Löf är ett ömsesidigt bolag som försäkrar landstingens och regionernas ansvar gentemot patienter som skadas i samband med hälso-, sjuk- och tandvård. Sveriges landsting och Regioner är ägare av Löf således finansierat med skattemedel. Vi kräver att politiker,LÖF och medicinska rådgivare tar sitt ansvar och ger oss en försäkring som fungerar och gör sakliga och objektiva utredningar vid anmälan om patientskada så att drabbade får rätt ersättning.

Endometrios är en kronisk sjukdom och den tredje vanligaste bland personer med livmoder. Cirka 200 000 personer i Sverige uppskattas lida av sjukdomen. Det innebär en tiondel av alla i fertil ålder. Trots detta är sjukdomen svårupptäckt och det tar ofta lång tid att få en korrekt diagnos. Patienter är därför ofta fel- eller obehandlade i många år innan de får rätt diagnos. Idag upplever många patienter att deras sjukdomstillstånd inte tas på allvar när de väl kommer i kontakt med sjukvården. Mötet resulterar istället i att patienten känner sig klassad som ”inbillningssjuk” och tvingas därför att själv bli den som utreder sitt tillstånd. Detta förhållande är något som inte bara resulterar i en misstro mot vården utan även försämrar patientens tillit för sin egen upplevelse av sjukdomen. Idag tar det vanligtvis 5-10 år för att ställa korrekt diagnos på en endometriospatient. När rätt diagnos uteblir ges inte heller rätt behandling, vilket leder till onödigt lidande och ytterligare försvårande komplikationer – vanligt är sammanväxningar mellan, och skador på, inre organ såsom äggstockar, urinblåsa och tarmar. Utöver detta är nervsmärtor, svårigheter att bli gravid och bestående smärta vid samlag vanligt förekommande. Detta är bara några exempel på vad endometrios kan orsaka … Sverige ligger för närvarande flera år efter andra jämförbara länder, t.ex. Danmark, när det gäller forskning och kunskapsutveckling om endometrios. Detta beror på nämnda brister i vården men det beror också på att för få endeometrioscenter etablerats i landet. Forskning om sjukdomen är lågt prioriterad och det är svårt att få forskningsmedel även när engagemang finns. Avsaknaden av nationella riktlinjer och ett erkännande av sjukdomen gör att människor blir sjukare än vad de behöver bli. 2011 inträffade det första kända dödsfallet i Sverige till följd av endometrios. Vi accepterar inte att endometrios fortfarande ses som ett “ointressant kvinnoproblem” och inte som en sjukdom år 2015. Vi kräver förändring nu. Vi vill att: - Socialstyrelsen erkänner endometrios som en folksjukdom. Att nödvändiga nationella riktlinjer sätts upp för att kunna säkerställa rätt vård i hela Sverige! Konkreta riktlinjer med särskilda krav på kunskap inom vården. - Särskilt forskningsstöd skall ges för att hitta både orsak och symptom för endometrios – och i det långa loppet hitta bättre behandlingsmetoder. - Endometrios ska vara en obligatorisk del av sexualundervisningen i skolan. Unga måste få kunskap om sjukdomen och därmed kunna få rätt vård i tid. Det ska finnas tillgänglig information och kunskap hos skolhälsovården, gynekologer, ungdomsmottagningar och kvinnoavdelningar över hela landet. Skriv under och hjälp oss att höras! /Maria Henriksson, Period, i samarbete med Endometriosföreningen Sverige, Endometriosforum Sverige, Endometrios i Sverige, Mensen, Medsystrar, 2.6miljonerklubben

Det är viktigt att få vintertiden alternativt sommartiden slopad av hälsoskäl. Det skapar dålig sömnrytm på våren ungefär som en nationell jetlag och på hösten när alla får en timme extra blir det som en nationell baksmälla eftersom man i verkligheten inte använder den extra timmen för att sova gott. Dessutom har det en positiv verkan för arbetsgivarna om vi slutar ställa om tiden i och med att man inte risker komma sent till jobbet p.g.a. tidsskiftningen. Se gärna följande relaterade artiklar: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-avskaffa-vintertiden http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/dags-att-avskaffa-sommartiden_6953335.svd http://allas.se/tidscoachen-slopa-tidsomstallningarna/ http://www.kostradgivarna.se/2012/03/sommartiden-skordar-manga-liv-p-g-a-rubbad-somn/ http://www.stressforskning.su.se/om-oss/nyheter/dags-f%C3%B6r-sommartid-igen-1.229649 http://www.expressen.se/halsoliv/somn/sommartid---det-har-hander-nar-din-dygnsrytm-rubbas/ http://blogg.gp.se/vaderbloggen/2013/03/31/ett-otyg-till-vartecken/comment-page-1/

Varför detta är viktigt: Bullret från Huddingevägen, järnvägen och Glömstavägen når långt in i bostadsområdet och överstiger ofta Trafikverkets gränsvärden, särskilt under rusningstid. Det påverkar inte bara våra hem utan även närliggande grönområden och parker där barn leker och boende vistas. Våra uteplatser utsätts för bullernivåer som kan vara direkt skadliga för hälsan, vilket gör att vi får svårt att vistas utomhus, koppla av och njuta av vår närmiljö. Med bullerskydd skulle vi få en tystare, tryggare och mer hälsosam boendemiljö, både inomhus och utomhus.

I dag tvingas tusentals svenskar med psykisk ohälsa antingen vänta i månader på vård, nöja sig med några få KBT-samtal, eller betala dyrt för privat terapi. Detta är oacceptabelt i ett land som Sverige. En terapiform har nästan försvunnit från vården För några decennier sedan var psykodynamisk terapi vanlig i svensk psykiatri. I dag är den nästan helt borta från offentlig vård. Istället prioriteras främst mediciner och kognitiv beteendeterapi (KBT). På många psykiatriska mottagningar finns inte längre kompetens i psykodynamisk terapi överhuvudtaget. Detta har skapat en situation där patienter har få eller inga val. Om KBT inte fungerar finns ofta ingen annan terapiform att pröva. Resultatet blir att många blir stående med sin ohälsa, eller tvingas betala privat för terapi. Som psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren påpekat har detta blivit en klassfråga. Bara de med råd kan välja behandlingsform. Forskningen är glasklar Under de senaste decennierna har den vetenskapliga stödet för psykodynamisk terapi växt kraftigt. I dag finns runt 300 randomiserade studier som visar att metoden fungerar. En stor översiktsstudie från 2023 visade att psykodynamisk terapi har stark evidens vid depression och ångest. Resultaten är jämförbara med andra terapiformer. Flera länder har redan uppdaterat sina riktlinjer. Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Frankrike rekommenderar alla psykodynamisk terapi lika starkt som KBT. Sverige halkar efter. Olika människor behöver olika behandling Forskning visar att bara ungefär hälften av patienterna blir hjälpta av den första behandlingen de får. Därför är det avgörande att det finns alternativ. Socialstyrelsen betonar själva att flera effektiva behandlingsmetoder bör finnas tillgängliga, och att patientens önskemål ska styra valet. Psykodynamisk terapi erbjuder något som många saknar i dagens vård. Den ger tid och möjlighet att förstå djupare mönster i ens känslor och relationer. För många är detta en väg till mer varaktiga förändringar än snabba symptomlindringar. Vinster för hela samhället Att göra psykodynamisk terapi tillgänglig handlar inte bara om individens rättigheter. Det är också ekonomiskt klokt. Studier från Tyskland visar att patienter som fått terapi hade färre sjukskrivningsdagar och färre vårdbesök under de följande åren, jämfört med de som bara fick medicin. I Sverige har andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat från 30 % till 46 % på 15 år. Detta kostar samhället enorma summor. Genom att investera i evidensbaserad terapi tidigt kan vi minska långvarig ohälsa och sjukskrivningar. Terapi är en investering som betalar sig över tid. Samtidigt skrivs två tredjedelar av alla antidepressiva ut i primärvården, och många fortsätter ta medicinen i över nio år. Mediciner kan vara nödvändiga, men de har biverkningar och kan ge svåra utsättningssymtom. Om fler fick tillgång till terapi skulle behovet av långtidsmedicinering minska för många. Andra länder visar vägen I Tyskland erbjuds den som behöver terapi detta via offentlig försäkring. Patienterna kan välja mellan KBT, psykodynamisk terapi, psykoanalys, gruppterapi och andra metoder. Sverige borde kunna göra detsamma.

Det är viktigt för att forskning visar att det är skadligt att blanda olika typer av arbetspass. Natt / kväll.  De skulle aldrig tvinga dagpersonal att jobba natt.  Genom att ta tillbaka 10 pass kan vi få mindre antal pass och mer återhämtning. Det skulle ge hållbara schema 

För att samhället ska vara tryggt för alla krävs inte bara närvaro av ordningsvakter utan att dessa agerar med rätt kunskap, omdöme och respekt. Idag brister utbildningen i konflikthantering. Det leder till att vakter i vissa fall agerar för snabbt, för hårt eller med okunskap om människor i kris, med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser eller andra utsatta livssituationer. Resultatet kan bli övervåld, kränkningar, rädsla och djupa trauman hos dem som drabbas. Människor har rätt att känna sig trygga även i kontakt med ordningsvakter. Att bli utslängd, fasthållen eller förödmjukad utan proportion eller förståelse får konsekvenser som sträcker sig långt bortom själva händelsen. Det påverkar tilliten till samhället, polisen, trygghetssystemet och riskerar att göra redan utsatta människor ännu mer marginaliserade. En förbättrad utbildning i konflikthantering kan rädda liv, förebygga våld, öka rättssäkerheten och stärka relationen mellan civilsamhället och de som är satta att upprätthålla ordning. Det är en investering i medmänsklighet, i professionalism och i ett samhälle där trygghet inte bara handlar om kontroll, utan också om förståelse.

Det här handlar om mer än bara en skola – det handlar om att skydda vår natur, vår framtid och vår rätt att påverka vårt närområde. Det planerade bygget hotar ett naturreservat där flera utrotningshotade arter lever. Naturreservat finns till för att bevaras, inte exploateras. När kommunen väljer att ignorera både miljöskydd, Länsstyrelsens invändningar och invånarnas protester, underminerar de det demokratiska systemet och vårt gemensamma ansvar att värna miljön. Samtidigt planeras vägar och byggnader vid ett bostadsområde, vilket kan leda till ökad trafik, buller och sänkta fastighetsvärden – något som påverkar människors vardag direkt. Det är dessutom helt orimligt att bygga nytt när flera skolor i kommunen har lagts ned nyligen, och lediga lokaler redan finns. Det här är ett dåligt beslut för miljön, ekonomin och invånarna. Om vi inte säger ifrån nu riskerar vi att förlora en unik naturmiljö och normalisera att viktiga beslut tas över huvudet på dem som faktiskt bor här.

Läkarna måste få tillgång till återhämtning.

Det är viktigt att kämpa för att bevara lunchrestaurangen i Oskarström eftersom den inte bara erbjuder näringsrika måltider, utan också fungerar som en ovärderlig mötesplats för våra äldre. Ensamhet och social isolering är stora problem bland äldre, och denna restaurang ger dem möjlighet att bryta isoleringen, knyta kontakter och känna sig som en del av samhället. Om restaurangen stängs riskerar vi att förlora mer än bara en matplats – vi riskerar att försvaga vår gemenskap och lämna våra äldre utan ett viktigt stöd i vardagen. Att delta i kampanjen handlar om att stå upp för mänsklig värdighet, medkänsla och solidaritet. Genom att gå med i denna kampanj visar du att du bryr dig om våra äldre, att du värdesätter samhörighet och att du är villig att kämpa för ett samhälle där ingen lämnas ensam. Tillsammans kan vi göra skillnad och visa beslutsfattarna att vi prioriterar våra medmänniskors välmående.

ME och Postcovid drabbar brett, och i alla åldrar, även barn och ungdomar. Vissa som insjuknat har ännu inte förstått vad de lider av.  För den som är sjuk är det av flera anledningar svårt att få hjälp, även om man har en misstanke om vad problemet är. Det tar lång tid från insjuknande till diagnos; ofta många år.  Även med diagnos är det i praktiken omöjligt att få behandling.  De få möjligheter som fanns har helt försvunnit.  Är man dessutom svårt sjuk har man oftast inte kapacitet kvar att kräva sin rätt till vård.  Anhöriga går på knäna för att hjälpa med konsekvensen att även de bryts ned.  Detta är ett omfattande samhällsproblem, dessutom med samhällsekonomiska konsekvenser. Därför berör detta alla i Region Stockholm, och för övrigt hela Sverige, eftersom de specialistmottagningar som fanns tog emot remisser även från andra regioner. 

För att kunna tillgodose ett ökat idrottande bland Norrtälje Stads invånare så måste kapaciteten på befintliga anläggningar utökas. Staden har ökat i antal med 34% under senaste tio åren. Men inget har gjorts för att främja rörelseglädje i form av extra grönytor, lekparker och ytor för spontanidrott. Föreningsverksamheterna vill därför fylla detta tomrum, men behöver lokaler för att kunna bedriva verksamhet utan att konkurrera med varandra.