I dag tvingas tusentals svenskar med psykisk ohälsa antingen vänta i månader på vård, nöja sig med några få KBT-samtal, eller betala dyrt för privat terapi. Detta är oacceptabelt i ett land som Sverige. En terapiform har nästan försvunnit från vården För några decennier sedan var psykodynamisk terapi vanlig i svensk psykiatri. I dag är den nästan helt borta från offentlig vård. Istället prioriteras främst mediciner och kognitiv beteendeterapi (KBT). På många psykiatriska mottagningar finns inte längre kompetens i psykodynamisk terapi överhuvudtaget. Detta har skapat en situation där patienter har få eller inga val. Om KBT inte fungerar finns ofta ingen annan terapiform att pröva. Resultatet blir att många blir stående med sin ohälsa, eller tvingas betala privat för terapi. Som psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren påpekat har detta blivit en klassfråga. Bara de med råd kan välja behandlingsform. Forskningen är glasklar Under de senaste decennierna har den vetenskapliga stödet för psykodynamisk terapi växt kraftigt. I dag finns runt 300 randomiserade studier som visar att metoden fungerar. En stor översiktsstudie från 2023 visade att psykodynamisk terapi har stark evidens vid depression och ångest. Resultaten är jämförbara med andra terapiformer. Flera länder har redan uppdaterat sina riktlinjer. Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Frankrike rekommenderar alla psykodynamisk terapi lika starkt som KBT. Sverige halkar efter. Olika människor behöver olika behandling Forskning visar att bara ungefär hälften av patienterna blir hjälpta av den första behandlingen de får. Därför är det avgörande att det finns alternativ. Socialstyrelsen betonar själva att flera effektiva behandlingsmetoder bör finnas tillgängliga, och att patientens önskemål ska styra valet. Psykodynamisk terapi erbjuder något som många saknar i dagens vård. Den ger tid och möjlighet att förstå djupare mönster i ens känslor och relationer. För många är detta en väg till mer varaktiga förändringar än snabba symptomlindringar. Vinster för hela samhället Att göra psykodynamisk terapi tillgänglig handlar inte bara om individens rättigheter. Det är också ekonomiskt klokt. Studier från Tyskland visar att patienter som fått terapi hade färre sjukskrivningsdagar och färre vårdbesök under de följande åren, jämfört med de som bara fick medicin. I Sverige har andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat från 30 % till 46 % på 15 år. Detta kostar samhället enorma summor. Genom att investera i evidensbaserad terapi tidigt kan vi minska långvarig ohälsa och sjukskrivningar. Terapi är en investering som betalar sig över tid. Samtidigt skrivs två tredjedelar av alla antidepressiva ut i primärvården, och många fortsätter ta medicinen i över nio år. Mediciner kan vara nödvändiga, men de har biverkningar och kan ge svåra utsättningssymtom. Om fler fick tillgång till terapi skulle behovet av långtidsmedicinering minska för många. Andra länder visar vägen I Tyskland erbjuds den som behöver terapi detta via offentlig försäkring. Patienterna kan välja mellan KBT, psykodynamisk terapi, psykoanalys, gruppterapi och andra metoder. Sverige borde kunna göra detsamma.

Det är viktigt för att forskning visar att det är skadligt att blanda olika typer av arbetspass. Natt / kväll.  De skulle aldrig tvinga dagpersonal att jobba natt.  Genom att ta tillbaka 10 pass kan vi få mindre antal pass och mer återhämtning. Det skulle ge hållbara schema 

För att samhället ska vara tryggt för alla krävs inte bara närvaro av ordningsvakter utan att dessa agerar med rätt kunskap, omdöme och respekt. Idag brister utbildningen i konflikthantering. Det leder till att vakter i vissa fall agerar för snabbt, för hårt eller med okunskap om människor i kris, med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser eller andra utsatta livssituationer. Resultatet kan bli övervåld, kränkningar, rädsla och djupa trauman hos dem som drabbas. Människor har rätt att känna sig trygga även i kontakt med ordningsvakter. Att bli utslängd, fasthållen eller förödmjukad utan proportion eller förståelse får konsekvenser som sträcker sig långt bortom själva händelsen. Det påverkar tilliten till samhället, polisen, trygghetssystemet och riskerar att göra redan utsatta människor ännu mer marginaliserade. En förbättrad utbildning i konflikthantering kan rädda liv, förebygga våld, öka rättssäkerheten och stärka relationen mellan civilsamhället och de som är satta att upprätthålla ordning. Det är en investering i medmänsklighet, i professionalism och i ett samhälle där trygghet inte bara handlar om kontroll, utan också om förståelse.

Det här handlar om mer än bara en skola – det handlar om att skydda vår natur, vår framtid och vår rätt att påverka vårt närområde. Det planerade bygget hotar ett naturreservat där flera utrotningshotade arter lever. Naturreservat finns till för att bevaras, inte exploateras. När kommunen väljer att ignorera både miljöskydd, Länsstyrelsens invändningar och invånarnas protester, underminerar de det demokratiska systemet och vårt gemensamma ansvar att värna miljön. Samtidigt planeras vägar och byggnader vid ett bostadsområde, vilket kan leda till ökad trafik, buller och sänkta fastighetsvärden – något som påverkar människors vardag direkt. Det är dessutom helt orimligt att bygga nytt när flera skolor i kommunen har lagts ned nyligen, och lediga lokaler redan finns. Det här är ett dåligt beslut för miljön, ekonomin och invånarna. Om vi inte säger ifrån nu riskerar vi att förlora en unik naturmiljö och normalisera att viktiga beslut tas över huvudet på dem som faktiskt bor här.

Läkarna måste få tillgång till återhämtning.

Det är viktigt att kämpa för att bevara lunchrestaurangen i Oskarström eftersom den inte bara erbjuder näringsrika måltider, utan också fungerar som en ovärderlig mötesplats för våra äldre. Ensamhet och social isolering är stora problem bland äldre, och denna restaurang ger dem möjlighet att bryta isoleringen, knyta kontakter och känna sig som en del av samhället. Om restaurangen stängs riskerar vi att förlora mer än bara en matplats – vi riskerar att försvaga vår gemenskap och lämna våra äldre utan ett viktigt stöd i vardagen. Att delta i kampanjen handlar om att stå upp för mänsklig värdighet, medkänsla och solidaritet. Genom att gå med i denna kampanj visar du att du bryr dig om våra äldre, att du värdesätter samhörighet och att du är villig att kämpa för ett samhälle där ingen lämnas ensam. Tillsammans kan vi göra skillnad och visa beslutsfattarna att vi prioriterar våra medmänniskors välmående.

ME och Postcovid drabbar brett, och i alla åldrar, även barn och ungdomar. Vissa som insjuknat har ännu inte förstått vad de lider av.  För den som är sjuk är det av flera anledningar svårt att få hjälp, även om man har en misstanke om vad problemet är. Det tar lång tid från insjuknande till diagnos; ofta många år.  Även med diagnos är det i praktiken omöjligt att få behandling.  De få möjligheter som fanns har helt försvunnit.  Är man dessutom svårt sjuk har man oftast inte kapacitet kvar att kräva sin rätt till vård.  Anhöriga går på knäna för att hjälpa med konsekvensen att även de bryts ned.  Detta är ett omfattande samhällsproblem, dessutom med samhällsekonomiska konsekvenser. Därför berör detta alla i Region Stockholm, och för övrigt hela Sverige, eftersom de specialistmottagningar som fanns tog emot remisser även från andra regioner. 

För att kunna tillgodose ett ökat idrottande bland Norrtälje Stads invånare så måste kapaciteten på befintliga anläggningar utökas. Staden har ökat i antal med 34% under senaste tio åren. Men inget har gjorts för att främja rörelseglädje i form av extra grönytor, lekparker och ytor för spontanidrott. Föreningsverksamheterna vill därför fylla detta tomrum, men behöver lokaler för att kunna bedriva verksamhet utan att konkurrera med varandra.

Kan du inte be på BTH längre pga nya öppettiderna till stillarummet? Joina namninsamlingen! Tillsammans är vi starka och kan göra förändring. Då vi inte har fått respons från BTH, så är din röst superviktig för att få ledningen att förstå hur många som blir drabbade av nuvarande situationen! Rummet är en viktig resurs för många av oss här på BTH, då det erbjuder en plats för reflektion och återhämtning för en mångfald av behov och trosövertygelser. I dagsläget har Stilla rummet begränsade öppettider, vilket har orsakat bekymmer bland oss studenter som använder rummet dagligen för att utföra sina böner. Det är viktigt att notera att under sommarhalvåret sträcker sig de muslimska bönetiderna även till kvällen, vilket ytterligare förstärker behovet av att tillhandahålla ett tillgängligt utrymme för böner under senare timmar. Bönen är en viktig del av vår tro och personliga utveckling. För många av oss är det en tid för stillhet, återkoppling och andlig upplevelse som bidrar till vårt välbefinnande och fokusering. Meditation har även påvisats ha positiva effekter på studieprestationer och välmående. Vi anser det vara av yttersta vikt att institutionen strävar efter att tillgodose behoven hos alla studenter, oavsett deras trosövertygelser. Utan möjlighet att utföra våra böner på lämpliga platser kan vissa studenter tvingas söka andra utrymmen, vilket kan vara olämpligt för både dem och deras omgivning. Avsaknaden av ett avskilt utrymme för bön har dessutom ökat behovet för användning av utrymningsvägen i G-huset, som studenter har uppmanats att undvika. Med detta i åtanke skulle vi vilja föreslå att avskaffa öppettiderna för Stilla rummet eller i värsta fall förlänga det till kl 00 för att tillgodose behoven hos våra muslimska studenter, och säkerställa en inkluderande miljö för alla på högskolan. Detta skulle inte bara möjliggöra för studenter att utföra sina böner i rätt miljö, utan också främja en känsla av gemenskap och respekt för alla religiösa och kulturella traditioner.

Beslutet ger en mindre besparing för tillfället. För de drabbade och deras anhöriga innebär beslutet ytterligare onödigt lidande. Samtidigt blir de långsiktiga samhällskostnader för vårdbesök och mediciner betydligt högre, när patienterna berövas möjligheten att själv kunna påverka hälsan.

Miljön och mänskligheten omgivningen skall överleva haven.

Allt för många kvinnor går i onödan och mår dåligt på grund av att de inte blir lyssnade på i den offentliga vården! Inte sällan behöver vi kvinnor ”slåss” för att få en god klimakterievård som både kostar pengar i den privata vården och tid och ork som vi har begränsat av pga klimakteriebesvären! Klimakterieläkemedel såsom Östrogenplåster Estradot har varit restade i Sverige sedan 2022, vilket tvingar kvinnorna att handla läkemedel utomlands trots att det ska ha rätt till den vården i Sverige! Läkemedelsverket anser att det kostar för mycket att upphandla läkemedlen, vilket leder till oerhört lidande för kvinnan men också indirekt hennes familj och de runt omkring henne! För att inte tala om den kostnad det medför med hög sjukfrånvaro så många av symtomen kan också härröras till utmattning och många kvinnor får gå obehandlade år efter år med allt det mänskliga lidande det medför på en individ-och samhällsnivå! Idag följa inte symtomen hos kvinnorna upp utan istället föreskrivs ofta antidepressiva läkemedel i brist på okunskap! Många av oss kvinnor får lida i åratal innan vi om vi har tur får hjälp! Det kostar både tid och pengar något som är en bristvara hos de drabbade! Istället möts kvinnorna av okunskap och bristande tillvägagångssätt av läkare! Många gånger så skrivs det ut antidepressiva till kvinnor som istället skulle behöva bli lyssnade på och få hjälp att reda ut vad de behöver som en ändrad livsstil med kost och motion samt hormonterapi. Sverige kan bättre än att låta kvinnor få lida år efter år! Gör om och gör rätt!