Vår älskade välfärd är hotad. Just nu förhandlas ett handelsavtal mellan USA och EU bakom stängda dörrar. Avtalet kallas TTIP och kan innebära ett hot mot vår välfärd. Läckor av det hemliga avtalet visar att Sverige kan komma stämmas av storbolag i särskilda direktörsdomstolar om vi vill återkommunalisera vår välfärd. Det riskerar bli en sorts tvångsprivatisering bakvägen. Det är orimligt att storbolag ska få rätten att diktera hur vår välfärd organiseras genom att stämma oss. Motståndet mot avtalet växer för varje dag och vi kan visa de som förhandlar avtalet att vi inte kommer acceptera att riskkapitalbolag ska få diktera hur vår välfärd organiseras. Låter det långsökt? När Slovakien förbjöd privata vinster i välfärden stämdes de i i en privat domstol och tvingades betala 22 miljoner € till ett holländskt försäkringsbolag. Om Sverige återkommunaliserar delar av välfärden kan samma sak hända oss. Det blir en tvångsprivatisering bakvägen som endast kan låsas upp med enorma summor. Det är våra kommuner som ska bestämma vhur vår välfärd ska organiseras - inte multinationella storbolag. Därför borde vi utropa vår kommun till en TTIP-fri zon! Källor: Katalys/Cogito, I frihandelns goda namn, http://static.katalys.org/uploads/report/pdf_color/18/katalys_no._19.pdf, se sid 31 Dagens Arena, TTIP hotar återkommunalisering av välfärden, http://www.dagensarena.se/innehall/ttip-hotar-aterkommunalisering-av-valfarden/ Skiftet, Gissa vilka som stämmer oss på pengar - ja det är storföretagen,http://skiftet.org/nyheter/2015/04/gissa-vilka-som-stammer-oss-pa-pengar-ja-det-ar-storforetagen

Just nu förhandlas ett handelsavtal mellan USA och EU bakom stängda dörrar. Det kallas TTIP och kan innebära ett hot mot vår välfärd. Läckor av det hemliga avtalet visar att som det är idag kan Sverige stämmas av storbolag i särskilda storbolagsdomstolar om vi vill återkommunalisera vår välfärd. Det är orimligt att storbolag ska få rätten att diktera hur vår välfärd organiseras. Därför borde vi utropa vår kommun till en TTIP-fri zon! Källor: http://www.dagensarena.se/innehall/ttip-hotar-aterkommunalisering-av-valfarden/ http://skiftet.org/nyheter/2015/04/gissa-vilka-som-stammer-oss-pa-pengar-ja-det-ar-storforetagen

Vår älskade välfärd är hotad. Just nu förhandlas ett handelsavtal mellan USA och EU bakom stängda dörrar. Avtalet kallas TTIP och kan innebära ett hot mot vår välfärd. Läckor av det hemliga avtalet visar att Sverige kan komma stämmas av storbolag i särskilda direktörsdomstolar om vi vill återkommunalisera vår välfärd. Det riskerar bli en sorts tvångsprivatisering bakvägen. Det är orimligt att storbolag ska få rätten att diktera hur vår välfärd organiseras genom att stämma oss. Motståndet mot avtalet växer för varje dag och vi kan visa de som förhandlar avtalet att vi inte kommer acceptera att riskkapitalbolag ska få diktera hur vår välfärd organiseras. Låter det långsökt? När Slovakien förbjöd privata vinster i välfärden stämdes de i i en privat domstol och tvingades betala 22 miljoner € till ett holländskt försäkringsbolag. Om Sverige återkommunaliserar delar av välfärden kan samma sak hända oss. Det blir en tvångsprivatisering bakvägen som endast kan låsas upp med enorma summor. Det är våra kommuner som ska bestämma hur vår välfärd ska organiseras - inte multinationella storbolag. Därför borde vi utropa vår kommun till en TTIP-fri zon! Källor: Katalys/Cogito, I frihandelns goda namn, http://static.katalys.org/uploads/report/pdf_color/18/katalys_no._19.pdf, se sid 31 Dagens Arena, TTIP hotar återkommunalisering av välfärden, http://www.dagensarena.se/innehall/ttip-hotar-aterkommunalisering-av-valfarden/ Skiftet, Gissa vilka som stämmer oss på pengar - ja det är storföretagen,http://skiftet.org/nyheter/2015/04/gissa-vilka-som-stammer-oss-pa-pengar-ja-det-ar-storforetagen

Vår älskade välfärd är hotad. Just nu förhandlas ett handelsavtal mellan USA och EU bakom stängda dörrar. Avtalet kallas TTIP och kan innebära ett hot mot vår välfärd. Läckor av det hemliga avtalet visar att Sverige kan komma stämmas av storbolag i särskilda direktörsdomstolar om vi vill återkommunalisera vår välfärd. Det riskerar bli en sorts tvångsprivatisering bakvägen. Det är orimligt att storbolag ska få rätten att diktera hur vår välfärd organiseras genom att stämma oss. Motståndet mot avtalet växer för varje dag och vi kan visa de som förhandlar avtalet att vi inte kommer acceptera att riskkapitalbolag ska få diktera hur vår välfärd organiseras. Låter det långsökt? När Slovakien förbjöd privata vinster i välfärden stämdes de i i en privat domstol och tvingades betala 22 miljoner € till ett holländskt försäkringsbolag. Om Sverige återkommunaliserar delar av välfärden kan samma sak hända oss. Det blir en tvångsprivatisering bakvägen som endast kan låsas upp med enorma summor. Det är våra kommuner som ska bestämma vhur vår välfärd ska organiseras - inte multinationella storbolag. Därför borde vi utropa vår kommun till en TTIP-fri zon! Källor: Katalys/Cogito, I frihandelns goda namn, http://static.katalys.org/uploads/report/pdf_color/18/katalys_no._19.pdf, se sid 31 Dagens Arena, TTIP hotar återkommunalisering av välfärden, http://www.dagensarena.se/innehall/ttip-hotar-aterkommunalisering-av-valfarden/ Skiftet, Gissa vilka som stämmer oss på pengar - ja det är storföretagen,http://skiftet.org/nyheter/2015/04/gissa-vilka-som-stammer-oss-pa-pengar-ja-det-ar-storforetagen

Just nu förhandlas ett handelsavtal mellan USA och EU bakom stängda dörrar. Det kallas TTIP och kan innebära ett hot mot vår välfärd. Läckor av det hemliga avtalet visar att som det är idag kan Sverige stämmas av storbolag i särskilda storbolagsdomstolar om vi vill återkommunalisera vår välfärd. Det är orimligt att storbolag ska få rätten att diktera hur vår välfärd organiseras. Därför borde vi utropa vår kommun till en TTIP-fri zon! Källor: http://www.dagensarena.se/innehall/ttip-hotar-aterkommunalisering-av-valfarden/ http://skiftet.org/nyheter/2015/04/gissa-vilka-som-stammer-oss-pa-pengar-ja-det-ar-storforetagen

Vår älskade välfärd är hotad. Just nu förhandlas ett handelsavtal mellan USA och EU bakom stängda dörrar. Avtalet kallas TTIP och kan innebära ett hot mot vår välfärd. Läckor av det hemliga avtalet visar att Sverige kan komma stämmas av storbolag i särskilda direktörsdomstolar om vi vill återkommunalisera vår välfärd. Det riskerar bli en sorts tvångsprivatisering bakvägen. Det är orimligt att storbolag ska få rätten att diktera hur vår välfärd organiseras genom att stämma oss. Motståndet mot avtalet växer för varje dag och vi kan visa de som förhandlar avtalet att vi inte kommer acceptera att riskkapitalbolag ska få diktera hur vår välfärd organiseras. Låter det långsökt? När Slovakien förbjöd privata vinster i välfärden stämdes de i i en privat domstol och tvingades betala 22 miljoner € till ett holländskt försäkringsbolag. Om Sverige återkommunaliserar delar av välfärden kan samma sak hända oss. Det blir en tvångsprivatisering bakvägen som endast kan låsas upp med enorma summor. Det är våra kommuner som ska bestämma vhur vår välfärd ska organiseras - inte multinationella storbolag. Därför borde vi utropa vår kommun till en TTIP-fri zon! Källor: Katalys/Cogito, I frihandelns goda namn, http://static.katalys.org/uploads/report/pdf_color/18/katalys_no._19.pdf, se sid 31 Dagens Arena, TTIP hotar återkommunalisering av välfärden, http://www.dagensarena.se/innehall/ttip-hotar-aterkommunalisering-av-valfarden/ Skiftet, Gissa vilka som stämmer oss på pengar - ja det är storföretagen,http://skiftet.org/nyheter/2015/04/gissa-vilka-som-stammer-oss-pa-pengar-ja-det-ar-storforetagen

TTIP hotar X Y Z Därför borde vi utropa vår kommun till en TTIP-fri zon.

TTIP hotar X Y Z Därför borde vi utropa vår kommun till en TTIP-fri zon.

TTIP hotar X Y Z Därför borde vi utropa vår kommun till en TTIP-fri zon.

Sedan arbetarrörelsens barndom har kravet på kortare arbetstid funnits där. Detta verkar ha försvunnit de senaste decennierna. Arbetstidsförkortning är ett krav som har haft och har starkt stöd bland stora grupper. När Kommunal undersökte vilka som var de viktigaste frågorna för medlemmarna kom förkortad arbetstid som tredje viktigaste fråga. I Göteborg har Toyota i över ett decennium framgångsrikt haft sex timmars arbetsdag. De har fått både sänkt sjukfrånvaro och lägre personalomsättning, kort sagt nöjdare personal. Samtidigt har kvalitén ökat vilket har lett till ökad kundnöjdhet och högre omsättning. Vi lever i tider av massarbetslöshet där stora grupper är utestängda från den ordinarie arbetsmarknaden. Många arbetar allt mer medan andra inte har jobb alls. Samtidigt ser vi kraftigt ökade ohälsotal, framför allt då psykisk ohälsa. Denna utveckling måste brytas. Jobbar vi kortare tid öppnar vi för fler individer att komma in på arbetsmarknaden, vi får lättare att klare det allt stressigare livspusslet. Ernst Wigforss sade: ”Om målet med samhälls¬utvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka." Jag tror detta har lika stor bärighet idag. Vi lever inte för att arbeta. Vi arbetar för att leva.

För att kunna tillgodose ett ökat idrottande bland Norrtälje Stads invånare så måste kapaciteten på befintliga anläggningar utökas. Staden har ökat i antal med 34% under senaste tio åren. Men inget har gjorts för att främja rörelseglädje i form av extra grönytor, lekparker och ytor för spontanidrott. Föreningsverksamheterna vill därför fylla detta tomrum, men behöver lokaler för att kunna bedriva verksamhet utan att konkurrera med varandra.

Varför vi kräver att Sverige ska erkänna Västsahara Västsahara är ett land som ligger på Afrikas västkust. Landet kallas även för Afrikas sista koloni. Från 1880-talet var Västsahara en spansk koloni. Vid 1975 skulle Västsahara bli avkolonialiserat men Spanien överlämnade Västsahara i ett illegalt avtal till Marocko och Mauretanien. Båda de länderna gick beväpnat in i Västsahara, som hade sin egen befrielserörelse Polisario sedan två år tillbaka. Marocko vann över både Mauretanien och Polisario. Polisario befinner sig än idag i exil i grannlandet Algeriet. Därifrån utropade de den självständiga staten Sahrawi Arab Democratic Republic (SADR) år 1976, som borde inkludera hela Västsahara, i nuläget är det den östra tredjedelen av landet som är nästintill obebodd. De bor tillsammans med ungefär 200 000 västsaharier i flyktinglägrena som byggdes upp vid Marockos invasion 1975, för nästan 50 år sedan.  Västsahara är rikt på naturresurser och därmed av stort ekonomiskt intresse för Marocko. All vinst från fisk, grönsaker, förnyelsebar energi och fosfat som produceras på västsaharisk mark går till Marocko. Det pågick en väpnad konflikt mellan Marocko och Polisario från att Marocko invaderade 1975. Vid 1991 blev det ett eldupphör då båda länderna undertecknade ett avtal från FN om vapenvila. I avtalet ingick det även att det skulle hållas en folkomröstning där västsaharierna skulle välja mellan att vara ett självständigt land eller att tillhöra Marocko. FN har ännu inte genomfört denna folkomröstning. En av anledningarna till det är Marockos starka band till Frankrike. Frankrike har en permanent plats och vetorätt i FN:s säkerhetsråd, och blockerar gång på gång omröstningar vars utfall missgynnar Marocko. På en del kartor finns inte ens Västsahara som land, den landytan räknas istället till Marocko. Marocko har sedan 2004 även sagt nej till att Västsaharas självständighet är ett alternativ. Det, tillsammans med att FN inte har genomfört folkomröstningen, är en av orsakerna till att Polisario och Marocko avbröt vapenvilan 2020. Idag är dessa två stater i krig mot varandra. Genom Västsahara går världens längsta aktiva mur på 2 700 km, vilket är den näst längsta muren efter kinesiska muren. Att muren är aktiv betyder att Marockos militär och landminor befinner sig där. Väster om den ligger det område som är under marockansk kontroll, ungefär två tredjedelar av landets yta. Dit får varken journalister eller oberoende observatörer resa. Alla nyheter och uppdateringar om vad som händer väster om muren kommer från västsaharier, som riskerar sin egen säkerhet för att dokumentera och sprida information till omvärlden. I den ockuperade delen blir västsaharier nekade jobb och bostäder enbart för sin etnicitet. De blir även straffade, det vill säga, misshandlade, fängslade och ibland mördade av Marockos militär för att visa västsaharas flagga, filma och ha fredliga demonstrationer. Sveriges riksdag beslutade 2012 att Sverige skulle erkänna Västsahara som en egen stat. Det har ännu inte skett. Med den här namninsamlingen vill vi sätta press på regeringen att fullfölja riksdagsbeslutet från 2012. Erik Christiansson, Saga Gabrielsson, Linn Karpsten Klangevik, Kyoka Ogata, Mei Sakai, kursdeltagare på Res och förändra världen-kursen, Färnebo folkhögskola Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna  Susanne Gerstenberg, Kvinnor för Fred Adolfo Ovalle, ordförande Latinamerikagrupperna Paul Carlsson, ordförande Praktisk Solidaritet Matts Mattsson, Solidaritet Nordost Benjamin Ladraa, medgrundare av Solidarity Rising Klas Sellström, verksamhetsledare Svalorna Latinamerika