Forskning visar att hot och våld mot sällskapsdjur i många fall leder till att kvinnan stannar kvar i relationen för att skydda sitt djur. Få kvinnojourer och andra skyddade boenden tar emot djur bland annat för risken för allergi. Ofta är kvinnan också utsatt för ekonomiskt våld och hon kan därför inte placera sitt djur på ett djurpensionat. Kvinnans sociala nätverk kan ha beskurits genom mannens kontroll och isolering av henne och hon har då ingen som kan ta hand om hennes djur. Vi vill dock nämna att det har hänt att när kvinnan lämnat djuret till en släkting eller en god vän har mannen sökt upp denna person antingen för att få reda på var kvinnan befinner sig eller för att ta med sig djuret för att pressa kvinnan att återvända hem. Det kan sätta dessa personer i en svår och obehaglig situation. Eftersom djur betraktas som saker och föremål i svensk lagstiftning betalar socialtjänsten sällan för djurs placering på djurpensionat eller för andra kostnader som mat och eventuell veterinärvård. Det har förekommit att socialtjänsten rekommenderar kvinnan att avliva djuret som en lösning på problemet. Om sällskapsdjur i stället får status som individer i Djurskyddslagstiftningen blir det möjligt med andra lösningar som också inkluderar djuret i skyddet av kvinnan och som en del i både hennes och djurets välfärd. Juristen och forskaren Eva Diesen visar att få män döms för djurplågeri trots att de hotat, misshandlat och vissa fall även dödat kvinnans djur. Då djurplågeribrott inte inkluderas i kvinnofridslagstiftningen, konsumeras våldet mot djuret av brottet mot kvinnan, eftersom djurplågeri har ett mycket lägre straffvärde än kvinnofridsbrottet. Men även i de fall där mannen enbart riktat våldet mot djuret och inte mot kvinnan, leder detta sällan till åtal då djurplågeri som brott är lågt prioriterat i Sverige. Studier från bland annat USA, har visat att de förövare som även riktar våld mot familjens djur använder grövre våld mot kvinnan och utövar mer kontroll av henne än andra våldsutövare. Våld mot djur bör därför vara en högt prioriterad fråga i de riskbedömningsinstrument som används. Indikationer på denna typ av våld bör föranleda åtgärder. När mannen inte lagförs eller på annat sätt utreds för att ha brutit mot djurskyddslagen eller döms för de hot eller det våld han utsatt kvinnans djur för, kan mannen inte heller beläggas med djurförbud. Istället kan förövaren fortsätta trakasserierna mot kvinnan, till exempel genom att inleda en civilrättslig process och hävda att djuret är hans. Det är angeläget att åklagare och domstolar får insikt i och förstår sambandet mellan våld mot kvinor och våld mot djur i en parrelation. En ökad kompetens i dessa frågor innebär att djurplågeribrott kommer att tas på större allvar än de gör idag Andra yrkesgrupper som bör vidga sin kompetens och om våld mot djur är veterinärer och annan djurhälsopersonal. Det finns idag kunskap om hur det går att skilja en påförd skada orsakad av yttre våld från en skada som uppstått genom en olycka. För närvarande ingår inte den här typen av kunskap i utbildningarna.

Min syster har bott i Sverige i över 10 år och har blivit en del av samhället och vår familj. Mina barn ser henne som en andra mamma eftersom hon hjälper till att ta hand om dem varje dag när jag arbetar. Hon ger dem trygghet, kärlek och stöd, och de älskar henne djupt. Hon har byggt upp ett liv här med vänner, relationer och hopp om framtiden. Sverige är hennes hem. Att utvisa henne nu skulle förstöra hennes liv psykiskt och emotionellt. Hon riskerar att skickas tillbaka till Libanon, ett land som idag präglas av krig, oro och osäkerhet. Hon har nästan inget kvar där och är livrädd för att tvingas återvända. Ingen människa borde skickas tillbaka till rädsla och otrygghet efter att ha levt så länge i trygghet här. Vi ber er att visa medmänsklighet och låta henne stanna i Sverige. Varje underskrift betyder hopp för henne och vår familj. Tack från djupet av våra hjärtan.

Vi behöver visa Turkiet att vi inte kan acceptera att man kriminaliserar kärlek, och visa att vi Sverige som land kan bättre. Vi kan inte tillåta att stötta ett land i att normalisera iden att kärlek är en akt av terrorism!