl och övergångsregler. Vi kräver en tydlig rättslig möjlighet till uppehållstillstånd av humanitära skäl efter en samlad individuell prövning, samt övergångsbestämmelser som gör det möjligt att ansöka innan utvisningsbeslut verkställs, med möjlighet att skjuta upp verkställigheten tills ansökan har prövats. Barn, studerande, sjuka, äldre och personer som inte kan arbeta ska bedömas efter samma principer, och inkomst ska aldrig vara ett krav för någon av dem.

5. Individuell prövning och skydd av familjer. Vi kräver att varje ärende prövas för sig, med hänsyn till barnets bästa, rätten till privat- och familjeliv (artikel 8) och principen om non-refoulement, och att politiska förändringar i ett hemland inte automatiskt ska räknas som skäl att avsluta skyddet.

6. Mänskliga rättigheter och människovärde i migrationslagstiftningen. Vi erkänner statens rätt att reglera migration, men utvisningsbeslut ska föregås av en rättvis bedömning som beaktar proportionalitet och humanitära omständigheter.

5. Varför detta också ligger i Sveriges intresse
Sverige har investerat i vår utbildning, vårt språk och vår integration, och vi bidrar till samhället genom arbete, studier och omsorg om våra familjer. Att förlora människor som redan är integrerade innebär att förlora kompetens, relationer och erfarenhet, särskilt i sektorer med brist på arbetskraft. Men en människas värde slutar inte vid hennes arbete, och vi ber därför om en rättvis prövning för alla.

6. Bakom varje beslut finns en människa
Det här handlar inte bara om migrationsärenden. Det handlar om en vårdbiträde som tar hand om äldre, en busschaufför som får människor till jobbet, en student som förbereder sig för framtiden, ett barn som har vuxit upp i svenska skolor och en patient som behöver stabilitet. Vi frågar våra folkvalda med respekt: om språk, utbildning, arbete, familjeband och laglydnad inte ger en verklig möjlighet att få rätten att stanna prövad, vilket värde har då integration?

7. Vår vädjan
Vi respekterar Sverige, dess lagar och dess demokratiska institutioner, och vi begär inga privilegier. Vi uppmanar riksdagen och regeringen att inleda en lagstiftningsprocess som skapar ett särskilt rättsligt spår för integrerade personer, utvecklar reglerna om uppehållstillstånd av humanitära skäl och inför rimliga övergångslösningar för dem som riskerar utvisning. Vi uppmanar medborgare, bosatta, arbetsgivare, fackförbund och civilsamhällesorganisationer att skriva under.


Varför är det viktigt?

 Bakom varje beslut finns en människa

Vi är människor som kom till Sverige för att söka trygghet och möjligheten att bygga en stabil framtid. Sverige gav oss skydd och en chans att börja om. Den möjligheten har vi tagit på stort allvar, med tacksamhet och ansvar.

Vi har lärt oss svenska, studerat, arbetat och byggt våra liv här. Bland oss finns vårdpersonal som tar hand om sjuka och äldre, busschaufförer, industriarbetare, ingenjörer, tekniker, universitetsstudenter, företagare, barn som växt upp i svenska skolor samt äldre och sjuka. Vi har olika livsberättelser, men förenas av att vi under flera år har byggt våra liv i Sverige.

Sverige är inte längre enbart landet där vi fick skydd. Det är också platsen där vi bor, arbetar och studerar, har våra vänner och familjer och planerar vår framtid. Vi har försökt bidra till samhället som en gång gav oss trygghet.

När skyddsbehovet förändras finns livet kvar

I dag riskerar vissa av oss utvisning efter att behovet av internationellt skydd har omprövats mot bakgrund av förändrade förhållanden i hemlandet. Andra lever i osäkerhet om sin framtid.

Vi respekterar Sveriges rätt att reglera invandringen och att pröva om skyddsbehovet kvarstår. Men för den som under lång tid har arbetat, utbildat sig och byggt relationer kan ett utvisningsbeslut också innebära att lämna sitt arbete, avbryta studier och skiljas från en vardag som blivit ett hem.

Ett förändrat skyddsbehov innebär inte att åren i Sverige försvinner eller att de mänskliga band som byggts upp förlorar sin betydelse.

Därför efterfrågar vi en rättslig möjlighet att få vår etablering prövad även när villkoren för internationellt skydd inte längre är uppfyllda.

Integration har betydelse för både människan och samhället

Integration är mer än språkkunskaper eller en anställning. Den handlar om deltagande i samhället, utbildning, ansvarstagande, familj och relationer. För många av oss har den krävt år av målmedvetet arbete.

Sverige har satsat resurser på språkundervisning, utbildning och etableringsinsatser. Vi har samtidigt investerat vår tid och våra krafter. Om människor som redan är etablerade lämnar landet kan det även påverka arbetsgivare, kollegor, skolor och dem som behöver deras tjänster.

Inkomst ska aldrig avgöra en människas rätt till en rättvis prövning. Arbete är ett av flera belägg för integration, vid sidan av språk, utbildning, familjeband, barns skolgång, social förankring och laglydnad. Barn, studerande, sjuka, äldre och personer som inte kan arbeta ska bedömas efter samma principer.

När samhället uppmuntrar integration är det rimligt att lagstiftaren också prövar vilken rättslig betydelse den kan få.

Rättssäkerhet och mänsklig värdighet

Utlänningslagen (2005:716) anger på vilka grunder uppehållstillstånd kan ges. Internationellt skydd avser risker i ursprungslandet, medan integration beskriver de band en person etablerat i Sverige.

Integration ger i dag inte någon generell, självständig rätt till uppehållstillstånd. Det är denna möjlighet vi vill att lagstiftaren ska införa.

Artikel 8 i Europakonventionen skyddar rätten till respekt för privat- och familjeliv. Vistelsetid och starka personliga band kan vara relevanta vid en proportionalitetsbedömning, men artikeln ger inte någon automatisk rätt att stanna.

Sverige ska också respektera reglerna om internationellt skydd och principen om non-refoulement. Skyddsbehov ska bedömas individuellt utifrån tillämplig rätt.

Ett särskilt etableringsspår skulle göra det möjligt att skilja mellan prövningen av fortsatt skyddsbehov och prövningen av andra grunder för uppehållstillstånd. Tydliga villkor och individuella beslut kan stärka förutsebarhet och rättssäkerhet utan att skapa en ovillkorlig rätt att stanna.

Vår vädjan till Sveriges riksdag och regering

Bakom varje ärendenummer finns en människa med relationer, ansvar och framtidsplaner. Det kan vara undersköterskan som vårdar äldre, industriarbetaren som går till sitt skift, barnet som växt upp i svensk skola eller studenten som lägger år på sin utbildning.

Vi ber inte Sverige att bortse från sina lagar. Vi ber våra folkvalda att överväga hur lagarna kan utvecklas så att även dokumenterad integration kan få en självständig rättslig betydelse.

Vi vill fortsätta leva, arbeta, studera och bidra där våra kunskaper behövs.

Vi begär inga särskilda privilegier eller en automatisk rätt att stanna. Vi begär en rättvis möjlighet att få vår etablering prövad enligt lag, utifrån en individuell bedömning där inkomst inte är ett krav.

Sverige gav oss möjligheten att börja om. Det vi ber om i dag är en rättvis möjlighet att fortsätta det vi har påbörjat.

Ge integrationen ett verkligt rättsligt värde. Ge etablerade människor en rättvis möjlighet att stanna och fortsätta bidra till Sverige.


Hur den kommer att överlämnas

Jag planerar att överlämna namninsamlingen tillsammans med de insamlade underskrifterna till Sveriges riksdag och regering. Syftet är att uppmärksamma beslutsfattarna på de berörda personernas situation och uppmana till en översyn av lagstiftningen samt införandet av ett rättssäkert etableringsspår där integration kan utgöra en självständig grund för uppehållstillstånd.

Sverige

Maps © Stamen; Data © OSM and contributors, ODbL

Länkar

Uppdateringar

2026-10-29 15:21:18 +0100

500 underskrifter nådda

2026-10-14 22:55:49 +0200

100 underskrifter nådda

2026-10-14 20:37:18 +0200

50 underskrifter nådda

2026-10-14 13:08:00 +0200

25 underskrifter nådda

2026-10-14 12:03:13 +0200

10 underskrifter nådda