• Mataffärer borde ge överbliven mat till välgörenhet
    De är både miljövänligt och bra för alla som knappt har någon mat överhuvudtaget. Dessutom minskar man på matsvinn då Jag hatar att affärer slänger så mycket mat
    9 av 100 Underskrifter
    Skapad av Maria Andersson
  • SEB: dra er ur fossilindustrin!
    SEB har idag pengar utlånade till, och investerar i genom sina fonder, ett antal fossilbränslrprojekt. Bland annat till Lundin Energy's prospektering i Arktis. Detta i ett läge när inga pengar alls bör investeras i fossila bränslen. Och framförallt ska man inte prospektera i ett av de sköraste områdena på var planet! Många av oss som är kunder hos SEB tycker att detta är ohållbart, och det går många, likt mig själv, väldigt upprörda. Med rätta, då det handlar om var planets fortlevnad. Och utan planet har har våra barn ingenstans att leva. Om vi inte stoppar fossilbranschen från att verka kommer levnadsförhållandena för vår barn och barnbarn att bli helt orimliga. Vi pratar om global matbrist, våldsamma bränder, orkaner, översvämningar, klimatflyktingar så många att de får dagens flyktingvågor att framstå som bagateller. Redan idag räknas klimatflyktingarna i miljoner. Mot slutet avskedet kan de vara 25% av jordens befolkning. Sådana folkomflyttningar kommer obönhörligen leda till eviga krig och konflikter, pandemier som vi inte skådat sedan 1300-talet osv osv. Listan kan göras mycket längre.
    4 av 100 Underskrifter
    Skapad av Peter Lindberg
  • 179 av 200 Underskrifter
    Skapad av Kim Alfredsson
  • Gymmet för funktionshindrade ska vara kvar
    Många människors liv ska bli till ett helvete. Det blir ett helvete när du som funktionshindrad förlorar muskelstyrka och du behöver hjälp, mycket mer hjälp då du även förlorar vardagliga funktioner. Om du då hade fått en regelbunden träning hade detta kunnat undvikas eftersom vi mer än andra märker att muskler är en färskvara. Detta i sig kommer att leda till en allt större kostnad för kommunen om man vid årsskiftet väljer att riva upp ett välfungerande avtal och inte lyssna på de som utnyttjar gymmet, gymmet för funktionshindrade (Öppna dörrar) på Friskis&Svettis.
    4 av 100 Underskrifter
    Skapad av Helene Andersson
  • Studiemedel i efterskott
    Studiemedel i förskott är förrädiskt på flera sätt. Som det är nu blir studiemedlet som ett lån av lån, man lånar av ett lån för fyra veckor och i börja är det många som hoppar av, byter skola etc. och då måste betala tillbaka. Studiemedel ska vara som med lön, betalas ut i efterskott för väl utfört arbete (plugga är ett jobb). Samhället måste vänja unga att man jobbar först och får lön sedan, inte tvärt om. Ett annat problem med dagens system med medel i förskott är att studenterna hamnar i ekonomisk kris vid terminslut då sista studiemedlet redan är utbetalt månaden innan och studenten står utan pengar länge innan efterskottslönen kommer. Omvänt kan det bli för mycket pengar i början som studenterna bränner när de både fått sista lön akassa eller annat, förskott som de egentligen borde spara undan till sista studiemånaden. Många kan inte ta det ansvaret och därför det bättre att studiemedlet, precis som andra utbetalningar från staten betalas ut i efterskott. Eftersom många har kostnader för tex. kurslitteratur föreslår jag dock att man ska kunna få ett mindre merkostnadslån för startkostnaderna för varje termin. Startlånet kan finansieras med minskade kostnader för administration om efterskottsutbetalningar leder till färre återkrav då pengar inte hinner betalas ut för period efter studieavbrott. Att studiemedel betalas ut i förskott är en grogrund för fusk eftersom man kan få pengar innan man slutgiltigt fått rätt till dem. Om man skulle ändra så studiemedlen betalas ut för förra månadens veckor så kommer mycket av fusket att minska eftersom CSN och skolan hinner upptäcka om en student inte läser på den omfattning som berättigar studiemedlet. Dagens system är som att gå till en arbetsgivare, skriva på kontraktet och få månadslönen första dagen. Det tror jag ingen arbetsgivare vågar göra.
    2 av 100 Underskrifter
    Skapad av Marius Alexander Forselius
  • Stoppa skolbyarna 2030
    Jag lägger min vikt på det största och bästa i mitt liv, och det är mina barn, dom ska inte behöva försvinna in i mängden där det kommer finnas 1100-1300 barn. Dom ska inte behöva må dåligt på grund av dåliga kommunpolitikerns val och prioriteringar i samhället. BARNEN ÄR OCH KOMMER ALLTID VARA SAMHÄLLETS FRAMTID!
    11 av 100 Underskrifter
    Skapad av Daniel Wiik
  • Sverige överger ett sunt pensionssystem
    År 1999 avskaffades det finansiellt och samhällsekonomiskt ohållbara ATP-systemet och nuvarande pensionssystem sjösattes i bred politisk samsyn efter mer än ett decenniums utredning. Tillsammans med en självständig Riksbank, statens nya budgetregler och saneringen av statsfinanserna på 90-talet, räknas pensionsreformen till de verkligt avgörande åtgärderna för förbättringen av svensk ekonomis funktionssätt. Sedan reformen genomfördes har en hel del förändringar gjorts, men ambitionen har varit att förbättra systemet inom ramen för de övergripande principer som ligger till grund för systemet. Tills nu. Den senaste tiden har dessa principer börjat överges över hela linjen. Tankarna om systemets självständighet, generationsrättvisa och finansiella stabilitet överges och i praktiken lämnas pensionsreformen. Inte av illvilja, men av aningslöshet. Nedan följer några exempel på pensionsreformens grundbultar och hur de nu föreslagna förändringarna förhåller sig till dem: • Pensionerna ska skyddas genom att vara fristående i förhållande till statsbudgeten. Genom att de inkomstrelaterade pensionerna finansieras med pensionsavgifter som hålls åtskilda från statsbudgeten ska de fredas från kortsiktiga politiska ingrepp. Omvänt ska statsbudgeten också fredas från att alltmer skattemedel måste överföras till pensioner. Pensionsgruppens beslut om ett pensionstillägg som ska finansieras direkt från statsbudgeten i stället för med pensionsavgifter, står i rak motsats till denna princip. Nu går vi mot en blandfinansiering av inkomstpensionen som därmed blir föremål för årliga budgetförhandlingar. Precis det som skulle undvikas. • Ett finansiellt stabilt system som är avgiftsbestämt i stället för förmånsbestämt. I ATP-systemet utlovades en viss pensionsnivå i förhållande till inkomsterna under arbetslivet, ett förmånsbestämt system. När befolkningen åldrades ökade finansieringsbördan för den arbetande befolkningen och den var snabbt på väg att bli ohållbar. I dagens system betalas i stället en fast avgift till pensionen och sedan blir den slutliga förmånen summan av alla inbetalda avgifter plus avkastning, ett avgiftsbestämt system. Pengarna kan därmed inte ta slut och yngre generationer riskerar inte att sitta med en svällande nota för äldre generationers pensioner. Det ger både finansiell stabilitet och generationsrättvisa. Nu föreslås dock från flera håll att pensionsavgiften ska höjas. I ett första steg från 17,21 till 18,5 procent av hela lönen upp till ett tak. En blygsam höjning kan tyckas men en som öppnar Pandoras ask. Redan innan detta har genomförts hörs krav på ytterligare höjningar, ett förslag är 20 procent och ett annat att avgifterna ska höjas till den slutliga pensionen blir minst 70 procent av slutlönen. Om det beslutas att den fasta avgiften trots allt inte är fast, kommer frågan om lämplig nivå på skatte- och avgiftsuttaget till pensioner aldrig att lämna förhandlingsbordet. Och beslutas det att pensionen ska vara 70 procent av slutlönen, ja då har vi gått varvet runt och återvänt till ett förmånsbestämt system. Tvärtemot pensionsreformens grundidé. • Raka rör och generationsrättvisa. Det är summan av de inbetalda avgifterna, plus avkastningen under spartiden, som utgör den enskildes pensionsbehållning. Principen är ”raka rör” mellan inbetalningar och utbetalningar. Det ger också generationsrättvisa eftersom varje generation får pension i förhållande till vad den betalat in. Om pensionstillägget och avgiftshöjningen genomförs försvinner detta. Det beror dels på att vissa utvalda grupper via pensionstillägget får mer i inkomstpension än de betalat avgifter för och dels på att avgiftshöjningen föreslås genomföras retroaktivt, det vill säga man låtsas att de högre avgifterna redan har betalats in och räknar upp pensionsbehållningarna i enlighet med det. I ett slag höjer man den samlade pensionsskulden med runt 700 miljarder kronor, en nota som likt ett pyramidspel skickas till den yngre generationen. Precis det dagens system är utformat för att undvika. Källa: https://www.svd.se/sverige-overger-ett-sunt-pensionssystem
    2 av 100 Underskrifter
    Skapad av Erik Barila
  • Cirkulationsplats Medskog hudiksvall
    Köerna blir otroligt stora och sträcker sig ofta ända upp till skogen vid Jysk Köer bildas från alla parkeringar och det blir kaos Om handeln ska kunna fortsätta så måste något göras innan alla ledsnat Många utanför Hudiksvalls kommun kommer och handlar och risken att dessa uteblir från handelsområdet är stor då man inte vill åka till ett ställe man inte kan ta sig ifrån Denna namninsamling startas för att de utanför kommunen ska kunna få tycka till om sitt missnöje Både boende i och utanför kommunen kan skriva på denna lista Detta kan ge ett bra stöd när kommunen lyfter frågan i kommunstyrelsen då medborgarförslaget är uppe i över 500st röster (minst 37 ska rösta för att det ska tas upp)
    1 042 av 2 000 Underskrifter
    Skapad av Henrik Persson
  • Stoppa avgiftshöjningarna på elnätet…
    Anledningen till detta, hävdar regeringen, är att man vill stimulera elnätsbolagen att investera mer i sina elnät för att bland annat komma tillrätta med de kapacitetsproblem som finns. En närmare granskning av förslaget visar att några sådana drivkrafter inte skapas.
    6 av 100 Underskrifter
    Skapad av Ove Larsson
  • Ställ in militärövningen Aurora 20!
    660 miljoner gör mycket mer nytta i vården än att slösas bort på en militärövning.
    4 av 100 Underskrifter
    Skapad av Lars-Erik Melander
  • Tillbaka med förmögenhetsskatten
    All måste kunna ha råd att äta och ha ett tak över huvudet även när en kris drabbar ett land.
    4 av 100 Underskrifter
    Skapad av Anna Rodebrand
  • Nej till nytt lagerbygge i Varalöv
    Den stora byggnaden är planerad på oersättlig jordbruksmark, som behövs för odling. Genom att bevara marken främjas då också arbeten inom livsmedelssektorn. Bygget kommer också närmre skog och djurliv som kan komma att störas. Ett lager av den storlek kommer öka den tunga trafiken och utsläppen markant och försämra området för flera boende i närområdet. Ängelholms kommunfullmäktige kommer då också att visa en negativ inställning när det kommer till hållbarhet i kommunen. Ifall bygget genomförs sänds också en signal till de etablerade butiker i stan, att kommunen väljer att satsa på ytterligare e-handelskomplex.
    88 av 100 Underskrifter
    Skapad av Klara Svensson