500 underskrifter nådda
Till: Justitieminister Gunnar Strömmer, Riksåklagare Petra Lundh och Rikspolischef Anders Thornberg.
”Bränningen av heliga böcker är inte yttrandefrihet”.
Kort bakgrund. Under augusti 2020 planerade Rasmus Paludan tillsammans med Dan Park att bränna Koranen i Malmö. Polismyndigheten nekade dem demonstrationstillstånd och stoppade Paludan att resa in i Sverige. Sympatisörer till Paludans parti (Stram Kurs) arrangerade istället en icke tillståndsgiven demonstration i Emilstorp nära Rosengård. Där brände de koranböcker. Samma dag genomfördes en manifestation på Stortorget i Mamö där sympatisörer sparkade omkring en Koran på torget. Tre av Paludans sympatisörer misstänktes för hets mot folkgrupp, förundersökningen lades ned.
Senare i augusti 2020 meddelade Polismyndigheten Rasmus Paludan ett två år långt inreseförbud till Sverige. Anledningen till förbudet var att Paludans agerande och inresefrihet skulle vara ett hot mot grundläggande samhällsintresse. Paludan överklagade beslutet till Migrationsverket som i oktober 2020 gav honom rätt till inresa, polismyndighetens inreseförbud ogiltigförklarades.
Paludan är dömd två gånger för Danmarks motsvarighet till hets mot folkgrupp, Lag 266 b §. April 2019 dömdes Paludan till 14 dagars fängelse. I juni 2020 dömdes han till tre månaders fängelse för bl.a. uttalanden om muslimer.
Sedan 2020 har Paludan genomfört opinionsyttringarna på centrala platser i städer, utanför moskéer samt nära eller inom bostadsområden där flera muslimer bor.
Muslimer förstår Paludans opinionsyttringarna som ett försök att missakta muslimer genom att bränna deras heliga skrift Koranen. Paludan uttrycker sig på ett sådant sätt som muslimer uppfattar som smädande och missaktande mot deras trosbekännelse Islam. Muslimer uppfattar att Paludans missaktande anspelningar också riktas mot dem, -att muslimer i Sverige skall skändas och brännas. Paludans agerande har spridits nationellt och internationellt.
Paludans uttalanden och uttryck i opinionsyttringar har föranlett polismyndigheten att ett flertal tillfällen anmäla Paludan i syfte att få klarhet om dennes agerande är Hets mot folkgrupp eller ej. Förundersökningarna läggs ned.
Paludan har även fått tillstånd att utföra opinionsyttring framför turkiska ambassaden. Sveriges strävan att bli medlem i NATO försvåras, handel med islamiska länder försämras, hotbilden ökar i farlighet. Utvecklingen kan i grader ha sin förklaring i att domstol inte prövat Paludans agerande.
Hotbilden 2023 är så allvarlig att polisen i Stockholm deklarerat att de regelmässigt kommer att neka koranbränning under allmän sammankomst framöver. Orsaken är att de bedöms som hotdrivande mot Sverige och svenska intressen. Paludans hot mot grundläggande samhällsintressen varnade Malmöpolisen för redan 2020.
Stockholmspolisens beslut att neka koranbränningar kommer med all säkerhet bli ”prejudicerande” för polismyndigheten i andra svenska städer.
På samhällets alla nivåer har människor bildat sig uppfattningar om Paludans spridande av uttryck och handlingar är lagliga eller ej. Om handlat är moraliskt och respektfullt eller ej.
Alla heliga böcker ska brännas förklarar vissa – ingen helig bok får brännas säger andra. Förvirringen polariserar uppfattningar, stigmat i uppfattningarna ökar.
Senare i augusti 2020 meddelade Polismyndigheten Rasmus Paludan ett två år långt inreseförbud till Sverige. Anledningen till förbudet var att Paludans agerande och inresefrihet skulle vara ett hot mot grundläggande samhällsintresse. Paludan överklagade beslutet till Migrationsverket som i oktober 2020 gav honom rätt till inresa, polismyndighetens inreseförbud ogiltigförklarades.
Paludan är dömd två gånger för Danmarks motsvarighet till hets mot folkgrupp, Lag 266 b §. April 2019 dömdes Paludan till 14 dagars fängelse. I juni 2020 dömdes han till tre månaders fängelse för bl.a. uttalanden om muslimer.
Sedan 2020 har Paludan genomfört opinionsyttringarna på centrala platser i städer, utanför moskéer samt nära eller inom bostadsområden där flera muslimer bor.
Muslimer förstår Paludans opinionsyttringarna som ett försök att missakta muslimer genom att bränna deras heliga skrift Koranen. Paludan uttrycker sig på ett sådant sätt som muslimer uppfattar som smädande och missaktande mot deras trosbekännelse Islam. Muslimer uppfattar att Paludans missaktande anspelningar också riktas mot dem, -att muslimer i Sverige skall skändas och brännas. Paludans agerande har spridits nationellt och internationellt.
Paludans uttalanden och uttryck i opinionsyttringar har föranlett polismyndigheten att ett flertal tillfällen anmäla Paludan i syfte att få klarhet om dennes agerande är Hets mot folkgrupp eller ej. Förundersökningarna läggs ned.
Paludan har även fått tillstånd att utföra opinionsyttring framför turkiska ambassaden. Sveriges strävan att bli medlem i NATO försvåras, handel med islamiska länder försämras, hotbilden ökar i farlighet. Utvecklingen kan i grader ha sin förklaring i att domstol inte prövat Paludans agerande.
Hotbilden 2023 är så allvarlig att polisen i Stockholm deklarerat att de regelmässigt kommer att neka koranbränning under allmän sammankomst framöver. Orsaken är att de bedöms som hotdrivande mot Sverige och svenska intressen. Paludans hot mot grundläggande samhällsintressen varnade Malmöpolisen för redan 2020.
Stockholmspolisens beslut att neka koranbränningar kommer med all säkerhet bli ”prejudicerande” för polismyndigheten i andra svenska städer.
På samhällets alla nivåer har människor bildat sig uppfattningar om Paludans spridande av uttryck och handlingar är lagliga eller ej. Om handlat är moraliskt och respektfullt eller ej.
Alla heliga böcker ska brännas förklarar vissa – ingen helig bok får brännas säger andra. Förvirringen polariserar uppfattningar, stigmat i uppfattningarna ökar.
Varför är det viktigt?
Rasmus Paludans opinionsyttringar är ett annorlunda och nytt sätt att sprida uttalanden och handlingar om och mot den grupp av personer som har en trosbekännelse.
Åklagare har lagt ned samtliga förundersökningar i de ärenden Rasmus Paludan är anmäld för hets mot folkgrupp, BrB 16:8.
Det råder viss osäkerhet hur åklagare värderat Paludans nya moderna och annorlunda agerande beträffande på vilket sätt straffbestämmelsen om hets mot folkgrupps tolkning i belysning av och i överensstämmelse med de överordnade bestämmelserna om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i regeringsformen och Europakonventionen. Ovissheten i Paludans agerande behöver klargöras av domstol.
Åklagares negativa förundersökningsbeslut för Paludans opinionsyttringar medförde att åtal hets mot folkgrupp aldrig kom till domstol. Åklagarens beslut blev till synes prejudicerande för efterkommande åklagarbeslut. Besluten kortslöt rättsordningen. Domstolarna kopplades inte in. Yttrandefrihetens gränser riskerar bli juridiskt ovissa när endast åklagare drar gränsen.
Rättsfall med juridiska beröringspunkter på Rasmus Paludans agerande. RH 2017:14: Hets mot folkgrupp. I ett inlägg på ett politiskt partis lokala facebook-sida publicerades ett inlägg som uttryckte missaktning av muslimer som grupp. Tingsrätten ansåg att inlägget, mot bakgrund av Europadomstolens praxis, fick anses falla inom ramen för vad som bör få bemötas i en fri debatt och ogillade åtalet. Hovrätten kom till motsatt slut. Hovrätten framhöll att straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp ska tolkas i belysning av och i överensstämmelse med de överordnade bestämmelserna om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i regeringsformen och Europakonventionen.
Straffbestämmelsen bygger på en avvägning på ett allmänt plan mellan yttrandefriheten och skyddet för utsatta grupper. Karaktären och strängheten i den påföljd som kan följa för den som missbrukar yttrandefriheten är en del i den avvägningen. Tolkningen i förhållande till Europakonventionens fri- och rättigheter kan därför inte ensidigt utgå från skyddet för den som har utnyttjat sin yttrandefrihet utan måste ske i ljuset av lagstiftarens övergripande avvägningar, även med beaktande av det starka skydd som yttrandefriheten generellt åtnjuter i Sverige. Vid en samlad bedömning där hovrätten fäste vikt bl.a. vid att uttalandet var utformat på ett kränkande sätt och således inte inbjöd till en religionskritisk diskussion - vilket det självfallet måste finnas utrymme för - fann hovrätten åtalet styrkt.
När motsatta uppfattningar blir så allvarliga att vårt land, dess medborgare löper risk att skadas fysiskt, psykiskt eller socialt, ökar medborgarnas rädslor för att de själva och landet kommer utsättas för våldshandlingar.
Domstolen är till skillnad från åklagare rätt instans att pröva om Rasmus Paludans idébärande agerande är förenligt med demokratisk idébärande lagstiftning. Domstolen kan ge samhället juridisk stabilitet i denna fråga som förvirrat medborgarna.
Med respekt för Sveriges demokrati, dess medborgare. Anhåller jag om att rättssamhället verkar för att Rasmus Paludans opinionsagerande prövas och avgörs i domstol.
Åklagare har lagt ned samtliga förundersökningar i de ärenden Rasmus Paludan är anmäld för hets mot folkgrupp, BrB 16:8.
Det råder viss osäkerhet hur åklagare värderat Paludans nya moderna och annorlunda agerande beträffande på vilket sätt straffbestämmelsen om hets mot folkgrupps tolkning i belysning av och i överensstämmelse med de överordnade bestämmelserna om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i regeringsformen och Europakonventionen. Ovissheten i Paludans agerande behöver klargöras av domstol.
Åklagares negativa förundersökningsbeslut för Paludans opinionsyttringar medförde att åtal hets mot folkgrupp aldrig kom till domstol. Åklagarens beslut blev till synes prejudicerande för efterkommande åklagarbeslut. Besluten kortslöt rättsordningen. Domstolarna kopplades inte in. Yttrandefrihetens gränser riskerar bli juridiskt ovissa när endast åklagare drar gränsen.
Rättsfall med juridiska beröringspunkter på Rasmus Paludans agerande. RH 2017:14: Hets mot folkgrupp. I ett inlägg på ett politiskt partis lokala facebook-sida publicerades ett inlägg som uttryckte missaktning av muslimer som grupp. Tingsrätten ansåg att inlägget, mot bakgrund av Europadomstolens praxis, fick anses falla inom ramen för vad som bör få bemötas i en fri debatt och ogillade åtalet. Hovrätten kom till motsatt slut. Hovrätten framhöll att straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp ska tolkas i belysning av och i överensstämmelse med de överordnade bestämmelserna om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i regeringsformen och Europakonventionen.
Straffbestämmelsen bygger på en avvägning på ett allmänt plan mellan yttrandefriheten och skyddet för utsatta grupper. Karaktären och strängheten i den påföljd som kan följa för den som missbrukar yttrandefriheten är en del i den avvägningen. Tolkningen i förhållande till Europakonventionens fri- och rättigheter kan därför inte ensidigt utgå från skyddet för den som har utnyttjat sin yttrandefrihet utan måste ske i ljuset av lagstiftarens övergripande avvägningar, även med beaktande av det starka skydd som yttrandefriheten generellt åtnjuter i Sverige. Vid en samlad bedömning där hovrätten fäste vikt bl.a. vid att uttalandet var utformat på ett kränkande sätt och således inte inbjöd till en religionskritisk diskussion - vilket det självfallet måste finnas utrymme för - fann hovrätten åtalet styrkt.
När motsatta uppfattningar blir så allvarliga att vårt land, dess medborgare löper risk att skadas fysiskt, psykiskt eller socialt, ökar medborgarnas rädslor för att de själva och landet kommer utsättas för våldshandlingar.
Domstolen är till skillnad från åklagare rätt instans att pröva om Rasmus Paludans idébärande agerande är förenligt med demokratisk idébärande lagstiftning. Domstolen kan ge samhället juridisk stabilitet i denna fråga som förvirrat medborgarna.
Med respekt för Sveriges demokrati, dess medborgare. Anhåller jag om att rättssamhället verkar för att Rasmus Paludans opinionsagerande prövas och avgörs i domstol.