Jag lägger min vikt på det största och bästa i mitt liv, och det är mina barn, dom ska inte behöva försvinna in i mängden där det kommer finnas 1100-1300 barn. Dom ska inte behöva må dåligt på grund av dåliga kommunpolitikerns val och prioriteringar i samhället. BARNEN ÄR OCH KOMMER ALLTID VARA SAMHÄLLETS FRAMTID!

År 1999 avskaffades det finansiellt och samhällsekonomiskt ohållbara ATP-systemet och nuvarande pensionssystem sjösattes i bred politisk samsyn efter mer än ett decenniums utredning. Tillsammans med en självständig Riksbank, statens nya budgetregler och saneringen av statsfinanserna på 90-talet, räknas pensionsreformen till de verkligt avgörande åtgärderna för förbättringen av svensk ekonomis funktionssätt. Sedan reformen genomfördes har en hel del förändringar gjorts, men ambitionen har varit att förbättra systemet inom ramen för de övergripande principer som ligger till grund för systemet. Tills nu. Den senaste tiden har dessa principer börjat överges över hela linjen. Tankarna om systemets självständighet, generationsrättvisa och finansiella stabilitet överges och i praktiken lämnas pensionsreformen. Inte av illvilja, men av aningslöshet. Nedan följer några exempel på pensionsreformens grundbultar och hur de nu föreslagna förändringarna förhåller sig till dem: • Pensionerna ska skyddas genom att vara fristående i förhållande till statsbudgeten. Genom att de inkomstrelaterade pensionerna finansieras med pensionsavgifter som hålls åtskilda från statsbudgeten ska de fredas från kortsiktiga politiska ingrepp. Omvänt ska statsbudgeten också fredas från att alltmer skattemedel måste överföras till pensioner. Pensionsgruppens beslut om ett pensionstillägg som ska finansieras direkt från statsbudgeten i stället för med pensionsavgifter, står i rak motsats till denna princip. Nu går vi mot en blandfinansiering av inkomstpensionen som därmed blir föremål för årliga budgetförhandlingar. Precis det som skulle undvikas. • Ett finansiellt stabilt system som är avgiftsbestämt i stället för förmånsbestämt. I ATP-systemet utlovades en viss pensionsnivå i förhållande till inkomsterna under arbetslivet, ett förmånsbestämt system. När befolkningen åldrades ökade finansieringsbördan för den arbetande befolkningen och den var snabbt på väg att bli ohållbar. I dagens system betalas i stället en fast avgift till pensionen och sedan blir den slutliga förmånen summan av alla inbetalda avgifter plus avkastning, ett avgiftsbestämt system. Pengarna kan därmed inte ta slut och yngre generationer riskerar inte att sitta med en svällande nota för äldre generationers pensioner. Det ger både finansiell stabilitet och generationsrättvisa. Nu föreslås dock från flera håll att pensionsavgiften ska höjas. I ett första steg från 17,21 till 18,5 procent av hela lönen upp till ett tak. En blygsam höjning kan tyckas men en som öppnar Pandoras ask. Redan innan detta har genomförts hörs krav på ytterligare höjningar, ett förslag är 20 procent och ett annat att avgifterna ska höjas till den slutliga pensionen blir minst 70 procent av slutlönen. Om det beslutas att den fasta avgiften trots allt inte är fast, kommer frågan om lämplig nivå på skatte- och avgiftsuttaget till pensioner aldrig att lämna förhandlingsbordet. Och beslutas det att pensionen ska vara 70 procent av slutlönen, ja då har vi gått varvet runt och återvänt till ett förmånsbestämt system. Tvärtemot pensionsreformens grundidé. • Raka rör och generationsrättvisa. Det är summan av de inbetalda avgifterna, plus avkastningen under spartiden, som utgör den enskildes pensionsbehållning. Principen är ”raka rör” mellan inbetalningar och utbetalningar. Det ger också generationsrättvisa eftersom varje generation får pension i förhållande till vad den betalat in. Om pensionstillägget och avgiftshöjningen genomförs försvinner detta. Det beror dels på att vissa utvalda grupper via pensionstillägget får mer i inkomstpension än de betalat avgifter för och dels på att avgiftshöjningen föreslås genomföras retroaktivt, det vill säga man låtsas att de högre avgifterna redan har betalats in och räknar upp pensionsbehållningarna i enlighet med det. I ett slag höjer man den samlade pensionsskulden med runt 700 miljarder kronor, en nota som likt ett pyramidspel skickas till den yngre generationen. Precis det dagens system är utformat för att undvika. Källa: https://www.svd.se/sverige-overger-ett-sunt-pensionssystem

Köerna blir otroligt stora och sträcker sig ofta ända upp till skogen vid Jysk Köer bildas från alla parkeringar och det blir kaos Om handeln ska kunna fortsätta så måste något göras innan alla ledsnat Många utanför Hudiksvalls kommun kommer och handlar och risken att dessa uteblir från handelsområdet är stor då man inte vill åka till ett ställe man inte kan ta sig ifrån Denna namninsamling startas för att de utanför kommunen ska kunna få tycka till om sitt missnöje Både boende i och utanför kommunen kan skriva på denna lista Detta kan ge ett bra stöd när kommunen lyfter frågan i kommunstyrelsen då medborgarförslaget är uppe i över 500st röster (minst 37 ska rösta för att det ska tas upp)

Anledningen till detta, hävdar regeringen, är att man vill stimulera elnätsbolagen att investera mer i sina elnät för att bland annat komma tillrätta med de kapacitetsproblem som finns. En närmare granskning av förslaget visar att några sådana drivkrafter inte skapas.

660 miljoner gör mycket mer nytta i vården än att slösas bort på en militärövning.

All måste kunna ha råd att äta och ha ett tak över huvudet även när en kris drabbar ett land.

Den stora byggnaden är planerad på oersättlig jordbruksmark, som behövs för odling. Genom att bevara marken främjas då också arbeten inom livsmedelssektorn. Bygget kommer också närmre skog och djurliv som kan komma att störas. Ett lager av den storlek kommer öka den tunga trafiken och utsläppen markant och försämra området för flera boende i närområdet. Ängelholms kommunfullmäktige kommer då också att visa en negativ inställning när det kommer till hållbarhet i kommunen. Ifall bygget genomförs sänds också en signal till de etablerade butiker i stan, att kommunen väljer att satsa på ytterligare e-handelskomplex.

Om din skola eller ditt universitet stänger på grund av coronaviruset kommer du att förlora ditt studiemedel, enligt de regler som CSN presenterade den 9 mars. Detta riskerar att ställa tiotusentals studenter i en oerhört svår ekonomisk situation. Vi kräver att reglerna rivs upp och att alla studenter som tvingas vara hemma får fullt CSN. Den 12 mars stängde Danmark alla högskolor och universitet, och det är inte osannolikt att Sverige kommer att följa deras exempel om smittspridningen inte avtar. CSN har meddelat att de i sådana fall kommer att stoppa utbetalningen av studiemedel till studenterna. “Om skolan stänger kan du i många fall fortsätta studera, antingen genom självstudier eller genom andra former av studier, exempelvis distansstudier via internet. I så fall påverkas inte din rätt till studiestöd. Om utbildningen upphör och du inte kan fortsätta studera har du inte rätt till studiestöd under den tid som skolan är stängd,” förklarar CSN på sin hemsida. Inte nog med att studenter ofrivilligt missar sin utbildning – de ska dessutom förlora sin inkomst. Marxistiska Studenter uppmanar alla som vill motsätta sig detta vansinne att skriva under denna namninsamling, dels privatpersoner men också organisationer och fackförbund som vill försvara studenternas villkor.

Kvinnor lägger väldigt mycket pengar på mensskydd varje månad och vi får sämre ekonomi pågrund av detta. Om vi inte har råd en månad blir det väldigt ohygieniskt och ofräscht.

Vi lever i en pågående klimatkris med stigande temperaturer och smältande glaciärer. Om vi ska kunna garantera våra barns framtid och att de får leva i en värld med biologisk mångfald måste vi agera nu! Vi vill se kommande generationer leva friska och lyckliga i en värld fri från luftföroreningar, miljögifter och med mat de blir friska av!

Jag blir förmodligen fattigpensionär. Ingen kommer vilja jobba inom vården. Allt försämras med neddragningar.

Genom att märka varorna kan vi konsumenter göra medvetna val om vi vill stödja eller inte Brasiliens ekonomi som skövlar Amazonas, jordens lungor. Denna skövling som påverkar oss alla.